Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens
Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26
Händelser på kärnkraftverk Kärnkraftsvärden har vissa unika förutsättningar De mest fruktade händelserna har nästan aldrig inträffat. Tjernobyl och Fukushima är industrins fatala olyckor. Dessa har lett till härdsmälta och utsläpp till samhället. Potentiella händelser måste utredas bara 438 reaktorer i hela världen, (71 under uppbyggnad). En del av dessa har samma principer som svenska. Vissa principer unikt svensk/finska. Statistik över händelser räcker inte
Uppmärksammade händelser med samhällspåverkan Three mile island, 1979 Tjernobyl, 1986 Fukushima, 2011
Three mile island 1979 En ingenjörsmässig succé! Det värsta hände Inga utsläpp (några liter processvatten i en brunn) Beräkningarna för haveriförloppet stämde, trots felaktiga beslut i CKR Lärdommar Det värsta kan hända! Informationen till CKR fungerade inte Nya metoder, såsom MTO, PSA Organiserad/systematisk erfarenhetsåterföring INPO, IAEA/IRS skapas
Tjernobyl, 1986 En ingenjörsmässigt svag konstruktion m.a.p kärnkraftssäkerhet Ingen inneslutning Inherenta egenskaper som kan få reaktorn att skena Stora konsekvenser Grafitbrand Taket på reaktorbyggnaden rasar Härden låg helt öppen mot atmosfären Stora utsläpp Stor påverkan på samhället, även i Sverige
Fukushima 11 mars 2011
Fukushima, 2011 En naturkraftspåkänning utanför det förväntade. Notera dock Ingen har avlidit av strålskador De två dödsoffren drunknade i tsunamin, övrig personal evakuerades till ett tsunamisäkert hus. Fukushima daiichi en relativt säker plats längs kusten när vågen slog in
Utanför det förväntade Flera anläggningar drabbades, fyra anläggningar havererade samtidigt Samhällsfunktioner och infrastruktur borta. Övriga anläggningar längs östkusten hade allvarliga problem. Fukushima-Daichi 5 och 6, Fukushima-Daini, Onagawa och Tokai Daini Dränkta pumpar och batterirum, brand i elsystem, en oljetank spolades bort etc.
Personalen på anläggningen Direkt efter skalvet gick personalen till en jordbävnings/tsunamisäker byggnad. Den stod klar 2010, det var en lärdom från ett skalv 2007 nära Kashiwazaki-Kariwa Personalen följde reglerna, men storleken på tsunamin var inte förväntad 2 personer omkom direkt på anläggningen, kunde ha varit många fler. Personalen var isolerad, svårt med basala behov. Mat och vatten blev snart ett problem.
Yttre nät Skalvet gav stora skador på infrastrukturen Anläggningen isolerades från yttre nät. Det tog lång tid att återfå yttre kraftmatning.
Bild från Tokai-daini söder om Fukushima daiichi (mittimellan Fukushima daichi och Tokyo) Bild från JNES presenterad på IAEA september 2012
Varför klarade sig övriga kärnkraftverk? Fukushima Dai-ichi 5&6 Ligger 13 möh (3 m över reaktorerna 1-4) På reaktor-6 står en luftkyld diesel på marknivå Fukushima Dai-ni 1-4 Yttre nät fanns kvar Motorerna till havsvattenpumparna för reaktor1, 2 och 4 byttes ut den 14:e mars och efter det fungerade kylfunktionerna
Varför klarade sig övriga kärnkraftverk? Onagawa 1-3 Ligger på 14.8 m höjd Tokai Dai-ni Var utan yttre nät till 13:e maj 2 av 3 dieslar fungerade En nyligen installerad fördämning skyddade den ena av 2 havsvattenpumpsinstallationer mot tsunamin
Övergripande frågeställningar Hur allvarliga naturfenomen ska anläggningarna vara tåliga mot? Är inventeringen av tänkbara händelser riktig? Hur allvarliga kärnkraftsolyckor ska det finnas en beredskap för att hantera? Under vilka yttre omständigheter ska förmågan att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka finnas? Hur ser vi till att tidigare erfarenheter leder till åtgärder
Konsekvenser för Sverige efter Fukushima Behov av att konstruera anläggningarna mot komplexa händelseförlopp Händelsen visar att en havererad reaktor måste klara längre förlopp Anläggningarna måste ha beredskap för att samhällsfunktioner och infrastruktur saknas under längre perioder.
Förbättringsåtgärder Genomfört stresstester, utökade analyser Förstärkt de tekniska säkerhetsfunktionerna Utveckla samarbetet vid en krissituation, både mellan myndigheter och med drabbad anläggning. SSM jobbar med att få anläggningsdata i realtid Erfarenheter från mindre händelser måste leda till åtgärder Kartläggning visar att flera mindre händelser med liknande problem inträffat tidigare
Åtgärder på svenska anläggningar Oberoende härdnödkylning Helt oberoende från befintliga säkerhetssystem Det fanns utkast till beslut om införande några veckor före Fukushima Nya krav på lösning har tagits fram efter Fukushima Förberedelser för att hantera flera reaktorer som drabbas samtidigt Utvecklade haveriinstruktioner och övningar
Kontaktinformation Jan Hanberg Kenneth Broman Avd. för kärnkraftsäkerhet