Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och om man påverkas under strålbehandlingen är individuellt. Här finns svar på vanliga frågor och information om strålbehandling och dess biverkningar. Det finns även tips om hur du kan göra strålbehandlingsperioden lättare. Du och dina anhöriga/närstående har säkert fler frågor än vad ni får svar på i detta häfte, dessa frågor och funderingar svarar personalen på Neurologen och Strålbehandlingen mycket gärna på. Hur påverkar strålningen cancercellerna? Cancerceller delar sig snabbt och har en dålig förmåga att reparera sig. Strålningen har en bra effekt på celler som delar sig snabbt och förstör cancercellers förmåga att reparera sig genom att förstöra deras arvsmassa. Det är därför man använder strålning mot cancerceller. Påverkar strålningen de normala cellerna? Tyvärr påverkas även de friska cellerna av strålbehandlingen, men friska celler har en bättre förmåga att återhämta sig än cancerceller. För att skydda de friska cellerna avskärmas strålningen så mycket som är möjligt. Genom att ge samma behandling under många dagar (flera fraktioner) skyddar man också de friska cellerna och ger dem chans att återhämta sig. Blir man radioaktiv? Nej, när du får strålbehandling bli du inte radioaktiv. Strålningen framkallas av apparaten under själva strålningen och sedan försvinner den. Gör det ont att få strålbehandling? Det gör inte ont att få strålbehandling, strålarna känns inte. Britsen som du kommer att ligga på kan däremot kännas lite hård och obekväm. Masken som du kommer att ha under behandlingen kommer att sitta lite hårt och fixerar huvudet, men inte så att det gör ont.
Hur vet man att strålningen är verksam? 6-8 veckor efter avslutad strålbehandling genomförs en röntgen av hjärnan för att utvärdera effekten. Har strålbehandlingen biverkningar? Eftersom strålningen även till viss del påverkar de friska cellerna finns risk att det uppstår biverkningar. Hur människan påverkas av strålningen är mycket individuellt. Får man köra bil under strålbehandlingen? Det finns inget generellt förbud att köra bil under strålbehandlingen utan lämpligheten att köra bil bedöms av läkaren och är alltid individuell. Tappar man håret av strålbehandling? När man får strålbehandling mot huvudet kommer håret att sluta växa och falla av, men bara inom det behandlade området. Om strålningen bara berör en del av huvudet kommer alltså inte håret att påverkas utanför det området. Det är vanligt att håret börjar falla av två till tre veckor efter att man startat sin strålbehandling. Ofta men inte alltid, är håravfallet tillfälligt och kommer då tillbaka några veckor upp till månader efter att strålbehandlingen är avslutad. Om du vill kan du få en remiss för utprovning av peruk. Blir man illamående av strålbehandling? Illamående är inte en vanlig biverkning av strålbehandling mot hjärnan. Om man får cytostatika tillsammans med strålbehandling kan dock illamående förekomma. Illamående kan också uppkomma av att man får ett ändrat munstatus, därför erbjuds alla besök hos tandhygienisterna på Käkkirurgen för information och råd angående munhygienen. Illamående kan också uppkomma på grund av ökat tryck i hjärnan, se nedan. Om du upplever illamående är det viktigt att du pratar med din ansvariga sjuksköterska för att få råd. Hur påverkas huden av strålbehandlingen? Hudreaktioner kan uppstå inom det behandlade området på huvudet. Det är vanligt att man får en lokal hudrodnad när man fått behandling cirka två till tre veckor. Även besvär som klåda kan uppstå. Det finns salvor och krämer som kan lindra klådan. Fråga din sjuksköterska eller läkare på Neurologen eller Strålbehandlingen vilken du ska använda. Tänk på att inte smörja huden inom behandlingsområdet timmarna före du ska strålas. För dig som får en kortare strålbehandling kan reaktioner i huden uppkomma efter att du har avslutat din behandling. Huden på behandlingsstället är mycket känsligt. Undvik sol direkt på detta område upp till ett år efter avslutad strålbehandling. Du rekommenderas även att använda solskyddsfaktor därefter. Besvär från öronen kan man uppleva under strålbehandlingen om öronen ingår i strålfältet. Om man upplever klåda, lockkänsla eller andra obehag från öronen är det viktigt att någon undersöker dem. INTRAKRANIELL TRYCKSTEGRING Skallbenet formar ett oeftergivligt, slutet rum som är utfyllt av hjärnan, cerebrospinalvätskan (den vätska
som omger hjärnan och fyller ut hålrummen i hjärnan) samt blodkärl. En tumör som växer utgör en extra volym som det egentligen inte finns plats för inne i skallen. Ett tag kan ändå hjärnan kompensera för detta men till sist kan inte hjärnvävnaden tryckas ihop mer och då börjar istället trycket inne i skallen att stiga (förhöjt intrakraniellt tryck). Ett förhöjt intrakraniellt tryck påverkar hjärnans funktion, och man får symtom med huvudvärk, illamående och kräkningar, ökad trötthet/apati och förvirring. Blir trycket alltför högt får man ett ökat sömnbehov och medvetandesänkning. TRÖTTHET Under strålbehandlingen kan du känna dig tröttare än du brukar, detta är en vanlig reaktion under behandlingen. Vad är det för skillnad på vanlig trötthet och trötthet i samband med tumörsjukdom och strålbehandling? Vanlig trötthet är ofta en signal på att man ska ta det lite lugnt och försvinner oftast vid normal nattsömn. Trötthet som uppstår i samband med sjukdom och strålbehandling är däremot svårare att vila eller sova bort. Tröttheten kan exempelvis bero på oro för sjukdomen och behandlingen och/eller resor till och från sjukhuset. Även själva strålbehandlingen kan i vissa fall göra dig tröttare än vanligt. När kan tröttheten komma i samband med strålbehandling? Tröttheten uppkommer oftast mot mitten eller slutet av behandlingsperioden. Även efter avslutad behandling kan man känna trötthet och den kan vara allt från någon vecka upp till månader. Vad kan jag själv göra för att minska trötthet under strålbehandlingsperioden? Beroende på orsaken till din trötthet kan det vara olika lätt att minska den. Det är viktigt att du hela tiden rapporterar till din sjuksköterska eller läkare hur du mår under strålbehandlingen. Nedan följer en del tips som du själv kan prova för att minska tröttheten. - Under strålbehandlingen arbetar din kropp med att förstöra tumörcellerna och behöver mer vila än normalt. Var därför förberedd på att du kanske inte orkar lika mycket som vanligt under behandlingen. - Lyssna på din kropp och känn efter vad du orkar med. Försök göra sådant som du mår bra av och tycker om och som drar uppmärksamheten från behandlingen. - Balans mellan aktivitet och vila. Ett sätt kan vara att dela upp aktiviteterna med korta vilopauser. - Försök att planera dina aktiviteter under den tid på dagen då du har mest energi. - Att prioritera lustfyllda saker kan vara extra viktigt i samband med trötthet. Spara på din energi, gör det som känns bra för dig t ex umgås
med familjen, vänner, ta en promenad - Skriv gärna ner dina tankar och upplevelser under behandlingstiden. Det kan hjälpa dig att formulera dina frågor inför läkarbesök. - Vid läkarsamtal är det bra att ta med en anhörig/närstående, fyra öron hör mer än två. - Familjen och övriga närstående är välkomna till Onkologens Strålbehandlingsavdelning och Neurologens vårdavdelning och Dagvårdsavdelning. KORTISONBEHANDLING Runt en tumör bildas oftast en svullnad ett s.k. ödem som bidrar till att öka det intrakraniella trycket. I samband med strålbehandlingen kan denna svullnad öka ytterligare. Kortison minskar svullnaden. Dosen är individuell och anpassas efter hur omfattande ödemet är och vilka symtom man har. Med kortisonbehandling följer en del biverkningar som kan vara bra att känna till. Nedan följer information avseende de vanligaste biverkningarna som kan uppkomma vid långvarig behandling med kortison. Avslutas behandlingen försvinner successivt biverkningarna. Kortisonbehandling kan dock inte tas bort plötsligt, utan behöver trappas ut. Kroppens ämnesomsättning påverkas vid kortisonbehandling och kroppens känslighet för insulin minskar. Detta kan leda till utveckling av diabetes. Många känner ökad aptit och det är vanligt att man går upp i vikt under behandlingen. Långtidsbehandling med kortison gör att kroppens muskelmassa minskar vilket gör att man kan känna sig svag. Svagheten märks oftast först i muskulaturen i låren. Det kan kännas lite tyngre när man ska gå upp för en trappa eller resa sig från en stol. Kortisonbehandling ger en karaktäristisk omfördelning av kroppens fett till ansiktet (s.k. månansikte), bålen och mellan skulderbladen. Hud och blodkärl blir mer sköra och man får lättare blåmärken. Risken för benskörhet ökar. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Det är vanligt med svamp i munnen. Genom att skölja munnen ofta med vichyvatten och borsta tänderna efter intag av kortison kan besvären minska. Det finns även läkemedel mot svamp i munnen. Kortisonbehandling kan leda till sömnsvårigheter. Om man upplever det svårt att komma till ro på kvällen kan man pröva att tidigarelägga kvällsdosen med kortison. Man kan även dagtid känna sig överaktiv och ha svårt för att koppla av.
Utarbetad av: Desiree Björgvinsson Sjuksköterska Onkologiska kliniken Detta häfte har nyligen utarbetats. Är det något du saknar eller vill ändra på? Karin Sundén Sjuksköterska Neurologiska kliniken Katarina Starfelt Arbetsterapeut Neurologiska kliniken Sara Malmström Specialistsjuksköterska Granskad av: Anette Risedal Läkare Neurologiska kliniken Sara Kinhult Läkare Onkologiska kliniken Skriv gärna ner dina kommentarer i häftet och ge det till din sjuksköterska. I utbyte får du ett nytt exemplar. Tack!