Handlingsplan inom Demensvård i Marks kommun (finns även beskrivet i Marks kommuns handlingsprogram, Demens kapitel 5 och 9)

Träff 1. Inledning och presentation av gruppens deltagare Presentation av Handlingsplan inom demensvård i Marks kommun. (En del är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Demenssjukdomarna räknas idag till folksjukdomarna. I Sverige uppskattas antalet demenssjuka till 139 000 personer. Enligt beräkningar presenterade i Socialdepartementets Departementsserie (DS) 2003:47 På väg mot en god demensvård insjuknar ca 24 000 personer årligen och nästan lika många avlider. Beräkningarna visar också att antalet demenssjuka kommer att öka, speciellt efter år 2020. Det är inte möjligt att inom överskådlig framtid bota personer med demens. Målsättningen är istället att skapa förutsättningar för ett gott liv i gemenskap med andra så länge som möjligt. Detta kräver ett samarbete mellan medicinsk behandling och vård/-rehabiliteringsinsatser. Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar och de vanligast förekommande är Alzheimerssjukdom, Vaskulärdemens och Frontallobsdemens. Sjukdomarna skiljer sig åt både när det gäller orsak, förlopp och behandling, men även symptomen varierar, beroende på var i hjärnan skadorna finns. I denna cirkel kommer vi att belysa olika områden inom demensvården och som kan diskuteras utifrån de förutsättningar som finns i vår kommun. Vi vill även visa på de dokument som ska ligga till grunden för vår vård av personer med demenssjukdom. Titta på en film som introduktion. Här kommer lite förslag ATT LÄSA Handlingsplan inom Demensvård i Marks kommun (finns även beskrivet i Marks kommuns handlingsprogram, Demens kapitel 5 och 9) Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 2 Prevalens i Marks kommun. DISKUSSIONSFRÅGOR Diskutera hur du ska förhålla dig till handlingsplanen. Om ni nu sett en film om demenssjukdom kan du då se hur händelsen passar in i vår kommun. Vilka kontakter skulle tas och vilka stödstrukturer skulle engageras här. Om du inom ditt arbete träffar en person som verksamheten har omsörgöver och som du upplever vara lite glömsk diskutera hur du ska gå vidare med detta.öö

Träff 2 Vad menas med demens? Demenssjukdomar och utredning (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Vad menas med demens? Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar och de vanligast förekommande är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens och Frontallobsdemens. Sjukdomarna skiljer sig åt både när det gäller orsak, förlopp och behandling, men även symptomen varierar, beroende på var i hjärnan skadorna finns. När man misstänker att en person har drabbats av sjukdomen demens är det viktigt att alla personer får möjlighet till en utredning så tidigt som möjligt i sjukdomsutvecklingen. En demensutredning har tre viktiga aspekter: - att fastställa diagnos, - ge en medicinsk behandling och underlag för en god vård, samt - att ge information och stödja den drabbade och anhöriga. Detta stöd är i sin tur viktigt för att kunna acceptera och lära sig att leva med en demenssjukdom. En god diagnostik och kunskap om demenssjukdomar är en förutsättning för att anhöriga skall kunna fungera i sin nya roll som anhörigvårdare och information/utbildning är här av mycket stort värde. Dessutom underlättar en fastställd diagnos den vårdplanering som förr eller senare blir en nödvändighet. ATT LÄSA Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 2 Hjärnan och Minnet Reko Sjuhärads vårdprogram Demens Kapitel 2 Faktadelen (Definition, diagnostik och sjukdomarnas gruppering och diagnoser) http://reko.vgr.se/vgrtemplates/page.aspx?id=24486#faktadel Att leva med Alzheimers sjukdom av Jan Marcusson Alzheimers sjukdom utgör ca 50-70% av demenssjukdomarna och är därmed den allra vanligaste formen av demens. Sjukdomen förekommer i olika former och blandformer, men skadorna är i huvudsak lokaliserade till hjärnans tinning- och hjässlober. www.vardalinstitutet.net/scd/jm_alzheimer.pdf En kortfattad Översikt över demenssjukdomar av Anna-Karin Edberg Om man är intresserad av mer information om de olika demenssjukdomarna kan man titta på Läkemedelsföretagens informationsmaterial på Internet. www.vardalinstitutet.net/scd/demenssjukdomar.pdf Utredning av demenssjukdomar av Anders Wimo I denna text beskrivs hur en demensutredning läggs upp och vilka olika moment den kan innehålla. www.vardalinstitutet.net/scd/aw_utredning_demens.pdf

DISKUSSIONSFRÅGOR De symtom man drabbas av vid demens beror på vilka delar av hjärnan som är drabbade. Ju mer kunskap vi har om detta, ju större möjlighet har vi att bemöta symtomen på bästa sätt. Diskutera några typiska symtom och vilken del av hjärnan som troligast är engagerad utifrån diagnoserna: Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Frontallobsdemens På vilket sätt kan man anpassa vården till dessa olika symptom? Din granne börjar bli orolig för sin mamma som har börjat bli mycket glömsk och orolig. Hon frågar dig om råd vart hon kan vända sig för hjälp. Vad skulle du råda henne till? Diskutera vad det finns för stödfunktioner i er hemkommun.

Träff 3 Stödstrukturer för god vård Kommunikation, bemötande och förhållningssätt. (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) För att kunna ge en bra vård måste man som personal må bra själv. I detta tema diskuteras hur man kan ta till vara personalens lust, engagemang och glädje samtidigt som man ger utrymme för samtal om sådant som är svårt eller tungt. Temat behandlar kommunikationens betydelse, både mellan personal och mellan personal och vårdtagare. ATT LÄSA Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 Kommunikation, Bemötande och Omvårdnadsteorier/metoder Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 9 Beteendestörningar. Manual Bemötandeplan ett ex./grupp Vårda vårdarna - en väg till god vårdkvalitet och god arbetsmiljö av Ingalill Rahm Hallberg De resurser som vi tar i bruk när vi engagerar oss i att vårda en annan människa är vår kropp, våra fysiska resurser, vårt känsloliv, våra känslomässiga resurser och vår förmåga att tänka, lösa problem, vår intellektuella förmåga. För att kunna ge en god omvårdnad behövs därför olika former av stöd. Texten behandlar vilka vårdarna är, varför vårdarna behöver stöd, vad stödstrukturer för det goda vårdandet kan vara och vad som är viktigt och vad som är svårt i vården av personer med demens. www.vardalinstitutet.net/scd/vardarna Personcentrerad vård samlingsdokument av Elena Nitescu. Kommunikation i vård och omsorg av Eva Arntzen För personal som arbetar med personer med demens kan även kunskapen om olika verktyg för kommunikation med vårdtagarna vara ett stöd i den dagliga verksamheten. Kommunikation är en viktig komponent i vård och omsorg av personer med demens, främst för att kunna nå en förståelse för varandra. De olika kommunikationsmodellerna som presenteras i litteraturen är framförallt: Realitetsorientering, Reminiscens och Validation. Realitetsorientering, som första gången beskrevs i litteraturen 1958, syftar främst till att träna personer med demens att orientera sig i den verkliga världen. Reminiscens definieras i litteraturen som en hjälp att komma i kontakt med tidigare upplevelser, speciellt upplevelser som har varit betydelsefulla för individen. Metoden har använts i terapeutiskt syfte sedan 1961.

Validation, som utvecklades mellan åren 1966 och 1980, beskrivs som en metod för att hjälpa vårdaren att följa personen med demens i deras inre värld, där känslor snarare än fakta dominerar. I texten beskrivs de olika modellerna mer i detalj och dessutom finns där en diskussion kring deras användbarhet. www.vardalinstitutet.net/scd/ea_kommunikation.pdf DISKUSSIONSFRÅGOR Hur ska vi använda Bemötandeplanen i omvårdnaden i Marks kommun. I Ingalill Rahm Hallbergs text finns det många frågor att fundera kring. Gruppen kan välja att gemensamt fokusera på några av dem eller så kan man lägga upp arbetet så att varje deltagare till denna gång väljer att berätta om vilken fråga som satte igång flest tankar och vilken man känner störst lust/behov av att diskutera. Vilka situationer är det som bidrar till att du och/eller dina arbetskamrater upplever tillfredsställelse med det ni gör? Vilka situationer är det som bidrar till att du och/eller dina arbetskamrater upplever missnöje med det ni gör? Hur gör du/ni på din/er arbetsplats när du/ni känt dig särskilt missnöjd med det sätt du/ni handskats med en vårdsituation på? Vad tycker ni är särskilt viktigt och svårt i vården av personer med en demenssjuk-dom? Utgå gärna från det känslomässiga, intellektuella och det fysiska. Hur gör du/ni för att underlätta genomförandet av vården? Kan man göra på något annat sätt? Diskutera hur ni upplever att era förmågor används och tas tillvara i arbetet. Har ni möjlighet att själva styra ert arbete, lösa problem, kan ni tala om känslor som väcks i arbetet? På vilket sätt vårdar du din kropp, dina känslor och ditt känsloliv och din förmåga att lösa problem? Hur är samtalsklimatet på din arbetsplats? Hur gör ni för att stödja varandra? Vilka strategier har ni för att lösa problem eller ge stöd till varandra i svåra situationer?

Träff 4 Miljöer anpassade för personer med demens (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial Detta tillfälle handlar om olika sätt att anpassa boendemiljön för personer med demens. Forskning har visat att bl. a sådana saker som belysning, färgsättning och ljud har stor betydelse för hur personer med demens upplever sin vardag. Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 Miljön inne och ute. Handikappanpassning för personer med demenssjukdomar - praktiska tips av Eva Arntzen När man i dagligt tal pratar om handikappanpassning leds tankarna in på miljöer som är anpassade till fysiska handikapp, t ex rullstolsramper, borttagning av trösklar, elektrisk dörröppnare, syn och hörselhjälpmedel. Personer som drabbas av demens-sjukdom har andra handikapp och svårigheter i sin vardag. Det handlar inte om ett för tidigt eller för snabbt åldrande, utan snarare en allvarlig neurologisk sjukdom som leder till stora handikapp utöver övriga åldersrelaterade sjukdomar och funktionsnedsättningar. Demenssjukdomens utveckling leder till att den enskilde får allt svårare att klara sin vardag, vilket i sin tur leder till behov av stöd och hjälp av andra människor för att klara av sin livssituation. I denna text beskriver Eva Arntzen hur man kan underlätta vardagen för personer med demenssjukdomar genom att anpassa boendet på olika sätt och i texten presenteras många praktiska tips. www.vardalinstitutet.net/scd/ea_handikappanpassning.pdf Lästips: Ur boken Goda miljöer och aktiviteter för äldre Kapitel 2 - Rum för äldre (från sidan 24) Kapitel 3 - Färg för tydliga rum ( från sidan 41) Kapitel 4 - Betydelsen av bra belysning (från sidan 73) Kapitel 5 - Goda och dåliga ljudmiljöer (från sidan 80) Kapitel 6 - Luktsinnet i vårdmiljön (från sidan 96) DISKUSSIONSFRÅGOR Du arbetar som vårdare på ett demensboende. Ni har nu fått möjlighet att förbättra miljön så att den skall passa bättre för de särskilda behov som demenssjukdomen ge de boende. Planera en trädgård på er arbetsplats. Planera ett önsketänkande för de allmänna utrymmena på er arbetsplats

Träff 5 Vardagsaktiviteter, aktivering och rehabilitering med tyngdpunkt på ADL och mat situationer samt aktivering. (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial Vi behöver både äta och aktivera oss för att må bra. Detta gör att måltidssituationer och vad för aktiviteter vi fyller dagen med betyder mycket för livskvaliteten. Det finns många sätt att skapa aktivitet för den enskilda människan en egentid för just han eller hon, en grupp där man luktar på olika dofter och uttrycker det man känner mm. Måltiden kan bli en aktivitet eller en stunds njutning. Hur når vi fram till en meningsfull dag för en demenssjuk person. Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8. Nutrition Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 ADL och Rehabilitering Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 ADL-situationer under en dag. Äldre och ätande i vårdmatsalar av Birgitta Sidenvall Birgitta Sidenvall menar att vårdpersonalen inte får nöja sig med ett tack för maten och därmed tro att allt är bra. Äldre patienter känner sig mer som gäster än som boende på en vårdinstitution. Man kan ha fysiska svårigheter att äta, vara van vid andra måltidsmönster och andra rätter, ha andra vanor och tidscheman. Allt påverkar aptiten. www.vardalinstitutet.net/scd/bs_vardmatsalar.pdf Matens betydelse vid demenssjukdom av Gerd Faxén Irving I texten presenteras forskning som undersöker matens betydelse vid demenssjukdom. Undersökningar har visat att äldre med demenssjukdom väger mindre än äldre utan demenssjukdom. Förmodligen är det olika faktorer som samverkar vid denna viktnedgång. För att försöka påverka sjukdomen och därigenom förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdom, måste man undersöka och förstå sambanden mellan näringsintag och fysisk funktionsförmåga. www.vardalinstitutet.net/scd/gfi_matens_betydelse.pdf Vad är god mat för äldre sjuka. Maten, måltiden och ätandet. av Elisabet Rothenberg Mat är ett av de glädjeämnen i livet som vi först förvärvar och som sist lämnar oss. Maten skall engagera alla sinnen och utgöra en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Behovet av föda innebär dock inte bara lust och fägring, utan också livsnödvändig näring och energi för att kroppen skall må bra och tillfriskna vid sjukdom. Åldrandet i sig innebär inte förändrat behov av mat och näring, men risken för sjuklighet och funktionshinder, som försvårar näringsintaget, ökar däremot med stigande ålder. Vanliga problem bland riktigt gamla människor är förutom dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter samt muntorrhet. I kombination med nedsatt syn, hörsel och muskelstyrka utgör dessa handikapp hinder för att njuta av maten på samma sätt som tidigare och måltiden kan lätt upplevas som stressande. Med stigande ålder minskar muskelmassan och man rör sig allt mindre. Äldre människor behöver därför mindre mängd energi och därmed mindre mängd mat än yngre. Problemet är dock att deras behov av näringsämnen inte sjunker. Det betyder att för att de riktigt gamla skall få i sig lika mycket av

olika näringsämnen på mindre portioner, som de yngre får, måste maten för äldre måste hålla en hög kvalitet. Det skall vara mycket näring per kalori, det vill säga en hög näringstäthet. www.vardalinstitutet.net/scd/er_god_mat_for_aldre.pdf Dagliga livets aktiviteter Av Louise Nygård Det är väl känt att demenssjukdomar påverkar det dagliga livet och förmågan att klara av alla de sysslor som ingår i tillvaron. Alla som kommit i kontakt med personer med demens har säkert erfarenheter av detta. Samtidigt påpekas det också ofta att det är viktigt att fortsätta att vara aktiv så länge som möjligt när man fått en demenssjukdom. Eftersom en så stor del av vårt liv upptas just av vardagliga sysslor får demenssjukdomen i regel med tiden kännbara konsekvenser för vardagen, både för personen som är sjuk och för omgivningen. Här beskrivs sammanfattande hur en demenssjukdom kan inverka på en persons dagliga aktivitetsliv, framför allt i tidig och medelsvår fas av sjukdomen medan aktivitetslivet fortfarande är centralt. Olika sätt att förhålla sig till och stödja personen med demens tas också upp http://www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/1576/3214/4133.pdf?objectid=7329 DISKUSSIONSFRÅGOR Du arbetar som vårdare på ett demensboende. Ni har nu fått möjlighet att förbättra miljön så att den skall passa bättre för de särskilda behov som demenssjukdomen ge de boende. Hur der önskematplatsen ut och vad ska vi tänka på för att skapa en optimal matsituation. Gå igenom MNA. Hur skulle egen tid kunna användas hor er. ADL situationer vad är viktigt och hur ska vi få in det i arbetet. Gå igenom Taxometern En av de boende på ert äldreboende blir väldigt lätt orolig och förvirrad. Förutom att det innebär stort lidande för honom själv, sprider det också mycket oro bland de övriga boende. Diskutera hur ni till viss del skulle kunna förebygga att mannen blir förvirrad med olika förändringar i miljön.

Träff 6 Hur är det att drabbas av demens? -ur ett anhörig- och patientperspektiv- (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Allt fler äldre i Sverige drabbas av demens, men hur är det egentligen att drabbas av demens? Hur känns det när man inte längre kan hantera sin vardag som tidigare och vad innebär det att få diagnosen Alzheimers sjukdom? Som vårdpersonal är det inte alltid så lätt att förstå och sätta sig in i dessa upplevelser. I detta tema ligger tyngdpunkten på en ökad förståelse och vi får möta olika personer och deras berättelser om hur det kan vara att leva med en tilltagande minnesförlust. Vi får även ta del av anhörigas upplevelser av att leva med någon som drabbas av en demenssjukdom. LÄSTIPS - SKÖNLITTERATUR Du tror du vet allting av Marie Peterson Eller någon annan av böckerna på skönlitteraturlistan. Listan hittar du på följande länk www.vardalinstitutet.net/scd/s_lista.pdf Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 13 Stöd till närstående. Inledningsvid tar det upp vad vårdpersonal kan göra för anhörig. Därefter vilka känslor anhöriga kan ha och tillsist vad finns för stöd för anhöriga i Marks kommun. Anhörigas sjukdom - Patientberättelser och egna erfarenheter Av Stina-Clara Hjulström "Det var en underbar känsla att byta blöjor på nästan nyfödda barnbarnet. Rosig och full av liv låg han på skötbordet. Ett oskrivet blad med livet framför sig. Farmorshjärtat svämmade över av lycka och vördnad för det mysterium det är med ett litet spädbarn. Det var en helt annan känsla att byta blöjor på sin egen mor. Inte hemskt eller otrevligt, men vemodigt, ja sorgesamt. Att många av oss människor kommer att bli så beroende och så utelämnade. Hur gör man så man inte skadar själen på den gamla människan? Min mor som gett mig livet och som jag älskade. Nu så värnlös, liten och tunn. Ingen som inte själv varit anhörig till en person med demens kan till fullo förstå vilken sorg och smärta det är. Att se en nära och kär sakta försvinna och dö en bit i taget är så fruktansvärt svårt." www.vardalinstitutet.net/scd/anhorigas_situation

Anhörigas situation av Jan Marcusson Demenssjukdom innebär att den sjuke under en följd av år uppvisar en tilltagande försämring. Många anhöriga beskriver att de har haft en diffus känsla av att allt inte står rätt till, utan att kunna peka på vad som varit fel. En anhörig som lever med en person med demens kommer under en period av några till flera år att få hela sin tillvaro förändrad. Olikheterna mellan anhörigas resurser och förmåga att fungera gör att upplevelserna varierar oerhört. Det som kan vara en belastning för en del, klaras med lätthet av andra. www.vardalinstitutet.net/scd/anhorigas_situation Bra att läsa ur boken Att möta personer med demens Kapitel 1 - Att möta personer med demens (från sidan 13) Kapitel 2 - Att leva med svår demens (från sidan 28) Kapitel 4 - Att vara anhörig till en person med demenssjukdom (från sidan 61) DISKUSSIONSFRÅGOR Du är kontaktperson för en äldre man som nyligen kom till det äldreboende du arbetar på. Hur kan du försöka att fånga det som känns gott och skänker välbefinnande för honom? Hur kan anhöriga vara till din hjälp när du planerar för hans individuella omvårdnad? Hur kan du stötta anhöriga? Margaretha Elovsson 2008-11-25