Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen

1 Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen Rapport S2/98 Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Anna-Lisa Hellsing, ergonom Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset 701 85 ÖREBRO Tfn: 019-15 35 83 Fax: 019-12 04 04

2 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 2.1 PROJEKTET PRODUKTIVITET OCH HÄLSA... 4 2.2 HÄLSOPROBLEM I BRANSCHEN... 5 3. SYFTE... 6 4. MÅL... 6 5. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING... 6 5.1 DESIGN... 6 5.2 STUDIEGRUPP... 6 5.3 METODER... 6 5.4 DATABEARBETNING... 7 6. RESULTAT... 7 6.1 ARBETSPLATSPROGRAM... 7 6.2 FRÅGEFORMULÄR... 7 6.3 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 8 6.4 FYSISKA BESVÄR... 8 7. DISKUSSION... 8 7.1 STUDIEGRUPP... 8 7.2 ARBETSPLATSPROGRAM... 9 7.3 FRÅGEFORMULÄR... 9 7.4 FÖRÄNDRINGAR OCH MÅLUPPFYLLELSE... 9 8. REFERENSER... 11 9. BILAGOR... 12

3 1. Sammanfattning Bakgrund I ett tidigare projekt - Bilplåt 89 - fann vi vibrationsskador, vita fingrar, hos 22% av bilplåtslagarna. Även besvären från rörelseorganen var påtagliga, t ex besvär från ländrygg 55%, skuldror/axlar 38% och nacke 53%. I detta projekt har vi försökt utvärdera om insatser i form av bättre maskiner, manuella arbetsmetoder, utbildningar, ergonomisk rådgivning, träning och flera andra åtgärder avsedda att minska den kroppsliga ansträngningen även har minskat besvären. Metod Arbetsplatsprogram formulerades av 34 företag, som även beviljades bidrag av Arbetslivsfonden. Av dessa genomfördes 27 program. Konkurser, bristande ekonomi och förändrad verksamhet var några orsaker till att en del företag inte genomförde programmen. Genomförda förändringarna i respektive företag dokumenterades. För att mäta hälsoeffekter användes frågeformulär för Vibrationsbesvär och Besvär från rörelseapparaten. Formulären besvarades dels vid första undersökningen innan programmet startat, dels vid uppföljningen cirka två år senare efter programmets genomförande. Svaren bearbetades och resultaten jämfördes med uppsatta mål. Mål Innan projektstart formulerades mål för projektet tillsammans med branschföreträdare. Målen baserades på resultat från tidigare undersökning. Vita fingrar <15% har besvär efter fem år Nacke <30% har besvär efter två år Skuldror/axlar <30% har besvär efter två år Ländrygg <45% har besvär efter två år Resultat Vibrationsskador i form av vita fingrar hade minskat 22 18% bland männen i de 21 företag som deltog vid båda undersökningstillfällena. Besvär från rörelseapparaten hade också minskat, t ex nackbesvär 27 26%, besvär från skuldror/axlar 31 25% samt ländryggsbesvär 45 35%. De ergonomiska målen har uppfyllts och vibrationsmålet är på väg att uppfyllas. Enskilda åtgärders effekter på vibrationsbesvären och på besvär från rörelseapparaten var ej möjliga att bedöma. Projektet har rönt uppskattning pga den praktiska karaktären och att man fått möjligheter att satsa det lilla extra. Flera företagare har uttryckt sin tacksamhet för hjälpen och har även sagt att projektet stimulerat dem till eget tänkande i arbetsmiljöfrågor.

4 2. Bakgrund 2.1 Projektet Produktivitet och Hälsa Småföretagsenhetens tidigare projekt inom bilbranschen i Örebro län visade att arbetsmiljöproblemen i branschen var påtagliga. 1,2,3 Arbetsmiljöåtgärder genomfördes men bilföretagens ekonomi medgav sällan några omfattande insatser. Genom Arbetslivsfondens (ALF) tillkomst och möjligheter till ekonomiskt stöd fick branschen möjlighet att vidta åtgärder som inte tidigare hade varit möjliga. Ett branschråd bildades för bilbranschen med representanter från grenarna plåt, lack och mekanik. Deltagarna representerade arbetsgivarna, arbetstagarna, företagshälsovården och Arbetslivsfonden. Branschrådet utgjorde ett bollplank och där planerades även aktiviteter och informationssatsningar. Ett arbetsmiljöprogram formulerades för branschen. Programmet ingick tillsammans med tre andra branscher i projektet Produktivitet och Hälsa - en arbetsmiljökampanj riktad till småföretag med färre än 20 anställda i Örebro län. 4 Företagarnas Riksorganisation stod för ansökan till fonden. Projektet startade hösten 1992 och avslutades våren 1995. Totalt fanns det vid starten av projektet 65 bilföretag med bilplåt i Örebro län med färre än 20 asntällda. Av dessa företag deltog 50 inledningsvis i projektet och för 36 utarbetades arbetsplatsprogram. 34 företag använde programmen i ansökan om bidrag från Arbetslivsfonden. 27 företag med ca 120 sysselsatta genomförde sina program och fick bidrag från Arbetslivsfonden. Av de 27 företagen deltog 21 företag i undersökningarna före och efter arbetsplatsprogrammens genomförande. Under de drygt två år som projektet pågick genomfördes en rad aktiviteter både gemensamt för flera företag och i varje företag för sig. För att kunna få bidrag från Arbetslivsfonden uppställdes vissa schabloner när det gällde typen av investering/åtgärd och bidragsstorlek. Investeringar i den fysiska arbetsmiljön - 40% av godkänt bidragsunderlag eller maximalt 5.000 kr/anställd. Utbildning/utveckling - t ex ergonomisk utbildning, kompetensutveckling, utbildning ingående i en arbetsorganisatorisk förändring - totalt inklusive fysiska arbetsmiljöförbättringar, max 15.000 kr/anställd. Rehabiliteringsinsatser - ytterligare bidrag. 1 Ohlsson C-G, Hellsing A-L, Aslaksen W, Oliv Å, Bilplåt 89 L03/89, Länsenheten, YMK, Örebro 2 Dankvardt S.B, et.al. Vibrationsskador och användning av vibrerande maskiner bland bilplåtslagare S01/94 3 Dankvardt S.B, et.al. Mår bilplåtslagare bättre av förebyggande insatser? S02/94 Småföretagsenheten, YMK, RSÖ 4 Det goda arvet, Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, YMK, Örebro

5 Totalt satsades 2.600.000 kr på att förbättra arbetsmiljön i berörda bilföretag, varav Arbetslivsfonden bidrog med 911.000 kr. Åtgärderna bestod huvudsakligen av utbildningar i arbetsmiljö, ergonomi, friskvård, elektronik, data samt ergonomiska förbättringar/rådgivning och åtgärder för att minska vibrationsexponeringen. En uppföljning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Resultaten från utvärderingen presenteras i denna rapport. Faktaruta Arbetslivsfonden började sin verksamhet 1 juli 1990 efter riksdagsbeslut juni 1989 om en särskild arbetsmiljöavgift (1,5% på lönesumman under tiden sept. 1989 tom dec. 1990). Syftet var att dämpa kostnadsutvecklingen, minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. 5 Arbetslivsfonden upphörde sista juni 1995 och hade då behandlat 32 000 ansökningar om arbetsplatsprogram. 25 000 arbetsplatsprogram beviljades bidrag och 15 000 avslutades. 6 Bidrag beviljades huvudsakligen till åtgärder avseende arbetsorganisation, rehabilitering och fysiska arbetsmiljöåtgärder. 7 Produktivitetstänkande, kompetensutveckling och nätverk kom alltmer i fokus under fondens livstid. 8 Inklusive företagens investeringar satsades totalt 30 miljarder på arbetslivets utveckling. 2.2 Hälsoproblem i branschen Under 1989 slutförde Småföretagsenheten projektet Bilplåt 89 bland bilverkstäder i Örebro län. Vibrationer, buller, damm, svåra arbetsställningar, dålig belysning, kemiska risker samt stress var vanligt förekommande vid bilskadereparationer. Dessa faktorer bedöms som riskfaktorer med tanke på människans hälsa. Nästan hälften (48%) av individerna i projekt Bilplåt 89 angav kalla fingrar och 22% besvärades av vita fingrar. Vibrerande, kalla, handhållna luftmaskiner hade använts under i genomsnitt 14 år. Tiden från exponering tills att man får symptom, varierar starkt beroende på vibrationens intensitet, varaktighet samt på andra faktorer såsom rökning och snusning. En viss del av den manliga befolkningen, ca 5%, har medfödda vita fingrar. 9 Under de senaste 12 månaderna hade 55% inte kunnat utföra sitt dagliga arbete på grund av besvär i ländrygg, 38% på grund av besvär i axlar och 47% på grund av besvär i nacke. Trots besvär upplevde de flesta bilplåtslagarna sitt arbete som omväxlande och stimulerande. 10,11 Sjukfrånvaron var i allmänhet låg. 5 Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden 6 Bostedt G, Lundberg L. Drivkrafter för förändringsarbete, Arbetslivsfonden 7 Andersson G, et al. Arbetsorganisation i förändring, Arbetslivsfonden 8 Brulin G, Nilsson T. Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet 9 Gemne G, Lundström R, Hansson J-E. Skador och besvär av. Arbete och Hälsa 1992:49 10 Loodh S, et.al. Hälsoprofiler inom bilplåtsverkstäder S04/95. Småföretagsenheten, YMK, RSÖ 11 Oliv Å. Kunskapsunderlag Bilplåt S-11/95 Småföretagsenheten, YMK, RSÖ

6 3. Syfte Syftet med branschuppföljningen var att utvärdera åtgärder som genomförts i företagen med ekonomiskt stöd från Arbetslivsfonden för att se om de haft avsedd effekt på arbetsmiljö och hälsa. 4. Mål Med lämpliga åtgärder kan man förvänta sig att vibrationsbesvär samt besvär från rörelseapparaten ska minska. Målen sattes högt och formulerades enligt följande: Vita fingrar Skuldror/Axlar Nacke Ländrygg - färre än 15% har besvär efter fem år - färre än 30% har besvär efter två år - färre än 30% har besvär efter två år - färre än 45% har besvär efter två år 5. Undersökningens uppläggning 5.1 Design Undersökningen planerades ursprungligen inte som en före/efterundersökning. Avsikten med uppföljningen var endast att mäta måluppfyllelsen. Men eftersom data fanns insamlade före åtgärd valde vi att bearbeta data på samma sätt som vid före/efterundersökning. 5.2 Studiegrupp Företagen i det tidigare projektet Bilplåt 89 erbjöds att vara med i projektet Produktivitet och Hälsa. Erbjudandet gällde dock enbart företag med anställda, vilket även omfattar ensamföretagare i aktiebolag. Ytterligare några bilföretag som använde vibrerande maskiner erbjöds vara med i projektet. Studiegruppen bestod av männen i de 21 företag som deltog i undersökningarna före och efter genomförandet av arbetsplatsprogrammet. Vid första undersökningen deltog 73 personer och vid andra undersökningen 65 personer från de 21 företagen. Företagen är identifierbara men ej de enskilda personerna. Mellan mättillfällena har det skett en viss omsättning av personal. 5.3 Metoder Samtliga företag i projektet som genomfört arbetsplatsprogram besöktes. Genomförda åtgärder jämfördes med företagets arbetsplatsprogram. Arbetsmiljön i övrigt bedömdes översiktligt med hjälp av checklistor. Vid en del av besöken deltog ergonom, som gav träningsråd till dem som så önskade.

7 Uppgifter om besvär från rörelseorganen - nacke, rygg, ländrygg samt vibrationsbesvär samlades in med hjälp av standardiserade frågeformulär (FHV007D, FHV218C, bilaga 1). Formulären besvarades anonymt. 5.4 Databearbetning Samtliga uppgifter i frågeformulären bearbetades. Frekvenstabeller (bilaga 2, 3) presenterar data som allmänt beskriver studiegruppen och resultat som direkt anknyter till frågeställningarna i målformuleringen. En ansats gjordes att studera åtgärders inverkan på hälsan genom att dela in företagen i grupperna åtgärdsföretag respektive ej åtgärdsföretag. Åtgärdsområdena var maskiner och ergonomi. 6. Resultat 6.1 Arbetsplatsprogram Åtgärder som genomfördes av de 21 företagen grupperades med hänsyn till åtgärdernas inverkan på arbetsmiljön enligt följande sammanställningen. Område Innehåll Antal företag fullgjort Program Olika åtgärder på företaget 21 Utbildning Ergonomi/friskvård/arbetsmiljö Elektronik Datateknik Maskiner Bandslip, luftvärmare, mutterknack, punktsvets, 10 slip/polérmaskin, spärrhandtag, sticksåg Kemrisker Avfettare, filter/tanktömmare, freonpump, 10 oljefilterlåda/press, spilloljetunna Ergonomi 1 Lyftanordning, stolar, golvtrall, däckmaskin, 9 fjäderkompressor Ergonomi 2 Ergonomisk rådgivning, träning 7 Belysning Punkt-arbetsplatsbelysning, svetsskärm 6 Elektronik Datorprogram, felsökningsapparatur 6 Ventilation Punktutsug gas/damm, luftpump till svetsskärm 6 Buller Bullerhuvar, akustikplattor 2 20 11 8 6.2 Frågeformulär Vid den första undersökningen 1994-95, före arbetsplatsprogrammets genomförande, postades formulären till företagen och arbetsledningen delade ut formulären till personalen. 110 formulär sändes ut varav 95 formulär returnerades med post, några efter en eller flera påminnelser. Svarsfrekvensen blev 86%.

8 Vid andra uppföljningen, två år senare, delades formulären ut personligen till var och en vid besök. Även insamlingen skedde personligt vid samma besök. Svarsfrekvensen blev 91%. 6.3 Allmänna uppgifter Medelåldern för männen i de 21 företagen var 1995-40,2 år och 1997-41,1 år. En ökning med 0,9 år! Antalet män som besvarade frågorna hade under tiden sjunkit 73 65. Veckoarbetstiden hade minskat 42,2 41,6 timmar, och antalet år med nuvarande arbetsuppgifter 18,4 18,0 år. En minskning med 0,6 respektive 0,4 år. Andelen veckoarbetstid med vibrerande maskiner längre än 10 timmar hade ökat 12 17% (ändring 2 personer), och andelen kortare än en timma per vecka ökat 10 26% (ändring 15 personer). Andelen 1-10 timmar per vecka hade minskat 64 46% (ändring 17 personer). Se tabeller i bilaga 2. 6.4 Fysiska besvär Bland männen i de 21 företag som deltog i båda undersökningarna hade följande förändringar skett. Andelen med besvär av vita fingrar Minskning 22 18% (<15%) Andelen med besvär av kalla fingrar Ökning 37 38% - Andelen med besvär av domnande händer eller Minskning 30 26% - armar Andelen med nackbesvär senaste 12 månaderna Minskning 27 26% (<30%) Andelen med besvär i skuldror/axlar senaste 12 Minskning 31 25% (<30%) månaderna Andelen med besvär i ländrygg de senaste 12 månaderna Minskning 45 35% (<45%) Förändringarna går i rätt riktning, dvs minskning för samtliga parametrar med angivet mål (parentes). Samtliga mål uppfylldes utom för vita fingrar där målet <15% skall vara uppfyllt först år 2000. Målen formulerades utifrån de resultat som erhölls i projektet Bilplåt 89, men vid första mättillfället hade ett av målen uppnåtts (bilaga 3). 7. Diskussion 7.1 Studiegrupp Personerna i studiegruppen har olika arbetsuppgifter. Många arbetar med bilplåt, andra med motorer, bromsar, däck, avgassystem o.dyl. och en mindre del med försäljning och lager. Gruppen bilplåtslagare har därför blivit utspädd med andra yrkesgrupper. Några personer som deltog i första undersökningen fanns ej med i andra undersökningen och omvänt. Individerna är ej identifierbara men vi vet i vilka företag de arbetade. För att få en mer renodlad studiegrupp begränsades studien till männen i de 21 företag, som deltog vid båda undersökningarna.

9 Gruppens medelålder hade endast ökat med 0,9 år mot förväntat 2,0 år, vilket tyder på viss inoch utflyttning i företagen. Arbetstiden per vecka minskade något under studieperioden, vilket är positivt (bilaga 2). Fler män (ökning 2) än tidigare arbetade mer än 10 veckotimmar med vibrerande maskiner, vilket är oroande. Denna utveckling motverkas av att färre (minskning 17) arbetade 1-10 veckotimmar och andelen mindre än en veckotimme med vibrerande maskiner ökat (ökning 15). Tendensen mot kortare arbetstider med vibrerande maskiner är tydlig och önskvärd. 7.2 Arbetsplatsprogram Arbetsplatsprogrammen innehöll satsningar på ergonomi, friskvård och arbetsmiljö. Satsningarna genomfördes, dels som utbildningar dels som fysiska investeringar i form av lyftanordningar, stolar, golvtrall, nya maskiner liksom förbättring i hanteringen av oljor och motorbränslen. Programmens största betydelse låg måhända inte i de direkta åtgärderna utan i den tankeväckande effekt som blev följden av arbetet med programmen. Detta kan medföra att arbetsmiljöfrågorna uppmärksammas bättre i framtiden. 7.3 Frågeformulär De två metoder vi använde vid utdelning och insamling av formulären har gett olika utbyten. Effektivast är att personligen dela ut formulären, vänta och besvara eventuella frågor medan formulären fylls i och slutligen ta med dem vid avfärd från företaget. Det bortfall som ändå uppstod berodde till större delen på att frånvarande personer inte sänt in sina formulär. 7.4 Förändringar och måluppfyllelse Vita, kalla fingrar och domningar Målet är en minskning av förekomsten vita fingrar under en femårsperiod. Under de två år som förflutit kan man inte förvänta sig någon tydlig sänkning. Tendensen är ändå tydlig - minskning av förekomsten vita fingrar, liten ökning av kalla fingrar och minskning av domningar. En begynnande vibrationsskada kan tänkas stanna på nivån kalla fingrar, vilket kan betraktas som ett förstadium till vita fingrar. En bidragande orsak till nedgången i förekomst av vita fingrar och att förstadiet kalla fingrar ej utvecklas till vita fingrar är sannolikt nya arbetsmetoder, lågvibrerande maskiner och minskning av arbetstiden med vibrerande maskiner. Förekomsten vita fingrar ligger ca 4%-enheter lägre i detta projekt än i projektet Bilplåt 89. Om den sjunkande tendensen fortsätter kommer målet att uppfyllas! För kalla fingrar eller domningar har mål ej formulerats. Besvär från rörelseapparaten Besvärsförekomsten har förändrats under tiden mellan undersökningarna - den har minskat överlag. Största minskningen ser man för ländrygg följt av skuldror/axlar och nacke. De förändringar som genomfördes på företagen gav bl a bättre arbetsställningar och mindre ansträngande arbete, vilket sannolikt bidragit till minskningen. Personliga råd och träning kan också ha bidragit till att besvären minskat.

10 De uppsatta målen uppfylls med marginal för både nacke, skuldror/axlar och för ländrygg. Besvär relativt åtgärder Åtgärder genomfördes i flera företag och inom flera åtgärdsområden t ex maskiner och ergonomi. Användning av lågvibrerande slipmaskiner, luftvärmare och punktsvetsar är exempel på åtgärder som minskar vibrationsexponeringen eller minskar dess inverkan. Användning av billyftar, kroppslig träning och kunskap om kroppens funktion är faktorer som påverkar bl a rörelseapparaten och därmed förekomsten av besvär från nacke, skuldror/axlar och ländrygg. För att belysa sambandet besvär - åtgärder gjordes försök att jämföra företag som genomfört åtgärder med företag som ej genomfört åtgärder inom samma åtgärdsområde. Det visade sig omöjligt eftersom antalet individer i de olika undersökningsgrupperna blev för få och att jämförelsegrupp utan åtgärd saknades.

11 8. Referenser Andersson G, et al. Arbetsorganisation i förändring. Arbetslivsfonden. Bilplåt 89 Minimässa - luftmaskiner för bilplåt och billack L06/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Bostedt G, Lundberg L. Drivkrafter för förändringsarbete. Arbetslivsfonden. Brulin G, Nilsson T. Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet. Dankvardt Sten B, Hellsing Anna-Lisa, Loodh Sofia, Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Mår bilplåtslagare bättre av förebyggande insatser? S02/94. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Dankvardt Sten B, Hellsing Anna-Lisa, Loodh Sofia, Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Vibrationsskador och användning av vibrerande maskiner bland bilplåtslagare S01/94. En uppföljning i S- och U-län. Slutrapport. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Det goda arvet. Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, YMK, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Gemne G, Lundström R, Hansson J-E. Skador och besvär av arbete med handhållna vibrerande maskiner. Arbete och Hälsa 1992:49. Hellsing Anna-Lisa, Bergström Lars Oliv Åke. Bilplåt 89 - Broschyrsamling S06/91. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Hellsing Anna-Lisa, Oliv Åke, Ohlson Carl-Göran, Loodh Sofia, Svensson Lisbeth. Utvärdering av projektet Bilplåt 89 och efterföljande informationskampanj - ett småföretagsprojekt. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Information om vibrationer - broschyrsamling L05/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Loodh Sofia, Oliv Åke, Ohlson Carl-Göran, Svensson Lisbeth. Hälsoprofiler inom bilplåtsverkstäder S04/95. Jämförelser mellan ägare och anställda i tre län. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Ohlson Carl-Göran, Hellsing Anna-Lisa, Aslaksen Wenke, Oliv Åke. Bilplåt 89. Branschprojekt i Örebro län L03/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro.

12 Ohlson Carl-Göran, Hellsing Anna-Lisa, Aslaksen Wenche, Oliv Åke. Bilplåt 89. Branschprojekt i Örebro län L04/89 Kortrapport. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Bilplåt 89 - Effekter av informationskampanj i Örebro län - Värmlands län YM33/93. Småföretagsenheten, Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Oliv Åke. Kunskapsunderlag Bilplåt S-11/95. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden. 9. Bilagor Bilaga 1 Frågeformulär FHV 007D, FHV 218C sid 13-14 Bilaga 2 Tabell 1, 2 sid 15 Bilaga 3 Tabell 3 sid 16

Frågeformulär FHV 007D, 218C Bilaga 1 13

14

15 Tabeller Bilaga 2 Tabell 1. Antal svarande, ålder, arbetstid, kroppsmått - män i de 21 företagen Parameter 1995 1997 Antal svarande - mekaniker, plåtslagare, lackerare, lagerarbetare 73 st 65 st Medelålder 40,2 år 41,1 år Antal år med nuvarande arbetsuppgifter - medelvärde 18,4 år 18,0 år Veckoarbetstid - medelvärde 42,2 tim 41,6 tim Kroppsvikt - medelvärde 80,9 kg 82,1 kg Kroppslängd - medelvärde 178 cm 178 cm BMI - medelvärde (vikt/längdx100) 25,4 kgm 2 26,1 kgm 2 Tabell 2. Veckoarbetstid med vibrerande maskiner - män i de 21 företagen Vibrationsarbete.timmar/vecka Bilplåt 89 undersökning 1 undersökning 2 mindre än 1 tim 5 % 10 % 26 % 1-10 tim 54 % 64 % 46 % mer än 10 tim 41 % 12 % 17 % svarade 91 st 71 st 76 st Veckoarbetstiden med vibrerande maskiner. Bilplåt 89 och detta projekts två undersökningar.

16 Tabeller Bilaga 3 Tabell 3. Besvär bland män i 21 företag som deltog vid två tillfällen, 1994-95 och 1996-97 1995 1997 n % n % Svarade 73 100 65 100 Fingrar-händer-armar Besvär av vita fingrar Ej svar 3 4 3 5 Nej 54 74 50 77 Ja 16 22 12 18 Besvär av kalla fingrar Ej svar 4 5 2 3 Nej 42 58 38 58 Ja 27 37 25 38 Händer eller armar domnar Ej svar 2 3 3 5 Nej 49 67 45 69 Ja 22 30 17 26 Nacke-skuldror-rygg NACKE besvär senaste 12 månader Ej svar 6 8 4 6 NEJ 47 64 44 68 JA 20 27 17 26 SKULDROR/AXLAR besvär senaste 12 månader Ej svar 8 11 6 9 NEJ 42 58 43 66 JA, höger skuldra/axel 4 5 2 3 JA, vänster skuldra/axel 2 3 5 8 JA, båda skuldrorna 17 23 9 14 Summering av besvären i skulror/axlar 23 31 16 25 RYGG(ländrygg) besvär senaste 12 månader Ej svar 5 7 5 8 NEJ 35 48 37 57 JA 33 45 23 35