Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta



Relevanta dokument
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Biologisk markkartering

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Biologisk markkartering av patogener

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Biologisk markkartering av patogener

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Rotpatogener i åkerböna och ärt

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

DNA-labb / Plasmidlabb

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Strategier mot skadegörare i ärter

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Polymerase Chain Reaction

Markens mineralisering medel jämfört med

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Optimal N-giva på våren till höstraps

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Patogena svampar (och närbesläktade)

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Miljögifter i odlingslandskapet

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Institutionen för mark och miljö

Odlingssystemforskning för framtiden

Vad provas och hur? Vad provas inte?

PM Strategin för växtskyddsmedel

Institutionen för mark och miljö

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Biologisk markkartering

Årets kvävemätningar har startat

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Markens mineralisering högre än normalt

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Sveakonferensen januari 2015

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016

Potatiskräfta och rotgallnematod

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs


Fortsatt ökning av kväveupptaget

Fortsatt varierande kväveupptag

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

MYKOBAKTERIER INFORMATION

Transkript:

Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet på inblandning av förnyelsebara komponenter i fordonsbränsle har ökat arealen i Europa Attraktiv prisnivå (juli-8) 2 hektar 24586 922 2346 Winter Oilseed Rape 6447 Winter Oilseed Turnip Rape Spring Oilseed Rape Spring Oilseed Turnip Rape

Viktiga jordbundna sjukdomar som kan uppförökas i oljeväxter Sjukdom Överlevnad Varaktighet i jorden år Klumprotsjuka Kransmögel Torröta Bomullsmögel Groddbrand Vilsporer Mikrosklerotier Växtrester Sklerotier Mycel/ sklerotier på växtrester 17 1-15 2-4 1-15 2-4 Medelinfektion av klumprotsjuka enligt biotest och medeltal av ph samtliga fält på 18 gårdar i Örebro län 1986-87 7 75 6,5 5 6 25 5,5 5 Wallenhammar, 1996

Nya metoder för detektion av jordbundna sjukdomar i ärt, oljeväxter och vete Syftet med projektet Utveckla DNA-baserade metoder for effektiv realtids PCRdetektion av P. brassicae, Apahnomyces eutheiches, Gaumannomyces graminis i jordprover 26-28 Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 och Anders Jonsson 2 1 HS Konsult AB, Örebro 2 Inst f Mark och miljö, avd f precisionsodling, SLU, Skara 3 Eurofins Food & Agro Sweden AB, Lidköping Validera PCR resultaten med traditionella biotester Undersöka inomfälts variationen av patogenerna i fält södra och mellersta Sverige Validera samband mellan förekomst av patogener och markkemiska och markfysiska parametrar Provtagna fält 26-27 Höstraps i Halland, l mo Vitkål och ärter i Västergötland, mh ML Höstraps och ärter i Östergötland, mh ML Metoder Jord samlades in från fält med känd infektion med GPS positionering i September efter skörd. 1 prov ha -1 Höstvete i Närke, l mo

Metoder Bestämning av angreppets styrka Infektions nivån av P. brassicae i jordproverna bestämdes med biotest i växthus foto: Charlotta Almquist Klass 2 (1 3 sporer gram -1 soil) Klass 5 ( 1 8 sporer gram -1 soil) Molekylärbiologiska metoder Polymerase chain reaction (PCR)- amplifiering av specifika nukleinsyra sekvenser I real-time quantitative PCR ( Realtids PCR) används fluorescerande färger eller prober för att detektera mål sekvensen Multiplexa metoder

Real-tids PCR Kopieringen kan följas i realtid vid varje cykel Fluorescerande färg Fluorescerande prob Gör det möjligt att kvantifiera DNA- extraktion Total genomiskt DNA extraherades från 35 mg jordprov med ett kommersiellt kit (Fast DNA SPIN Kit for Soil) Mindre arbetskrävande, snabbare och känsligare Detektion av P. Brassicae i jord där en känd mängd sporer tillsatts Linjär detektion visades från 1 3 till 1 7 vilsporer g -1 jord. 5 sporer g -1 kunde detekteras. Number of resting spores g- 1 soil 1 1 1 1 fg plasmid-dna g -1 soil Jordprover tillhandahölls av Dr Hanna Friberg DSI 8 6 4 2 Samband mellan sjukdomsindex (DSI) och PCR, P. Brassicae (fg plasmid-dna g -1 soil) 26 27 2 3 4 5 6 7 8 9 fg plasmid-dna g -1 soil DSI 6 4 2 26 27 5 1 15 2 fg plasmid-dna g -1 soil

Inomfälts variation av P. brassicae Ärtrotröta Sjukdoms index (DSI) PCR (fg plasmid- DNA g -1 soil) Ärtrotröta A. euteiches Inomfälts variation A. euteiches Number of oospores/g soil 1 1 1 1 Linjär detektion till 1 A. euteiches oospor g -1 jord. fg plasmid-dna/g soil

Sjukdomsindex (DSI) vs PCR A. euteiches 8 Slutsatser Våra resultat visar: att kartering av sjukdomar avslöjar information av stor ekonomisk betydelse DSI 6 4 2 att mängden jordbunden smitta som behövs för att ge infektion varierar för olika patogener 1 2 3 4 5 fg plasmid-dna/g soil Slutsatser Våra resultat visar: att molekylära metoder för systematisk detektion av jordbundna sjukdomar kan bli ett viktigt redskap för att öka precisionen i växtodlingen. Klumprotsjuka under projektperioden Höstraps Halland 26 Spillraps i Östergötland 27 Växtföljdsförsök-bördighetsförsöken höstraps infekterad, Skåne 26 och 28 Spillraps (höstraps) i s-betor, Skåne 28 Höstrapsodling i Lidköping, 28 Kanada, Alberta 23, första infektionen konstateras Kanada, Alberta 28, 7 ha (canola-cerealscanola osv)

Projektet finansieras av När startar kommersiell verksamhet? Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Forskningsstiftelsen (SSO) - Eurofins Agro AB startar test av klumprotsjuka inom den närmaste framtiden - Tag ett samlingsprov tex en linje eller W-form Biologisk markkartering Temaprojekt vid SLU 1,5 Mkr Motsvarande motfinansiering krävs från näringen Anders Jonsson, Christina Dixelius, Ann-Charlotte Wallenhammar