www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal



Relevanta dokument
Arvidsjaurs kommun Revisorerna. Arvidsjaurs kommun. Kommunstyrelsen. I 0 / 201' Kommunstyrelsen~----:/f---~--=-~ Nämnderna

Upphandling och inköp

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).

Projekt inom utvecklingsenheten

Beställningstrafiken

Kommunstyrelsens uppsikt uppföljande granskning

Årlig granskning 2014 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

Kommunstyrelsens ekonomistyrning

Granskningsredogörelse Strategisk styrning

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Barn- och ungdomsnämndens

Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun

Kommunens investeringsverksamhet

Fastigheter för extern uthyrning

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun

Skellefteå Kraft Energihandel

Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden

Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun

Revisionsrapport Arbetsmiljöarbete

Uppsikt Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun

Matarengivägsprojektet

Ägarstyrning och uppsikt. Skellefteå Stadshus AB

Fullgörande av verksamhetsuppdrag

Revisionsrapport E-förvaltning: molntjänster Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor

[1:711-1(1//101i. 009:

Granskning intern kontroll

Skellefteå City Airport AB

Granskningsredogörelse Ägarstyrning

Ansvarsprövning 2014

Tillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult

Revisionsrapport Gemensamma nämnder

Revisionsrapport Avtalstrohet

Förändring av den politiska organisationen

Granskning av fakturahanteringen. Trelleborgs kommun

av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Lokalt miljöarbete. Sollefteå kommun

Ansvarsutövande Gemensam nämnd för drift av personalsystem

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Granskningsredogörelse Skellefteå museum AB

Förändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Medfinansiering av evenemang

Bygg- och miljönämndens ansvarsutövande Skellefteå kommun

Verksamhetens effektivitet Sollefteå kommun

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Kommunstyrelsens utökade uppdrag. Sollefteå kommun

Revisionsrapport Vikariehantering Christer Marklund Strömsunds kommun Martin Gandal

Granskningsredogörelse Fler flygresenärer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Revisionsrapport Skellefteå kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Informations- och kommunikationsteknologi. Smedjebackens kommun

Granskning av utbetalningar

Lekmannarevision 2015

Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet

Granskning av utbetalningar

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Ägarstyrning och ägardialog inom stadshuskoncernen

Kommunstyrelsens styrning och ledning av personalfrågor

17//02o/ o 7- Yey,v, Arvidsjaars koimnun Revisorerna Extern information

Samspel politik och förvaltning

Intern kontroll och attester

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Perspektivet utveckling/tillväxt

Revisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun

Trelleborgs kommun Revisorerna

Styrning av behörigheter

Samordningsförbundet Pyramis

Revisionsrapport Bokslutsprocessen Sundsvalls kommun Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor

Ärende- och dokumenthantering

Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Revisionsrapport. Botkyrka kommun. Granskning av utlämnade lån. Pernilla Fagerstedt Anders Petersson

Svenljunga kommun Januari 2019

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Ansvarsutövande Överförmyndarnämnden

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Lekmannarevision Norra Kajen Exploatering AB

Återställande av deponier

Transkript:

www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga... 2 2.3. Revisionskriterier... 2 2.4. Metod och avgränsning... 2 3. Granskningsresultat... 3 3.1. Regler och anvisningar... 3 3.2. Förekomsten av kommunala kontokort... 4 3.3. Ansvars- och beslutsorganisation... 4 3.4. Kontrollrutiner... 5 Bilaga 1 Haparanda stad

1. Sammanfattning På uppdrag av stadens förtroendevalda revisorer har genomfört en granskning hur kontokort hanteras inom Haparanda stad. Granskningen är intagen i 2014 års revisionsplan. Utifrån genomförd granskning görs en sammantagen revisionell bedömning att hanteringen av kontokort inte fullt ut hanteras på ett ändamålsenligt sätt samt att den interna kontrollen i flera avseenden är otillräcklig. Bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser: - Staden saknar en samlad bild när det gäller förekomsten av kommunala kontokort. Vår granskning visar att det finns ungefär 300 st kort inom stadens olika verksamheter. Cirka 3/4 av kontokort är hänförliga till socialnämndens och barn- och ungdomsnämndens verksamheter - Styrningen genom politiskt satta regler och anvisningar är otillräcklig. Inom verksamheten finns dokumenterade rutinbeskrivningar formulerade på verksamhetsnivå, vilka är i vissa avseenden ändamålsenliga - Ansvarsfördelningen i organisationen är otydlig. Granskningen visar att ansvarsfrågan inte i tillräcklig grad reglerats - varken på politisk eller verksamhetsnivå - i kommuninterna regelverk - Beslutsorganisationen är varken tydlig eller ändamålsenlig. Granskningen visar att beslut om beviljande av kontokort tas av befattningshavare inom organisationen, trots att de politiska organen inte delegerat några beslutsbefogenheter inom området - Rutin för kontroller är i allt väsentligt tillförlitliga. Granskningen visar att verksamheten kan verifiera att attestkontroll sker samt att de aktiva korten är aktuella För framtiden lämnas följande rekommendationer: Kommunstyrelsen tar fram ett övergripande regelverk för kontokort inom kommunal verksamhet. Styrdokumentet bör bl a reglera följande områden: definition, ansvar, beslutsorganisation och uppföljning/kontroll Kommunstyrelsen gör en samlad utredning av omfattningen av kommunala inköp genom kontokort, kontonummer mm. Utredningsresultatet ligger därefter till grund för en strategi vad gäller förekomsten av kontokort i stadens verksamheter Haparanda stad 1 av 5

2. Inledning 2.1. Bakgrund Stadens revisorer har med hänsyn till risk och väsentlighet bedömt det angeläget att göra en granskning inom ovan rubricerat område. Inom kommunal verksamhet förekommer i varierande omfattning kontokort där arbetsgivaren är betalningsansvarig. Brister i fråga om rutiner, styrning och kontroll kan riskera att området inte hanteras på ett tillförlitligt och effektivt sätt. Revisionsobjektet i denna granskning är kommunstyrelsen och nämnderna. Av kommunallagen framgår att dessa politiska organ ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig. 2.2. Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om hanteringen av kontokort sker på ett ändamålsenligt sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande revisionsfrågor ska besvaras: Finns heltäckande och ändamålsenliga regler och anvisningar för området? Tillämpas kommuninterna riktlinjer på avsett sätt? I vilken omfattning tillhandahålls kontokort till anställda och förtroendevalda? Är ansvarsfördelning och beslutsorganisation inom området tydlig och ändamålsenlig? Finns tillförlitliga kontrollrutiner inom området? 2.3. Revisionskriterier Följande dokumentation utgör revisionskriterier i granskningen: - Kommunallagen - Kommuninterna regelverk och anvisningar som rör granskningsområdet 2.4. Metod och avgränsning Analys av adekvat dokumentation, stickprovskontroll och samt kompletterande intervjuer. I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2014. I övrigt se revisionsfråga. Haparanda stad 2 av 5

3. Granskningsresultat 3.1. Regler och anvisningar Av lagstiftning framgår att i de politiska organens uppdrag, d v s kommunfullmäktige, kommunstyrelsens och nämnderna, ingår bland annat att utfärda mål och riktlinjer för verksamheten. Granskningen visar att det på politisk nivå inte fastställts några regler eller anvisningar gällande kontokort inom kommunal verksamhet. Av granskningen framgår det däremot att på förvaltningsnivå har det utfärdats vissa dokumenterade rutiner som beskriver vissa aspekter av kontokortshantering för verksamheterna. Rutinerna reglerar följande områden; Tabell 1: Översikt av rutiner Verksamheter Principer Beslut Hantering Kontroll Kommunstyrelsen* X X Socialnämnden X X X Barn-och utbildningsnämnden *Hantering av stadens samtliga drivmedelkort administreras av medborgarkontoret. Inom medborgarkontoret finns formulerade rutiner gällande beslut och hantering av drivmedelskort. I staden används ett två-kort system, vilket betyder att för att tanka behövs två kort (förarkort och fordonskort). Rutinerna ger ingen vägledning av uppföljning och kontroll av korten. Inom den sociala verksamheten finns dokumenterade rutiner rörande beslut om tilldelning, hantering och kontroll för gemensamma Ica, Coop, Ikea och Länsstyrelse kort/kontonummer inom äldre-och handikappomsorg. Kreditkorten i staden förvaltas av kommunchefen, kommunalrådet och IT-chefen. Dessa fakturor/kvitton redovisas till ekonomiavdelningen. I vår översiktliga granskning har det inte framkommit något som indikerar på att ovan angivna rutinbeskrivningar inte tillämpas i organisation. Revisionell bedömning: På politisk nivå saknas det ändamålsenliga regler och anvisningar gällande kontokortshanteringen. De dokumenterade rutinbeskrivningar som finns på verksamhetsnivå bedöms i vissa avseende vara ändamålsenliga. Inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområden saknas det i hög utsträckning regler och anvisningar. För framtiden rekommenderas att kommunstyrelsen skapar ett heltäckande och ändamålsenligt regelverk inom området. Regelverket bör bl.a. innehålla en tydlig strategi gällande kontokortshantering från utgivning till kontroll. Haparanda stad 3 av 5

3.2. Förekomsten av kommunala kontokort Avsaknad av interna regler medför att det inte finns någon tydlig definition vad som avses med kommunala kontokort. Granskningen visar att staden på varken central eller inom respektive förvaltning har en samlad bild när det gäller förekomsten av kommunala kontokort. I granskningen har vi noterat att det finns en förteckning aktuella fordonskort hos medborgarkontoret. Inom ramen för granskningen har det skett en inventering av kommunala kontokort. Förteckningar har inhämtats från olika leverantörer. I bilaga redovisas en sammanställning av förekommande kort. Av sammanställningen framgår att det finns ungefär 300 st kort inom stadens olika verksamheter. Majoriteten av kontokorten är drivmedelskort följt av Coop kort. Cirka 3/4 av kontokort är hänförliga till socialnämndens och barn-och ungdomsnämndens verksamheter. Av årsredovisning 2013 framgår att det finns mer än 750 årsarbetare i stadens verksamheter. Revisionell bedömning: Staden bedöms i hög utsträckning tillhandahålla kontokort till anställda och förtroendevalda. För framtiden föreslås att staden gör en samlad utredning rörande omfattningen av kommunala inköp genom kontokort, kontonummer mm. Utifrån genomförd utredning formulerar kommunen en strategi vad gäller förekomsten av kontokort i verksamheten. 3.3. Ansvars- och beslutsorganisation Av avsnitt 3.1 framgår att det inte antagits ett internt regelverk gällande kontokortshantering på en politisk nivå. Av kommunallagen och andra kommuninterna regelverk framgår att kommunstyrelse och nämnder bär ansvar för budget, inköp och räkenskaper inom den egna verksamheten. De politiska organen ansvarar även för att skapa en god intern kontroll. Med intern kontroll menas bland annat att ansvar, befogenheter och skyldigheter är tydligt beskrivna och att de tillämpas av organisationen. Enligt kommunallagen kan de politiska organen uppdra till ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ett visst ärende. Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas delegationsordningar visar att inget av de politiska organen delegerat beslutsrätt i fråga om kontokort. Tolkningen är därmed att beslut om tilldelning av kontokort ska hänskjutas till den nämnd/styrelse som ansvarar för den aktuella verksamheten. Av avsnitt 3.1 framgår att rutinbeskrivningar inom socialnämndens och kommunstyrelsens verksamheter i vissa avseenden reglerar vilka i organisationen som beslu- Haparanda stad 4 av 5

tar om tilldelning av kontokort. Rutinbeskrivningen reglerar dock inte på motsvarande sätt ansvarsfördelningen inom organisationen. Värt att notera är att rutinbeskrivningarna inte är behandlade på politisk nivå. Revisionell bedömning: Ansvarsfördelningen bedöms i flera avseenden vara otydlig. Bedömningen baseras på att ansvaret varken på politisk eller verksamhetsnivå - inte närmare reglerats i stadens interna styrdokument. Vår tolkning är att kommunstyrelsen och nämnderna bär ett gemensamt ansvar för att området hanteras på ett tillfredställande sätt. Beslutsorganisationen bedöms varken vara tydlig eller ändamålsenlig. Granskningen visar att de politiska organen inte delegerat några beslutsbefogenheter inom området. Vi har dock noterat att beslut om beviljande av kontokort tas av befattningshavare inom organisationen. För framtiden föreslås att ansvarsfördelning och beslutsorganisation för kommunala kontokort regleras i ett övergripande regelverk som beslutas av kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen. 3.4. Kontrollrutiner Som tidigare nämnts saknar staden ett samlat internt regelverk för stadens kontokort. Specifika anvisningar för hur området ska kontrolleras finns inte. Kommunstyrelsens och nämnderna fastställer årligen attestreglementen för sina ansvarsområden. I dessa dokument regleras vilka i organisationen som svarar för attestkontrollen (beslutsattestant) för leverantörsfakturor m.m. Vår granskning visar att inom verksamheterna har de utformats olika arbetssätt och kontrollrutiner för kontokort. Detta gäller för drivmedelskort och Ica, Coop, Länstrafiken och Ikea kort. Vår stickprovskontroll indikerar att kontrollen i flertalet fall utövas av utsedda kontrollanter (beslutsattestanter). Stickprovskontrollen visar även att kontokorten i verksamheterna är aktuella och inte är utställda på personer som inte längre är anställda i kommunen med undantag för vissa av förarkorten. Revisionell bedömning: Befintliga kontrollrutiner är i allt väsentligt tillförlitliga. Bedömningen baseras på att verksamheten kan verifiera att attestkontroll sker av utsedda kontrollanter samt att de aktiva kontokorten är aktuella. Däremot noterar granskningen att det saknas ett samlat internt regelverk för kontokort samt att kontrollrutiner skiljer sig åt mellan verksamheterna. För framtiden i syfte att utveckla sina kontrollrutiner rekommenderas att skapa ett gemensamt regelverk för kontokort som ämnar harmonisera kontrollrutinerna gällande kontokort i verksamheterna. Haparanda stad 5 av 5

Bilaga Tabell 2: Förteckning över kommunala kontokort Verksamhet Coop Ica Ikea Shell Länstrafiken Summa: Socialnämnden 24 9 5 84 0 122 Barn- och ungdomsnämnden 53 17 8 24 2 104 Kommunstyrelsen 7 4 1 27 0 39 Samhällsbyggnadsnämnden 1 0 0 1 0 2 Kan inte definieras 0 1 13 30 0 44 Summa: 85 31 27 166 2 311 * Vid inköp på ICA så tilldelas en person/verksamhet ett kontonummer/kod till inköpen, fakturering av inköpen sker i efterhand. ** I övrigt visar granskningen att på barn-och ungdomsförvaltningen så finns det även kort/koder/rekvisition på Jysk, K-Rauta och El- Giganten. De tre kreditkorten som finns i kommunen nyttjas av kommunchefen, kommunalrådet och IT-chefen. Haparanda stad 1 av 1