R2A PM 1 (20) Ekonomiavdelningen, Enheten för analys En fjärde migrationsdomstol Remissammanställning Domstolar Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten instämmer i rapportens slutsats att Umeå är den ort som är mest lämplig för inrättandet av en fjärde migrationsdomstol och tillstyrker därför rapportens förslag. Kammarrätten i Stockholm Utifrån de utgångspunkter som rapporten grundas på tillstyrks förslaget om placering av den fjärde migrationsdomstolen och det föreslagna domsområdet. Kammarrätten vill särskilt framhålla att det utifrån befintligt förslag kommer att vara en stor utmaning att rekrytera tillräckligt många och kompetenta rådmän till domstolen, både initialt och löpande. Det kommer att finnas behov av särskilda utbildningsinsatser för fiskaler med förankring vid Norrlandsdomstolarna och det bör övervägas om dessa ska erbjudas tjänstgöring under viss tid vid Migrationsöverdomstolen. Initialt men även löpande kan förutses ett behov av adjunktionstjänstgöring vid Migrationsöverdomstolen för presumtiva sökanden som önskar bredda sin komptens inom såväl domstolsarbete generellt som beträffande utlänningsrätten. Enligt kammarrättens bedömning har Förvaltningsrätten i Uppsala, med hänsyn till sitt geografiska läge och utfallet från tidigare tillsättningsförfaranden, de klart bästa möjligheterna att rekrytera nya domare jämfört med övriga aktuella domstolar. Utifrån denna bedömning och med hänsyn till att rekryteringsfrågan är den enskilt viktigaste och mest svårlösta frågan inför inrättandet av den nya domstolen, finns anledning att närmare granska vissa av de utgångspunkter som förslaget grundar sig på och som varit avgörande för att Uppsala inte ansetts som en lämplig lokalisering för den nya domstolen. Utifrån den prognos beträffande antalet mål som härrör från domkretsarna för förvaltningsrätterna norr om Stockholm skulle en ny domstol med dessa domkretsar som upptagningsområde få omkring 6 800 mål per år. Om den nya domstolen förlades till Uppsala skulle det således innebära att Förvaltningsrätten i Uppsala årligen skulle få ungefär dubbelt så många mål som idag. Även förslaget att placera den nya domstolen i Umeå skulle innebära en fördubbling av antalet inkommande mål per år. Utifrån dessa aspekter skulle förändringen relativt sett 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30
PM 2 (20) vara densamma för de båda domstolarna. Förhållandet mellan befintligt antal domare och nya migrationsdomare är också detsamma. Att den relativa ökningen av antal mål och domare skulle göra Uppsala olämplig utan att detsamma gäller Umeå är således en slutsats som kan behöva revideras. En annan utgångspunkt som enligt rapporten talar emot inrättandet av en ny domstol med ca 6 800 mål är att migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm skulle halveras i storlek jämfört med idag. En sådan minskning skulle enligt rapporten bl.a. riskera att medföra förflyttning av ordinarie domare. Kammarrätten instämmer i att det principiellt är en riktig utgångspunkt att försöka undvika förflyttning av ordinarie domare. Emellertid måste denna pricipiella utgångspunkt ställas mot vikten av att en fjärde migrationsdomstol kan upprätthålla de högt ställda kraven på effektivitet och rättssäkerhet som motiverar den föreslagna förändringen. Utifrån farhågorna om att rekryteringen till en migrationsdomstol i Umeå skulle bli mycket svår att genomföra, är det kammarrättens bedömning att hänsynen till Förvaltningsrättens i Stockholm verksamhet och framför allt de ordinarie domare som kan påverkas kan behöva revideras. Ytterligare ett alternativ är givetvis att förlägga den nya domstolen till Uppsala, men att begränsa domstolens upptagningsområde och därmed målinströmningen och den relativa minskningen av Förvaltningsrätten i Stockholm. Även i rapporten tas sådana alternativ upp, men förkastas med hänsyn till det olämpliga med att ha geografiskt osammanhängande domkretsar. Kammarrätten instämmer i att det är naturligt att i första hand försöka skapa geografiskt sammanhängande domkretsar. Samtidigt kan erinras om att det redan idag förekommer avsteg från denna princip, genom att Gotland trots sitt geografiska läge omfattas av Förvaltningsrättens i Stockholm domkrets. Skälen för en sammanhängande domkrets torde främst vara av logistisk och praktisk art. Härvid kan konstateras att det för de parter och ombud som befinner sig i Norrland, med hänsyn till tillgängligheten av allmänna kommunikationer, kan finnas fördelar med att fortsatt omfattas av Förvaltningsrättens i Stockholm domsaga i stället för Förvaltningsrättens i Umeå. Praktiska och logistiska skäl eller det allmänna intresset av sammanhängande domkretsar talar således inte med särskilt stor styrka för den föreslagna lösningen. Enligt kammarrättens mening väger därför intresset av sammanhängande domkretsar lätt jämfört med vikten av att kunna besätta den nya domstolen med kompetenta rådmän såväl initialt som löpande. Förutsatt att intresset av att den nya domstolen ska ha en geografiskt sammanhängande domkrets får vika mot rekryteringsaspekten bör möjligheten att inrätta den nya domstolen i Uppsala, med en domkrets omfattande domstolens nuvarande upptagningsområde samt Förvaltningsrättens i Falun domkrets, tas under allvarligt övervägande. Det årliga målinflödet till en domstol med angiven domsaga kan utifrån prognoserna i rapporten förväntas bli ca 4 000 mål, vilket ur övriga övervägda aspekter framstår som lämpligt. Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten tillstyrker Domstolsverkets förslag att inrätta en migrationsdomstol i Umeå men anser att ytterligare mål bör lyftas av migrationsdomstolen i Stockholm och att en femte migrationsdomstol därför bör inrättas i Falun. Förvaltningsrätten anser att det antal mål som enligt förslaget ska lyftas av Förvaltningsrätten i Stockholm är alltför litet för att det ska tjäna syftet att lindra påfrestningarna på domstolen och underlätta att de av regeringen satta verksamhetsmålen uppfylls. Detta är särskilt olyckligt med tanke på migrationsmålens ka-
PM 3 (20) raktär av förtursmål och deras ytterst grannlaga karaktär. Förvaltningsrätten kan förstå utredningens argument för att denna domstol inte ansågs lämplig som migrationsdomstol, nämligen att ett domsområde omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län skulle bli allt för stort och att ett målunderlag på 3 950 mål skulle innebära rekryteringsproblem för domstolen. Av den anledningen föreslår förvaltningsrätten att 2 100 mål förs till Falun med ett domsområde bestående av Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län. Med den lösningen skulle domstolen, med utgångspunkt från utredningens egen beräkningsmodell, behöva nyrekrytera ungefär sex rådmän, ett rimligt antal med tanke på att förvaltningsrätten vid de senaste rekryteringarna av ordinarie domare haft sex respektive fyra mycket kvalificerade sökande. Det kan i sammanhanget noteras att domstolen inte har några som helst rekryteringsproblem när det gäller övriga personalkategorier vid domstolen. Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Göteborg delar Domstolsverkets uppfattning att den fjärde migrationsdomstolen bör placeras i Umeå med Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län som domsområde. En fråga som, enligt förvaltningsrätten, noga bör övervägas är om det är rimligt eller ens möjligt att inrätta den nya domstolen fullt ut vid ett tillfälle. Farhågorna avser såväl rekryteringen av rådmän som föredragande. Det kan alltså finnas anledning att genomföra reformen etappvis. Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten instämmer i Domstolsverkets förslag att en ny migrationsdomstol bör omfatta Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. När det gäller lokaliseringen anser förvaltningsrätten att antingen Härnösand eller Umeå bör komma i fråga. Förutsättningar för rekrytering av det relativt stora antalet domare som blir aktuellt bör i vart fall vara lika goda i Härnösand som i Umeå. Detta bör också gälla föredragande med arbetslivserfarenhet och medföljande som söker arbete. Förvaltningsrätten i Härnösand är större än förvaltningsrätten i Umeå. Migrationsmålen skulle därför inte bli dominerande till antalet i Härnösand. Verksamheten skulle kunna fortsätta i befintliga lokaler efter ombyggnad. Även om antalet migrationsmål som idag kommer från Jämtlands och Västernorrlands län är lägre än från Västerbottens respektive Norrbottens län bör detta inte vara ett hinder för lokalisering till Härnösand. I rapporten beräknas att ca 2 450 mål kommer att avgöras på handlingarna och 250 efter muntlig förhandling. Videolänk används allt mer vid muntliga förhandlingar när det är lämpligt. Även närvaro per telefon förekommer. Vidare finns flyg mellan Luleå och Sundsvall-Härnösand. Tågresan mellan Umeå och Härnösand på Botniabanan kommer att ta endast två timmar. Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att lika goda skäl talar för en lokalisering till Härnösand som till Umeå. Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Jönköping tillstyrker förslaget. Förvaltningsrätten i Karlstad Förvaltningsrätten instämmer i rapportens bedömning att målsättningen med att inrätta en fjärde migrationsdomstol bör vara att migrationsmålen kan handläggas
PM 4 (20) effektivt och rättssäkert och att den nya domstolens verksamhet håller hög kvalitet. Det finns mycket goda förutsättningar för att skapa en sådan domstol i Karlstad. Förvaltningsrätten föreslår därför att en fjärde migrationsdomstol lokaliseras till Karlstad. Förvaltningsrätten i Linköping Mot bakgrund av utformningen av regeringens uppdrag till Domstolsverket att lämna förslag till inrättande och geografisk placering av ytterligare en migrationsdomstol är förslaget att förlägga denna till Förvaltningsrätten i Umeå helt naturlig. Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten avstyrker förslaget att förlägga den fjärde migrationsdomstolen i Umeå. Om en fjärde migrationsdomstol ska inrättas anser förvaltningsrätten att den ska placeras i Luleå. I princip samtliga verksamhetsskäl talar för att domstolen bör förläggas i Luleå. De allra flesta av de enskilda parterna som kan behöva inställa sig till den nya domstolen bor i Norrbotten eller i norra Västerbotten. De har därför väsentligt närmare till Luleå än till Umeå. Även Migrationsverkets huvudort i Norrland finns i Boden, som ligger i omedelbar närhet av Luleå. Att placera den nya domstolen i Luleå ger således en väsentligt bättre tillgänglighet för såväl de enskilda som Migrationsverket. En placering i Luleå ger även möjlighet för Migrationsverket att ha en samlad organisation i Luleå/Boden området samt ger väsentligt lägre resekostnader och mindre miljöpåverkan. Domstolsverker har bortsett från detta och i stället föreslagit att den nya domstolen ska förläggas till Umeå. Den huvudsakliga motiveringen för detta är att rekryteringssituationen för kvalificerad arbetskraft skulle vara bättre i Umeå än i Luleå. Detta är ett felaktigt påstående som inte heller utgör skäl att förlägga en domstol till en ort där knappt någon av parterna i de mål som ska prövas befinner sig. I synnerhet inte när valet som nu är fallet står mellan förvaltningsrätterna i Umeå och Luleå, och övriga verksamhetsmässiga skäl så starkt talar för Luleå. Varken någon av domstolarna i Luleå eller Migrationsverkets enhet i Boden har haft några svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft. De slutsatser Domstolsverket drar i denna del synes i huvudsak bygga på ett enda anställningsärende rörande en rådmanstjänst och ger inte en rättsvisande bild av de senaste årens rekryteringssituation i Luleå. Rekryteringsläget för jurister med specialkunskaper inom området migrationsrätt är tvärtom väsentligt bättre i Luleå än i Umeå eftersom Migrationsverkets stora enhet i Boden utgör en naturlig rekryteringsbas för en framtida migrationsdomstol i Luleå. Just rekrytering av personer med särskilda kunskaper inom migrationsrätt måste anses som mycket väsentligt för att verksamheten i den nya domstolen ska komma igång snabbt. Förvaltningsrätten i Luleå är vidare en väl fungerande domstol med en modern organisation, som under 2010 uppfyllde regeringens verksamhetsmål. Sammantaget är därför förutsättningarna för att snabbt kunna tillskapa en fjärde migrationsdomstol med hög kvalitet minst lika bra i Luleå som i Umeå. En migrationsdomstol i Luleå skulle dessutom bidra till att säkerställa den framtida rekryteringen till de övriga domstolarna i Norrbotten, nämligen Förvaltningsrätten i Luleå, samt de tre tingsrätterna i Gällivare, Haparanda och Luleå. De svårigheter med rekrytering som kan uppkomma i Luleå likväl som de kan uppkomma i Umeå- kan och bör rimligen lösas genom andra aktiva åtgärder än genom att domstolen lokaliseras långt
PM 5 (20) ifrån parterna. Det kan knappast vara varken Domstolsverkets eller regeringens mening att eventuella rekryteringsproblem inom Sveriges Domstolar ska lösas genom att man väljer att förlägga domstolar till orter där knappt någon av parterna befinner sig? Ett sådant synsätt leder i förlängningen till att domstolsverksamhet endast kommer att kunna bedrivas i vissa större städer. Förvaltningsrätten anser att fördelarna för de enskilda parterna måste ges företräde framför strävandena att söka tillskapa ett fåtal domstolscentrum i landet. Rätten att ha närhet till sin domstol, som regeringen understrukit vikten av i prop. 2008/2009:165, är annu viktigare när det gäller en utsatt grupp som de asylsökande. Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten har inget att invända mot förslaget att inrätta och placera en fjärde migrationsdomstol i Umeå, förslaget är väl underbyggt. Vad avser författningsförslag ställer sig förvaltningsrätten frågande till varför den nya domstolen inte på samma sätt som övriga migrationsdomstolar själv ska fastställa antalet nämndemän som ska tjänstgöra i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten anser vidare att det är angeläget att utreda och införa flexiblare forumregler. Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Stockholm välkomnar förslaget om en fjärde migrationsdomstol. Migrationsdomstolen i Stockholm har sedan tillkomsten 2006 haft en besvärlig situation med fler inkommande migrationsmål än väntat. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal, såväl domare som handläggare, har gjort att balanserna varit för stora och regeringens verksamhetsmål har inte kunnat uppnås. Den avlastning som en ny domstol kommer att ge ökar betydligt förutsättningarna att uppnå målen och visa ett önskvärt resultat. Förvaltningsrätten i Stockholm har inga synpunkter på den föreslagna domstolens geografiska placering men har förståelse för att det för en ny domstol kan vara svårt att rekrytera nödvändig personal till ett och samma tillfälle. För att ge ökade möjligheter för den föreslagna domstolen att rekrytera och utbilda personal och under ordnade former starta verksamheten är domstolen i Stockholm positiv till att domkretsen för den föreslagna domstolen utökas succesivt. Enligt rapporten kommer den nya domstolen att ta över 2 700 mål varav 900 avlägsnandemål från Migrationsdomstolen i Stockholm. Med den sammansättning som den föreslagna domstolen beräknas få motsvarar det cirka sex rådmän, 20 handläggare och fem domstolssekreterare i Stockholm. Till detta kommer övrig administrativ servicepersonal som kan motsvara cirka två tjänster. Slutligen vill Förvaltningsrätten i Stockholm understryka vikten av att mer flexibla forumregler för migrationsmålen utreds närmare. Migrationsdomstolarna är idag helt beroende av hur Migrationsverket organiserar sin verksamhet. Förvaltningsrätten i Umeå Förvaltningsrätten tillstyrker förslaget att det ska inrättas ytterligare en migrationsdomstol och att den som en del av förvaltningsrätten ska förläggas till Umeå samt att domsområdet ska bestå av de fyra nordligaste länen. Umeå är onekligen betydligt mindre än de städer Stockholm, Göteborg och Malmö där det idag finns migrationsdomstolar. Enligt förvaltningsrätten är Umeå emellertid den stad som utifrån norrländska förhållanden har bäst förutsättningar för migrationsdomstolsverksamhet. Umeå är Norrlands största stad med en växande
PM 6 (20) befolkning och ett expanderande näringsliv. I staden finns både ett stort universitet och ett universitetssjukhus. Vid universitetet finns en juridisk institution med juristprogram. Vidare finns polisutbildning i Umeå. Här finns, förutom förvaltningsrätten, Umeå tingsrätt med Mark- och miljödomstol. Hyres- och arrendenämnden i Umeå och Hovrätten för Övre Norrland, Brottsoffermyndigheten samt Länsstyrelsen i Västerbottens län. Det finns goda förbindelser med tåg och flyg. Dessa förhållanden är av stor betydelse för den helt avgörande frågan för migrationsdomstolens rätta placering. Det finns anledning att särskilt lyfta fram vikten av att kunna rekrytera skickliga domare. Möjligheten att under relativt kort tid kunna rekrytera domare utan att göra avkall på de höga krav som gäller denna yrkeskategori är enligt förvaltningsrätten av avgörande betydelse. Mot bakgrund av att Umeå som är ett norrländskt förvaltnings-, domstols- och utbildningscentrum är det förvaltningsrättens bestämda mening att en sådan rekrytering är fullt möjlig att genomföra. Vidare kan konstateras att förvaltningsrätten har haft lätt att rekrytera skickliga föredraganden och domstolssekreterare. Det bör också framhållas att domstolens personal i allt väsentligt är positivt inställd till tanken på att förvaltningsrätten eventuellt ska bli migrationsdomstol. Förvaltningsrätten vill vidare farmhålla att en migrationsdomstol med ett domsområde bestående av de fyra nordligaste länen som placeras i Umeå ligger betydligt mer centralt placerad än andra alternativ. Förvaltningsrätten konstaterar att den nya domstolen skulle få ca 2 700 mål men att muntliga förhandlingar förväntas förekomma i endast ca 250 mål. Det betyder att antalet resor för parterna till domstolen är relativt begränsat. Härtill kommer att den tekniska utvecklingen när det gäller förutsättningar för videoförhandlingar kommer att medföra ännu färre resor. Sammantaget innebär detta att Umeås fördelar när det gäller möjligheten att rekrytera personal väger mycket tyngre än eventuella nackdelar när det gäller resor till domstolen från mer avlägsna delar inom domkretsen. Förvaltningsrätten i Uppsala Förvaltningsrätten tillstyrker förslaget. Det förslag som lagts fram förefaller välmotiverat. Det finns anledning att förlägga en fjärde migrationsdomstol i Norrland bl.a. med hänsyn till att det finns ett större antal asylsökande m.fl. som finns på flyktingmottagningar i Norrland. Umeå förefaller också vara ett bra val med hänsyn till att det finns ett universitet med fullständig juridisk utbildning där. De rekryteringar av rådmän som skett vid bl.a. Umeå tingsrätt under senare tid talar för att rekryteringsfrågan på domarsidan skulle kunna lösas på ett bra sätt. Förvaltningsrätten i Växjö Förvaltningsrätten i Växjö tillstyrker utifrån de utgångspunkter utredningen haft att beakta att en fjärde migrationsdomstol placeras i Umeå med Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län som domsområde. Umeå är den domstol som bedöms ha bäst förutsättningar att skapa en välfungerande domstol, inte minst med hänsyn till att rekryteringsmöjligheterna i jämförelse med övriga tänkbara orter får anses mest gynnsamma där. Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten tillstyrker att en fjärde migrationsdomstol med lokalisering norr om Stockholm inrättas. Det finns goda skäl för att den nya domstolen lokaliseras i Umeå. Hovrätten vill dock framhålla att en lokalisering till Härnösand/Sundsvall
PM 7 (20) på sikt skulle kunna utgöra en ännu bättre lösning. Den geografiska närheten mellan Härnösand och Sundsvall bör beaktas vid bedömningen av rekryteringsmöjligheterna vid en lokalisering av en ny migrationsdomstol till Förvaltningsrätten i Härnösand. Den enda kammarrätten i Norrland finns i Sundsvall och flera statliga myndigheter däribland Migrationsverket har omfattande verksamhet i Sundsvall. För en lokalisering till Härnösand/Sundsvall talar också att en sådan lösning erbjuder den bästa möjligheten till avlastning för Migrationsdomstolen i Stockholm, eftersom domsområdet för den nya migrationsdomstolen lämpligen kan omfatta även Dalarnas och Gävleborgs län. En sådan utökning av domsområdet torde kunna ske utan att migrationsmålen kommer att dominera Förvaltningsrätten i Härnösands verksamhet. Hovrätten för Övre Norrland Att en fjärde migrationsdomstol behövs är ovedersägligt och argumenten för en placering i Umeå är övertygande. De viktigaste skälen vid valet av lokaliseringsort måste vara rekryteringsmöjligheterna och geografiska fakta. Umeå erbjuder en gedigen juridisk miljö och kan antas ha ett visst antal lämpliga jurister som kan rekryteras lokalt. Vidare finns det anledning att anta att det även går att rekrytera jurister utifrån då orten och regionen normalt kan erbjuda arbetsmöjligheter även för medföljande personer. Av tradition har det i denna region varit betydligt lättare för domarpersonal att gå över från allmän domstol till förvaltningsdomstol och vice versa än i landets sydligare delar. Detta är en tradition värd att bevara. En migrationsdomstol skulle därmed långsiktigt förstärka rekryteringsläget för samtliga domstolar i regionen. Falu tingsrätt Det är en fördel för Falun om migrationsdomstolen placeras på orten. Det är bland annat gynnsamt för Faluns tillgång på arbetstillfällen. Dessutom gynnar det tingsrätten ur rekryteringssynpunkt att ha en större förvaltningsrätt i samma hus. Den belastning som migrationsdomstolens placering i samma hus, kan säkerligen bemästras utan större problem så snart om- och tillbyggnad av lokalerna är färdig. Bortsett från det anförda lämnar tingsrätten rapporten utan erinran. Gällivare tingsrätt Gällivare tingsrätt har inte något att erinra mot förslaget att inrätta en migrationsdomstol i Umeå. Skälen för en lokalisering till Umeå synes överväga skälen för en lokalisering till någon av de andra orter som är aktuella. Tingsrätten vill emellertid inte underlåta att nämna att kommunikationsmässigt ligger Luleå och Stockholm-Uppsala området bättre till i förhållande till Gällivare än vad Umeå gör. Flyg Gällivare-Umeå går via Stockholm. Andra allmänna kommunikationer tillåter inte resa till Umeå över dagen. Från den andra större orten inom domkretsen, Kiruna, går det emellertid för närvarande ett direktflyg till Umeå tidigt på morgonen. Haparanda tingsrätt Tingsrätten anser att den fjärde migrationsdomstolen bör förläggas till Luleå och ansluter sig till vad som framförts av Luleå tingsrätt. Tingsrätten vill framhålla att de verksamhetsskäl som talar för Luleå framstår som mycket starka och att rekryteringsmöjligheterna knappast är så mycket bättre i Umeå än i Luleå att detta skulle överväga de verksamhetsmässiga fördelarna med en placering i Luleå.
Luleå tingsrätt PM 8 (20) Tingsrätten anser att den fjärde migrationsdomstolen bör förläggas till Luleå. Tingsrätten instämmer i det som framförs i Förvaltningsrättens i Luleå remisssvar. Enligt tingsrättens mening föreligger i dagsläget inte några särskilda rekryteringsproblem i Luleåregionen, vare sig det gäller ordinarie domare eller övrig personal. Tingsrätten har hittills inte haft svårt att erhålla kompetenta sökande till utlysta domartjänster. Även kvaliteten på de sökande som blivit aktuella, oavsett om de haft domarutbildning eller inte, har varit mycket god. Om det blir fråga om en samlad rekrytering av ett flertal domare till en ny domstol skulle aktiva rekryteringsåtgärder krävas, vilket gäller även om domstolen placeras i Umeå. En sådan större domarrekrytering skulle för övrigt vara ganska svår att genomföra överallt i landet, utom möjligen i storsstadsregionerna. Det är tingsrättens uppfattning att det - om än med en viss arbetsinsats - är fullt möjligt att genomföra en rekrytering av de domare som behövs i regionen. I vart fall har tingsrätten svårt att se att rekryteringen i Umeå skulle bli så pass mycket lättare att rekryteringsfrågan skulle få den avgörande betydelse för domstolens placering som Domstolsverket gör gällande. Många av advokatbyråerna i Luleå har migrationsmål som en stor del av sin verksamhet. För det fall en migrationsdomstol lokaliseras till Umeå i stället för till Luleå, kan det få konsekvensen att antalet advokater och biträdande jurister i Luleå minskar. Detta skulle försvåra hanteringen av målen för såväl tingsrätten som för parterna i målen. För att upprätthålla domarförsörjningen för domstolarna i Norrbotten ser Luleå tingsrätt det som mycket viktigt att det tillåts skapas ett regionalt domstolscentrum även i Norrbotten, låt vara något mindre än i Umeå. De domare som rekryteras till Norrbotten måste ges möjlighet att under sitt yrkesliv kunna inneha domaranställningar på fler än en domstol och även göra viss karriär, till exempel som lagman på en mindre domstol eller som enhetschef vid någon domstol. I annat fall finns det en risk för att det på sikt blir svårare att återbesätta domartjänster inte bara i Gällivare och Haparanda utan också i Luleå. Då således alla skäl egentligen talat för att den nya domstolen ska förläggas till Luleå, bör rekryteringssituationen inte stå i vägen för en sådan lokalisering. Tvärtom kommer inrättandet av en migrationsdomstol i Luleå att i ett långsiktigt perspektiv generellt förstärka möjligheterna att rekrytera domare till alla fyra domstolar i Norrbotten. Lycksele tingsrätt Lycksele tingsrätt har inte något att erinra mot det förslag som Domstolsverket lämnat. Skellefteå tingsrätt Skellefteå tingsrätt har, trots att Migrationsverket framhållit att starka verksamhetsskäl talar för en placering i Luleå, inte någon erinran mot att en fjärde migrationsdomstol placeras i Umeå. Sundsvalls tingsrätt Tingsrätten tillstyrker att en fjärde migrationsdomstol inrättas. Beträffande lokaliseringen föreslår tingsrätten i första hand Härnösand och i andra hand Umeå. Den mest avgörande faktorn för en framgångsrik lokalisering är var man kan förvänta sig den bästa rekryteringen av domare. Domare i förvaltningsrätt utbil-
PM 9 (20) das och rekryteras oftas via kammarrätt. Den enda kammarrätten i Norrland finns i Sundsvall. Andra vanliga rekryteringsvägar för domare till förvaltningsrätt är statliga myndigheter. Flera av dessa, t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan, har omfattande verksamhet i Sundsvall, varför Sundsvall borde ha varit det bästa alternativet. Då Sundsvall och Härnösand ligger geografiskt nära varandra och därigenom har en gemensam arbetsmarknad samt då Förvaltningsrätten i Härnösand är större än Förvaltningsrätten i Umeå, anser tingsrätten utifrån rådande förhållanden att Härnösand är den bästa lokaliseringsorten. Om man väljer Härnösand som lokaliseringsort torde man, på sätt som idag gäller för Kammarrätten i Sundsvall, även låta domsområdet omfatta Dalarnas och Gävleborgs län. Umeå tingsrätt Tingsrätten delar uppfattningen att det behövs en fjärde migrationsdomstol. Argumenten för en placering i Umeå är övertygande eftersom de viktigaste skälen vid valet av lokalisering måste vara rekryteringsmöjligheterna och geografiska fakta. Umeå tingsrätt har under det sista året rekryterat sammanlagt fem domare (varav två tekniska råd) utan större problem och konkurrensen om tjänsterna har varit hård. Tingsrätten har vidare under det sista året rekryterat en beredningsjurist och fem kanslipersonal i övrigt och även till dessa tjänster har konkurrensen varit mycket hård. Samarbetet mellan tingsrätten och Förvaltningsrätten i Umeå är redan idag mycket bra och tingsrätten ser stora utvecklingsmöjligheter i en fortsatt samordnad lokalisering. Placeringen av en fjärde migrationsdomstol vid förvaltningsrätten medför nämligen att de båda domstolarna tillsammans uppnår en sådan storlek att domstolarna kan organisera såväl säkerhetsarbete som service gentemot medborgarna på ett mer effektivt och rättssäkert sätt än vad som är möjligt idag. Därtill kommer den utvidgade möjligheten till erfarenhetsutbyte vilket är till gagn för båda domstolarnas möjligheter att såväl rekrytera som behålla kvalificerad personal på både kort och lång sikt. Uppsala tingsrätt Tingsrätten tillstyrker förslagen i rapporten. Ångermanlands tingsrätt Tingsrätten delar bedömningen i rapporten att en fjärde migrationsdomstol bör inrättas och att den ska placeras norr om Stockholm. Tingsrätten anser dock att den nya domstolen bör placeras i Härnösand. Domkretsen bör omfatta Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I Härnösand finns, förutom förvaltningsrätten, Ångermanlands tingsrätt, Länsstyrelsen för Västernorrlands län, Skatteverkets enhet för bouppteckningar, registeringsärenden och äktenskapsregistret, Lantmäteriet Division Inskrivning i Härnösand, en avdelning av Arbetsmiljöverket, Överklagandenämnden för studiestöd, regionkontor för Kriminalvården, SIDA, Vattenmyndigheten Bottenhavet samt Härnösands stift, vilka samtliga har jurister anställda. I Sundsvall finns dessutom hovrätt, kammarrätt, tingsrätt, hyres- och arrendenämnd, Rättshjälsmyndigheten, CSN, Åklagarkammare, Kronofogdemyndighet, en processjuridisk enhet av Försäkringskassan, Bolagsverket (ca 500 anställda) och Statens tjänstepensionsverk (ca 300 anställda). I rapporten framhålls möjligheterna att rekrytera och behålla kunniga och skickliga medarbetare som en mycket viktig faktor. Tingsrätten anser att bedömningsunderlaget när det gäller möjligheterna att rekrytera domare är mycket magert och att någon beaktansvärd skillnad utifrån till-
PM 10 (20) sättningsärendena från förvaltningsrätterna i Härnösand respektive Umeå inte går att utläsa. Det bör dock framhållas att domare och andra jurister ofta rekryteras från kammarrätt och statliga myndigheter. Som ovan angivits finns både kammarrätt och statliga myndigheter i den gemensamma Härnösands- och Sundsvallsregionen. Tingsrätten delar för övrigt Migrationsverkets uppfattning om att en ny domstol kommer att skapa en arbetsmarknad för jurister oavsett vilken ort som väljs. Rekryteringsfrågan bör därför inte tillmätas så stor betydelse som den fått i rapporten. antalet asylssökande som bör i närheten av Härnösand bör rimligtvis jämföras med antalet asylssökande som bor i närheten av Umeå, vilket inte framgår av rapporten. Endast antalet asylsökande i mottagningsenheten i Skellefteå (13 mil från Umeå) anges till 1 400 st, vilket kan jämföras med 1 100 st i Sundsvall (5 mil från Härnösand). Med den utgångspunkt som tingsrätten haft när det gäller lämplig domkrets för den nya domstolen bör även beaktas antalet asylsökande som är inskrivna söder om Härnösand, nämligen i Hedemora och Söderhamn (800 + 1 000). Till detta kommer att de personer som hålls i förvar ofta vistas i Gävle eller på kriminalvårdanstalten och häktet i Härnösand. Även denna omständighet talat till Härnösands förmån. Östersunds tingsrätt Tingsrätten tillstyrker att en fjärde migrationsdomstol inrättas. När det gäller lokaliseringen föreslår tingsrätten i första hand Härnösand. Olika orter har både för och nackdelar. Enligt tingsrättens uppfattning glöms dock ett mycket tungt vägande skäl för Härnösand bort, nämligen att kammarrätten finns i Sundsvall, som ju tillhör samma region. Det är på kammarrätten många av de domare som kan tänkas vilja arbeta på migrationsdomstolen utbildas. Även andra centrala myndigheter som finns i Sundsvall, såsom Mittuniversitetet, Skatteverket och Försäkringskassan omnämns inte alls i rapporten, men är också av stor betydelse. Nämndemannaföreningar Nämndemännens riksförbund Förbundet tillstyrker förslaget att inrätta en fjärde migationsdomstol. Förbundet delar uppfattningen att den bör placeras i norra Sverige. Med hänsyn till att domsområdet för migrationsdomstolen redan minskats med Östergötlands län förordas alternativ 2 i Domstolsverkets överväganden dvs. att den nya domstolens domsområde omfattar endast Norrbottens och Västerbottens län. Med en begränsning av den nya domstolens domsområde behöver neddragningarna inte bli lika omfattande i Stockholm samtidigt som rekryteringsbehovet vid den nya domstolen skulle bli lägre och lättare att tillgodose. Det skulle också på ett önskvärt sätt minska den nya migrationsdomstolens dominans i den förvaltningsrätt där den placeras. Förbundet vill inte lämna något förord om var den nya domstolen ska placeras. Nämndemannaföreningen vid Förvaltningsrätten i Stockholm Nämndemannaföreningen anser att den fjärde migrationsdomstolen ska förläggas till Förvaltningsrätten i Umeå. Domsområdet för den nya domstolen ska bestå av Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Föreningen är angelägen om att inte avlöva Migrationsdomstolen i Stockholm ett allt för stort målunderlag. Det skulle få omfattande negativa konsekvenser för persona-