Februari 2013 Jean Odgaard, Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barn och ungas psykiska hälsa, * 1 Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal SOU 2012:42/ * 1 Ny myndighet för folkhälsofrågor föreslås, Ny 1 Gör det enklare! SOU 2012:33, * 2 Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, * 2 Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, */NY 3 Klagomålshantering * 4 Kömiljarden 2013 * 4 Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster LEV-projektet, */NY 4 Nationell läkemedelsstrategi, * 5 Missbruks och beroendevård, NY 6 Nationella kvalitetsregister * 6 Nationella riktlinjer, */Ny 6 Stärkt ställning för patienten, Patientmaktsutredningen */ Ny 7 Överenskommelse om patientsäkerhet 2013 * 7 Personligt hälsokonto stöd för att bibehålla och förbättra hälsan, NY 8 Överenskommelse om psykisk ohälsa/ny 8 Utvärdering av regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (psykiatrisatsningen) */NY 9 Psykiatri - Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende * 10 Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, * 11 Regionfrågan, Statens Regionala Förvaltning */NY 11 Kommunala resultatutjämningsreserver, * 11 Korruption, NY 12 Tandvård, Ny 12 Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst * 13 Godkännande av en överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2013, Ny 13 Utvecklat vårdvalssystem, */Ny 14 Satsningen - de mest sjuka äldre. * 14 Aktuella utredningar/rapporter 16
Barn och ungas psykiska hälsa, * 1 I september 2008 beslutade regeringen att träffa en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med syfte att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser och en första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, det så kallade modellområdesprojektet. Överenskommelsen förnyades 2009 och 2010. 14 modellområden deltog i projektet. Många av de erfarenheter som gjorts under projektets gång bedöms kunna vara till stor nytta för andra kommuner och landsting. Regeringen och SKL är därför överens om att det behövs en fortsatt satsning på att förbättra och samordna insatserna för att främja psykisk hälsa och effektivt möta och behandla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom hos barn och unga. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Denna överenskommelse är en fortsättning på föregående års överenskommelse. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 15 december 2014. Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42/ * En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2013. Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP registret). Genom beslut i tilläggsdirektiv beslutade regeringen att deluppdraget angående HOSP-registret ska redovisas senast den 31 maj 2012. Deluppdraget har redovisats i detta delbetänkande. Ny myndighet för folkhälsofrågor föreslås, Ny I en promemoria (Ds 2012:49) föreslås att en ny myndighet för folkhälsofrågor, Institutet för folkhälsa, bildas den 1 januari 2014. De verksamheter som 1 * betyder att informationen fanns med vid föregående utgåva. 1 av 16
Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för i dag övergår till den nya myndigheten. Till myndigheten förs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering, uppgifter inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa uppgifter som rör hälsoskydd. Gör det enklare! SOU 2012:33, * Regeringen har beslutat om att tillkalla en särskild utredare (Stefan Carlsson) med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningen bedömer att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar under de kommande åren. Allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nationell nivå. Utredningen föreslår en ny myndighetsstruktur som bygger på de fyra huvuduppgifterna: En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen. En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn. Denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter. En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar. En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor, vård och omsorg - och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styrning. Utredningen föreslår också att särlagstiftningen om läkemedelskommittéer avskaffas. Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, * En särskild utredare ska (Dir 2011:111) utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den som rör sig inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter idag alltfler vårdgivare, apotek och utförare inom socialtjänsten. Den enskilde ska inte riskera att få mindre säkra insatser av lägre kvalitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att en eller flera personalkategorier som utför insatserna inte har åtkomst till rätt information vid rätt tillfälle. Rätt information i rätt tid 2 av 16
för rätt användare är en nyckel till personalens möjligheter att göra ett bra arbete för den enskilde. Utredaren är Lena Lundgren (hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland). Utredaren ska bland annat - efter en avvägning mellan verksamheternas behov av information och skyddet för den enskildes personliga integritet, kartlägga vilken typ av information som bedöms vara nödvändig att behandla genom t.ex. utlämnande genom direktåtkomst. - identifiera nödvändiga förutsättningar för en ändamålsenlig och mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten samt vilka hinder (juridiska, tekniska etc.) för en sådan informationshantering som finns i dag och i förekommande fall i vilka lagar dessa hinder finns. - med utgångspunkt från kartläggningen och de identifierade förutsättningarna och hindren föreslå sådana lagstiftningsåtgärder som medger att behörig personal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får ha tillgång till nödvändiga uppgifter för den aktuella behandlingen inom eller över både organisatoriska och nationella gränser. Uppdraget redovisades i ett delbetänkande maj 2012. Resterande delar av uppdraget i ett slutbetänkande senast den 1 december 2013. Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, */NY Regeringen har under 2011 och 2012 gjort en särskild satsning på jämlik vård. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffade under juni 2011 en överenskommelse om insatser gällande en mer jämlik hälso- och sjukvård. I denna överenskommelse ingår, som en av åtta insatser, ett flerårigt pilotarbete för att öka jämlikhet i första linjens vård inom resurssvaga områden. Detta pilotarbete har påbörjats under namnet Lärandeprojektet Vård på lika villkor, och pågår under perioden 2011-2014. Den aktuella överenskommelsen gäller ett fortsatt genomförande av Lärandeprojektet Vård på lika villkor, under 2013. I en promemoria har Socialdepartementet formulerat en strategi för för en god och mer jämlik vård 2012 2016. Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. I strategin redovisar regeringen sin värdegrund och fokusområden för arbetet. De fokusområden som regeringen arbetar med handlar om 3 av 16
synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. Klagomålshantering * Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera den nya ordningen med klagomålshantering mot hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen ansvarar för från den 1 januari 2011. En utvärdering ska göras i förhållande till den nya patientsäkerhetslagens intentioner om att uppnå en säkrare vård. En slutrapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2014. Kömiljarden 2013 * Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom denna överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättning för tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården för 2013 (den s.k. Kömiljarden). Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet i landstingen. År 2012 innehöll motsvarande överenskommelse en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. År 2013 är denna satsning en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster LEV-projektet, */NY LEV-projektet står för Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster. Det är arbetsgrupp som tillsatts av socialministern och som analyserar hur efterfrågan på och kostnader för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg kan komma att utvecklas fram till år 2050 i några olika scenarier. Projektet presenterar sina resultat i form av olika rapporter. Rapporten "Den ljusnande framtid är vård" kom 2010 och "Empati och high-tech 2012. Av den senaste rapporten framgår att dagens sjukvård och omsorg behöver mer empati och mer high tech. Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack, kan vi inte fortsätta att producera vård och omsorg som vi gör i dag. För att klara hälso- 4 av 16
och äldrevård år 2050 måste vården gå från sjukvård till "riskvård" med fokus på att minska risken för att sjukdomar uppstår. Ny teknik kommer att vara katalysatorn som gör nytänkande inom sjuk- och äldrevård möjligt. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller på telefon, medan screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi ta över många av de tunga arbetsuppgifterna. När tekniken används på rätt sätt får vi besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Då har vi möjlighet att prioritera den nödvändiga empatin. Rapporten innehåller iakttagelser av vård och omsorg som kan inspirera till nytänkande och som förhoppningsvis kan leda till att fler börjar experimentera med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster. Nationell läkemedelsstrategi, * Regeringen och Sveriges kommuner och Landsting tog, tillsammans med en rad aktörer på läkemedelsområdet, 2011 fram den nationella läkemedelsstrategin. Syftet är att få en nationell kraftsamling kring prioriterade förbättringsområden inom läkemedelsområdet. Strategin innefattade ett trettiotal planerade aktiviteter inom olika insatsområden. De insatser som genomförts inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin och dess handlingsplan 2011-2012 har varit omfattande och tillsammans lett till att Sverige kommit ett steg närmare att förverkliga strategins mål: - Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass - Jämlik vård - Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning - Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster - Minimal miljöpåverkan Under 2013 kommer arbetet inom den nationella läkemedelsstrategin främst att fokusera på att genomföra de aktiviteter som beslutades i 2011-års handlingsplan. Nya aktiviteter som framför allt berör apotekens verksamhet och läkemedelsutbildning för läkare tillförs handlingsplanen, samtidigt som ar- 5 av 16
betet med en jämlik läkemedelsbehandling för hela befolkningen utvecklas och intensifieras. Missbruks och beroendevård, NY Regeringen beslutade januari 2013 om lagrådsremissen om missbruks- och beroendevården. Förslagen innebär bland annat ett förstärkt och lagstadgat krav på samverkan mellan kommuner och landsting. Överenskommelserna kan precisera gemensamma mål, resursfördelning och övergripande samarbete kring vissa grupper. Därtill föreslås i lagrådsremissen särskilda satsningar för att förbättra tillgänglighet och kunskapsläge när det gäller läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Nationella kvalitetsregister * Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tecknat en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012-2016. Parterna avsätter 260 miljoner kronor för överenskommelsen år 2012 och 320 miljoner kronor år 2013 och åren därefter. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Nationella riktlinjer, */Ny Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, schizofreni, demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård, missbruk och beroende samt bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Det finns kompletterande riktlinjer för hjärtsjukvård och stroke. Det finns preliminära riktlinjer vad gäller kunskapsstöd för god palliativ vård. Uppdatering pågår av riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. En preliminär version beräknas vara klar våren 2013. Vidare revideras riktlinjerna för missbruks- och beroendevård, beräknas vara klart hösten 2013. Det pågår ett arbete med revidering av riktlinjerna för astma och KOL. Arbetet beräknas vara klart under år 2014. Det pågår också ett projekt för Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som syftar till att sprida kännedom om och stödja införandet av riktlinjerna. 6 av 16
Stärkt ställning för patienten, Patientmaktsutredningen */ Ny Regeringen beslutade under år 2011 att tillkalla en särskild utredare (Johan Assarsson tidigare regiondirektör) med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25). Regeringen har också beslutat om två tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:24 och 2012:113). Utredningen har antagit namnet Patientmaktsutredningen. Av tilläggsdirektivet framgår att tidpunkten för slutredovisning blir den 30 juni 2013. Utredaren ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. En utgångspunkt för utredarens arbete ska vara att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård. Utredaren ska bland annat föreslå hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet, berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning, och informationsutbytet mellan patient och vårdgivare kan underlättas och utvecklas. Utredningen överlämnade delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) den 31 januari 2013. Utredningen föreslår en ny patientlag där bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som tydliggör patienters möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården eller har direkt betydelse för vårdens utformning samlas. Patientlagen innehåller bestämmelser om information, samtycke, delaktighet, val av behandlingsalternativ, förnyad medicinsk bedömning, fast vårdkontakt och individuell planering, tillgänglighet, val av utförare, personuppgifter och intyg, synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Överenskommelse om patientsäkerhet 2013 * Efter överläggningar mellan representanter för Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en överenskommelse träffats mellan Socialdepartementet och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Det har för år 2013 avsatts 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att stärka säkerheten för patienterna. 7 av 16
Satsningen handlar om - att stödja implementeringen av den nya patientsäkerhetsreformen, - att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen samt - att skapa en säkrare vård. Personligt hälsokonto stöd för att bibehålla och förbättra hälsan, NY Av Budgetpropositionen 2013 framgår att patienter och medborgare bör ges elektronisk tillgång till sin vårdinformation och verktyg som underlättar för den enskilde att engagera sig i sin egen hälsa och hälsoutveckling. Regeringen avser därför att genomföra en satsning på att utveckla och erbjuda personliga hälsokonton. Personligt hälsokonto ska kunna användas av den enskilde för att lagra egen information bl.a.om läkemedel, remisser, egen journalinformation och vaccinationer. Det personliga hälsokontot kan även innehålla en hälsodagbok där den enskilde kan föra in information om friskvård, egenvård, kostvanor etc. Slutligen kan det även vara ett sätt för den enskilde att ge dels information till vården om hälsa och biverkningar, dels omdömen som kan användas i kvalitetsregister och i uppföljning och kvalitetssäkring av vården. Tjänsten ska kunna utnyttjas av alla som så önskar. Det är den enskilde som själv kommer att besluta om vilken information som ska finnas tillgänglig på hälsokontot. Det personliga hälsokontot bedöms bli särskilt viktigt för dem som har stora vård- och omsorgsbehov och deras anhöriga. Ett fullt utbyggt personligt hälsokonto ska finnas tillgängligt under 2014. Regeringen avser att under 2013 avsätta 40 miljoner kronor och därefter 100 miljoner kronor per år för detta ändamål. Överenskommelse om psykisk ohälsa/ny Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. I en handlingsplan lyfter de fram ett antal strategiskt prioriterade områden och insatser som utgör grunden för regeringens satsning 2012-2016. Detta är en fortsättning och vidareutveckling av psykiatrisatsningen 2007-2011. Under dessa år har regeringen satsat totalt cirka 3,7 miljarder kronor. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har inrättat en nationell samordningsfunktion för insatser inom området psykisk ohälsa under perioden 2012 2014. SKL har inrättat en motsvarande funktion i sin organisation. Det övergripande syftet med en nationell samordning är att utifrån ett gemen- 8 av 16
samt ansvarstagande från Regeringskansliets och SKL:s sida skapa bästa möjliga förutsättningar för resursutnyttjande och fortsatt kvalitetsutveckling inom området. Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och på de områden som omfattas av överenskommelsen. Arbetet ska utgå från följande övergripande målsättningar som anges i regeringens PRIO-plan: Överenskommelsen reglerar utöver prestationsmålen även användningen av medel som SKL disponerar för att genomföra vissa projekt som syftar till att ge stöd och tillsammans med landsting och kommuner utveckla insatserna på de områden som överenskommelsen omfattar. - Tillgänglighet första linjen - Psynk - Självskadeprojektet - Utveckling av heldygnsvården - Stöd och behandling på nätet - Inventering i kommunerna och nationell sammanställning Utvärdering av regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (psykiatrisatsningen) */NY Statskontoret fick i uppdrag av regeringen att utvärdera statens psykiatrisatsning 2007 2011. Staten har fördelat 3,6 miljarder kronor till 40 projekt som ska förbättra vården, vardagen och valfriheten för psykiskt funktionsnedsatta personer. Statskontorets utvärdering visar att: - Förutsättningarna för en mer kompetent vård och omsorg har förbättrats, bl.a. genom att 100 000 utbildningsplatser ordnats för personal. - Möjligheterna att följa upp den psykiatriska vården har förbättrats, bl.a. genom nya kvalitetsregister och förbättrad inrapportering av data från vården. 9 av 16
- Psykiatrisatsningens olika sysselsättningsprojekt har medverkat till att det är fler utförare som erbjuder mer sysselsättning och att det är fler sysselsatta 2011 än vad det var 2007. Statskontoret konstaterar även att det funnits brister i genomförandet av psykiatrisatsningen: - Regeringen överdimensionerade psykiatrisatsningens första fas 2007 2011. Beroende på vilka antaganden som görs hade mellan 20 och 40 procent av de medel som regeringen anvisat till projekten inte använts vid utgången av 2011. Regeringen har i många fall underskattat svårigheterna att få igång verksamhet. Många projekt har varit försenade. Förseningarna har berott bl.a. på att det saknats sysselsättningsplatser och på konkurrens mellan olika utbildningar. Uppemot 1,3 miljarder kronor av anvisade medel i psykiatrisatsningen hade antingen inte återrapporterats eller var fortfarande oförbrukade vid utgången av 2011. Statskontoret anser att kontrollen över medelsanvändningen varit svag. Uppdraget slutredovisades till Socialdepartementet september 2012. Psykiatri - Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende * Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om en satsning för att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Överenskommelsen ingås inom ramen för regeringens satsning på psykiatri och psykisk hälsa. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för, eller med allvarliga självskadebeteenden. Målsättningen är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom att skapa en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska antalet unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder bland unga kvinnor. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2013 10 av 16
Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, * Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Betänkandet är indelat i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor. Regionfrågan, Statens Regionala Förvaltning */NY Mats Sjöstrand, särskild utredare för "Utredningen om den statliga regionala förvaltningen", överlämnade den 17 december slutbetänkande "Statens regionala förvaltning - förslag till en angelägen reform" (SOU 2012:81). I detta slutbetänkande redovisas huvuduppdraget som avser den statliga regionala förvaltningen. Slutbetänkandet redogör för de problem som noterats på den regionala nivån och en bedömning av behovet av en reform. Därefter beskrivs förslag till lösningar inom följande tre områden; den samlade regionala förvaltningen och dess geografi, det regionala utvecklingsansvaret samt länsstyrelsernas verksamhet. Utvecklingen av den statliga förvaltningen har haft olika utgångspunkter och olika synsätt har fått råda inom olika politikområden. Detta har lett till en ökad sektorisering där varje myndighet i stor utsträckning har optimerats utifrån de förutsättningar som råder inom den egna verksamheten. Detta har lett till en statlig regional förvaltning som är spretig och där myndigheterna är organiserade på olika sätt och med en regional indelning som varierar kraftigt. Genom inrättandet av en myndighet har centraliseringen ökat vilket har bidragit till en svagare ställning för den samlade staten på regional nivå. Detta innebär att möjligheten för staten att på den regionala nivån uppträda tydligt och enhetligt gentemot medborgare, företag och kommuner har försämrats. Vad gäller det regionala utvecklingsansvaret har dagens modell med tre olika sätt att fördela detta ytterligare ökat otydligheten på den regionala nivån. Kommunala resultatutjämningsreserver, * Beslut fattades december 2012 om kommunala resultatutjämningsreserver. Från och med 1 januari 2013 ges kommuner och landsting möjlighet att 11 av 16
själva utjämna intäkter över tid och därigenom möta konjunkturvariationer, genom att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet. En möjlighet införs även att reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. Korruption, NY Statskontoret har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för bedömning av förekomsten av korruption i kommuner och landsting. I uppdraget har ingått att ge en bild av rättspraxis, forskning och uppfattningen om förekomsten av korruption i kommuner och landsting samt kommun- och landstingsägda företag. Statskontoret har vidare undersökt kunskapsnivån om korruption, vilka interna riktlinjer som finns i den kommunala sektorn samt hur den kommunala revisionen arbetar mot korruption. Statskontoret konstaterar att antalet anmälningar om korruption i den kommunala sektorn är oförändrat. Samtidigt har uppfattningen bland tjänstemän och förtroendevalda om att det förekommer korruption sedan år 2008 till i dag ökat. Fler säger också att de själva har utsatts för erbjudanden om otillbörliga erbjudanden. Denna medvetenhet leder dock i relativt liten utsträckning till att kommunerna och landstingen vidtar åtgärder mot riskerna för korruption. Statskontoret föreslår därför bland annat att regeringen ska säkerställa att den kommunala sektorn arbetar systematiskt mot korruption. Detta kan ske genom att regeringen sluter en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att fortsätta arbetet med ett nätverk mot korruption. Nätverket ska stödja kommunerna och landstingen i arbetet för att förebygga och bekämpa korruption. Statskontoret menar även att skyddet för personer som slår larm om oegentligheter, så kallade whistleblowers, bör förstärkas. Statskontoret föreslår också att SKL tar initiativet till att arbeta med en gemensam kommunal värdegrund, som kan motsvara den som finns i den statliga förvaltningen. Tandvård, Ny Den 1 januari 2013 infördes ett nytt så kallat särskilt tandvårdsbidrag inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Bidraget lämnas för tandvård till patienter med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk 12 av 16
för försämrad tandhälsa och uppgår inledningsvis till 600 kr per halvår. Vidare införs en skyldighet för landstingen att erbjuda tandvård till hälso-och sjukvårdsavgift till dem som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vilka sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan berättiga till de olika stöden preciseras i förordningen om statligt tandvårdsstöd och tandvårdsförordningen. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst * För att stärka tillsynen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har regeringen tagit initiativ till en ny myndighet för tillsyn. Inspektionen för vård och omsorg bildas den 1 juni 2013 genom att tillsyns- och tillståndsverksamheter hos Socialstyrelsen förs över till den nya myndigheten (prop 2012/13:20). Inspektionens uppgifter ska främst bestå av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. I propositionen (Prop. 2012/13:20) lämnas förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att ansvaret för verksamheterna ska kunna föras över från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg. Lagändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med inspektionens inrättande, den 1 juni 2013. Propositionen innehåller också information om bakgrund, överväganden och skäl för regeringens förslag och bedömningar Godkännande av en överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2013, Ny Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. Överenskommelsen omfattar insatser för fortsatt utveckling av stödstrukturer för kunskapsstyrning, pilotarbete inom diabetesområdet, insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser samt insatser inom cancer- och läkemedelsområdet. Överenskommelsen omfattar sammanlagt 35 mnkr. 13 av 16
Utvecklat vårdvalssystem, */Ny Regeringen satsar 100 miljoner under 2012 på att utveckla vårdvalssystem. Roger Molin har uppdraget att som nationell samordnare stimulera utvecklingen av vårdvalet. En viktig del av uppdraget är att se över hur vårdvalet skulle kunna utvecklas i den öppna specialistvården och att utveckla sammanhållna vårdkedjor. Det handlar om gränser mellan vårdnivåer och huvudmän, till exempel mellan primärvård, specialistvård och äldreomsorg. Landsting som åtar sig att bedriva ett utvecklingsarbete enligt vissa kriterier kommer att kunna ta del av ett statligt bidrag. Regeringen har aviserat totalt 360 miljoner kronor 2012-2014 till insatser nationellt och i landstingen för att fortsätta stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdval. Ett villkor för att ta del av medlen är att landstingen redovisar vilka åtgärder de vidtagit med stöd av bidraget och vilka insatser de planerar att genomföra. Landstingen kommer att själva kunna avgöra på vilket sätt de vill utveckla befintligt vårdvalssystem och inom den specialiserade vården. Bidraget bör till exempel fördelas till de landsting som utvecklar vårdvalssystem - som syftar till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, till exempel helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer, över landstingsgränser eller i samarbete med kommuner, - som syftar till att öka innovationstakten i vården - med nya ersättningssystem, till exempel där ersättningssystemen stärker samverkan över organisationsgränser eller öppnar för innovativa sätt att organisera verksamheten, - där det finns nya sätt för dialog mellan beställare och utförare i syfte att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneutralitet. Regeringen vill öka invånarnas möjlighet till god insyn i vårdens och omsorgens kvalitet genom en etisk plattform för alla vård- och omsorgsgivare som får del av offentlig finansiering. Målsättningen är att alla utförare - oavsett driftsform - ska kunna jämföras öppet avseende kvalitet, anställningsvillkor och ekonomi. Vårdvalssamordnaren har fått i uppdrag att ta fram en etisk plattform i bred dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, de branschorganisationer som organiserar de privata vårdgivarna, samt fackliga organisationer. Satsningen - de mest sjuka äldre. * Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en prestationsbaserad överenskommelse som syftar till en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen handlar om att genom 14 av 16
ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få omsorgen och vården i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Under 2012 satsar regeringen 1,27 miljarder kronor. Syftet är att genom stärkta incitament och förutsättningar främja att kommuner och landsting utvecklar en sammanhållen vård och omsorg om den äldre. Gruppen definieras enligt följande av Socialstyrelsen: "Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom." Följande förutsättningar ska vara uppnådda för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2012: 1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt en beskrivning av hur uppföljningen ska gå till och hur resultaten ska redovisas. 2. Huvudmännen ska vidare ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Prestations-/resultatersättning ges inom följande områden: - God vård i livets slutskede (registrering i Svenska Palliativregistret) - Preventivt arbetssätt - Registrering i Senior Alert - God vård vid demenssjukdom (registrering i SveDem) - God läkemedelsbehandling för äldre (minskning av indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre) - Sammanhållen vård och omsorg (minskning av indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar) För att bättre stödja en långsiktigt hållbar förbättring ändras i år beräkningsmodellen för områdena God läkemedelsbehandling för äldre och för Sammanhållen vård och omsorg. Ersättning utbetalas när det har skett en förbättring som bedöms vara varaktig och inte bero på slumpen. 15 av 16
Aktuella utredningar/rapporter - Ekonomirapporten. Om kommuners och landstings ekonomi, SKL, oktober 2012 - Empati och High tech delresultat från LEV-projektet, Socialdepartementet, Nov 12 - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handbok för tilllämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen, 2012 - Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2012, Socialstyrelsen, Nov 12 - Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet en jämförelse mellan landsting 2012, Socialstyrelsen, Dec 12 - Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen, Jan 13 - Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2013, Socialstyrelsen, Feb 13 16 av 16