Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen
Marmotkommissionen 2008 Social orättvisa gör att många människor dör i onödan. det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Closing the gap in a generation. WHO, 2008.
Malmö Turning Torso Malmö Högskola Källa: Malmö Stad Källa: Malmö Högskola
Mosippan Foto: Marcus Sturesson 2007 Foto: Marie Köhler 2011
Barnkonventionens huvudprinciper Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Bildkälla Unicef Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne
Hälsans bestämningsfaktorer Efter Dahlgren och Whitehead
Gravida kvinnor Låg socioekonomisk status Tonårsgraviditeter Tobaksbruk Övervikt/diabetes Psykisk ohälsa Källa: Johan Molin, överläkare Kvinnokliniken, SUS, Malmö
De minsta barnen 0-5 år Källa: Årsrapport BHV, Region Skåne 2012.
procent Passiv rökning Andel barn f 2010 utsatta för rökning i Malmös stadsdelar 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 V innerstaden Limhamn-Bunkeflo Centrum SKÅNE Husie S innerstaden Kirseberg Oxie Hyllie Fosie Rosengård vid 0-4 v ålder vid 8 mån ålder
procent 4-åringar med övervikt/fetma Barn f 2007 med övervikt el fetma vid 4 års ålder 18 16 14 12 10 fetma 8 övervikt 6 4 2 0 Flyktinghälsan Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Centrum Husie Rosengård Skåne ej Malmö MALMÖ V Innerstaden Fosie S Innerstaden Hyllie Källa: Årsrapport BHV Region Skåne 2011
Karies hos 6-åringar 2010 % 60 50 40 30 20 10 0 Linné Rosengård Kroksbäck Figur 3. Procentandelen 6 år gamla barn med karies i behov av lagning. Tandkliniker i Malmö 2010. Källa: Lars Matsson, professor, Tandvårdshögskolan, Malmö Högskola
Mammasamtal i barnhälsovården målsättning genomförda 85 86 79 72 70 Mammasamtal (EPDS) per stadsdel i procent. Erbjudna och genomförda. 73 64 87 70 56 56 81 53 73 77 50 48 73 72 erbjudna genomförda 97 76 30 27 24 23 0 SKÅNE EJ MALMÖ Limhamn-Bunkeflo Centrum S Innerstaden Husie Oxie Rosengård MALMÖ Fosie Kirseberg V Innerstaden Hyllie Källa: Årsrapport BHV Region Skåne 2011
100% 90% 80% Mammasamtal med EPDS, andel (%) mödrar som erbjudits och deltagit 2010-2012 i Skåne Mål deltagit 85% 83% 89% 76% 70% 65% 65% 60% 50% 40% 50% erbjudna deltagit 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 Källa: Årsrapport BHV, Region Skåne, 2012
Källa: Kunskapscentrum för BHV
Familjecentralernas inverkan på BHV-resultat neg(-), neutral (0), positiv (+) amning, rökning, övervikt/fetma: 0 vaccinationstäckning: 0 hembesök, mammasamtal och föräldrastöd i grupp: + anmälningar till och samverkan med socialtjänsten: ++ Källa: Kunskapscentrum för BHV
Barn med försvårande livsvillkor Barnfattigdom Barn som far illa Hemlösa barn Källa: Unicef Barn till föräldrar med psykisk ohälsa Barn till frihetsberövade föräldrar Nyanlända barn Papperslösa barn
Barn som far illa Riskfaktorer i familjen Unga föräldrar Upplevt våld, kränkningar och övergrepp Låg utbildning Psykisk sjukdom, missbruk Kriminalitet Intellektuell funktionsnedsättning Partnervåld Social deprivation (ekonomi, bostad, arbete, nätverk) Stora hushåll Kultur som tillåter misshandel - Staffan Janson 2012
Barn som far illa Riskfaktorer Svag ekonomi x 3 Utlandsfödda barn x 3 Ensamstående föräldrar x 2,5 Flera riskfaktorer accelererar riskökningen Staffan Janson 2012
Nyanlända barn Flyktingar Asylsökande Ensamkommande Papperslösa 2008 429 1449 404 2011 174 3136 1157 400??? Karin Ander: Hur många nyanlända barn kommer till Malmö?
Vardagsmiljöns betydelse för hälsofrämjande arbete för flyktingbarn Föräldrar och familj Förskolan/skolan Vänner och fritid Professor Henry Ascher Källa: Unicef
Proportionell universalism Det finns en social gradient i hälsa: ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärden ska rikta in sig på att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar det proportionell universalism. Sid 16, The Marmot Review.
Gör Malmö till Barnens Stad! Skapa trygga uppväxtvillkor för alla barn Handlingsprogram mot barnfattigdom Fler bostäder Förebyggande arbete mot våld, övergrepp och omsorgssvikt Skapa fler hälsofrämjande arenor; meningsfull fritid, kultur, möten, kreativitet och rörelse Öka barns delaktighet och inflytande Handlingsprogram för att genomföra barnkonventionen, barnkonsekvensanalyser, barnombudsman/strateg Mät och utvärdera barns hälsa och skillnader i hälsa Barnenhet Barnhälsoindex Källa: Marie Köhler. Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa.