Insatser att genomföra till 2014 1. Samordnad information till företag om regelverkens krav Företagen ska ha tillgång till information som beskriver vad som gäller enligt regelverken såväl generellt som mer specifikt i den enskilda kommunen. Informationen ska vara enkel att hitta för företag. Företagen behöver information om regelverken och hur de tillämpas. Det behövs information som är gemensam för alla kommuner om regelverkens krav och vad näringsidkare är ålagda att göra. Därutöver krävs specifik information kring enskilda kommuners lokala avvägningar, policys och beslut samt praktisk information. Vissa kommuner har omfattande egen framtagen information om regelverk medan andra har mindre information eller arbetar mer med att länka till andra aktörer och källor. Det är ineffektivt när alla kommuner ska ta fram eget informationsmaterial som beskriver regelverkens krav och vad näringsidkare är ålagda att göra. Ett centralt framtaget informationsmaterial om krav och regler för olika tillstånds- eller anmälningsförfaranden minskar risken att företag får olika information beroende på vart man vänder sig. Kommunen bör kunna koncentrera sig på den kommunspecifika informationen och för företagen ska det vara tydligt vad som är specifikt för den enskilda kommunen och vad som gäller oberoende av kommun. Kommunen behöver hjälp att på ett enklare sätt uppfylla tjänstedirektivets krav på att informera företag om regelverken (Förordning om tjänster på den inre marknaden) och kravet på en elektronisk kontaktpunkt. Det ökar även möjligheterna att presentera informationen på andra språk än svenska. Enligt tjänstedirektivet bör alla kommuner tillhandahålla information på engelska, vilket är svårt för kommuner att uppfylla. En annan aspekt av informationssamordning är att det måste finnas en systematik i hur den presenteras och att den relevanta informationen kan hittas av företag. Myndigheter som ansvarar för lagstiftning som tillämpas av kommunen behöver kunna hänvisa till informationen hos kommunen. Många kommuner har idag samlingssidor för sina tillstånd, regler och tillsyn, information som kommunerna själva tar fram. För små kommuner kan kravet att hålla en sådan samlingssida med information vara resurskrävande. Ett exempel: Folkhälsoinstitutet (FHI) skulle kunna ta fram information om vad som gäller för serveringstillstånd och målgruppsanpassat beskriva kraven på företagen kring kunskap och vandel. Informationen skulle även vara översatt till engelska. Kommunen kompletterar med att tillhandhålla kommunspecifik information som företagen behöver som adresser, blanketter, kostnader, handläggningstider och även lokal policy kring öppettider och lokalisering. Vad som är generellt och vad som är kommunalt beslutat tydliggörs. När kommunen publicerat sin information går den att hitta via länkning på verksamt.se och FHI kan hänvisa besökare dit som vill ha information om serveringstillstånd. Insats Tillväxtverket tar initiativ till ett pilotprojekt och söker samarbetet med en eller flera centrala myndigheter som ansvarar för (föreskriftsrätt eller på annat sätt) regelverk som omfattas av tjänstedirektivet. Verket söker på samma sätt samarbete med ett begränsat antal kommuner. Ett mindre antal regelkrav väljs ut. Tillsammans utformas ett arbetssätt för hur information tas fram och sprids och hur myndigheter, kommuner och verksamt.se hänvisar till varandra utifrån företagens informationsbehov. 1 (9)
Därefter används dessa exempel för att visa hur fungerande rutiner och samarbetsformer kan fungera så att information till företag kan utformas och hittas på ett för målgruppen tillfredsställande sätt. Det blir enklare för företag att hitta samlad information om krav och regelverk. Informationen blir likartad och håller högre kvalité. Det blir tydligare vad som är nationella regler och vad som är kommunspecifikt. Spar resurser åt kommuner. Det blir lättare för företag att hålla sig informerade och göra rätt. Bidrar till att utveckla den elektroniska kontaktpunkten enligt tjänstedirektivet. Kommuner kan tillhandahålla information på engelska, vilket är ett bör krav enligt tjänstedirektivet Uppföljning Insatsen främjar alla verksamhetsområden i Insikt och kvalitetsfaktorerna information. Insatsen ska därför bidra till en högre nöjdhet hos företagen i sina myndighetskontakter hos kommunen. Vilka urval av kommuner eller verksamhetsområden som särskilt bör studeras i Insikt för att följa upp insatsen definieras när den/de utformas närmare. Då definieras även mer insatsnära indikatorer. Tidplan 2012-2014 Synpunkter från referensgruppen Myndigheter och kommuner: Det viktiga är att informationen ser likartad ut och har den kvalitet som eftersträvas. På det sättet hänger den här insatsen ihop med insats om stödmaterial till kommun. I bakgrundstexten hänvisas till tjänstedirektivet. Man borde därför i första hand titta närmare på vilka krav som ställs där. Samordnad information samt den kompetens detta kräver av kommunen tror jag är de viktigaste insatserna, speciellt även med tanke på små kommuner där handläggaren ofta måste kunna "mycket om lite". Detta tror vi är en mycket omfattande insats. Tillsyns- och föreskriftsrådet har på sin webbplats samlat information från olika myndigheter och har register över miljöbalkens förordningar, föreskrifter och allmänna råd samt över EU-lagstiftning inom miljöbalkens område. Bara det är ett omfattande material. Våra erfarenheter är att det är tidskrävande att samordna information från flera myndigheter och att det är svårt att hålla informationen uppdaterad. Problemet är oftast inte brist på information utan snarare enkla sökvägar. En insats skulle kanske kunna vara att ta fram en modell för hur informationen ska kunna presenteras och göras sökbar på kommunernas webbplatser. Vi föreslår att insatsen avgränsas till att testa idéer inom ett par områden som är högt prioriterade av företagen. Näringslivsorganisationer: En mycket viktig fråga som delvis hänger samman med frågan om rådgivning och service. Det måste vara lätt för företagen att hitta information om hur man ska göra för att göra rätt. Företagen idag behöver information, frågan är hur de ska få tillgång till den och på vilket sätt; via myndighet, via verksamt.se-hitta tillstånd, via kommunen? -Vem ska hänvisa till vem och vad? Detta kan mycket förenklat ske via lotsform/en väg in eller elektroniskt via hemsida. -Vidare måst man skilja på vad som är kommunspecifik information och vad som är mer allmängiltigt. Fokusering bör ske på vissa områden om faktiska resultat ska uppnås ex: att en typ av tillståndsinformation ska finnas på ett ställe och alla hänvisar dit och/eller den ska se likadan ut var den än finns (vilka kommuner det än 2 (9)
är). Det ska även ges likartat information om vilka principer som gäller för avgifter, samt hur man beräknar dessa, på såväl hemsida som hänvisning via lots och handläggare. 2. Rådgivning, service och myndighetsutövning Skapa tydlighet om vad kommunens rådgivande roll gentemot företagen innebär och omfattar så att företag får bättre möjlighet att få råd från kommunen om hur lagstiftningen kan följas. Enskilda företag har ofta ett behov av att få information om hur regelverk ska följas. Kommuner upplever å andra sidan att deras möjlighet att ge råd och mer specifik information är begränsad. De upplever att det finns konflikter mellan deras rådgivningsroll och den myndighetsutövande rollen och att det är oklart hur mycket råd de kan ge företag i deras specifika situation. Utifrån företagens perspektiv måste det finnas en balans mellan den service, information och rådgivning som kommunen tillhandahåller och den myndighetsutövning som utövas gentemot företagen. När företag upplever att de inte får bra förutsättningar att följa regelverken upplever de tillämpningen som byråkratisk. Ansvaret för avvägning mellan förvaltningslagens serviceskyldighet och eventuella juridiska begränsningar av rådgivningsrollen är även en stor fråga på central nivå och det finns skillnader mellan olika lagstiftningsområden. Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet har i sin forskning studerat hur rådgivning och service går att kombinera med rollen som myndighetsutövare. Deras forskningsresultat är relevanta för en diskussion kring vad som ingår i myndigheternas serviceskyldighet. Insats Tillväxtverket ska tillsammans med centrala myndigheter SKL och forskningen (t ex VITS - Linköpings universitet och Förvaltningshögskolan Göteborgs Universitet) kartlägga möjligheterna för kommunala tjänstemän att ge råd och vägledning om hur företagen ska kunna följa regelverkens krav på ett bra sätt, samt vad som begränsar rådgivning. Tillväxtverket ska ta fram åtgärder för att sprida kunskap om möjligheterna att öka rådgivningen i kommunernas myndighetsutövning, vilket kan ske i samråd med referensgruppen och inom ramen för förenklingsforum Uppföljning Förbättra kommunernas rådgivning, service och myndighetsutövning gentemot företagen. Insatsen främjar alla verksamhetsområden i Insikt och kvalitetsfaktorerna information, bemötande, kompetens och rättsäkerhet. Insatsen ska därför bidra till en högre nöjdhet hos företagen i sina myndighetskontakter hos kommunen. Vilka urval av kommuner eller verksamhetsområden som särskilt bör studeras i Insikt för att följa upp insatsen definieras när den/de utformas närmare. Då definieras även mer insatsnära indikatorer. Tidplan 2012-2014 Synpunkter Departement, myndigheter och kommuner: från referensgruppen företag om Bör se hur kommunernas företagslotsar kan ta en roll i rådgivningen till regelverken. Det behövs ett vetenskapligt angreppssätt där effekter kan mätas av ett mer rådgivande arbetssätt hos myndigheterna och här kan VITS fylla en viktig roll. 3 (9)
När det gäller frågor inom miljöbalkens område är det viktigt att koppla detta till kraven på egenkontroll och här finns studier genomförda av Naturvårdsverket. Kunskaperna måste öka hos myndigheter och även hos företagen kring myndighetsutövningen. Tillsynsforum samarbetar med Förvaltningshögskolan i Göteborg genomför just nu utbildningar i tillsyn i teori och praktik och efterfrågan av utbildningen är stor. t med insatsen sammanfaller till stor del med insatsen om ett utvecklat stödmaterial till kommunerna. Den konflikt som kommunerna upplever mellan deras rådgivningsroll och den myndighetsutövande rollen borde kunna minska genom ett stödmaterial till handläggarna, vilket i sin tur underlättar deras arbete i den rådgivande rollen. Det vore kanske därför lämpligt att koordinera dessa förslag till en insats. Näringslivsorganisationer: Kommunernas stöd till företag måste bli mer självklart och förbättras så att det förebyggande arbetet blir mer effektivt och lagstiftningens syfte uppnås. Bör övervägas att begränsas insatsen till ett eller två områden som en slags pilot för att kunna ge konkreta rekommendationer och åstadkomma förändring. Enskilda kommuner som arbetat aktivt med detta bör granskas. Balansgången mellan rådgivning och konsultation är intressant att lyfta fram eftersom våra medlemmar får möta allt fler inspektörer som knappt vågar säga ens det som skulle kunna skrivas in i ett föreläggande. En sådan utveckling måste vändas. Frågan starkt kopplad till kompetens och erfarenhet eftersom den med bättre kompetens och mer erfarenhet tenderar att bli tryggare i sin roll som myndighetsperson. 3. Stödmaterial till kommunen Öka harmonisering av de olika begrepp och benämningar som används för de centrala myndigheternas informations- och stödmaterial till kommunerna. Samt medverka till att kommunerna får tillgång till praktiskt inriktat stödmaterial som svarar mot deras behov. I kommunernas handläggning av företagsärenden finns det ett stort behov av att kunna ta hjälp av de olika former av praktiskt inriktat stödmaterial som ansvarig myndighet har tagit fram. Att sådant stöd fyller en viktig funktion och behöver utvecklas ytterligare har beskrivits av såväl näringsliv som kommuner. Särskilt viktigt är denna typ av stöd för små kommuner som har mindre egna resurser för analys- och metodarbete. Det finns många varianter och begrepp för stödmaterial, t ex handbok, checklista, vägledning, riktlinje. Även allmänna råd fyller ibland samma funktion som annan mindre reglerad form av stödmaterial. De centrala myndigheternas stödmaterial till kommunerna varierar både i utformning och i tillgång. Skillnaderna beror dels på lagstiftningens utformning och omfattning, men även på hur myndigheterna prioriterar detta arbete. Eftersom materialen inte har rättslig status är det av stor vikt att det finns hänvisningar till de bindande rättsdokumenten och att det i materialet görs en tydlig skillnad mellan vad som är juridiskt tvingande för företag och vad som vore bra att företag gör utifrån myndighetens mer främjande uppdrag (t ex öka säkerhet, minska miljöpåverkan). Myndigheterna har också mycket att lära av varandra, exempelvis hur 4 (9)
materialet kan behovsanpassas till målgruppernas behov och hur det kan struktureras. Insats Tillväxtverket ska tillsammans med centrala myndigheter inventera och se hur olika begrepp och benämningar som används för olika stödmaterial kan bli mer enhetligt. Behov av utvecklat material där kommunens handläggare är målgrupp ska inventeras tillsammans med centrala myndigheter. I samråd med exempelvis referensgrupp och förenklingsforum kan avgränsning av regelverk som ska omfattas av insatsen ske, som regelområden som inte omfattas av Tillsyns- och föreskriftsrådets arbete. Rådet avser att arbeta med frågan för miljölagstiftningen och därför bör genomförande av insatsen ske i nära dialog med dem. Tillväxtverkets roll är att underlätta erfarenhetsutbyte mellan myndigheter och dialog med kommunerna och näringslivet som direkt eller indirekt är målgruppen för materialet. ivare handläggning, ökad rättssäkerhet och ökad enhetlighet mellan kommuner. Uppföljning Tidplan 2013-2014 Synpunkter från referensgruppen Insatsen främjar alla verksamhetsområden i Insikt och kvalitetsfaktorerna information, bemötande, kompetens och rättsäkerhet. Insatsen ska därför bidra till en högre nöjdhet hos företagen i sina myndighetskontakter hos kommunen. Vilka urval av kommuner eller verksamhetsområden som särskilt bör studeras i Insikt för att följa upp insatsen definieras när den/de utformas närmare. Då definieras även mer insatsnära indikatorer. Departement, myndigheter och kommuner: Tillsyns- och föreskriftsrådet avser att arbeta med frågan under 2012. Resultatet av det arbetet kan eventuellt ge upphov till önskemål om kompletterande insatser som Förenklingsforum kan utföra 2013. Tillsynsoch föreskriftsrådet ska också initiera en samverkan mellan de myndigheter som har ett uppdrag att ta fram tillsynsvägledningsplaner. KemI har i sin tillsynsvägledningsplan för åren 2012-2014 avsatt resurser för att prioritera nationella tillsynsprojekt, skriftlig information via webben samt muntlig information vid seminarier och utbildningsdagar. KemI anser att det är det mest effektiva sättet att tillsynsvägleda på och det stämmer också överrens med de önskemål som kommuner och länsstyrelser har uttryckt. De regelområden som KemI prioriterar i tillsynsvägledningen under kommande år är de två stora och nya EUförordningarna; Reach och klassificeringsförordningen, CLP (klassificering, märkning och förpackning av kemikalier). Här nedan listas ett antal aktiviteter som ska genomföras under tvåårsperioden: Information på KemI:s webbplats www.kemi.se (Ingången kallad Tillsynsvägledning); Extranätet, extranätet (som används framför allt vid de nationella samverkansprojekten) är en separat ingång länkad från KemIs hemsida där kommuner och länsstyrelser hittar blandad information som är användbar i tillsynsarbetet. FAQ, checklistor, lathundar mm. Näringslivsorganisationer: Vi ser avgränsningssvårigheter med de förslag till insatser som nu föreligger. Kan bli svårt att hinna presentera något konkret till 2014. Ur företagens synvinkel är det själva tillämpningen i kommunerna som är viktig. Lagstiftningen är ju densamma och då ska tillämpningen vara därefter. Ansökningshandlingar, vägledningsdokument, procedurer och 5 (9)
checklistor i tillståndsgivning och vid tillsyn bör därför ensas/vara lika. Välj ut något pilotområde i samarbete med näringslivet. En insats/projekt för detta vore önskvärt. SKL har idag utarbetat cirkulär med rådgivning vad avser kommunernas tillämpning, dessa kan tjäna som utgångspunkt. 4. Tillgång till kompetensstöd för kommunen Tillgång till kompetensstöd ger kommunen bättre förutsättningar att möta företagens behov av en effektiv handläggning. I kommunens myndighetsutövning kan det uppstå frågor av exempelvis juridisk eller teknisk karaktär som ger upphov till osäkerhet i bedömningen av ärendet. Osäkerheten påverkar kvalitén och tiden för handläggningen, vilket ger negativa konsekvenser för företagen. Det kan vara svårt för enskilda kommuner att bygga upp den kompetens som krävs för alla typer av ärenden genom exempelvis utbildningsinsatser eller handböcker. Det finns därför ett behov hos kommunerna att vid behov få tillgång till kompetensstöd från myndigheterna exempelvis via telefon eller e-mail. För mindre kommuner är denna typ av stöd särskilt viktig eftersom varje enskild handläggare ofta har ett bredare uppdrag än i större kommuner och således inte har samma möjligheter till specialisering. Centrala myndigheter har valt olika sätt och har satsat olika mycket på att möta kommunernas behov av denna typ av kompetensstöd. Ett exempel på hur stödet kan organiseras är Livsmedelsverkets Livstecknet som är en itbaserad plattform. Naturvårdsverkets rådgivning är däremot organiserat på ett annat sätt och har främst skett genom länsstyrelserna. Utvecklingsarbete pågår för närvarande på myndigheten där systemet med branschexperter ska ersättas. Insats Tillväxtverket kan exempelvis inom ramen för förenklingsforum initiera en kartläggning av kommunernas tillgång till löpande kompetensstöd och inom vilka områden som stödet behöver utvecklas. Goda exempel bör lyftas fram och eventuella möjligheter till samordning av kompetensstödet ska identifieras. Insatsen bör samordnas med andra initiativ med samma syfte. En förutsättning för genomförande av insatsen är att myndigheter i uppdrag eller motsvarande finner stöd i att prioritera arbetet. Uppföljning Snabbare och mer rättssäker handläggning. Stöd för framförallt mindre kommuner. Insatsen främjar alla verksamhetsområden i Insikt och kvalitetsfaktorerna information, bemötande, kompetens och rättsäkerhet. Insatsen ska därför bidra till en högre nöjdhet hos företagen i sina myndighetskontakter hos kommunen. Vilka urval av kommuner eller verksamhetsområden som särskilt bör studeras i Insikt för att följa upp insatsen definieras när den/de utformas närmare. Då definieras även mer insatsnära indikatorer. Tidplan 2013-2014 Synpunkter Departement, myndigheter och kommuner: från referensgruppen juristjouren. Det pågår också ett utvecklingsprojekt med syfte att hitta Naturvårdsverket erbjuder denna form av stöd bland annat via smarta arbetssätt för bland annat hantering av telefon- och mejlfrågor. Naturvårdsverket kommer också att fortsätta sitt arbete med att utveckla ett nytt expertsystem som ska ersätta det branschexpertsystem som funnits under många år. 6 (9)
ToFR har i samband med utbildningarna om myndighetsutövning sett ett behov av juriststöd till kommunerna. Det finns exempel på kommuner som samverkat kring juriststöd. Något som Förenklingsforum skulle kunna utvärdera och eventuellt utveckla vidare. I tillsynsvägledningsplanen står att KemI ska stötta i regionala projekt, till exempel miljösamverkan varvid stödet kan bestå i att KemI utser en kontaktperson som kan svara på frågor, medverkar med idéer inför projektet, medverkar vid utbildningar eller lämnar synpunkter på skrivet material. Vid varje förfrågan görs en bedömning av vilka resurser som finns att tillgå. Vidare anordnar KemI i samarbete med Umeå Universitet en universitetskurs om 7,5 högskolepoäng om tillsyn över kemiska produkter. Kursen ges varje höst. Det är fråga om en fortbildning för yrkesverksamma miljö- och hälsoskyddsinspektörer. En ytterligare insats är att erbjuda handläggare på kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter att följa med på KemI:s inspektioner som medföljare. En idé har lanserats om att inrätta ett system med praktik för kommunala tjänstemän vid någon central myndighet. t skulle vara att höja kompetensen. Det är dock tveksamt om kunskapsspridningen blir stor med en sådan insats och några har anmärkt på att det kan leda till administrativt merarbete för den mottagande myndigheten. I vart fall kan man kanske utreda frågan inom referensgruppen. Det exemplet från Livsmedelsverkets som det hänvisas till förtjänar att lyftas fram till allmän efterföljd för flertalet myndigheter. Det skulle dock nog krävas någon form av central samordning genom t.ex. e-delegationen eller motsvarande instans när det gäller själva IT-stödet och val av standard. Man kunde annars tänka sig att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket ges i uppdrag att samordna denna typ av insats när det gäller själva miljökompetensen. Näringslivsorganisationer: Enligt vår uppfattning mycket viktigt, eftersom företagen är starkt beroende av kompetensen hos myndighetspersoner. Vi tror att de centrala myndigheterna exempelvis Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har en viktig roll här för att rättstillämpningen ska bli korrekt och mer likartad över landet. Vi ser avgränsningssvårigheter med de förslag till insatser som nu föreligger. Kan bli svårt att hinna presentera något konkret till 2014. Svårt att bedöma förslagets effekter på snabbare och mer rättssäker handläggning NNR anser att kommunerna måste samarbeta mer när det gäller att utföra tillsyn. Tillsynen blir då mer enhetlig och kostnadseffektiv. Dessutom kan kommunerna allokera kompetens. Att titta på hur sådant kan ske/har skett i praktiken (lyfta fram exempel och vad som fungerat) uppfyller syftet bättre än en kartläggning av kommunernas möjligheter till och behov av löpande kompetensstöd 5. Handläggningstider för företag Underlättar företagens planering genom att ge information och rätt förväntningar på handläggningstider för hela den juridiska processen och på sikt förkorta handläggningstider. I samtliga undersökningar som Tillväxtverket tagit del av och som undersöker vad företag anser angeläget att förbättra i kontakterna med myndigheter tas dels minskade handläggningstider upp men även vikten av 7 (9)
att företagare får information om hur hela processen ser ut och hur lång tid det kan ta. För vissa kommunala beslut är det vanligt att det sker ett överklagande, t ex i plan- och byggärenden. Information om hur länge ett ärende förväntas ta vid överklagande hos länsstyrelse och förvaltningsdomstol är lika viktigt för företag som att endast veta hur lång tid ärendet kommer att ta innan kommunen fattat beslut i ärendet. Det är därför angeläget att instanser som överprövar kommunala beslut kan ge kommuner och företag information om hur långa handläggningstiderna är för olika ärendetyper. På detta sätt kan kommunen informera företag om den totala processens längd och företag kan planera sin verksamhet bättre. För flera olika typer av ärenden äger kommunen en del av ärendet, men inte helheten, och kan därmed genom egen effektivisering av handläggningstiden bara påverka sin del av processen. Exempelvis vid investering som ett företag vill göra krävs bygglov, en fråga som ägs kommunen. Det kan också krävas en prövning om fornminnen, dispens från strandskydd, eller något riksintresse som ska beaktas. För företaget är det en byggprocess, men för myndigheterna är det flera olika juridiska processer. Länsstyrelserna mäter sina handläggningstider och har under 2010 haft ett särskilt uppdrag att redovisa mediantider för utvalda områden. Det finns behov av att redovisningen kompletteras med information om vad som kan påverka handläggningstider och vad företag själva kan göra för att bidra till att de blir så korta som möjligt. Att minska handläggningstider är ett av de prioriterade områdena för länsstyrelsernas förenklingsuppdrag som leds av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Insats 1 Insats 2 Tillväxtverket ska söka samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län se hur länsstyrelser, förvaltningsdomstolar och mark- och miljödomstolar som överprövar kommunala beslut gentemot företag kan kommunicerar vilka handläggningstider som ärenden normalt har och hur företagen själva kan bidra till att processen förkortas. Tillväxtverket ska i samråd med näringslivsorganisationer välja ut ett pilotområde där det finns behov av att analysera processen och den totala handläggningstiden. Målet är att belysa behov av samordning mellan kommunala myndigheter och andra offentliga aktörer för att få till stånd effektivare process för företagen. Eftersom en större utredning av miljöområdet som genomförs av Svenskt Näringsliv publiceras våren 2012, bör inriktningen av insatsen vara andra områden där kommunen är första instans för tillståndsprocessen. Svenskt Näringslivs studie kommer vara en viktig källa för det fortsatta arbetet. Möjliggör för kommuner att ge företagen bättre information om förväntad handläggningstid vid eventuella överklaganden. Uppföljning Tidplan 2013-2014 Synpunkter från referensgruppen Få till stånd effektivare process för företagen vid exempelvis investeringar i nya anläggningar eller produktionsprocesser. Insatsen främjar främst verksamhetsområdena bygglov och Serveringstillstånd i Insikt och kvalitetsfaktorerna effektivitet och information. Departement, myndigheter och kommuner: Ett angeläget projekt där länsstyrelserna redan har fått ett uppdrag. Den utbildning i myndighetsutövning som ToFR genomför kan kanske också bidra till effektivare handläggning av ärenden. Näringslivsorganisationer: Att förmå överprövande organisationer att redovisa handläggningstider är 8 (9)
bra. I detta sammanhang är det viktigt att redovisa hela tiden från inkommen överklagan till beslut i ärendet. Vidare att skilja på handläggningstider och liggtider. Detta måste dock kombineras med ett effektmål/förbättringsåtgärd i form av skarpa förslag som syftar till att förbättra processen och förkorta handläggningstiderna. Insats 2- Denna vår kommer en stor undersökning/rapport att presenteras av Svenskt Näringsliv, vilken redogör för de totala handläggningstiderna från ax till limpa vad avser miljöbalken (typ A och B) från det att ansökan lämnats in till dess beslut vunnit laga kraft upp till högsta instans. Det har varit en mkt stor och resurskrävande undersökning, vilken motsvarar insats två för miljöområdet. Vårt förslag är därför att Tillväxtverket skulle kunna fokusera insats två på byggområdet. Kommunerna måste, i enlighet med NNRS rek., införa servicegarantier (läs handläggningsgarantier) för olika ärendetyper, i synnerhet för enkla ärenden. Vilka som faktiskt gjort detta och hur de lyckas hålla dessa tider bör belysas närmare i ett projekt/fallstudie (utgångspunkt kan tas från NNRs studie inkl. kommuner med kort handläggningstid). Handläggningstiderna är på sina håll så långa att den investering som krävde en prövning kan ha blivit inaktuell eftersom konjunkturläget förändrats. Denna fråga bör därför prioriteras genom att man särskilt tittar på orsaken till att tiderna varierar. En misstanke är förstås att även denna fråga är kopplad till kompetens, dvs att den som har erfarenhet av att hantera en viss sorts ärende blir snabbare och effektivare. 9 (9)