2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt om förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer, och åtgärdsprogram samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt. Kommunen ser positivt på materialet som Vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt har arbetat fram. Den nya förvaltningsplanen har förbättrats avsevärt vad gäller kvantifiering och dataunderlag. Materialet fyller två syften. Å ena sidan är kommunen enligt MB 5:9 skyldig att inom sitt ansvarsområde vidta de åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Utöver detta kan materialet även verka som stöd i utmaningen med att säkerställa en fortsatt tillväxt i kommunen och samtidigt bibehålla kommunens attraktivitet. Enligt Vattenmyndigheten har kommunen en nyckelroll inom vattenförvaltningen, t.ex. genom arbetet med att planera grön- och blå struktur och för att se till att principen om att förorenarna betalar tillämpas. Det sistnämnda är ett arbete som i hög utsträckning kommer att landa på kommunerna. Kommunen vill belysa att vattenförvaltningen kräver ett långsiktigt förankringsarbete inom kommunens olika arbetsområden och att arbetet med konkretisera åtgärdsprogrammen och prioritera åtgärderna på en lokal nivå är ett omfattande arbete. Kommunen ställer sig frågande till om man har den lagstiftning att tillgå som krävs för denna uppgift och om tidsramen är tillräcklig för nödvändig förankring på en organisatorisk nivå. Kommunen anser att vattenmyndigheten behöver vara tydliga i vilka frågor som bör hanteras av tillsynsmyndigheten inom kommunen och vilka frågor som bör hanteras inom andra delar av kommunen. En stor del av den negativa påverkan på vattenförekomsterna är diffus och beror till stor del på gamla synder. Detta skapar en osäkerhet för både kommun, markägare och verksamhetsutövare vad gäller ansvarsgränser, vilket kan leda till att en mycket stor del av kostnaderna för att uppnå miljökvalitetsnormerna faller på kommunerna. Kommunen befarar att de ekonomiska resurserna inte är tillräckliga för att genomföra allt det som föreslås. Kommunen efterfrågar än mer tydlighet vad gäller finansieringen av operativa åtgärder på kommunal nivå. Utveckling av ett nationellt finansieringssystem bör övervägas. Kommunen vill poängtera att tiden från att riktlinjerna beslutats till att miljökvalitetsnormerna ska vara uppnådda är kort. För några av kommunens vattenförekomster kommer åtgärdsmålet att uppnå god ekologisk status till 2021 vara
SID 2/7 svåra att nå och tiden för måluppfyllelsen kommer sannolikt att behöva flyttas fram till 2027. Detta gäller definitivt för Vallentunasjön och Garnsviken. Vattenmyndigheterna skriver uttryckligen att Vallentunasjön ej kommer uppnå målet även om alla föreslagna åtgärder genomförs. Kommunen anser därför att målet är orimligt. Kommunen vill poängtera att för vissa vattenförekomster anses provtagningsunderlaget otillräckligt, som t.ex. för Tärnan (SK660688-164478). Detta skapar en osäkerhet hos kommunen då provtagningsunderlaget kan vara otillräckligt i många fler fall. En revidering av insamlingsrutinerna bör övervägas. Förslag till förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt För att säkerställa att resurser läggs på de åtgärder som ger bäst resultat och är mest kostnadseffektiva krävs en analys som tar hänsyn till lokala förutsättningar. Man behöver även utreda hur ansvarsfördelningen ska se ut och hur åtgärderna bäst integreras i kommunens verksamhet och pågående projekt. Detta arbete är kritiskt för att kunna ha en klar uppfattning om huruvida tidsramen för genomförandet av åtgärderna är tillräcklig. Kommunen behöver lokala operativa åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå och för detta efterfrågar kommunen bättre underlag och stöd från Vattenmyndigheterna. Kommunen vill belysa problemet med att mycket av den påverkan som sker på vattenförekomster är diffus och många gånger saknas tydliga kopplingar till verksamhetsutövare. I avsaknaden av ett nationellt finansieringssystem kan en mycket stor del av kostnaderna för att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) falla på kommunerna. Kommunen vill även uttrycka oro över risken att kommunen kan drabbas ekonomiskt om Sverige skulle dömas till vite, i fall där det inom tidsramen är mycket svårt att följa MKN. Det är positivt att inkludera ekosystemtjänster i kapitlet Vatten och samhällsekonomi. Kommunen identifierar potentialen att använda värderade ekosystemtjänster i större utsträckning i t.ex. kostnads-nyttoanalyser och vid beräkning av kostnadstäckning av miljö- och resurskostnader. Men för att kunna genomföra detta på en kommunal nivå behövs ett betydligt mer omfattande underlagsarbete och vägledning. Synpunkter utifrån Vattenmyndighetens frågeställningar Ger produkterna den information som kommunen behöver för sitt arbete med vattenförvaltning? Materialet utgör en bra grund för planering av det lokala arbetet för en bättre vattenkvalitet, t.ex. åtgärdsbetingen per hektar avseende fosfor uppdelat i mindre avrinningsområden. När det gäller grundvatten är underlaget mer knapphändigt och säkrare underlag behöver tas fram.
SID 3/7 Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt och framgår det vilka åtgärder som åtgärdsprogrammet ska leda till? Sammanfattningen av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanen är bra och översiktlig. Det är positivt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna sammanfattas här. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av de föreslagna styrmedlen? Ja, i åtgärdsprogrammet. I förvaltningsplanen görs en bra hänvisning dit. Förslag till miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt För några av kommunens vattenförekomster kommer åtgärdsmålet att uppnå god ekologisk status till 2021 vara svåra att nå och tiden för måluppfyllelsen kommer sannolikt att behöva flyttas fram till 2027. Detta gäller bland annat för Vallentunasjön och Garnsviken som ska minska sin fosforbelastning med drygt ett halvt ton per år. Uttryckt per arealenhet innebär detta ett beting på att minska fosfortillförseln med ca 0,3 kg fosfor per hektar fram till 2021. Även om alla föreslagna åtgärder mot nytillförsel av fosfor skulle genomföras till 2021 skulle detta inte vara tillräckligt utan ytterligare åtgärder behöver komma till, oklart vilka. Båda vattenförekomsterna har dessutom internbelastning av tjocka lager av bottensediment som läcker fosfor vid låga syrehalter vilket gör att man får räkna med omfattande insatser för att nå målet även om kommunen får frist till 2027. De miljökvalitetsnormer (icke god kemisk status) som är satta för vattenförekomsten för Tärnan (SK660688-164478) bygger på ett litet provtagningsunderlag och indikerar ett behov av övervakning snarare än åtgärd. Tills mer kunskap finns ifrågasätter kommunen den kemiska statusklassningen (uppnår ej god). Källan till föroreningen är i dagsläget okänd för tillsynsmyndigheten. Detta skapar en osäkerhet hos kommunen, då provtagningsunderlaget kan vara otillräckligt i många fler fall. Generellt skulle insamlingen av provtagningsresultat kunna förbättras om detta skedde direkt från analyslabben med ägarens medgivande. Synpunkter utifrån Vattenmyndighetens frågeställningar Framgår det hur miljökvalitetsnormerna är satta? Kommunen anser att det tydligt framgår hur miljökvalitetsnormerna (MKN) är satta. Information om hur dessa ska uppnås kommuniceras väl i både förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet. Informationen är lättförståelig och ger en bra översikt över både plan och program. Den röda tråden mellan status och miljöproblem och åtgärder samt MKN behöver dock förtydligas i alla dokument och bilagor.
SID 4/7 Förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenfrågorna är en integrerad del i den kommunala verksamheten, exempelvis genom översikts- och detaljplanering, exploatering, tillsyn, recipientkontroll, dricksvattenförsörjning, VA-frågor, information och medborgarkontakter. Åtgärdsförslagen som tagits fram är många och täcker alla de ovanstående arbetsområdena. Med begränsade resurser är det viktigt att åtgärderna prioriteras rätt. Kommunen vill poängtera att det viktigt att inte underskatta det nödvändiga arbetet med att anpassa programmet till de lokala förutsättningarna. Nedan beskrivs några av de åtgärder kommunen förväntas genomföra. Det största problemet i regionen är övergödning. För Vallentuna kommun är den främsta källan till näringsläckage jordbruksmark (aktivt brukad liksom obrukad). Även enskilda avlopp, reningsverk och dagvatten bidrar till övergödningen. För kommunen innebär detta bl.a. att ytterligare satsningar behöver göras på åtgärder för jordbruksmark. Främst strukturkalkning men även våtmarker, anpassade skyddszoner, kalkfilterdiken och tvåstegsdiken för att minska övergödning (Putsläpp). Tillsyn behövs för många områden: jordbruk/hästhållning (gödselhantering), enskilda avlopp, och avloppsreningsverk för att minska övergödningen. I förslag på åtgärdsprogram påtalas problem med miljöfarliga ämnen, ändrade/sänkta vattendrag och sjöar liksom hinder i form av t ex dammar. Kommunen behöver arbeta mer med tillsyn av miljöfarlig verksamhet och hantering av växtskyddsmedel inom jordbruk för att minska utsläpp av miljöfarliga ämnen och följa miljökvalitetsnormer. Samtidigt behöver vattenfrågorna ett större utrymme i fysisk planering, både på översiktlig och på detaljnivå, t.ex. genom att i större utsträckning ställa krav på kompensation i samband med anspråk på naturmark. Kommunen måste även se över skydd av dricksvatten-och reservvattentäkter (möjliga dricksvattentäkter). Enligt ramdirektivet för vatten ska Sverige säkerställa skydd för vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning eller som är avsedd för sådan framtida användning och som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer. I åtgärdsprogrammet står detta som åtgärd 6 för kommunerna. Kommunerna ska alltså inte bara bedriva tillsyn på dessa utifrån Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter utan även SGU:s föreskrifter; (SGU-FS 2013:1) om kartläggning och analys av grundvatten, (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering och (SGU-FS 2014:1) om övervakning av grundvatten. Föreskrivande myndighet, Sveriges geologiska undersökning, skulle behöva kommunicera dessa föreskrifter i större omfattning så att bedömningsgrunderna får större genomslag vilket också underlättar för tillsynande myndighet.
SID 5/7 Risk finns att kravet på att inrätta vattenskyddsområde med tillhörande provtagning för alla 10/50 dricksvattentäkter kommer upplevas som en helt oproportionerlig åtgärd för dessa brunnsägare och kommunen efterlyser större tydlighet hur detta ska gå till. Det är positivt att åtgärdsprogrammen är framtagna utifrån avrinningsområden. Samtidigt saknas vägledning för hur det praktiska åtgärdsarbetet ska genomföras i samma anda. Kommunen upplever vissa oklarheter i beräkningarna av den totala kostnaden för åtgärderna under Fördelningseffekter. Det framgår inte på ett tydligt sätt om dessa kostnader fördelas över hela Sverige eller endast inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Kommunen vill även uttrycka oro inför eventuella underskattningar av kostnader och genomförbarhet. I övrigt saknas risker kopplade till klimatförändringar i åtgärdsprogrammen. Synpunkter utifrån Vattenmyndighetens frågeställningar Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska leda till? Åtgärdsprogrammen för respektive åtgärdsområde beskriver detta. Framgår det vem/ vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Det är inte alltid klart vem som är förorenaren enligt principen förorenaren betalar då föroreningskällan inte är tillräckligt kartlagd eller är diffus. Genomförandegraden av åtgärdsprogrammet behöver förbättras om kommunerna skulle avkrävas en redovisning av ansvarsfördelningen för de åtgärder som träffar kommunen. Till exempel skulle det behöva göras tydligare i vilka fall planläggning av mark att betrakta som förorenande verksamhet och hur kommunerna i sin planläggning kan kompensera för sådana effekter. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, kommunen behöver dock göra egna bedömningar angående genomförandet och därefter ta fram handlingsplaner med ansvarsfördelning så att inga åtgärdskrav missas. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, men bara till viss del. I materialet belyser man också att vissa styrmedel inte är tillräckliga och att alternativa metoder behöver utvecklas.
SID 6/7 Framgår det var/när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, i stora drag. Förbättringsbehoven beskrivs på olika vis för olika miljöproblem. För övergödning beskrivs behovet i kg fosfor och kväve som behöver minska, medan det för andra miljöproblem ofta beskrivs i antalet vattenförekomster som behöver åtgärdas för att följa miljökvalitetsnormerna. De största påverkanskällorna för fosfor respektive kväve har identifierats och utifrån detta underlag har förslag på de mest kostnadseffektiva åtgärderna tagits fram och som redovisas på ett lättöverskådligt sätt i tabell A3 och A4 i åtgärdsprogrammet. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? När det gäller tillsyn över näringsläckage från hästhållning efterfrågar kommunen tydligare lagstiftning som kan underlätta tillsynen, t.ex. skyddsavstånd till vattendrag eller krav på fosforfällor, antal hästar per beteskvadratmeter mm. I dagsläget är hästhållning anmälningspliktigt när verksamheten håller 100 eller fler hästar, en gräns som kan sänkas betydligt, vilket skulle möjliggöra tillsyn i större utsträckning. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Kapitlet som behandlar samhällsekonomiska konsekvenser är väl genomarbetat och presenterar mycket intressant information. Men om denna metod är tänkt att användas i en kommunal kontext för att motivera åtgärder behövs mer vägledning kring hur detta ska genomföras. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Ja, det framgår vilka aktiviteter som är kopplade till de olika åtgärderna det kan dock uppstå frågor om vem som är ansvarig för att genomföra åtgärden. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Det finns ett nära samband mellan bra underlagsdata och möjlighet att kunna ställa krav med hjälp av lagstiftningen. T.ex. i fallet med kartläggning av ekosystemtjänster och krav på kompensation. I dagsläget är det svårt att ställa krav på hästgårdar trots att mycket pekar på att avrinningsvatten från beteshagar kan vara en betydande fosforkälla. Lagstiftning som ger stöd åt krav på skyddsavstånd till diken Miljökonsekvensbeskrivning Den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bedömer vattenmyndighetens Åtgärdsprogram 2015-2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt. Då åtgärdsprogrammet är av övergripande karaktär, har miljöbedömningen och MKB:n upprättats på en motsvarande övergripande nivå. Kommunen förväntas arbeta vidare
SID 7/7 med den mer detaljerade beskrivningen av miljökonsekvenser vid fysiska åtgärder till följd av åtgärdsprogrammet genom upprättande av MKB:er i den fysiska planeringen. Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Generellt anser kommunen att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller sitt uttalade syfte. På grund av dess övergripande utformning har kommunen inga direkta synpunkter på det innehåll som tagits fram. Det som saknas i materialet är en större utredning om samhällsekonomiska aspekter och en mer ingående utredning av motsägande intressekonflikter som indirekt även berör fler ekosystemtjänster än vad som nämns. Kommen efterfrågar korta förslag på hantering och lösningar till dessa konflikter. För kommunstyrelsen i Vallentuna kommun Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande