örfattare: Arnér rik atum: 2014-03-21 Historik: Rev atum Beskrivning ign
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Utförda undersökningar... 4 3. Befintliga förhållanden... 4 3.1. mråde 1... 5 3.1.1. Befintlig användning... 5 3.1.2. Planerad byggnad... 5 3.1.3. Geotekniska förhållanden... 5 3.1.4. Grundläggningsförutsättningar... 5 3.2. mråde 2... 6 3.2.1. Befintlig användning... 6 3.2.2. Planerade byggnad... 6 3.2.3. Geotekniska förhållanden... 6 3.2.4. Grundläggningsförutsättningar... 6 3.3. mråde 3... 6 3.3.1. Befintlig användning... 6 3.3.2. Planerad byggnad... 6 3.3.3. Geotekniska förhållanden... 6 3.3.4. Grundläggningsförutsättningar... 7 3.4. mråde 4... 7 3.4.1. Befintlig användning... 7 3.4.2. Planerade byggnader... 7 3.4.3. Geotekniska förhållanden... 7 3.4.4. Grundläggningsförutsättningar... 8 3.5. mråde 5... 8 3.5.1. Befintlig användning... 8 3.5.2. Planerad byggnad... 8 3.5.3. Geotekniska förhållanden... 8 3.6. Ny placering av olkets Hus... 8 3.6.1. Befintlig användning... 8 3.6.2. Planerad byggnad... 8 3.6.3. Geotekniska förhållanden... 9 4. Radongas i mark... 9 5. Lokalt omhändertagande av dagvatten... 9 6. Vibrationer från väg- och järnvägstrafik... 10
6.1. Vägtrafik... 10 6.2. Järnvägstrafik... 10 Bilagor Bilaga 1, Plan med mätpunkter för radongas i mark, område 1-3 (A3) Bilaga 2, Plan med mätpunkter för radongas i mark, område 4 (A3)
1. Bakgrund Planering sker för byggande av nya bostäder kring Kallhäll Centrum. Inför detljplanearbetet har denna geoteknisk utredning utförts på uppdrag av HB Bostad. em olika delområden benämda område 1-5 är aktuella. ärutöver även ett område för ny byggnad för olkets hus. Nivåuppgifter i detta PM avser RH2000. 2. Utförda undersökningar Inga undersökningar, utöver radongasmätning, har utförts i detta uppdrag. Järfälla kommuns register över utförda geotekniska undersökningar i området har kontrollerats och aktuella handlingar har beställts. essutom har rafikverkets geotekniska databas för projekt Mälarbanan kontrollerats. Äldre geotekniska undersökningar finns för område 4. I kanten av område 3 finns också tidigare undersökningar. I läge för ny olkets hus byggnad har också äldre undersökningar påträffats. ör övriga områden har inga undersökningar finns inga tidigare kända undersökningar. nstaka punkter från flera olika undersökningar har tidigare utförts inom område 4. Undersökningar inom område 4 har utförts av VIAK, 1965 VAMA, 1978 AIB, 1979 AIB, 1989 Bo rre, 1991 J&W 1993 Undersökning intill område 3 har utförts av rrje & Co 1967 Bo rre 1991 Undersökning i eller intill område för nytt olkets hus har utförts av K-Konsult 1969 J&W 1973 Bo rre 1991 3. Befintliga förhållanden mrådena benämns 1-5 enligt figur 1.
igur 1: mrådesindelning i denna rapport. Inga ras- eller stabilitetsproblem förekommer idag med dagens marknivåer och lastförhållanden. 3.1. mråde 1 3.1.1. Befintlig användning I området ligger idag Kallhäll gamla skola. 3.1.2. Planerad byggnad Inga närmare uppgifter har erhållits om planerad byggnad. 3.1.3. Geotekniska förhållanden Inga tidigare undersökningar har påträffats i området. mrådet är ett fastmarksområde med morän på berg. 3.1.4. Grundläggningsförutsättningar Grundvattennivån är inte undersökt, men kan antas vara belägen djupare än 1,5 m under marknivån i området.
n byggnad kan ytgrundläggas med plattor/sulor/plintar på mark. 3.2. mråde 2 3.2.1. Befintlig användning mrådet utgörs idag av kuperad trädbevuxen hällmark. 3.2.2. Planerade byggnad nligt situationsplan från AIX arkitekter 2013-12-18 planeras två stycken sexvåningsbyggnader. Ingen källarvåning under Pressarvägens nuvarande nivå har angetts. 3.2.3. Geotekniska förhållanden Berg-i-dagen förekommer i området och djupet till berg kan i övrigt antas vara litet. Jorden i området består av en ytblockig morän. Grundvattennivån har inte undersökts. Nivån kan förutsättas ligga under Pressarvägens nivå. 3.2.4. Grundläggningsförutsättningar n byggnad kan ytgrundläggas med plattor/sulor/plintar på mark. är bergsprängning erfordras sker grundläggning på packad avjämnad sprängbotten. Bergschakt kommer att krävas för den västra byggnaden. 3.3. mråde 3 3.3.1. Befintlig användning mråde 3 utgörs idag av en befintlig parkeringsplats. Ritningar från 1965 visar att det i norra delen av området tidigare har legat ett hus, och att en föregångare till Källtorpsvägen gick i ett nordligare läge rakt genom aktuellt område. 3.3.2. Planerad byggnad nligt ritningar från BAU daterade 2013-09-10 planeras ett punkthus med 15 våningar. Källarvåningen omfattar större delen av nuvarande parkeringsplats, medan övriga våningar omfattar södra delen av tomten. Lägsta golv ca +20,7, dvs ca 2,5 m lägre än parkeringens nuvarande nivå. 3.3.3. Geotekniska förhållanden mråde 3 utgörs av ett fastmarksområde med berg och morän. Lokalt mot Kalltorpsvägen kan någon lera förekomma. Kring korsningen Källtorpsvägen Kopparvägen har leran troligen grävts ur på 1960-talet då vägarna anlades, vilket redovisas på Viaks ritning.16:28:01 från 1965. Parkeringen är uppfylld, med största fyllningsmäktigheter i södra delen. onderingar saknas inom området.
3.3.4. Grundläggningsförutsättningar n byggnad kan ytgrundläggas med pelar-/vägg-fundament på sprängbotten eller på packad fyllning på morän.. 3.4. mråde 4 3.4.1. Befintlig användning mrådet begränsas av Kallhällsleden, Källtorpsvägen och av befintlig bebyggelse. mrådet används idag som parkering, med hårdgjorda asfalterade ytor. Asfalten är delvis i dåligt skick, och lutningen går inte alltid mot dagvattenbrunnarna. Inga större synliga ojämna sättningar har dock noterats. tt stort ledningsstråk med flera huvudledningar går genom område 4 parallellt med Kallhällsleden under en befintlig gräsmatta. Ledningarna utgörs av en V600 och en 1400. et saknas uppgifter om det utförts några särskilda grundläggningsåtgärder för dessa. Kommunens relationshandling för ledningen 1400 ( Lädersättradiket ) visar inte på någon pålning på denna delsträcka, men på ritning finns en allmän reservation om att betongplattans sträckning och pålningens omfattning osäker. Ledningens vattengång ligger på nivån +15,9, dvs ca 4m under markytan. m ledningens är opålad är den sannolikt påverkad av sättningar. Parallellt Källtorpsvägen går ett ledningsstråk med 500 och V150 inne på området. På ledningsritning anges att spillvattenledningen (500) har bakfall mellan två brunnar (7cm differens) vilket indikerar att ojämna sättningar skett sedan ledningens lades i slutet av 1960-talet. 3.4.2. Planerade byggnader nligt ritningar från AIX arkitekter daterade 2013-09-17 planeras två byggnader med ett delvis undermarkförlagt garage emellan planeras. Lägsta golv i garaget planeras till +18, dvs en dryg halvmeter under befintlig marknivå på parkeringen. Motsvarande nivåer för bostadshus längs Kallhällsleden anges till +20,4 och för bostadshus längs Källtorpsvägen till +21,2, dvs högre än dagens marknivå. 3.4.3. Geotekniska förhållanden mrådet består av fyllning på torv, gyttja och lera. mrådet fylldes ut på 1960-talet i samband med anläggning av Kallhällsleden och Kallhällsparkeringen. Handlingar finns från 1965 visande en planerad vertikaldränering för Kallhällsleden med tryckbankar utlagda in över en stor del av område 4, bland annat där det stora ledningsstråket går idag. Markhöjder på borrpunkter från 1989 visar att ytterligare uppfyllning har utförts i del av området efter 1989 med upp till ca 1,0 m fyllning, så att totalt fyllningsdjup i området nu är cirka 1,5-2,5 m. Lokalt förekommer mycket block i fyllningen. Nuvarande parkering anlades efter 1991. orven är cirka 0,5-1,0 m mäktig och är mellan till högförmultnad. orven underlagras av några decimeter gyttja, som i sin tur underlagras av 1-7 m lera.
Lermäktigheterna stiger åt syd och sydost, medan lera helt saknas under Källtorpsvägen efter en urgrävning under vägen då den anlades på 1960-talet. Lerans skjuvhållfastheter har uppmätts i en punkt 1989 före senaste uppfyllningen. Leran hade då extermt låga skjuvhållfastheter (mycket lös lera enligt äldre nomenklatur) med odränerade skjuvhållfastheter på 4-8 kpa. å leran i detta delområde sedan belastats med ytterligare ca 1 m fyllning är troligen skjuvhållfastheterna högre idag, upp till 100 % högre. Grundvattennnivån har uppmätts i ett rör (9301) på områdets NV del under perioden 1993-1998 samt 2009-2010. Grundvattenytan uppmättes under perioden 2009-2010 till +17,3-+17,4 dvs 2,3-2,4 m under markytan. Nivån under perioden 1993-1998 låg lägre och varierade mellan +16,3-+17,3. 3.4.4. Grundläggningsförutsättningar Byggnad längs Källtorpsvägen grundläggs helt eller huvudsakligen på packad sprängstensfyllning efter urgrävning av torv, gyttja och lera. Byggnader pålgrundläggs i övrigt. örslagsvis används slagna spetsbärande betongpålar. Prylning eller förschakt genom fyllning kan förutsättas krävas där block förekommer. Permanent dränering under grundvattenytans nivå får inte ske pga risk för omgivningspåverkan. Lägsta dräneringsnivå preliminärt +17,5. Uppfyllningar på befintligt ledningsstråk med vanliga fyllningsmassor ger sättningar. Uppfyllningar kan endast ske om dessa lastkompenseras med lättfyllning. Ledningsstråket med 500 och V150 parallellt Källtorpsvägen kommer i konflikt med planerad byggnad och behöver läggas om. 3.5. mråde 5 3.5.1. Befintlig användning Byggnaden i område 5 planeras att uppföras där olkets hus står idag. 3.5.2. Planerad byggnad Nytt bostadshus byggs i samma läge som befintligt hus. Närmare uppgifter om den nya byggnaden saknas. 3.5.3. Geotekniska förhållanden Byggnaden ligger i ett fastmarksområde med berg och morän. n byggnad kan ytgrundläggas med plattor/sulor/plintar på mark. 3.6. Ny placering av olkets Hus 3.6.1. Befintlig användning Marknivån varierar mellan +24,5 till +23. Markytan faller från NN mot V. 3.6.2. Planerad byggnad Närmare uppgifter om den nya byggnaden saknas.
3.6.3. Geotekniska förhållanden onderingar visar på 0,8-2,5 m fyllning och friktionsjord på berg eller block. Undersökningarna ger ingen information om bergläget. Grundvattennivån är inte undersökt men den ligger troligen under nivån +20. n byggnad kan ytgrundläggas med plattor/sulor/plintar på mark. 4. Radongas i mark Radongas i mark har mätts med en korttidsmätare typ Marcus 10 i början av mars 2014. Mätningen utfördes otjälade förhållanden, eller vid tidpunkt med lite tjäle. Mätningarna har utförts i befintlig grov fyllning (område 3 och 4 samt del av område 1) samt i naturlig morän (område 2 samt större delen av område 1) Resultat framgår av bilaga 1 och bilaga 2. Resultaten är giltiga vid grundläggning i och mot aktuell fyllning/jordar. Mätningarna visar på värden mellan 6-26 kbq/m 3 för område 1 motsvarande låg till normaltradonmark. Marken klassificeras som normalradionmark, vilket innebär att radonskyddat utförande bör väljas om utrymmen där personer vistas stadigvarande förekommer mot mark. Radonskyddat utförande innebär att uppenbara otätheter mot mark ska undvikas, exempelvis vid rörgenomföringar. I område 2, 3 och 4 har värden på 2-6 kbq/m 3 uppmätts, motsvarande lågradonmark. Värdena motiverar ingen särskild åtgärd med avseende på radon. ör område 2 blir troligen delar av grundläggningen på sprängbotten. Vid grundläggning på berg eller sprängbotten bör grundläggningen utformas minst radonskyddat om utrymmen där personer vistas stadigvarande förekommer mot mark. 5. Lokalt omhändertagande av dagvatten nligt muntlig uppgift från Anders Lundqvist, VA-enheten, Järfälla kommun är inte Kallhäll Centrum något känt översvämningsområde, utan dagvattensystemet har tillräcklig kapacitet för att avleda dagens flöden. Krav på lokalt omhändertagande av dagvatten kan komma att ställas av Järfälla kommun om nya ytor hårdgörs. Nya ytor kommer att hårdgöras i område 1 och 2, övriga ytor är redan hårdgjorda. mråde 1 består av fyllning och morän på berg. Infiltration bör kunna anordnas i moränen med exempelvis stenkista. tenkista bör förses med bräddavlopp till dagvattensystem. Risker för erosion i samband med oavsiktlig koncentrerad strömning i befintliga eller planerade ledningsgravar måste beaktas vid utformningen. Moränens sammansättning liksom jorddjup behöver kontrolleras närmare.
mråde 2 består av berg-i-dagen och morän. Bergschakt kommer att utföras i området. m utrymme finns i moränområdet utanför ny gatusträckning kan infiltration i moränen anordnas på samma sätt som i område 1. 6. Vibrationer från väg- och järnvägstrafik ndast område 4 bedöms vara ett område där problem med vibrationer från väg- och järnvägstrafik skulle kunna förekomma. 6.1. Vägtrafik Vibrationer från vägtrafik genereras ofta pga ojämnheter i vägbanan. mgivande vägar Kallhällsleden och Källtorpsvägen är jämna och saknar större ojämnheter. n mindre svacka finns dock i södergående körfält på Kallhällsleden alldeles söder om korsningen med Källtorpsvägen. vackans läge verkar kunna stämma med där Norrvattenledningen passerar under vägen. vackan bedöms inte ha någon betydelse med tanke på vibrationer, för de hastigheter som idag gäller på Kallhällsleden. I Källtorpsvägen ligger brunnslock för dagvattenledning mitt ute i gatan. agvattenledningen går i Källtorpsvägens riktning. I Källtorpsvägen är dock leran urgrävd varför inget problem med vibrationer torde finnas från vägtrafik på den vägen. 6.2. Järnvägstrafik Järnvägen (Mälarbanan) passerar sydväst om område 4. Mälarbanan är för närvarande under ombyggnad från två spår till till fyra spår mellan Barkarby och Kallhäll. Vid Kallhälls station innebär det att spårområdet breddas och att samtliga spår läggs om i nya lägen och med ny överbyggnad. Vid Kallhäll station kommer det att finnas fyra stycken genomgående spår och två stycken säckspår, dvs spår som slutar i Kallhäll, samt ett uppställningsspår, dvs totalt sju spår. Närmast Kallhällsleden kommer de två genomgående spåren mot tockholm (nedspåren) att gå. Avståndet mellan det närmaste nedspåret till planerade bostäder är ca 55m. Längst bort från Kallhällsleden kommer de genomgående spåren mot Västerås (uppspåren) att gå. rån det bortersta uppspåret är avståndet till bostäderna ca 95m. äremellan ligger säckspår och plattformar. Vilka vibrationer som alstras från järnvägstrafiken beror, förutom på de geotekniska förhållandena, på järnvägens grundläggning och överbyggnad. Andra viktiga faktorer är tåghastighet och tågtyp, samt inte minst själva spårens kvalitet men även växlarnas placering. Vid Kallhäll station passerar järnvägen över samma svacka med torv och lera som även berör område 4. törre delen av stationsområdet ligger i den svackan, se figur 2. et nya växelområdet sydost om stationen ligger i övergången mellan fastmark och lösjordsområdet. ndast en växel finns i lösjordsområdet, detta på ett genomgående pendeltågsspår nordväst om plattformarna, som närmast 80 m från bostäderna.
Hastigheten på säckspåren kommer att vara låg, och dessa kommer att trafikeras av pendeltåg som vänder i Kallhäll. På de genomgående spåren kommer såväl pendeltåg som fjärrtåg och godståg gå. Hastigheten är idag satt till 130-140 km/h. Risk för att vibrationer uppkommer är kopplat till de genomgående spåren med de högre hastigheterna. igur 2 : Utdrag från geologiska kartan (GU:s digitala version). Rött betecknar berg-idagen, blått morän, gult lera och brunt torv. bservera att gränsdragningarna mellan olika områden är ungefärliga. Grön ruta visar område 4.
igur 3: Nya spår och plattformar vid Kallhäll C rafikverkets geotekniker uppger i mars 2014 att alla genomgående spår kommer att grundläggas på bankpålar i området med torv och lera. äckspåren grundläggs på lättfyllning med cellplast. Byggnaderna i områden 1-3 och 5 påverkas inte av vibrationer från järnvägstrafik. Med angiven grundläggning av järnvägen skall inte heller några problem uppstå med störande vibrationer från järnvägen eller därav orsakade stomljud för husbyggnader i område 4. tockholm 2014-03-21 Iterio AB rik Arnér
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V