Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013). 1. Bakgrund Malmö 2. Vad har politikerna gjort 3. Vad kan vi lära av Malmökommissionen
Regionala skillnader inom Malmö. Exempel från 1986. Dagligrökare Källa: Folkhälsorapport Malmö, 1991
Malmö 308 000 invånare(2013) Populationen växer för 28:e året i rad 30% är födda utomlands 174 nationaliteter Ung befolkning: 50% är under 35 år
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Causes of causes. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Etiskt imperativ! Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Sociala determinanter Livsstil biologiska faktorer - hälso/sjukvård
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Hur översätter man WHO-kommissionens rekommendationer nationellt och lokalt?
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö -Utgående från sociala bestämningsfaktorer -Vad är påverkbart, av vem och hur? -Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet
Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation
Häng med nu!
Malmö kommun
Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% 73 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% 24 40 75% Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% 6.4 74.6 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011 39
Dialog Kunskapsunderlag Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling - hälsa
Processen! > 200 72 2000
Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter
2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen
Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen
4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen Åtgärd: Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter Åtgärd: Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd
5.5 Behovet av ett permanent samarbetsorgan Mål: Kunskaperna om befolkningens hälsa i Malmö skall förbättras och resultaten ska analyseras och användas i kommunens och regionens förebyggande arbete. Åtgärd: Etablera en kvalificerad epidemiologisk bevakning av stadens hela befolkning. Åtgärd: Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att kontinuerligt omsätta resultaten i praktiskt förebyggande arbete inom alla områden.
3. Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
PROCESSEN från jord till bord Ide 2008 Beslut om en Kommission: 2010 Slutrapport 1 mars 2013 Analysgrupp, 4 personer, hela 2013 Spridningskonferens, Slagthuset, 600 personer, 10 sept 2013 Remissomgång april-oktober 2014, 70 svar Tjänsteskrivelse till politikerna december 2013 Politiska beslut våren 2014
Förslag till fortsatt arbete Alla nämnder och bolagsstyrelser beaktar underlag, slutrapport Årliga rapporter, epidemiologisk bevakning Budget för permanent funktion Stadbyggnadsnämnden, konskevensananalyser, bostäder Familjecentraler, Daglig idrott, kompetensutveckling, skolan-alla nivåer, nyanlända, Utred konsekvenser fria skolvalet Elevhälsan, MVC,BVC, Sociala bestämningsfaktorer Hälso-sjukvård, region och kommun, fortbildning, socialt innehåll Inrätta ett forsknings-utvecklingsråd: Social hållbarhet Ledarskap, kunskapsallianser,civilsamhället, brukarinflytande Barnkonventionen Riksnormen försörjningsstöd Gratis kollektivtrafik barn Internationell konferens årligen i Malmö
.
Vad kan vi lära av Malmökommissionen Gräv där du står-kartan, verkligheten Sambandet lokalt-regionalt-nationellt Kommission?-Hur utse medlemmar! Politikernas och tjänstemännens roll-före, efter.- Forskare-Praktiker! Kvalificerad kunskap om metoder mm Ekonomiska aspekter Uppmärksamheten, tidsaspekten Utvärdera! Revidera! Fyll på med ny kunskap!motivera!