Arbetet med alkohol och droger ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och droger i arbetslivet, ett tema som jag är övertygad om att alla känner igen sig i. Företagshälsovården har alltid jobbat med alkohol och droger i arbetslivet. Över tid har arbetet förändrats och formats efter hur alkohol och droger förekommer i vårt samhälle. För oss företagssköterskor har det aldrig känts svårt att fråga en enskild individ om dennes alkoholvanor, det har varit en del i en hälsoundersökning, ett hälsosamtal eller nyanställningsundersökning. Det som vi har lärt oss under senare år är att bli duktiga rådgivning, mycket tack vara den kunskap som vi fått via Riskbruksprojektets utbildningsinsatser till hälso- och sjukvården under åren 2004-2010. Vi har lärt oss om konsumtion och dryckesmönster, om alkoholens hälsoeffekter, om produktions bortfall orsakade av alkoholverkade personer arbetsplatsen. Vi har lärt oss att använda samtalsmetoden motiverande samtal, MI, både i samtalet med den enskilda individen och när vi träffar arbetsgivare/kunder. Det som kommit de senaste åren är 15-metoden, som är en utveckling som tillför både nya teoretiska och praktiska kunskaper i vårt alkohol- och drogpreventiva arbete. Då jag den senaste månaden haft glasögonen för tidningens tema så får jag ännu mer bevis för att detta är viktigt att arbeta med för oss företagssköterskor och för företagshälsovården. I tidningar och andra media har jag tagit del av rapporter om nya droger som kommer in marknaden: Tullverket slår larm om att amfetaminbeslagen har ökat med det dubbla två år. Den nya LSD-liknande drogen från Kina som är svår för tullen att upptäcka, där ett gram ger tusen doser. Drogen ger ett starkt rus med hallucinationer och den som tar den förlorar kontakten med verkligheten. Spiceanvändningen ökar även bland vuxna. Det här är bara några av de bulletiner i ämnet jag snappat upp. Så med stöd från regeringens politiska strategi att arbeta med ANDT-problem i arbetslivet som ett prioriterat mål för perioden 2011-2015 och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 är vårt arbete med alkohol- och droger ständigt lika aktuellt. I det här numret får vi läsa om hur företagssköterskor och företagshälsovården arbetar i dag. Pia Modin-Arbman 6 PhotoDisc
Jobbet kan vara avgörande PhotoDisc Alkohol- och narkotika förebyggande arbete i arbetslivet är en av tio metodskrifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) ger ut för att stödja det lokala alkohol- och narkotika förebyggande arbetet i Sverige. Här följer ett sammandrag. Text sammanställd av Pia Modin-Arbman Illustrationer FHI-skriften Arbetslivet är en viktig arena för alkohol- och narkotikaprevention skriver Sarah Wamala, general direktör FHI i förordet. Även regeringens antagna strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik är viktig i det förebyggande arbete och är ett av de prioriterade målen för att förebygga dessa problem i arbetslivet under perioden 2011 2015. Ansvarig för denna skrift är Ulric Hermansson, socionom, medicine doktor och universitetslektor vid Karolinska institutet. Innehållet har granskats av Hermansson som är en outsinlig källa inom detta område. I inledningen skriver han att det är viktigt att framhålla att arbetsplatsen har specifika motiv för ett alkohol- och narkotikapreventivt arbete och att det är bara en av många policyfrågor som berör en trygg och säker arbetsmiljö. En bra strategi för arbetet med en alkohol- och drogpolicy är att få in den i det reguljära arbetsmiljöarbetet. Exempelvis att utbildning i alkohol- och narkotikafrågor årligen återkommer som en del i de övriga utbildningsinsatserna för en säker och trygg arbetsmiljö. Att granska policyn vartannat år är ett bra sätt att värdera, revidera och hålla den vid liv. Medvetenheten om att alkohol- och narkotika kan skapa problem både för enskilda medarbetare och arbetsgivare har ökat de senaste åren. Problemen upptäcks allt för sent och ofta när problemet redan är befäst och fått konsekvenser för individen, familjen och arbetsplatsen. Företagshälsovården kan i samband med livsstilsundersökningar erbjuda alkoholscreening och kort rådgivning. Detta görs och uppskattas av de anställda, denna tidiga insats har också visat sig ha effekt. Företagshälsovården (FHV) är en naturlig Problemen upptäcks allt för sent och ofta när problemet redan är befäst. 7
forskning och praktisk erfarenhet visar att det är ekonomiskt fördelaktigt att erbjuda anställda rehabilitering. och viktig samarbetspartner för arbetsgivare i I arbetsmiljölagen (AML) står det att arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön det alkohol- och drogpreventiva arbetet. Erfarenhetsutbyte arbetsplatser emellan är trygg och säker och att alla åtgärder som som kan dra nytta av varandras arbete har behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall ofta ett stort värde och ökar allas kompetens ska vidtas. Screening inom området. och FHV kan kort här vara rådgivning den som av alkoholvanor För en nykter och narkotikafri arbetsmiljö Att bjuder arbetsplatsen in och håller erbjuder i träffar, utbildningar anställda och alkoholscreening finns det flera och åtgärder kort som rådgivning är viktiga att i samband med t.ex. livsstilsundersökning har visat sig vara ett möjligt sätt att tidigt erfarenhetsutbyte mellan olika arbetsplatser. vidta för att preventionsarbetet ska leda till Beräkningar visar att samhällets kostnader framgång, bland annat en policy, information, upptäcka för alkohol- och och åtgärda narkotikaproblem alkoholproblem. till stor del Syftet utbildning, med metoden screening är och främst rådgivning, att upptäcka tester en är förhöjd relaterade och till förlorad riskabel produktivitet. alkoholkonsumtion, Det av s.k. alkohol riskbruk, och narkotika och att och via rehabilitering. kort rådgivning finns motivera även studier den som enskilde visar att tidiga att minska insatser sin konsumtion. Som tidigare nämnts finns det mot flera alkoholproblem goda motiv i arbetslivet för både skulle arbetsgivaren kunna Åtgärder. och arbetstagaren Det är viktigt att att sådana en alkohol- metoder verka det allmänna hälsoläget i samhället. och narkotikapolicy med handlingsprogram införs. Detta är starka motiv för att vidta åtgärder. är tydlig, det visar både vetenskapliga studier Förutom att screening med kort rådgivning och har praktisk visat erfarenhet. sig vara välfungerande På en arbetsplats som behandlingsinsats, Alkohol och risker. finns Alkoholens det även negativa stöd för konkurrerar att det är den med kostnadseffektiv andra viktiga policydokument möjligt som att jämställdhet via företagshälsovården och miljö. Det är metod. Studier effekter är relaterade arbetsplatser till såväl har fysiologiska visat att och det är genomföra medicinska både som till screening sociala konsekvenser. och rådgivning med viktigt fokus att det alkoholriskbruk och drogföre av alkohol. byggande Det Den akuta inverkan som alkoholen har arbetet är en aktiv del i det systematiska finns fysiologiska även stöd funktioner för att är alkoholscreening att koordination och arbets rådgivning miljöarbetet. bör genomföras i samband med och att balansförmågan andra livsstilsfrågor minskar, detta tas upp leder som till exempelvis Att informera vid olika alla hälsoundersökningar. en arbetsplats att det När att alkoholvanorna olycksfall och skaderisk tas upp ökar. i ett sådant sammanhang finns en levande upplevs alkohol- det och inte drogpolicy som känsligt. är Modellen I boken Riskbruk är inte särskilt av alkohol komplicerad. i arbetslivet Anställda också viktigt. erbjuds Med i information samband med och utbildning till alla anställda kan risken minska för en hälsofinns mer kunskap om alkoholens risker och undersökning att kontrollera sina egna alkoholvanor med stöd av exempelvis frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification kamrat. Kunskap Test) om rättigheter och blodprovet och skyldig- CDT metoder för att upptäcka riskbruksdrickande. att medarbetare skyddar en onykter arbets- (kolhydrat-fattigt Narkotika i arbetslivet. transferrin). Den Dessa dominerande illegala av just drogen riskbruk. i Sverige Nästa är cannabis. steg i metoden arbetskamrater är att erbjuda kommer rådgivning till jobbet. åt dem tester har heter visat ger alla sig möjligheter vara effektiva att agera redskap när onyktra för screening som Cannabis har en medför förhöjd både och fysiska riskabel och psykiska alkoholkonsumtion. Utbildning Rådgivningen av chefer och andra behöver nyckel-intpersoner som fackliga företrädare och hälsorisker i arbetslivet. Cannabis verkar alls vara särskilt omfattande. Viktigt är dock att den genomförs ett icke konfronterande avstånd i upp sätt. till ett Det dygn finns efter vetenskapligt att man till- stöd redskap för att att använda hantera alkohol- motiverande och narkotika- samtals- förmågan att reagera, planera och bedöma skyddsombud ökar möjligheten för en beteknifört kroppen för att det. nå ett gott resultat. problem arbetsplatsen. Figur 2. Alkoholscreening och kort rådgivning Riskbruk Begynnande beroende Livsstilsundersökning Företagshälsovården Screening AUDIT-formuläret Blodprov för alkoholmarkören CDT Kort rådgivning mama Påtagligt beroende 8 ALKOHOL- OCH NARKOTIKAFÖREBYGGANDE INSATSER I ARBETSLIVET 19
Flera åtgärder erfordras för att preventionsarbetet ska nå framgång, bl.a. en skriven policy, information, utbildning, screening och rådgivning, tester av alkhohol och narkotika och rehabilitering. Figur 1. Exempel åtgärder verktygslåda Träning Testning Alkolås Rehabilitering Policy Utbildning Alkoholscreening och rådgivning Exempel åtgärder verktygslåda Flera åtgärder erfordras för att preventionsarbetet ska nå framgång, bland annat en skriven policy, information, utbildning, screening och rådgivning, tester av alkhohol och narkotika och rehabilitering. Att dricka för mycket FHV har kunskap om vad som bör ingå i utbildningen och är många gånger väl lämpad att förmedla kunskapen till arbetslivet. Screening och kort rådgivning. Studier arbetsplatser har visat att via företagshälsovården finns det möjligheter att genomföra både screening och rådgivning med fokus riskbruk av alkohol. Det finns även stöd för att alkoholscreening och rådgivning genomförs i samband med att andra livsstilsfrågor tas upp i olika hälsoundersökningar. Frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och blodprovet CDT (kolhydrat-fattigt transferrin) är tester som visat sig vara effektiva redskap för screening av riskbruk. Även DUDIT (Drug UseDisorders Identification Test) är ett bra redskap vid både screening av drogriskbruk och vid misstanke om droganvändning. Nästa steg i metoden är att erbjuda rådgivning till dem som har en förhöjd eller riskabel alkoholkonsumtion. Rådgivning är inte särskilt omfattande. Viktigt är att den genomförs ett icke konfronterande sätt. Vetenskapligt stöd finns för att använda motiverande samtal som metod för att nå ett bra resultat. ETT PROBLEM SOM PÅVERKAR PRODUKTIVITETEN Arbetslivet är en möjlig arena för både preventions- och behandlingsinsatser av alkoholproblem. Studier genomförda svenska arbetsplatser verkad, har i visat samband att med upp rehabilitering till 20 procent av de anställda har en risk- nyanställning, misstankar om att en anställd är eller konsumtion slumpmässigt. av alkohol Det sistnämnda och befolkningsstudier mer vanligt som inom har särskilt ett måttligt känsliga alkoholberoende säkerhetsarbeten. så är de flesta socialt stabila har visat att av dem personer Testning som är inte har reglerat ett arbete. i lagstiftningen, Det är i dessa så grupper som problemen det och är kostnaderna viktigt att man sammantaget noggrant diskuterar är som syf-störstet med tester och kravet kvalitetssäkrade eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp system innan det införs en arbetsplats. inom Socialstyrelsen den befintliga och Swedac beroendevården (Styrelsen då de inte identifierar sig med för dem ackreditering som vanligtvis och teknisk söker kontroll) hjälp där. har Konsekvenserna blir negativa för särskilda såväl den krav individ tillförlitligheten som inte får i narkotikatestning för arbetslivet i arbetslivet. och Testsystemet samhället i ska stort. ha en Och behandlingsbehoven bara den hjälp han eller hon behöver, som kvalitetssäkring växer. Under de från senaste provtagning tio åren och analys har antalet personer med alkoholberoende godkänt laboratorium till bedömningen. ökat. ALKOHOL- OCH NARKOTIKAFÖREBYGGANDE INSATSER I ARBETSLIVET 13 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Ca 50 000 Beroende utan sociala problem Ca 250 000 Skadligt bruk Ca 300 000 Riskbruk Ca 450 000 Merparten finns i arbetslivet Kontrolltester. Det är inte ovanligt att arbetsplatser använder sig av nykterhetstest (utandningsprov) och narkotikatest (urinprov) som en del av det alkohol- och narkotikapreventiva arbetet. Det sker ofta i samband med Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 år 9
Kolla hemsidan www.fhi.se/publikationer Alkolås. Det har blivit vanligare att de installeras i framför allt yrkestrafikens fordon, med motivet att kvalitetssäkra transporterna och är en del av arbetsplatsernas alkoholpreventiva arbete. Vid införande av alkolås är val av teknisk lösning med ett kvalitetssäkrat system viktigt. Mer om detta finns Transportstyrelsens hemsida (www.transportstyrelsen.se) samt MHFs hemsida (www. mhf.se). Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner. Behandlingsinsatsen behöver inte alltid vara omfattande för att vara effektiv. Erfarenheter från flera arbetsplatser och forskning visar att det ibland är tillräckligt med rådgivning eller annan behandling inom öppenvård. Det gäller framför allt vid tidig upptäckt där alkohol- och narkotikavanorna inte är så omfattande. Målet med rehabiliteringen kan vara allt från att minska alkoholkonsumtionen till total nykterhet eller narkotikafrihet, bra om det finns beredskap för olika insatsnivåer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i detta sammanhang och kan erbjuda mindre tidskrävande behandlingsprogram som kan kombineras med farmakologisk behandling. Rehabiliteringsinsatser. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett ansvar att se till att det finns en lämplig organisation för rehabilitering arbetsplatsen. I socialförsäkringsbalken framgår det att arbetsgivaren ska vidta åtgärder I situationer där kravet är total nykterhet som I situationer behövs för där en effektiv kravet rehabilitering. är total nykterhet Detta eller eller narkotikafrihet är är det alltid klokt att gäller att kombinera även alkohol- rehabiliteringsstödet och narkotikaproblem. med kontroll kombinera under en rehabiliteringsstödet begränsad tid. Det med kan kontroll/provtagning eller under kontroll en begränsad av att tid. exempelvis Det finns handla både forskning om nykterhetskontroller och praktisk erfarenhet (utandningstest) medarbetaren som visar är narkotikafri att det är ekonomiskt (urinprov). fördelaktigt att erbjuda anställda rehabilitering, Vill du läsa skriften i sin helhet och de Det är även vanligt att komplettera kontrollen med återkommande provtagning (monitorering) som mäter konsumtionsutvecklingen. Kontrollen har i detta sammanhang en stödjande effekt för personen särskilt om alkohol- och narkotikaproblemen övriga nio som ingår i samma serie gå uppdagas i ett tidigt skede. in www.fhi.se/publikationer att vidmakthålla nykterhet eller drogfrihet. Den har även betydelse för att reducera misstänksamheten från chef och andra medarbetare som är invigda i situationen. Att reflektera över över arbetsplatsen arbetsplatsen Några exempel minimikrav för för ett alkoholett alkoholoch narkotikapreventivt och narkotikapreventivt program program en arbetsplats. Om frågorna inte besvaras med ja bör arbetsplatsen rekommenderas att värdera om det finns grund för att vidta någon en arbetsplats. Frågeställningarna bör besvaras med ett Ja. Om någon av frågorna besvaras med Nej bör arbetsplatsen rekommenderas att åtgärd som kan förbättra det förebyggande alkohol- och narkotikaarbetet. värdera om det finns grund för att vidta någon åtgärd som kan förbättra det förebyggande narkotikapreventiva alkohol- och arbetet narkotikaarbetet. Här är FHV en bra part att samarbeta med och ta hjälp av i det alkoholoch arbetsplatsen. FrågeSTÄllNiNg JA NeJ Finns det en skriven alkohol- och narkotikapolicy? Om det finns en policy har denna reviderats under de tre senaste åren? Finns det en handlingsplan kopplad till policyn? Har arbetsplatsen ett system för att följa upp det drogpreventiva arbetet? Erbjuds anställda utbildning i alkohol- och narkotikafrågor? Erbjuds chefer och nyckelpersoner (fackligt förtroendevalda) särskild utbildning i alkoholoch narkotikafrågor? Har man arbetsplatsen diskuterat och värderat möjligheter och begränsningar med olika tester för kontroll av nykterhet och narkotikafrihet? Finns det utarbetade rutiner för om och hur medarbetare ska erbjudas alkohol- och narkotikarehabilitering? Har man arbetsplatsen kännedom om att förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion kan upptäckas och åtgärdas via olika hälsoundersökningar? 10