stadsholmen en tidning för stadsholmens hyresgäster nr 2 2015 En grön marsipan i Herrängen Fredrik Juhnell ny förvaltningschef
Ny hyra från 1 juni Förhandlingarna om nya hyror för år 2015 är nu avslutade. Överenskommelsen mellan Stadsholmen och Hyresgästföreningen innebär att hyran höjs med 1,14 procent från och med den 1 juni 2015. Ännu tid att svara på enkäten Det är ännu inte för sent att tycka till i den hyresgästenkät som Stadsholmen delat ut till ett stort antal hyresgäster. De som fått enkäten har sommaren på sig att svara di gitalt eller direkt på enkäten. Så ta chansen och tyck till om ditt boende! 40 procent har anslutit sig till fibernätet Utbyggnaden av fibernätet pågår som planerat och idag har cirka hälften av Stadsholmens hyresgäster möjlighet att ansluta sig till nätet. Bland de som ingår i etapp ett och två av utbyggnaden har nästan 40 procent av de boende valt att ansluta sig till nätet. Jonas Lundgren fortsätter som förvaltare Jonas Lundgren har under en tid vikarierat som förvaltare på Stadsholmen. Han är nu fast anställd och kommer att arbeta i olika delar av Stadsholmens bestånd. Jonas har tidigare praktiserat som förvaltare på Stadsholmens moderbolag Svenska Bostäder. Glöm inte att skicka in bilder Också i år bjuder Stadsholmen in alla hyresgäster till en bildtävling för att skapa en almanacka för 2016. Fota ditt hus digitalt på håll eller välj en detalj och maila max tre bilder i ett och samma mail (vi tar ej emot bilder i flera omgångar) till annika.gerdin@stadsholmen.se senast den 1 september. Bilderna måste kunna publiceras i en storlek av minst en halv A4 tänk på att spara bilderna högupplöst i 300 dpi. Stadsholmen önskar glad sommar! Marianne Råberg Stadsholmen står på stadig grund De senaste 20 åren har Stadsholmen rik tat ett tydligt fokus mot sitt byggnadsvårdande upp drag. Genom samarbete med landets främsta expertis inom byggnadsvård, och tydliga riktlinjer för att ta hand om husen, står företaget i dag på stadig grund. Det kulturhistoriska uppdraget har under de senaste 20 åren fått den Marianne Råberg. roll det ska ha, säger Marianne Råberg, tidigare stadsantikvarie och medlem av Stadsholmens kulturhusråd. Tidningen Stadsholmen träffar Marianne Råberg för att få hennes syn på det företag inom Stockholms stad som äger och förvaltar stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Genom sin långa verksamhet inom Stockholms stadsmuseum har hon kompetens och perspektiv som sträcker sig över flera decennier. Jag har ju följt Stadsholmen på nära håll, säger hon. Och jag tycker att bolaget under de senaste årtiondena hittat en framgångsrik arbetsmodell. Förvaltningschef Christina Lillieborg har tagit det byggnadsvårdande uppdraget på största allvar och utvecklat stadiga plattformar för förvaltningen. Stadsholmen har också blivit duktiga på att söka upp den kompetens man behöver man arbetar med kunniga entreprenörer och har utvecklat kompetensen hos medarbetarna. På 1960-talet arbetade Marianne Råberg med flera utredningar kring Mariabergets bebyggelse. Den idag självklart omistliga miljön hotades av rivning. Utredningarna ledde till en närmast total bevarandeplan för området. Stadsholmen äger ett flertal fastigheter på berget och Marianne Råberg ser att Stadsholmen idag har ett synsätt på husen som kommer att fungera in i framtiden: Tittar man tillbaka på 1970-talet så kan man se att då gjordes mycket på ett sätt som idag upplevs som felaktigt. Husen räddades, men ibland på ett okänsligt sätt. Idag ser Stadsholmen till alla aspekter av sitt uppdrag och har det engagemang som man hela tiden måste ha när man arbetar med dessa gamla hus. Det går inte att kompromissa för mycket om det ska bli bra byggnadsvård, och Stadsholmen är här ett föredöme med ett mycket gott renommé. Bolagets skrift Ett stockholmskt kulturarv att förvalta borgarhus och kåkar, anger en föredömlig inriktning för det arbetet. Marianne Råberg har själv arbetat mycket med stadsplanefrågor, något som ligger utanför Stadsholmens uppdrag. Hon vill ändå göra en reflektion: Alla nivåer är viktiga, inte bara det som syns tydligt. Hur man går tillväga när man drar fiber i de här gamla husen är till exempel också en viktig fråga. Det är en styrka att Stadsholmen ser på sina hus både som en del av en helhet i staden och samtidigt visar omsorg om detaljerna. Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist. i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Peter Hjorter. ansvarig utgivare: Pelle Björklund. telefon: 08-508 365 50. e-post: annika.gerdin@stadsholmen.se. adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm. tryck: Tellogruppen AB. layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form. omslagsfoto: Jerry Malmberg. 2
nya medarbetare Fredrik Juhnell är ny förvaltningschef Fredrik Juhnell blir ny förvaltningschef på Stadsholmen, när Christina Lillieborg går i pension. Han kommer närmast från en tjänst som uthyrningssamordnare på Svenska Bostäder. Fredrik Juhnell är 45 år gammal och har en bred bakgrund inom fastighetsbranschen, bland annat som fastighetsmäklare, hyresförhandlare och bo stadsuthyrare. De senaste tre åren har han förhandlat hyrorna för Stadsholmen ett arbete som gjort att han känner bolaget ganska väl. Jag ser fram emot att börja mitt nya jobb, säger han. Jag hoppas få lära mig mycket nytt samtidigt som mina kunskaper förhoppningsvis ska komma till nytta. Stadsholmens tydliga uppdrag är att värna husens kulturhistoriska värden för framtiden. Att förena det uppdraget med en god service för hyresgäs terna innebär inget motsatsförhållande, menar Fredrik. Men en utmaning: Förutsättningarna i förvaltningen är inte de samma i ett hus från 1700-talet som i en ny byggnad. Vi ska förena kulturhistoriska hänsyn med moderna krav på komfort och kund Fredrik Juhnell börjar sitt arbete i mitten av juni. nöjdhet. Det är ett stimulerande men stundtals krävande arbete. De senaste åren har Fredrik Juhnell deltagit i ett omfattande utvecklingsprogram för att förbättra rutinerna för kundkontakterna inom Svenska Bostäder. Kanske kan delar av det vi gjort på kundsidan på Svenska Bostäder också fungera inom Stadsholmen, funderar han. Fredrik Juhnell börjar sitt arbete som förvaltningschef i mitten av juni. FAKTA Fredrik Juhnell Jobbet Stadsholmens nya förvaltningschef Ålder 45 år Familj Fru och två barn Bor Radhus i västerort Fritid Tränar karate, sommarhus i hemstaden Motala Caroline är ny lokalförhandlare Sedan april i år är Caroline Blitz ny lokalförhandlare på Stadsholmen. Hon kommer närmast från en tjänst som jurist på Svenska Bostäder. Caroline Blitz är lokalförhandlare för främst Södermalm. Hon kommer också att arbeta med några av de gårdar och slott som Stadsholmen äger och förvaltar utanför tullarna. Det känns roligt att vara på Stadsholmen och jag tror att mina kunskaper i juridik kan vara till nytta, säger hon. Som lokalförhandlare arbetar man med ett brett spektrum av lokalfrågor. Och trycket på marknaden är stort många ringer till oss och frågar om det finns något ledigt. Det går inte att ställa sig i kö för lokal, men man kan lämna intresseanmälan, till exempel genom att använda vår hemsida. Caroline Blitz. 3
Herrängens gård Herrängens gård ligger idylliskt vid Långsjön. Här finns både festvåning och café. En marsipanbakelse vid Långsjöns strand Ett par stenkast från innerstan ligger Herrängens gård en grön oas med café och festvåning. Stadsholmen har nyligen renoverat fasaderna i huset där Annika Rek och Cecilia Carreon välkomnar fikasugna besökare. Som en grön marsipanbakelse ruvar den lilla gården vid Långsjöns strand. Platsen kan tyckas vara sömnig, men här finns både festvåningar att hyra och café för spontanbesök. Sedan ett år tillbaka är det Annika Rek och Cecilia Carreon som driver verksamheten: Här kan man ha sin bröllopsfest eller sitt födelsedagskalas. Eller komma och fika och njuta av trädgården. Ibland arrangerar vi också marknader och annat. Annika Rek bodde här som barn, när hennes mamma drev gården. Att hon nu själv håller i trådarna tillsammans med Cecilia menar de båda är en slump. Jag såg en annons på Blocket om att den som tidigare hyrt här ville överlåta verksamheten, säger Cecilia, så vi slog till. Många hittar nu till caféet i ena flygeln. Liksom många andra gårdar runt stan har Herrängen lånat sitt namn till villaområdet som växt fram här. Herrängens moderna historia börjar med att tomtexploatören J E Lignell år 1901 köper gården och börjar stycka av tomter. Tidigare ägare har varit medlemmar i släkten Oxenstierna och en kanslichef hos Karl IX. Lignell och hans söners bolag, med det träffande namnet Billiga Tomter, lägger grunden för det område som finns här idag. Lignell bodde själv med sin familj på Örby slott, också det en fastighet som idag ägs av Stadsholmen. Från Herr ängens gård lämnade han bland annat en vindflöjel till Stockholms stadsmuseum, allt enligt boken Herrängen 100 år som willastad av Svante Walton och Åke Klingström. Författarna berättar också att en fantasifull tra dition säger att gården en gång skulle byggts som jaktslott till drottning Kristina, men att inget tyder på att denna spännande kuriositet skulle vara sann. Lignell var framgångsrik. Han erbjöd ett koncept där även de som inte var så stadda vid kassa kunde köpa en tomt och delvis självbygga sitt hus. Han sålde även mark på andra sidan Långsjön, i Snättringe, som hör till Huddinge kommun. Sjöns stränder hade då som nu dragningskraft som mål för bad och promenader. Under många år rådde dock badförbud på grund av föro 4
reningar, men nu går det bra att simma i den grunda sjön, som också kan ståta med en egen flytande ö en 100 kvadratmeter stor holme brukar röra sig lite då den består av jord och trädrötter som inte är förankrade i botten. I vintras påbörjade Stadsholmen en renovering av gårdens fasader, ett arbete som skulle visa sig bli omfattande: Det var mycket rötskador i timmerstommen, berättar Stadsholmens fastighetsingenjör Maria Lorentzi. Delar av stommen och takstolar har därför fått bytas ut. Huset hade i begynnelsen inte någon panel på fasaden, men man kan se på hur timret är hugget att man ändå hade förberett för det. Huvudbyggnaden har fått samma kromoxidgröna kulör som den haft sedan länge det är en färg som blev vanlig under det sena 1800-talet då den så kallade Schweizerstilen blev populär. Fasadarbetena har gjorts under vintern för att inte störa Annikas och Cecilias verksamhet på gården alltför mycket. Nu se de fram mot sommaren. Vi har många idéer, bland annat skulle vi vilja ha danskvällar här. Gården är så fin och vi får så mycket respons på det vi gör. Vi jobbar jämt, men det är kul och vi lever vår dröm. Till midsommar hoppas vi på många besökare. Faktakällor: Herrängen 100 år som willastad, Svante Walton och Åke Klingström, 2009. FAKTA Herrängens gård Gårdens huvudbyggnad är sannolikt uppförd i slutet av 1700-talet. Gården var stamfastighet för den villastad som växte fram här under 1900-talet. Huvudbyggnadens och ena flygelns fasad har en karaktäristisk grön färg, en av flyglarna är faluröd. Fastigheten togs över av Stadsholmen år 2001. Gården har café och går att hyra för fester och möten. För öppettider och övrig info se hemsidan www.herrangensgard.se. Annika och Cecilia hoppas på många besökare till midsommar. Stora salen i huvudbyggnaden används för fester och mottagningar. 5
Ett trapphus som är lite lagom möblerat med en soffa, en lampa och några mattor det låter väl mysigt? Ja kanske. Men trapphuset är en utrymningsväg och att förvara saker där strider mot brandskyddsbestämmelserna och är inte tillåtet. Företeelsen att ställa möbler, skor och annat i trapphusen är etablerat på många håll inom Stadsholmen, säger bovärden Sven Åberg. Vi för en ständig kamp mot detta, eftersom det äventyrar säkerheten för alla i husen där det förekommer. Reglerna är hur tydliga som helst och gäller alla hyresvärdar och därmed trapphus Stadsholmen kraftsamlar mot prylar i trapphusen I många av Stadsholmens fastigheter förekommer det att hyresgäster placerar egna möbler och annat i trapphusen. Det är inte tillåtet av säkerhetsskäl. Stadsholmen rensar nu systematiskt allmänna utrymmen. deras hyresgäster det är uttryckligen förbjudet att ha saker i trapphusen som kan antändas och som försvårar ett räddningsarbete vid till exempel brand. Om trapphusen är belamrade kan brandslangar fastna, det kan bli svårt att ta sig ut, dörrar kan blockeras. Således får man inte ha något alls i trapphusen och övriga allmänna utrymmen, det gäller överallt, även på de översta våningsplanen och på vindar. Ett rökfyllt trapphus kan vara svårt att evakuera om det står cyklar, barnvagnar och annat i vägen. Nu gör vi så att först informerar vi via vår trapphusinfo, säger Sven Åberg. Om inte det räcker så sätter vi lappar på saker i trapphusen där vi uppmanar de som äger prylarna att ta bort dem. Sakerna forslas bort om de inte tas undan till ett visst datum och lagras sedan en tid. Sedan slängs de om hyresgästen inte vill ha dem och då får de betala för att vi flyttat och lagrat dem. Ofta uppstår diskussioner med hyresgäster som tycker att sakerna i trapphusen skapar trivsel och inte utgör någon fara. Men reglerna är tydliga och gäller alla, inget får förvaras i trapphusen. Vi hoppas på förståelse för detta, säger Sven Åberg. Som hyresvärd måste vi följa myndigheternas regelverk kring detta. Renovering klar på Djurgården foto: ulrika bask. Stadsholmen har precis avslutat ombyggnaden av ett hus i kvarteret Halsen i Djurgårdsstaden. Huset, som är byggt 1942, är ett av de nyaste i Stadsholmens bestånd. De nya köken har en stil som passar i 1940-talshuset. Huset på adresserna Andrégatan 8 och Breda gatan 3 har två våningar och innehåller åtta stycken tvårummare och två lokaler. Huset har genomgått en totalrenovering med nya stammar, ny el och nya kök och badrum. Samtliga hyresgäster har varit evakuerade under ombyggnaden. På platsen låg tidigare ett trähus som bedömdes vara i så dåligt skick att det revs 1941. Renoveringen påbörjades för cirka ett år sedan, berättar Stadsholmens fastighetsingenjör Ulrika Bask. I samarbete med bebyggelseantikvarien Vicki Wenander tog vi fram ett program med tidstypiska kulörer för väggar, köksluckor och klinker för hyresgästerna att välja ur. Vi har målat väggarna med en putsstruktur istället för att att tapetsera, vilket är i linje med hur man ofta gjorde vid tiden då huset byggdes. Köken är nya men i tidstypiskt utförande. Vi har också behållit platsbyggda garderober och varit noga med att behålla detaljer som till exempel beslag, vilket förstärker känslan av varsam ombyggnad. Trapphusen har tidstypiskt marmorgolv och lägenheterna har fått nya säkerhetsdörrar i samma stil som ursprungsdörrarna, liksom ringklockor i gammal stil. 6
MARKNADSTIDNING B Christina Lillieborg Två decennier som tillfällig besökare Efter tjugo år som förvaltningschef på Stadsholmen går Christina Lillieborg nu i pension. Hon ser sig som en tillfällig besökare i det kulturarv som Stadsholmens hus representerar. Christina Lillieborg började som chef på Stadsholmen 1995. Under hennes tid har det byggnadsvårdande uppdraget varit i starkt fokus, många hus har rustats upp och bolaget har tillförts sextio nya kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Tillsammans med mina medarbetare har jag jobbat i ett sammanhang där det byggnadsvårdande uppdraget varit ett vardagsarbete, säger hon. Det har varit fantastiskt roligt. Det är långa cykler mellan ombyggnaderna i sådana här gamla hus. Då måste byggnadsvården genomsyra förvaltningen varje dag, i alla led. Stundtals har det varit en pedagogisk uppgift att förklara våra ståndpunkter, men idag tror jag att de flesta har en förståelse för hur vi ser på vårt arbete med husen. I dag är Stadsholmen ett bolag som nämns med respekt i byggnadsvårdskretsar. Så har det inte alltid varit. Christina Lillieborg menar dock att man måste höja blicken när man betygsätter tidigare generationers arbete: Jag har ibland försvarat de renoveringar som gjordes på 1960- och 70- talen. Många hus var rivningsfärdiga med små och omoderna lägenheter. För att få statliga lån var man tvungen att följa dåtidens regelverk med krav på Christina Lillieborg. viss standard i kök och badrum. Man jobbade så varsamt man kunde efter den tidens synsätt. Under åren har Stadsholmen byggt upp en värdefull kunskapsbank genom omfattande inventeringar av fastigheterna och genom att knyta till sig de bästa experterna. Idag samarbetar vi med de främsta namnen inom byggnadsvård, säger Christina Lillieborg. Vi har också anammat ett synsätt där inte bara byggnaderna är i fokus för vår omsorg vi har nu ett fantastiskt material samlat om våra gårdar och trädgårdar som inte fanns tidigare. Sådana underlag är helt nödvändiga för att Stadsholmen nu och i framtiden ska kunna ta rätt beslut som värnar dessa miljöer. Snart börjar också Stadsholmen att publicera de faktablad om husen som man tagit fram i samarbete med Stadsmuseet. Det är roligt att historien om husen blir tillgänglig på detta sätt. Christina Lillieborg vill inte utnämna någon favorit bland Stadsholmens hus. Men den stora ombyggnaden av fastigheten Västergötland 24 nämner hon gärna: Det är en oerhört väl genomförd renovering som gjordes efter en mångårig diskussion med hyresgästerna. Där är jag extra nöjd med ett väl genomfört projekt. Själv går Christina Lillieborg i pension. Tjugo år kan tyckas som lång tid på samma jobb, men hon håller inte med: De här husen är i många fall flera hundra år gamla. Jag har bara varit en tillfällig besökare. 8