ENSA Paris-Belleville

ENSA Paris-Belleville VT 2013 - HT 2014 My Sivesson (mysivesson@kth.se) Tankar innan jag åkte När det var dags att ansöka till utbytesstudier hade jag hade sedan länge bestämt att jag skulle åka men jag var inte lika säker på vilken skola jag ville söka mig till. Efter tredje året på Arkitekturskolan hade jag under ett år praktiserat på ett mindre kontor i Stockholm och jag var nu sugen på att börja studera igen. Efter flera år med en vardag i Stockholm längtade jag efter det oväntade jag ville att det skulle hända något och jag ville ha en utmaning! Jag hade aldrig förut besökt Paris, denna stad som alla verkade vurma för, och det var alla de saker jag hört om hur staden och människorna skiljde sig från vår kultur här som lockade. Och kanske skulle jag äntligen få nytta av de alla de långtråkiga franskalektionerna jag dittills trott jag slösas bort min tid på? Av alla länder man kunde åka till kände jag att Paris lockade lite mer än de andra dels eftersom det skulle vara något annat än Sverige men också för att året skulle ge mig en ordentlig utmaning. Jag hade hört att själva skolan skulle vara lite si och så men jag tänkte att min praktik det senaste året på något sätt skulle väga upp för det som kanske saknades i utbildningen och att bo i Paris och lära mig franska var verkligen något jag ville göra. Boende: Maison des Étudiants Suèdois Under hela året bodde jag i Svenska huset/ Maison des Étudiants Suédois som ligger i studentområdet Cité Internationale Universitaire de Paris (CIUP) som är beläget i södra delen av Paris, precis innanför motorvägsleden/ le Périphérique som går runt staden. Citén är ett studentområde som grundades i ett fredsfrämjande syfte efter första världskriget för att främja internationella relationer mellan studenter och forskare som kommer till Paris för att studera. I området finns ett 40-tal hus som årligen tar emot omkring 10 000 studenter, forskare och konstnärer. Husen ligger i en park och i området finns också bank, postkontor, teater, gym samt en massa andra sportanläggningar. Att bo i Svenska Huset är en helt unik upplevelse och jag kan verkligen rekommendera det! I huset får man snabbt en egen familj som man gör allting från att upptäcka staden med till att lagar mat och spela spel tillsammans med på kvällarna. Men även om området endast ligger 12 min från centrum med RER B (Snabbmetro/ pendeltåg) så ligger det trots allt en bit från Paris centrala kvarter och att ta sig till skolan (45-55 min) kan ibland ta lång tid och det kan vara en av nackdelarna med att bo här. Svenska huset har totalt 42 rum där varje våning delar kök, duschrum och toaletter. Och i huset finns också två glada och nyfikna städerskor som städar ens rum en gång i veckan och de gemensamma utrymmena varje dag vilket tar ett tag att vänja sig vid men absolut bidrar till den trevliga stämningen mellan de boende i huset. Rummen kostar 420 /mån och väl boende här kan du få hjälp att söka CAF, ett franskt bostadsbidrag, som gör att du kan få en ännu billigare hyra. Varning dock för extremt mycket pappersarbete! Som svensk student söker du till Svenska Huset (http://www.svenskastudenthemmet.com/sv/) Området har ett system där man blir antagen av sitt hus (i detta fall Svenska huset) men sedan skickas ungefär hälften iväg till andra hus för att skapa en blandning av olika studenter i områdets alla hus. Man kan alltid önska hus och enligt mig är svenska och danska huset helt klart bäst! Skolan ENSA Paris-Belleville ENSA Paris-Belleville ligger i nordöstra delen av Paris på den större Boulevard de la Villette nära tunnelbanestationen Belleville på linje 11. Området är ganska speciellt och ganska nedgånget och från tunnelbanestationen på väg mot skolan går man förbi det asiatiska horkvarteret där kvinnor står och rakt upp och ned och säljer sig från tidig morgon till sena kvällen. I området runt skolan och uppåt finns många asiatiska affärer och restauranger och man kan få se det mesta säljas från trottoarerna. Belleville är trots allt

ett område på väg upp och det finns många roliga barer och mysiga restauranger men också små butiker och konstgallerier och men kanske märks trenden tydligast om man går nedåt Canal Saint Martin. Skolan är ganska nybyggd och skolans lokaler är till största delen bra men har en extremt komplex planlösning och det tar tid att lära sig att hitta. Som ett exempel är datorsalen placerad i ett hus och skrivarsalen är placerad i en annan vilket gör att man springer fram och tillbaka här hela tiden. Fördelen med att skriva ut på skolan är dock att det kostar 1 för en A0:a vilket är skönt då man skriver ut A1:or och A0:or till handledningar och presentationer varje vecka. Skolans olika lärosalar/ studiorum ligger i olika delar av byggnaden runt olika trapphus. Detta gör att vissa rum blir väldigt centralt placerade nära gården och andra ligger långt ifrån och gärna blir tomma. Varje studio har ett eget rum men man har inget eget skrivbord utan man sätter sig där man vill. Låsbara skåp finns dock men i ett begränsat antal och ofta delar man på dessa. Det finns studios där studenterna jobbar mer i skolan än andra, särskilt i de studios som jobbar i grupp, men det är betydligt färre än på Arkitekturskolan i Stockholm. Längs ena sidan av skolan ligger tre större föreläsningssalar och här har man till exempel alla föreläsningar i historia och konstruktion. Skolan har ett väldigt bra bibliotek i tre våningar med snälla och pratglada bibliotekarier som gärna hjälper till om man behöver hjälp. Här kan man också sitta och jobba om man har otur och får ett studiorum utan värme på vintern. Skolans café ligger vid skolans huvudgård och fungerar som skolans mittpunkt. Här sitter alla studenter men även lärare och professorer och dricker kaffe och röker. En gång fanns här också två höns men det är fortfarande väldigt oklart vad de gjorde där. Skolan har också andra typer av lokaler som fotolabb, modellverkstad, möbelverkstad, gravyrverkstad, målarateljéer m.fl. Utbildningen på ENSA Paris-Belleville Det man ska veta när man söker till ENSA Paris-Belleville är att det kommer krävas MER OCH HÅRDARE ARBETE än KTH Arkitekturskolan och att ALLT är på franska till och med engelsk kurslitteratur läser de franska studenterna översatt till franska. Alla föreläsningar och texter man får från skolan är på franska och likaså dina presentationer, tentor och uppsatser. Många lärare och professorer kan inte engelska men många (även studenter) vägrar att prata något annat än franska med dig. Det är helt otänkbart i Sverige att vägra prata engelska med en utbytesstudent, men i Paris är den generella åsikten att är man här så ska man minsann prata franska. Eftersom det inte finns några krav på att man ska kunna franska när man söker till skolan som utbytesstudent är nivån på franskan som alla utbytesstudenter pratar väldigt varierande (från att typ bara kunna säga Bonjour till at vara helt flytande). Om man är inställd på att det blir tufft och att man måste jobba hårt så kan man absolut klara att studera här utan att ha en fantastisk franska. Jag kunde knappt säga meningar när jag började och självklart var det väldigt tufft men det går. MEN du måste vara inställd på att jobba hårt och inte bara skolan (som i sig är mycket, mycket tuffare än hemma) utan också med språket i sig. Ibland kändes det som man jobbade 3 gånger så mycket som alla andra när man först var tvungen att översätta uppgiften, sen göra den och sist översätta tillbaka den. Jag kan dock lova att din franska kommer att utvecklas ganska snabbt eftersom du tvingas in i obekväma situationer när du bara måste prata och du kommer att få ordentligt med skinn på näsan eftersom den franska kritiken inte lindar in saker om du är på rätt väg kommer de bara säga bon men om de inte gillar vad de ser får du höra det. Vissa lärare var som citatmaskiner och de studenter som inte höll måttet fick höra saker som Har du verkligen studerat arkitektur i tre år? Du kanske ska tänka på en annan karriär!, Det här är mindre än inget! och Det här är inte arkitektur!. Franska studenter är lite mindre självgående än vi eftersom de blivit extremt styrda under sina första tre år på utbildningen och jag tror den här pedagogiken ska göra att studenterna jobbar hårdare tyvärr kan detta resultera i färre nytänkande projekt eftersom lärarna skrämmer upp dem och studenterna då hellre tar det säkra föra det osäkra. Mitt tips här är att våga ta chanser och lyssna inte för mycket på lärarnas krav för ofta är det just spännande och nytänkande projekt som lärarna vill ha! Alltså bered dig på en annan pedagogik och våga lyssna för det de säger är oftast relevant även om kritiken kan vara hård.

En termin på skolan är uppdelad i kurser som i sin tur är indelade i tre block av kurser som man läser samtidigt (förutom Intensif-kursen som man läser första veckan) med inlämning och tentor i slutet av terminen. För ERASMUS-studenter finns även en franskakurs på 2 ECTS som går ett par veckor innan terminen börjar. Varje termin består av: 1) Studio d architecture (12-13 ECTS) Théorie (3 ECTS) Intensif (2 ECTS) 2) Séminaire (5 ECTS) Option (2 ECTS) 3) Construction (1,5-2 ECTS) Histoire (2 ECTS) Anglais (1 ECTS) Mina kurser under året Studio 1: Mémoire, contexte et création invention contemporaine dans un bâti historique (12 ECTS) med Philippe Prost och assistenten Antoine Pénin var den studio jag gick under höstterminen. Studion handlade om att rita ett samtida tillägg i en fästning från 1600-talet i Normandie utanför Saint-Vaast La Hougue. Fästningen är en del av ett UNESCO världsarv och ritades från början av Vauban (fransk militärarkitekt) och har sedan används av militären fram till idag. Vår uppgift var att ta fram ett nytt program för siten då militären nu skulle lämna området. Först arbetade vi med att förstå fästningens historia och dess relation med den lilla staden genom att samla information och läsa ganska mycket och efter det åkte vi på en tvådagars studieresa och mätte upp hela fortet eftersom vi knappt hade något kartmaterial. Det var verkligen kul att besöka platsen och det gav mer energi till projektet när man väl hade varit där! I projektet jobbade man två och två och jag jobbade med en annan student från KTH. Prost är en duktig arkitekt som verkligen brinner för arkitektur och byggnadsarv och tempot var högt. Man träffades varje fredag från 14.00 till ca 20.00 och då hade vi presentationer/ föreläsningar/ pin-ups/ handledning osv. Till varje vecka hade vi en mängd saker att producera och vi plottade alltid typ 4 A1:or eller A:or och det var viktigt att ritningarna höll hög kvalitet och att alla stenar i fortets murar blev rätt. Kritiken kunde vara hård mot vissa men Prost såg at vi jobbade hårt och tyckte om vårt sätta att jobba och angripa platsen. Efter en termin där studion tagit upp minst 40 h/vecka för båda två med många sena nätter och hårt jobb lyckades vi med att få ihop ett projekt som både vi och lärarna blev nöjda med och vi fick tillslut A i betyg. Handledningen under projektet var dock inte alls särskilt bra och man inte fick några som helst tips eller hjälp från Prost. Lärarna såg mer till att man var på rätt spår genom att titta på vad man gjorde och sa ok eller gör om. Den hårda kritiken gjorde dock att de flesta studenter safade och projekten blev ganska tråkiga. Men om man är villig att jobba hårt och man är intresserad av att jobba med samtida arkitektur i historiskt miljö så kan man i den här studion verkligen göra fantastiska projekt! Mitt råd är dock att jobba hårt och göra spännande och vågade saker (dock med respekt och förståelse för den historiska miljön). Trots allt är det just sådana projekt som Prost vill ha även om man inte förstår det först. Prost är för övrigt en väldigt fransk professor i alla bemärkelser och hans auktoritet och passion för arkitektur smittar av sig och får en att jobba extra hårt. Den här studion fick jag verkligen chansen att utmana mig själv och kunde arbeta väldigt fritt med det jag själv tyckte var intressant. Den här studion var helt klart en av de bästa sakerna med mitt utbyte även om det var riktigt hårt arbete.

Studio 2: Le logement collectif (13 ECTS) med Edith Girard och Mathias Romvos var den studio jag gick under vårterminen. Jag valde studion trots att jag hört att det skulle vara mycket jobb eftersom den verkade vara den som var mest intressant och jag tänkte nog att klarade jag Prosts studio så skulle jag nog klara vad som helst. Ack så fel jag hade. Edith Girard var en mycket framgångsrik arkitekt som har fått byggt mycket i Frankrike och jag tyckte det skulle bli intressant att ha en studio med henne. Just detta året skulle bli Edith Girards sista studio innan hon skulle pensionera sig efter 40 år som lärare och redan från början kände man att här kommer det att bli mycket att göra hur mycket det skulle bli visste vi inte. Efter nån vecka fick vi veta att Girard var sjuk i cancer sedan en tid tillbaka och framåt sommaren var hon mindre och mindre i skolan och till slut var det Romvos som ensam höll i studion. Studion började bra men spårade snart ut och varje vecka skulle vi producera enorma mängder material som vi fick presentera för lärarna och de andra studenterna. Varje vecka kom en ny parameter, som oftast var väldigt oklar, som gjorde att man fick rita om hela projektet från samma ställe om och om igen. Ett projekt som jag från början var väldigt nöjd med blev på detta sätt mer och mer reducerat (eller kanske mer stympat) och det var väldigt svårt att behålla någon form av arkitektonisk frågeställning eller grundläggande egen idé. Varje vecka jobbade vi hårt med veckans uppgift och alla tidigare uppgifter som släpade efter för att på handledningen få veta att det egentligen bara fanns ett sätt att göra uppgiften på för att det skulle vara byggbart eller ekonomiskt möjligt. Det var alltså bara att göra om eftersom man inte gör så i Frankrike. Det var oftast väldigt dålig stämning i studion och Romvos njöt av att vara i centrum och höll på med någon slags vuxenmobbning, särskilt av utbytesstudenterna som inte kunde prata ordentlig franska eller som bara inte kunde de franska byggreglerna. Handledningen var från början schemalagd på torsdagar men flyttades omkring under hela terminen mellan tisdagar, torsdagar, fredagar och ibland lördagar. Om jag hade förstått hur den här studion skulle utveckla sig hade jag aldrig valt den. Ungefär när det var två veckor kvar av studion och alla fortfarande satt kvar på samma ställe i processen, där vi varit hela terminen eftersom vi hela tiden var tvingade att rita om allt, så hade jag kommit till en punkt där arbetet i studion hade brutit ner mig och jag bestämde mig för att hoppa av hela studion trots att det var så lite tid kvar och allt hårt jobb jag hade lagt ner hela terminen. Jag är en väldigt envis person men jag kände att jag hade kompromissat och offrat så mycket, både i förlorad fritid och i min arbetsmetod och min arkitektoniska idé igenom hela projektet. Tack vare stöd av vänner och tanken på att behöva läsa om en studio hemma så sydde jag ihop projektet och presenterade det för juryn. Inte ens efter presentationen visste jag om jag var godkänd utan var bara glad att det var över. Men till och med efteråt var vi tvungna att göra ännu en uppgift för att vi skulle få våra betyg. Efter några veckor fick jag äntligen betyget och jag var godkänd. Att gå den här studion är bland det värsta jag varit med om och jag skulle inte rekommendera någon att välja den. Jag har aldrig jobbat så hårt som under den här studion men jag vet inte om jag fick någonting ut av det mer än att jag nästan brände ut mig. Detta var sista året som denna studion gick på skolan och Edith gick dessvärre bort tidigare i höst av sin sjukdom men om Romvos finns kvar på skolan så är mitt tips att inte välja hans studio. Théorie: Teorikurserna är riktigt bra och håller en hög nivå på Belleville. Under höstterminen gick jag Architecture, ville et visualité med Philippe Simay. Kursen handlade om framväxten av storstaden och olika teorier om hur arkitekturen och människan påverkats av dess framväxt. Meningen var att vi skulle läsa många olika texter av ex Simmel, Benjamin, Bloch, Adorno och Kracauer men de flesta utbytesstudenter läste mest texter av Georg Simmel. Kursens intressanta och ganska snäva ämne, samt Simays fantastiska föreläsningar varje vecka gjorde det här till en av de bästa kurserna jag gick. Kursen avslutades med en tenta där man fick skriva och dra paralleller till texter vi läst runt en frågeställning som Simay skrev på tavlan. På våren gick jag L habitation contemporaine med Lionel Engrand som mycket metodiskt föreläste om hur bostadens planlösning utvecklats från slutet av 1700-talet och fram till idag i Frankrike genom att hela tiden knyta hur man bor till hela samhällets utveckling, strömningar och politiska beslut. För mig passade den här kursen perfekt och hjälpte mig att få en övergripande bild och att lägga allt jag lärt mig om bostaden på plats i en händelsekedja. Ibland var det svårt att följa med på föreläsningarna och det var många referenser som vi

som utbytesstudenter inte kunde men tack vare att några franska studenter skickade sina anteckningar kunde vi förstå nästan allt och klara tentan på slutet av kursen. Intensif: Intensif-kursen är en vecka i början av varje termin och är obligatorisk. Under kursen på höstterminen Une approche stratégique du développement urbain med David Albrech hade vi föreläsningar varje dag om fransk byggnadspoltik med en tenta på fredagen med flervalsfrågor. Det var svårt att hänga med på allt då franskan var ny och det var en massa förkortningar för allt. Under tentan satt nästan alla franska studenter och kollade i anteckningarna och tittade på varandras svar. Jag tyckte tentan var svår eftersom jag inte hängde med på franskan men klarade den med nöd och näppe. Under vårterminen gick alla en kurs som hette Analyse territoriale et projet d infrastructure med A. Terade, M. Lambert-Bresson och A. Grillet-Aubert där vi jobbade i grupp med ny infrastuktur i en förort till Paris. Vi jobbade stenhårt hela veckan och hade presentation på fredagen där allt verkade bra men när betyget trillade in tre månader senare hade de underkänt hela vår grupp. Eftersom de franska studenterna har ett system där ett underkänt i en mindre kurs kan vägas upp av ett bra betyg i en kurs inom samma block var det ingen som ville lämna in några kompletterande uppgifter och vi utbytesstudenter fick ta ett underkänt trots en veckas hårt jobb. Séminarie: Seminariet är en kurs som de franska studenterna läser under tre terminer och ska resultera i en masteruppsats på cirka 60 sidor som är tänkt att ligga till grund för framtida forskning på området. Man kan välja mellan flera olika teman och jag valde Patrimoine et Projet med Philippe Prost och Vanessa Fernandez som hade temat byggnadsarv och restaurering. Varje fredag turades lärarna om att hålla intressanta men långa föreläsningar och ibland var det även inbjudna experter som föreläste och då och då gjorde vi studiebesök. Både Prost och Fernandez är mycket kunniga men också mycket krävande och till skillnad mot en del andra seminarium vill de att alla uppsatser ska ha hög nivå och avhandla något som ingen annan gjort förut. Det var alltså inte bara att välja ett ämne och skriva om det och det var väldigt svårt att förstå vad som egentligen förväntades av oss utbytesstudenter. Nästan hela året gick egentligen ut på att hitta och utforma sin frågeställning och sedan leta upp material till sin uppsats men det var egentligen först i slutet av april som vi fick klara besked om hur vår uppsats skulle se ut. Många gånger tänkte jag att det här får jag aldrig ihop men till slut lyckades jag hitta ett intressant ämne som både jag och lärarna tyckte om och överraskade mig själv med att lämna in en uppsats på nästan 40 sidor där jag jämförde litografier från 1800-talet och tidiga fotografier av franska byggnadsverk. Om man är intresserad av byggnadsarv och restaurering så kan jag verkligen rekommendera det här seminariet. Det finns absolut lättare seminariekurser än denna men det finns också mycket värre på skolan och tack vare de många föreläsningarna har jag lärt mig massvis om ämnet som jag aldrig skulle ha lärt mig i Sverige. Option: Här kan man välja en massa roliga kurser från de mer praktiska som gravyr, foto, målning, teckning och möbelkurs till mer teoretiska kurser. Jag valde att läsa Mobilier, en möbelkurs, med Camille Bacoup som min option båda terminerna eftersom jag länge velat rita och bygga möbler. Skolan har en helt fantastisk möbelverkstad (samt en grym modellverkstad) och man får allt material man behöver gratis även om man är ganska begränsad till plywood-skivor. Bacoup är rolig och snäll (även om det var tröttsamt att han hela tiden envisades med att försöka få närmsta manliga student att översätta vad han ville säga till mig då han trodde att jag inte förstod något på franska) och han tycker om saker som kan fällas eller dras ut och helst ska möblerna ha ett överraskningsmoment. Det kan vara svårt att veta vad man får och kan göra då det först delas ut en massa uppgifter och tidsplaner men egentligen är det bara att rita upp något man vill göra och bygga på! Första terminen gjorde jag flyttkartonger av trä på hjul som kunde byggas ihop till olika möbler och andra terminen gjorde jag en stol som kan bli två. Då det mesta av utbildningen på Belleville är teoretiskt var den här kursen min favoritkurs under veckan och fungerade lite som ett andningshål. Som alla småkurser är det mycket tid och hårt jobb för poängen men tycker man det är kul att bygga så kan jag verkligen rekommendera den här kursen.

Construction: Konstruktionskurserna är obligatoriska och håller tyvärr väldigt låg nivå. Under hösten hade Christine Simonin och David Chambolle en del av kursen om klimat och material och den andra delen var med Guy Lambert som hade en föreläsningsserie om konstruktionshistoria där han mest visade upp olika broar och processer. På slutet hade vi en skriftlig tenta. Kursen på våren, Pratiques contemporaines, hölls av David Chambolle och handlade om material. Även här hade vi en tenta på slutet. Chambolles tentor kan vara lite svåra att klara och även om de egentligen är ganska enkla så vill han ha detaljkunskap som har stått i förbifarten på någon slide som man tänker att man inte behöver memorera. Han har inte särskilt bra förståelse för utbytesstudenter och det kan räcka att inte förstå vad han frågar efter på en fråga så blir man underkänd. Histoire: Under hösten gick jag L invention du classicisme en France med Marc Deming. Varje vecka hade vi föreläsning om hur klassicismen kom till Frankrike där han visade upp diabilder i mörkret och pratade i två timmar i sträck utan anteckningar med monoton röst. Ibland var det svårt att hålla sig vaken och hänga med bland alla franska kungar men föreläsningarna var stundtals intressanta. Att läsa arkitekturhistoria är en viktig del av den franska arkitekturutbildningen och de matas med sin egen byggnadshistoria genom hela utbildningen vilken är en stor skillnad mot utbildningen i Sverige. De franska studenterna skrev en tenta på slutet men som utbytesstudent skrev jag en dossier på tio sidor om ett franskt slott på franska. På våren gick jag kursen Architecture et Ville en France med Demin igen men lämnade aldrig in uppsatsen då min studio och alla andra kurser tog för mycket tid. Anglais: De franska studenterna måste läsa två terminer engelska för att kunna få ut sin mastersexamen och på hösten tog jag en engelskakurs för Richard Thomas då jag trodde det var en obligatorisk kurs. Det var dock mycket jobb för en poäng och gav ingenting så jag hoppade av kursen till våren. Tankar efter utbytet Att studera i Frankrike är en stor skillnad mot att studera i Sverige och man lär sig ganska snart att acceptera att man inte kan ha kontroll på allt eller någonting alls! Om du väljer att åka till Paris så gör det inte enbart för utbildningen utan för att du vill ha hela paketet som kommer med att studera här. När man är uppe i det pendlar man hela tiden mellan att tycka att allt är fantastiskt och att tycka allt är misär. Paris är en fantastisk stad men eftersom skolan kommer ta nästan all din fritid så kommer du inte att kunna njuta av den så som du vill kunna göra. Här är mitt tips att tidigt bestämma sig antingen bestämmer du dig för att du är här framför allt för studierna eller så drar du ner på studietakten, kanske pluggar lite franska och hinner njuta mer av Paris. När du studerar här kommer du ständigt att hamna i situationer som kräver att du gör saker som du egentligen inte vågar, som att improvisionspresentera på franska för en stor jury, och saker kommer hända dig som du i Sverige inte skulle acceptera men som du i Frankrike helt enkelt måste lära dig att leva med. Som student här får du snabbt lära dig att andra regler gäller och att lärarna kan underkänna vilka de vill och på vilka grunder de vill. Vad gäller skolan så hade jag oturen att hamna i en riktigt dålig studio på våren och en del småkurser gav inte särskilt mycket men många av de kurser jag läst under året har faktiskt varit mycket bättre än jag trodde när jag sökte till skolan och det stora utbudet av kurser har gjort att jag har kunnat läsa det jag varit intresserad av. Jag upplever också att man som student på Belleville ofta får ta mycket ansvar och driva arbetet framåt själv samtidigt som det hela tiden finns en förväntning att man ska prestera på en hög nivå vilket gör att man ibland överraskar sig själv med vad man lyckas åstadkomma. För mig har nog det ansvaret och friheten gjort mig mer säker i mina egna val och min egen process även om den också varit jobbig stundtals då ingen har kunnat ge mig råd om vilken idé jag ska gå vidare med eller hur jag ska begränsa mig. Studietakten är mycket högre än i Sverige och att dessutom studera på ett språk du inte alls eller helt bemästrar gör det inte lättare. En sak som jag märkte var dock att språket gjorde att jag hela tiden var tvungen att definiera för mig själv vad jag höll på med eftersom jag behövde lära mig att berätta om det på franska och lära mig så få meningar som möjligt. Franskan är inte heller någonting som bara kommer till en när man bott ett tag i Frankrike utan det måste vara du som gör jobbet. Jag kunde väldigt lite

franska när jag åkte och det är klart att det hade varit bättre om jag kunde mer redan innan men kan jag kan du! Jag åkte lite på vinst och förlust och om någon skulle sagt till mig innan att jag skulle klara av att komma hem med 57 av 60 ECTS innan jag åkte så skulle jag nog inte tro på det. Men det är lite som min pappa sa till mig när han hälsade på Att du klarar att plugga på mastersnivå på franska är lite som att en humla kan flyga så länge ingen säger till den att det är fysiskt omöjligt. Hoppas min reseberättelse hjälper dig att få en bild av hur det är att studera i Paris och har du fler frågor svarar jag gärna på dom - det bara att maila! Lycka till! / My Sivesson