Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare och politiker. Stödja forskning, driva metodutvecklingsprojekt, och med att ordna konferenser, publicera böcker och rapporter.
Är barn också anhöriga? Jag jobbar med föräldrar. Hör med dom på barn och ungdom! Nu när ni har stödgrupper här på BUP så ser vi barn i missbruksfamiljer. Det här har jag aldrig berättat för någon. Har ALLA här en förälder i fängelse?
Barn med en förälder som är missbrukare Det var min största rädsla att pappa var död. Jag ringde runt till alla behandlingshem och soc och det var bara sekretess, sekretess, sekretess
Varför definiera barn som anhöriga? För att poängtera att barn är anhöriga precis som vuxna. Det hjälper barn att skilja ut sig från sina sjuka föräldrar. Det förtydligar att det blir konsekvenser när barn är anhöriga.
2011 startar Barnhuset utvecklingsarbetet BRA, Barns Rätt som Anhöriga, för att stödja personal i hur anhöriga barn kan uppmärksammas och erbjudas information, råd och stöd.
Barnhusets referensgrupp - Inte ömka, inte hundögon, ge oss inte tycka-synd-om-blicken. - Prata med inte om. - Uppmärksamma alla barn, varje enskilt barn. Vi behöver olika. - LYSSNA PÅ BARN! - Skapa skyddsnät. - Status, hypa att ha varit anhörigt barn.
Normalisera Något som är en rättighet och erbjuds alla, normaliserar det behov av stöd som barn och deras familjer kan ha i en svår livssituation och minskar eventuell skam och skuld.
BRA B = Barn 7-18 år (och mogna 6-åringar) R = Rätt - till information, råd och stöd - till skola, fritid, och vila - att må bra - att säga vad du tycker och bli lyssnad på A = Anhörig
Utvecklingsarbetet under 2011-2015 2011-2013 BRA- modellen utvecklas, prövas och utvärderas i en pilot. 2013-2014 Utbildning i BRA-samtal. Material tas fram. De första regionala BRA-ledarna utbildas för att kunna utbilda lokalt. 2015 BRA-samtal revideras, utbildningsmaterialet kompletteras. Regionala utbildare genomför utbildningar i sina regioner, Botkyrka, Stockholm, Norrbotten och Skåne. Utbildning i BRA-samtal genomförs i Kronobergs län.
BRA-modellen består av två delar En struktur för samtal med barn och deras föräldrar, BRA-samtal. Ett program för BRA -läger för barn.
Syfte och målsättning Här och nu syftar BRA-samtal till att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme i sitt eget liv. På lång sikt är målsättningen att stärka barnets utveckling och förebygga fysisk och psykisk ohälsa
Forskare, experter och sakkunniga Maria Eriksson, professor i socialt arbete Pernilla Leviner, doktor och lektor i offentlig rätt Åsa Landberg, leg psykolog och psykoterapeut Moa Mannheimer, psykolog, Eva Harnesk, psykolog Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen Therése Eriksson, Olivia Trygg, Elina Sundström med flera
Forskning visar att Anhöriga barn är en sårbar riskgrupp vars hälsa och utveckling riskerar att påverkas negativt. Olika anhörigskap har flera gemensamma konsekvenser för barn; oro, familjehemligheter, ökat ansvarstagande, skuld och skamkänslor, otillgängliga föräldrar med mera. Negativa konsekvenser för barn går att förebygga.
Många kan uppmärksamma anhöriga barn Personal som arbetar med barn, och/ eller med familjer, till exempel inom BVC, förskola, skola, socialtjänst, UMO, och frivilligorganisationer. Personal som arbetar med vuxna, och möter föräldrar i sitt arbete inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, frivilligorganisationer, församlingar och samfund med mera.
Ungdomar säger: - Förklara vad som händer, jag vill vara delaktig i processen, behandlingen - hållas aktiv under hela processen - Ge mig ärliga och raka svar på hur det ligger till - att undanhålla information gör mig bara ännu mer nervös, rädd och orolig (Maskrosbarns checklista för psykiatrin/missbruksvården)
BRA-samtal
BRA-samtal i en insatstrappa
Varför erbjuds barnet enskilda samtal? För att barnet inte alltid vågar be om ett samtal utan föräldern kan ta hänsyn till sin förälder blir upptagen av sin förälder kan ha lättare att fråga och ta till sig information kan ha lättare att prata om svårigheter
Informationssamtalet Syfte: Att informera om barnets rättigheter, väcka intresse och motivera föräldern så att barnet kan få ta del av erbjudandet om information, råd och stöd. Material: Broschyr om BRA. Tid: 10-40 min, beroende på behov. Med på samtalet: Föräldrar/vårdnadshavare
Hej! Välkommen till oss för att få information om din förälders missbruk eller sjukdom. Det är du som bestämmer vad du vill ta upp och prata om. Här är några exempel på vad vi kan prata om. Det är frågor och funderingar som andra barn och ungdomar har haft. Du kanske har andra frågor.
Sjukdomen Hur märks den? Vad händer i kroppen? Hur kan den påverka mig? Varför blir det så? Är det mitt fel? Är det ärftligt?
Behandling & Medicin Hur ska behandlingen hjälpa? Vad gör den? Hur kan jag märka den? Hur lång tid tar den? Vad händer sen? Kan jag göra något?
Vart kan jag vända mig om jag har fler frågor? om jag vill prata med någon? om jag vill få kontakt med andra i samma situation?
Samtal om sjukdomen Syfte: Att förmedla kunskap om förälderns sjukdom som barnet efterfrågar, samt information om stöd. Budskap: Du har rätt att få ställa frågor och få information om din förälders sjukdom. Du har rätt att må bra och få stöd för egen del i fall du behöver! Material: BRA broschyr, penna och papper där barnet och du kan anteckna. Informationsmaterial. Tid: 10-40 min, vid behov två samtal.
Samtal om stöd Syfte: Att tillsammans med barnet undersöka om det har behov av information och stöd när föräldern är sjuk. Budskap: Du har rätt till information, råd och stöd i fall du behöver! Material: BRA cirkel i A3 format. Färgpennor som det går att skriva text med i minst fyra olika färger. Material om barnkonventionen. Tid: ca 40 min. Vid behov två samtal. Det andra samtalet kan avlutas med ett uppföljningssamtal tillsammans med föräldern.
Cirkeln 57
Barnet fyller i cirkeln - Berätta hur det är just nu. Ni har en dialog. - Fråga utifrån delarna i cirkeln hur det är i skolan, på fritiden, hemma, med kompisar, och hur barnet mår. - Ta upp skuld och ansvarstagande - berätta t.ex. att barn kan tror att förälderns sjukdom kan påverkas av vad barnet gör. - Ta upp att när föräldern är sjuk kanske saker förändras hemma. Fråga vad barnet brukar göra hemma.
Uppföljningssamtalet Syfte: Att barnet får möjlighet att ta upp frågor, ämnen och önskemål om information, stöd eller förändring av situationen med föräldern eller bara berätta hur det är just nu. Material: ev. BRA cirkeln, anteckningar eller annat som barnet vill ta med. Tid: 10-40 min, anpassa tiden efter barnets önskemål Med på samtalet: Förälder/vårdnadshavare och, eller, annan person som barnet önskar är med.
Ett barn som har haft BRA-samtal säger / / ja, jag har blivit starkare och jag tror att fler ungdomar skulle känna en trygghet att man pratar om bekymmer eller sjukdomar/ / / / man tänker inte bara på det negativa utan det blir positivt av det, när man gjorde den cirkeln med tårbitarna, det var inte bara negativt som kom upp utan man fick tänka till om det positiva. (s. 21 f. Barns rätt som anhöriga om att göra barn delaktiga)
Måluppfyllelse för BRA-modellen Utvecklingsarbetet har resulterat i en modell som framstår som lovande inte bara när det handlar om att informera anhöriga barn om deras rättigheter och kartlägga behov av vidare stöd, utan som även tyckts kunna stärka barns känsla av sammanhang. Eriksson, M.(2014) Barns rätt som anhöriga, BRA: Utvärdering av ett utvecklingsarbete.
BRA- guiden, ett utbildningsmaterial
BRA-antologin Artikelförfattare: Åsa Lundström Mattsson Maria Eriksson Elisabet Näsman Pernilla Leviner Åsa Landberg Beställ! www.allmannanabarnhuset.se
Kontaktuppgifter Projektledare Åsa Lundström Mattsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset asa.l.mattsson@allmannabarnhuset.se 073-5332553
www.allmannabarnhuset.se @sjolanderc Facebook.com/barnhuset
Kontakt Titti Schönbeck, Rådgivning & utbildning 073-5390938 @TittiSchnbeck Facebookgrupp - #barnsomanhöriga Barn som anhöriga