PROTOKOLL 20 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 Organ Plats Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Onsdagen den 15 april 2015 Ledamöter Denise Norström (S), ordförande, ej närvarande under 36 Pernilla Rinsell (MP), ersätter Denise Norström (S) under 36 Lena Johansson (S) Hans Jansson (V), ersätter Juha Rundgren (V) Andreas Porswald (MP) Tomas Högström (M), tjänstgör som ordförande under 36 Maria Dellham (M) Helena Hagberg (FP) Övriga Monica Berglund, landstingsdirektör Nils Eric Gustavsson, ekonomidirektör Mats Beskow, HR direktör Fredrik Holst, finanschef Håkan Wittgren, sjukhuschef Marianne Bergendal, förvaltningschef Benita Gren Karlsson, administrativ chef Christina Ersson, mötessekreterare Liselott Sjöqvist, bitr sjukhuschef 31 Fastställande av föredragningslista Arbetsutskottets beslut 1. Den preliminära föredragningslistan fastställs. 32 Föregående protokoll Anmäls att arbetsutskottets protokoll från sammanträdet 2015 03 11 justerats i föreskriven ordning. 33 Justering Arbetsutskottets beslut 1. Andreas Porswald utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 34 Nästa sammanträde Arbetsutskottets beslut 1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum onsdagen den 13 maj 2015.
PROTOKOLL 21 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 35 Beredning av ärenden till landstingsstyrelsen Arbetsutskottet bereder ärendena till landstingsstyrelsens sammanträde 2015 04 29. Under beredningen framkommer följande synpunkter på ärendena: Landstingsstyrelsen som strategisk styrelse Inga synpunkter framförs på ärendena. Landstingsstyrelsen som driftnämnd Yrkanden framförs enligt nedan. Yrkanden Ärende 8, Etablering av primärvårdsakutmottagning med lokalisering vid Västmanlands sjukhus Västerås Under beredningen av ärendet framställs följande yrkanden: Tomas Högström yrkar att ärendet kompletteras med kostnaden för att driva primärvårdsakuten i egen regi, samt med att nuvarande primärvårdsakut flyttas från Oxbacken till sjukhusområdet. Hans Jansson yrkar bifall till beredningens förslag och avslag på Tomas Högströms yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt Hans Janssons yrkande. Arbetsutskottets beslut 1. Ärendena till landstingsstyrelsens sammanträde 2015 04 29 överlämnas till landstingsstyrelsen för behandling enligt beredningens förslag. Bil 1 Reservation Tomas Högström, Maria Dellham och Helena Hagberg reserverar sig till förmån för Tomas Högströms yrkande enligt bilaga. 36 Muntlig information Monica Berglund informerar om arbetet med att inrätta en sömnapnémottagning. Arbete pågår inom Västmanlands sjukhus. Fredrik Holst informerar om pensionsmedelsportföljen och investeringar i fastighetsfonder. Han tar bland annat upp omvärldsanalys, avkastningens utveckling, större aktiviteter som omplaceringar, jämförelser inom landstingssektorn och gröna obligationsfonder; möjliga förändringar i portföljens sammansättning och en framtidsspaning. Eva Lindahl informerar om Arbetsgivarmärket 1.0, Landstinget Västmanlands varumärke som arbetsgivare. Hon tar bland annat upp vad arbetssökande associerar med Landstinget Västmanland, kärnvärden, framtida arbete, koncept och exempel på utformning.
PROTOKOLL 22 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 37 Uppdrag till röstombud inför Inera ABs årsstämma LTV 150469 Inera AB har kallat aktieägarna till ordinarie årsstämma 2015 04 15. Vid årsstämman behandlas årsredovisning med revisionsberättelseen, vilket inkluderar resultat och balansräkning, disponering av resultatet samt ansvarsfrihet för styrelse och VD för räkenskapsåret 2014. Vid årsstämman behandlas också förslag till reviderad bolagsordning. Ändringar i bolagsordningen för Inera AB De ändringar som föreslås årsstämman rörande bolagsordningen för Inera AB är förutom förändrad formulering ur ett genusperspektiv att Inera AB ska ha lägst en och högst två lekmannarevisor(er) med eller utan revisorsersättare. Denna förändring kan enligt kommunallagen 18 anses som rimlig i omfattning så att den kan fastställas av årsstämman och kräver därför inte att respektive landsting och region tar enskild ställning i frågan. Aktieägaravtalet Det avtal som reglerat samverkan mellan landsting och regioner samt CeHis verksamhet och finansiering, det så kallade Samverkansavtalet, blev i samband med den slutgiltiga avvecklingen av det enkla bolaget CeHis att anses obsolet. För att tydliggöra viljan till samverkan har ett förslag till aktieägaravtal utformats. Aktieägaravtalet innehåller utöver beskrivande text om avtalets innehåll inga nya åtaganden för landsting och regioner jämfört med tidigare samverkansavtal. Ytterst måste respektive landsting och region i särskild ordning ta ställning till aktieägaravtalet. Vid årsstämman möjliggörs ett ställningstagande kring aktieägaravtalet av respektive region och landsting. Fortsatt process Både aktieägaravtalet och förändringarna i bolagsordningen är ett första steg i det kommande arbetet med att förstärka ägarnas insyn och inflytande i bolaget. Så snart som möjligt avser Inera initiera ett arbete med en mer genomgripande översyn av Ineras styrdokument, inkluderande aktieägaravtal och bolagsordning. Detta arbete kommer att ske i samarbete med juridisk expertis från landsting och regioner inför en eventuell övergång till SKL företag. Arbetsutskottets beslut 1. Röstombudet får i uppdrag att vid Inera AB:s årsstämma 2015 04 15 biträda framlagda förslag till bolagsstämman. 2. Röstombudet får i uppdrag att i den mån ägarna är överens att behandla aktieägaravtalet biträda förslaget. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
PROTOKOLL 23 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 38 Åtgärder för att upprätthålla planerad verksamhet under sommaren 2015 LTV Rekryteringen av sjuksköterskor och barnmorskor har varit och är mycket svår inför sommaren 2015. Landstingets målsättning är att upprätthålla planerad verksamhet. I år, liksom föregående år, föreslås nedanstående åtgärder utöver gällande avtal och tidigare beslut under perioden 1 juni 31 augusti 2015. Åtgärderna är ett arbetsgivarbeslut där förvaltningschefen avgör vilken eller vilka åtgärder som ska tillämpas. Åtgärderna ska dock alltid användas restriktivt och endast i de verksamheter som verkligen har behov av extra insatser. De olika alternativen kan inte kombineras tillsammans eller samtidigt. 1. Vid obemannade arbetspass a. Planerade arbetspass utöver ordinarie schema ersätts med ordinarie timlön x faktor 2,4 samt 200 kr per arbetat timme, vilket även gäller deltidsanställda. b. Heltidsföräldralediga medarbetare erhåller ordinarie timlön x faktor 2,4 samt 200 kr per arbetad timme vid enstaka arbetspass. c. Heltidstjänstlediga medarbetare (inte terminslediga) som är tjänstlediga erhåller ordinarie timlön x faktor 2,4 samt 200 kr per arbetad timme vid enstaka arbetspass. 2. Förskjutning av semester a. Medarbetare som förskjuter någon eller några av planerade semesterveckor, ersätts med 14 000 kr per vecka. Detta gäller enbart hela veckor och att semesterveckorna förskjuts till senare tillfälle utanför semesterperioden (1 juni 31 augusti) i överenskommelse mellan chef och medarbetare. b. Undantag gäller då från regeln om uttag av minst 20 semesterdagar under året. Undantag beviljas av chef. Ovanstående ersättningsnivåer är desamma som föregående år, vilket föranledde en extra kostnad om totalt cirka 8 miljoner kronor. Arbetsutskottets beslut 1. Föreslagen hantering gällande tiden 1 juni 31 augusti 2015 godkänns. Bil 2 Protokollsanteckning Tomas Högström, Maria Dellham och Helena Hagberg lämnar protokollsanteckning enligt bilaga.
PROTOKOLL 24 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 39 Anmälningsärenden a) Skrivelse från Sveriges kommuner och landsting, Cirkulär 15:11, Övergång av verksamhet Ersätter cirkulär 15:4 (LTV 150002 8). b) Skrivelse från Sveriges kommuner och landsting, Cirkulär, Arbetsdomstolens dom 2015 nr 9 uppsägning av personlig assistent (LTV 150002 9). Bil 3 c) Protokoll över beslut enligt delegation. Arbetsutskottets beslut 1. Anmälningsärendena läggs till handlingarna. Vid protokollet Christina Ersson, mötessekreterare Justerat 2015 Denise Norström Ordförande Andreas Porswald Justerare Att justeringen tillkännagivits på landstingets anslagstavla 2015 intygas: Christina Ersson
Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1
Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter 8 Samlad läkemedelslista för ökad patientsäkerhet 10 Nu kopplar vi ihop vårdsverige 12 Säkrare vård med Vårdhandboken 13 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård 14 Hitta hjälpmedel på 1177 Vårdguiden 15 UMO hjälper unga sluta röka 16 Stöd och behandling via internet 17 Styrning och ledning 18 Samordning och uppföljning 19 Förankring och dialog 20 Tjänster och projekt 24 Arkitektur och infrastruktur 26 Flerårsöversikt 28 Styrelse och ledningsgrupp 30 Revisionsberättelse 2
Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av alla landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, SKL, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2014 var Ineras omsättning drygt 600 mkr och bolaget har cirka hundra anställda. 3
STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2014 ett år av dialog, samarbete och engagemang Intresset för e-hälsoområdet ökar stadigt och i stort sett allt som skrivs om framtidens hälso- och sjukvård har betydande inslag av e-hälsa. Helt klart befinner vi oss i centrum av sjukvårdens viktigaste utvecklingsområde. Vi har under året lagt en hel del arbete på att utforma och utveckla den nya rollen för Inera att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Konsolideringen av CeHis och Inera har inneburit stora förändringar av organisation och arbetssätt. Hur ledning, styrning, uppföljning och förankring nu sker kan du läsa mer om längre fram i årsrapporten. Vi arbetar intensivt för att möta den snabba utvecklingen inom e-hälsoområdet, och i framtiden blir det ännu viktigare med ett gemensamt forum som Inera för att utveckla och koordinera arbetet. Det blir också allt tydligare att mycket av utvecklingen kommer att ske bland små och medelstora företag i branschen. Här har Inera en viktig roll att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en mångfald inom området. Nästa steg i arbetet med att skapa en sammanhållen och tydlig ledningsstruktur för landsting, regioner och kommuner är att låta Inera bli ett SKL-bolag. Inom SKL ges ännu bättre förutsättningar för förankring och samarbete med staten. Vi är många som samverkar för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg och i Handlingsplan 2013 2018 för landsting, regioner och kommuner. Ett viktigt arbete som pågår är det så kallade 3R-samarbetet, där de tre stora landstingen/regionerna samverkar för att klara generationsskiftet av sina vårdinformationsmiljöer. Alla aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att nå de gemensamma målen. Sällan har det väl åstadkommits så mycket tack vare dialog, samverkan och samarbete som under 2014. Vi är övertygade om att detta inte är en tillfällighet. Det finns nu en bred samsyn och ett stort engagemang i att vilja skapa största möjliga nytta för dem vi är till för, hälso- och sjukvårdens medarbetare, invånare och beslutsfattare på olika nivåer. Det är mot denna bakgrund vi med extra stor tillförsikt ser fram emot ett spännande och händelserikt 2015. Styrelseordförande Martin Andréasson Vd Johan Assarsson 4
5
Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter Uppsala och Skåne var först med att erbjuda sina invånare e-tjänsten Journalen. Deras råd till övriga landsting och regioner som är på gång att införa tjänsten är att lyssna på patienterna och se till att det finns ett politiskt beslut i bakgrunden. F rån 2014 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Patienten når tjänsten via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Journalen är utvecklad utifrån erfarenhet och kunskap i Landstinget i Uppsala län, som var först ut att göra journalinformation via internet tillgänglig till patienten i större omfattning När vi införde Journalen för två år sedan hade vi nio års erfarenhet att luta oss emot efter ett projekt där ett avgränsat antal patienter fått prova tjänsten. Dessutom hade vi erfarenhet från hur patienten reagerar när de fått ut sin journal på papper. I Uppsala skickas det cirka 10 000 pappersjournaler per år, berättar Benny Eklund, projektägare i Uppsala. Drivkraften för mig är hela tiden patienterna och deras behov. Flera hundra patienter har berättat hur de använder tjänsten, vad de tycker, vad som saknas eller vad som inte fungerar. Vi har träffat patientföreningar och det har också genomförts studier, och i princip ingen patient är Projektledare Mia Pettersson och projektägare Benny Eklund, Uppsala läns landsting. negativ. Möjligheten att enkelt se sin journal är särskilt viktig för kroniker eller svårt sjuka med täta vårdkontakter. Får de välja vill de gärna ha tillgång till mer information i Journalen än vad de har idag, säger Mia Pettersson, projektledare i Uppsala. Patienten väljer när informationen visas Man kan själv välja om man vill se signerade eller osignerade journalanteckningar och om man vill få informationen direkt eller med några veckors fördröjning. Fördröjningen gör att hälso- och sjukvårdspersonal hinner ta kontakt med patienten om de har oroande saker att berätta. Landstingen kan välja att ta bort uppgifter som bedöms vara känsliga för direktåtkomst via Journalen. Här har landstingen gjort olika bedömningar. Föräldrar får ta del av sina barns journaler fram till och med att barnen är 12 år. Uppsala universitet, Högskolan i Skövde och Lunds universitet har gjort studier inom det så kallade DOMEprojektet, som visar att läkare är mer negativa till tjänsten än vad patienterna är. Läkarna ser inget värde för patienterna och de är oroliga över att patienter ska komma till skada. De säger också att tjänsten leder till ökad arbetsbelastning, påverkar hur journalerna skrivs och att de behöver använda dubbel journalföring. I samma studier svarar patienterna att de är positiva till att kunna läsa sin journal. De har haft stor nytta av tjänsten, känner sig bättre förberedda inför sitt läkarbesök och mer informerade om sin egen hälsa. De flesta vill ha ännu mer information. 6
Carina Nordqvist Falk, Monika Kraft och Eva Arkemyr ingår i Region Skånes projektgrupp. Projektledare Annika Rönnberg saknas på bilden. Skåne inför tjänsten i flera steg Sedan mars 2014 har patienterna i Skåne möjlighet att läsa delar av sina journalanteckningar, men Region Skåne har valt att införa informationen lite i taget. Man visar ännu inte information från exempelvis psykiatrin. Varje år skickar vi många journalkopior på papper och i de allra flesta fall får den som frågar ut allt. Det är ytterst få journaler som anses ha så känsliga uppgifter att de inte går att lämna ut. Vi har inte hunnit göra några studier på vad hälso- och sjukvårdspersonal eller patienter tycker, men överlag märker vi samma åsikter som studier från Uppsala visar. Patienterna ser fördelarna medan till exempel läkare och psykologer kan vara mer avvaktande till värdet. Därför inför vi i flera steg, säger Carina Nordqvist Falk, samordnare av införandet av Journalen i Skåne. Vi valde att börja försiktigt och fyller på information allt eftersom. Samtidigt har vi varit tydliga med att det kommer mer och vilken information det handlar om. På det sättet har läkare och sjuksköterskor kunnat förbereda sig, säger Annika Rönnberg, projektledare för Journalen i Skåne. Goda råd för ett lyckat införande Uppsala och Skåne har några goda råd till de landsting och regioner som ska införa Journalen: Ett råd är att få till ett politiskt beslut om införandet. Då kan alla, som till exempel patient- och yrkesföreningar och myndigheter, ge sina synpunkter inför beslutet. Lyssna på dem som är oroliga, ta oron på allvar men lita på det stora antal patienter som vill ha och behöver enkel tillgång till sina journaler, säger Benny Eklund. Och det är viktigt att ha med vårdpersonal i gruppen som arbetar med införandet. Vi gjorde också massor med intervjuer med vårdpersonal, avslutar Mia Pettersson. Det är viktigt med ett politiskt beslut. Kroka arm med professionen och skaffa ambassadörer som tror på utvecklingen. De måste ha medicinsk bakgrund, det är A och O för trovärdigheten. Samtidigt är en tidig dialog med de fackliga organisationerna och hälso- och sjukvårdspersonalen betydelsefull. Projektet var ute och besökte verksamheterna före starten, säger Monika Kraft, regional förvaltningsledare för ehälsa i Skåne. 7
Samlad läkemedelslista en förutsättning för patientsäker läkemedelsanvändning Inera och ehälsomyndigheten arbetar sedan flera år med att skapa en samlad läkemedelslista direkt i varje vårdgivares journalsystem. En nationell, gemensam och samlad läkemedelslista är en av de viktigaste insatserna för att förbättra patientsäkerheten. 98% av alla recept är elektroniska och finns i receptregistret. N är läkaren rekommenderar en patient att börja, avsluta eller förändra en läkemedelsbehandling är det viktigt att veta vilka mediciner patienten redan tar. Det nya läkemedlet kanske inte passar ihop med ett tidigare, en annan läkare kanske redan har skrivit ut recept mot samma problem. Idag har läkaren inte tillgång alla uppgifter, men målet är en samlad läkemedelslista där patienten, vården och apoteken ser samma information. Uppgifter om patientens läkemedelsbehandling är idag utspridd på flera håll: Ordinerade läkemedel finns i läkemedelslistor i olika journalsystem i vården. Recept finns i receptregistret som apoteken har tillgång till. Uthämtade läkemedel finns i en egen databas som heter Läkemedelsförteckningen. Stort ansvar vilar på patienten Dessa register och listor visar ofta olika bild av verkligheten och de har dessutom olika regler för vem som får komma åt informationen. Det är inte heller säkert att listorna stämmer med patientens egen bild. I dag vilar ett stort ansvar på patienten att hålla reda på och informera läkaren om sina läkemedel eftersom hälso- och sjukvårdspersonal inte självklart har tillgång till någon samlad lista i patientens journal. Ju fler läkemedel patienten har, och ju fler vårdgivare som har skrivit ut recept, desto större är risken att uppgifterna inte stämmer. Med andra ord är det de svårast sjuka och mest utsatta patienterna som löper störst risk att få en felaktig läkemedelsbehandling. Jonas Dahl, distriktsläkare i Hässelby och huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster på Inera, har egen erfarenhet av vad som kan hända när vårdgivare och apotek har olika versioner av läkemedelslistan. Jag har haft diabetespatienter som aldrig får några bra värden oavsett vilka ändringar jag gör i ordinationerna. Om jag hade vetat att patienten inte hade hämtat ut sin medicin på nästan ett år skulle jag självklart ha agerat annorlunda. Ett annat exempel är en patient som fick starka biverkningar av ett läkemedel som skrivits ut på Capio S:t Göran. Jag satte ut läkemedlet, men när patienten hamnade på sjukhus igen så sattes läkemedlet in igen. Komponenter i samlad läkemedelslista En viktig pusselbit i den samlade läkemedelslistan är Receptregistret, det vill säga information om vilka läkemedel patienten har fått på 8
recept under de senaste 15 månaderna. I dag är 98 procent av alla recept elektroniska och finns i receptregistret. En annan viktig komponent är Nationell ordinationsdatabas (NOD) där ordinationer kommer att finnas. NOD sattes i produktion av ehälsomyndigheten i december. Tillsammans med information om utlämnade recept skapar dessa den samlade läkemedelslistan. läkemedelslista är en förutsättning för att vi i Sverige ska uppnå en läkemedelsanvändning i världsklass en läkemedelsbehandling som inte skapar lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. I den samlade läkemedelslistan kan läkaren se alla läkemedel som patienten blivit rekommenderad, och även vilka läkemedel patienten har hämtat ut på apotek. Listan är tillgänglig oavsett vilken vårdinrättning eller apotek patienten besöker, och oavsett vilket journalsystem vården använder, säger Karina Tellinger, som är strateg på Inera. Utvecklingen triggar ansvarsfrågan Under 2014 har referensgrupper testat en applikation som blir först med att integrera mot den samlade läkemedelslistan. Testerna har lett till bra diskussioner om hur arbetsprocesserna kommer att påverkas av en samlad läkemedelslista, säger Jonas Dahl: Läkarförbundet och nätverket för läkemedelskommittéordförande (LOK) har tagit fram ett gemensamt policydokument kring ansvarsfrågan för patientens samlade läkemedelslista. Att företrädare för slutanvändare tar fram riktlinjer för hur en nationell tjänst bör användas, redan innan tjänsten är införd, är fantastiskt. Jonas Dahl och Karina Tellinger konstaterar att en samlad Karina Tellinger, strateg på Inera och Jonas Dahl, huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster. Läkemedelsinformationen styrs av tre olika lagar. Med dagens lagstiftning är det inte möjligt för vårdpersonal att få en fullständig bild av patientens samtliga ordinationer och förskrivna läkemedel eftersom lagen om receptregister inte tillåter direktåtkomst till förskrivna recept med undantag för dospatienter. Därför krävs en lagändring för att kunna införa Samlad läkemedelslista med full funktionalitet och informationstillgång. Databas Nationell ordinationsdatabas NOD (Ordinationer) Receptregistret (Förskrivna recept) Läkemedelsförteckningen (Utlämnande recept) Lag Patientdatalagen Ja Lag om receptregister Lag om läkemedelsförteckning Direktåtkomst för vårdpersonal Nej (direktåtkomst endast för patienter som får sina läkemedel i dospåsar.) Ja 9
Nu kopplar vi ihop vårdsverige TJÄNSTEPLATTFORMEN OCH TJÄNSTEKONTRAKT GÖR DET MÖJLIGT Behovet av att integrera olika IT-system med varandra ökar med raketfart. Tusentals förbindelser krävs för att vården ska fungera. Nu börjar vi skörda frukterna av det enorma samordningsarbete som startade 2007 för att koppla ihop vårdsverige. För att klara det ökade integrationsbehovet har Inera utvecklat en nationell Tjänsteplattform, som fungerar som en slags växel för alla system och tjänster som vill kommunicera med varandra. Genom tjänstekontrakt standardiseras informationsutbytet för olika digitaliserade processer. Tack vare detta kan IT-leverantörer inom vård och omsorg erbjuda samma lösning till alla kunder, och vara säkra på att informationsutbytet fungerar på samma sätt oavsett vårdgivare och journalleverantör. I Tjänsteplattformen koordineras informationsflödena mellan de parter som har e-tjänster och journalsystem som har anpassats efter tjänstekontrakten. På så sätt kan man nå alla vårdgivares information på ett säkert sätt genom en gemensam anslutningspunkt, vilket gör det möjligt att på ett effektivt sätt förnya och utveckla nationella tjänster. Utvecklat stöd för att effektivisera anslutningen Under 2014 har vi kommit i mål inom flera viktiga områden, och bland annat slutfört de sista grundläggande delarna för e-tjänsten Journalen, sammanhållen journalföring och kvalitetsregisterrapportering. Nu kan vi på allvar se effekten av att vi kopplar ihop vårdsverige. Allt eftersom trycket har ökat på anslutningar har vi under året utvecklat ett bättre stöd för organisationer som vill ansluta till Tjänsteplattformen. Det är en ganska komplicerad process så det är viktigt att det blir rätt från början. Det handlar inte bara om att få till själva integrationen mellan systemen och veta vilka tjänstekontrakt man ska ansluta till, utan det är även en hel del juridiska och säkerhetsrelaterade frågor att ta hänsyn till, säger Johan Eltes, som är ansvarig för integrationsarbetet på Inera. Johan Eltes, IT-arkitekt med ansvar för integrationsarbetet på Inera. 10
UTAN TJÄNSTEPLATTFORM MED TJÄNSTEPLATTFORM Tjänsteplattformen tillhandahåller en kopplingspunkt dit alla system kan ansluta, en så kallad virtuell tjänst. När ett system försöker kontakta ett annat, går kontakten först via den virtuella tjänsten, som sedan dirigerar meddelandet vidare till rätt system hos respektive vård- eller omsorgsgivare. Tack vare detta kan system slås ihop eller bytas ut hos vårdgivarna utan dominoeffekter på parternas IT-stöd. Tjänstekontrakten i plattformen skapar också förutsättningar för att olika typer av system ska kunna samverka, oavsett teknik och leverantör, så kallad interoperabilitet. Vi hjälper alla genom hela anslutningsprocessen. Ett övergripande stöd ingår som en obligatorisk del, och om någon behöver ytterligare stöd kan de få hjälp av en teknisk anslutningskoordinator. I slutet av 2014 blev vi klara med organisationen kring anslutningsstödet och det har varit mycket uppskattat av våra kunder. Men detta är bara ett första steg. Det finns fortfarande många förbättringsområden inom anslutningsprocessen. Visionen är självbetjäning, där inget stöd ska behövas alls. Tjänsteplattformen underlättar för innovatörer Jag tror att Tjänsteplattformen kommer att få en allt viktigare roll. Vi har utvecklat tjänstekontrakten så att ett och samma kontrakt kan användas av fler olika system och tjänster, och nu ökar anslutningarna med stormsteg och fler vill dra nytta av de möjligheter som Tjänsteplattformen erbjuder. Det bådar gott för framtiden, säger Johan Eltes. Under 2015 kommer med stor sannolikhet flera externa leverantörer att höra av sig till Inera för att erbjuda tjänster som de vill göra tillgängliga via Tjänsteplattformen. Många leverantörer ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla journalsystem som anslutits till Tjänsteplattformen. Allt fler leverantörer och innovatörer ser Tjänsteplattformen som en möjliggörare för innovation. Nästa år kommer att bli vårdgivarnas och patienternas skördeår för det anslutningsarbete som just nu pågår, tror Johan Eltes. Vi ser också stora möjligheter med att utveckla telemedicinsk vård i hemmet. När en patient till exempel själv mäter sitt insulin eller tar sitt blodtryck skickas resultaten rakt in i patientens journal tack vare att sensorerna i mätinstrumenten är kopplade till Tjänsteplattformen. Det gör startsträckan kort för nya innovationer inom telemedicin och andra tillämpningar för sensorer i hemmet. Detta är bara några av de saker vi har att se fram emot. År 2015 kommer att bli ett mycket spännande och givande år för oss alla, avslutar Johan Eltes. 11
Säkrare vård med Vårdhandboken Vårdhandboken bidrar till att patientsäkra arbetssätten inom vård och omsorg eftersom alla i vårdkedjan fritt kan använda den nationella och kvalitetssäkrade tjänsten. Det säger Karin Raninen Jansson, verksamhetssamordnare på Kompetenscentrum i Landstinget Dalarna. Kompetenscentrum öppnades 2011 på Falu lasarett, med lokaler för hjärt- och lungräddningsutbildning på övriga sjukhus. Här finns vårdliknande rum och konferensrum för utbildning och färdighetsträning på modeller för olika typer av omvårdnadsåtgärder och simuleringsträning med mera. Flera användningsområden AT- och ST-läkare och studenter från sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningar får delar av sin utbildning och färdighetsträning på Kompetenscentrum. Via Vårdhandboken har de som utbildas, utbildar och handleder tillgång till samma material. Inför föreläsningar och klinisk examination kan studenterna förbereda sig genom att läsa in aktuella avsnitt och sedan praktiskt träna på dem. Vårdhandboken är central i utbildningen och färdighetsträningen på Kompetenscentrum. Kunskapen som Vårdhandboken bidrar med ger direkt nytta i verksamheten och kan användas i alla möjliga situationer. I somras när jag arbetade som sjuksköterska, var det en ung, helt nyexaminerad sjuksköterska som behövde hjälp med att sätta en ventrikelsond, som är en slang via näsan till magsäcken. Då kunde vi tillsammans ta fram avsnittet i Vårdhandboken och pedagogiskt gå igenom hur det går till och därefter genomföra momentet på patienten. Ofta får man i sin utbildning bara pröva momenten enstaka gånger. Även mer erfaren personal kan behöva repetera innan de utför ett moment och då är Vårdhandboken helt suverän, säger Karin Raninen Jansson. Vårdhandboken sparar tid och pengar Runt om i landet produceras mängder av instruktioner för olika behandlingsmoment. Karin Raninen-Jansson har räknat ut att enbart Landstinget Dalarna kan spara motsvarande 18 heltidtjänster om de slutar skriva egna dokument. Alla är kreativa och vill göra ett professionellt och bra arbete för våra vårdtagare genom att se till att det finns instruktioner. Men borde det inte bli betydligt mer patientsäkert och rätt använda resurser om vi har samma material? Den evidensbaserade Vårdhandboken finns ju tillgänglig dygnet runt, året runt för alla oavsett vår profession eller vilken vårdgivare vi arbetar för, avslutar Karin Raninen-Jansson. 12
Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård Grunden för svensk barnhälsovård är att erbjuda barnfamiljer ett program på lika villkor. En jämlik barnhälsovård är förutsättningen för att kunna erbjuda extra stöd till dem som behöver, det vill säga en rättvis barnhälsovård, säger Johanna Tell, som forskar om det nya barnhälsovårdsprogrammet och Rikshandboken i barnhälsovård. År 2011 genomförde jag tillsammans med två kollegor en kartläggning som visade att det finns stora skillnader i landet avseende barnhälsovårdens utbud och metoder. Året därpå disputerade en annan kollega vars studier visade att barnhälsovården inte heller är rättvis. Som ett led i detta publicerade Socialstyrelsen år 2014 en vägledning för barnhälsovård och ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram togs fram i samverkan mellan professionen och myndigheten. Arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet är Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se). Målet med vägledningen, programmet och Rikshandboken är att skapa möjlighet till en jämlik och rättvis barnhälsovård och bidra till en evidensbaserad praktik. Programmet börjar implementeras 2015. En viktig förutsättning för att nå målet är att programmet följs och att Rikshandboken används. Inför implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet var det därför värdefullt att få djupare kunskap om hur BVC-sjuksköterskor använder Rikshandboken för att söka kunskaps- och metodunderlag, hur frekvent webbsidan används och vilka faktorer som påverkar användandet. Detta blev syftet med min andra studie som genomfördes 2013 och som kommer att publiceras i en vetenskaplig tidsskrift våren 2015. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskor i hög grad vänder sig till Rikshandboken för att inhämta kunskapsunderlag och metodhandledning. De litar på att informationen är korrekt och tycker att innehållet håller hög kvalitet, är pedagogiskt och lätt att ta till sig. BVC-sjuksköterskorna anser också att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nationellt barnhälsovårdprogram och en gemensam rikshandbok i barnhälsovård. Detta kan ses som en viktig framgångsfaktor för att Rikshandboken ska kunna vara arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet och bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Samtidigt ställer det krav på att Rikshandboken utvecklas och uppdateras efterhand som ny kunskap tillkommer. Annars finns en risk att webbsidan tappar i trovärdighet och därmed inte används i den utsträckning som förväntas. Implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet och användningen av Rikshandboken följer jag i mina fortsatta doktorandstudier. Johanna Tell Distriktssköterska och samordnare för barnhälsovården i Blekinge Doktorand i tillämpad hälsoteknik, Blekinge Tekniska Högskola 13
Ny tjänst på 1177 Vårdguiden för att hitta hjälpmedel I somras lanserade 1177 Vårdguiden ett webbaserat stöd för alla som använder hjälpmedel. Även anhöriga som vill ha mer information kan dra nytta av tjänsten som finns på Tema Hjälpmedel på 1177.se. I den sökbara katalogen finns över 60 000 hjälpmedel, och som besökare får man samlad information om olika produkter, information om hur det går till att få ett hjälpmedel och kontaktuppgifter om vart man vänder sig med frågor just där man själv bor. Det är första gången som man på nationell nivå kan presentera hjälpmedelsinformation på det här sättet för invånarna. Satsningen finansierades av Socialdepartementet. Användare får bättre överblick Att allting nu är samlat på ett och samma ställe ger en bättre överblick för hjälpmedelsanvändaren. Man kan lättare se vad som finns, vilka rättigheter man har, vad det kostar och hur man går till väga för att få ett hjälpmedel, säger Maria Ekendahl, ansvarig för utvecklingen av tjänsten. Katalogen uppdateras fortlöpande av leverantörerna, i takt med att hjälpmedel tillkommer eller faller bort. Exempel på områden för hjälpmedel är hörsel, syn, rörelse, inkon - tinens och kognition. Produkterna presenteras sakligt och neutralt, utan säljande information från leverantörerna. Som användare kan man ta del av det totala utbudet av hjälpmedel i hela landet, få både specifik produktinformation och generell information om hur det går till att söka och få hjälpmedel. Produkterna som visas, hämtas från en nationell hjälpmedelsdatabas och man kan till exempel sortera sina sökningar på olika typer av hjälpmedel och på geografi, för att ta del av vilka produkter som ingår i hjälpmedelsutbudet där man bor. Regional information 1177 Vårdguiden erbjuder utöver det nationella och gemensamma innehållet, också regionala tillägg för att bättre serva invånarna i det egna landstinget eller regionen. I de regionala tilläggen till Tema Hjälpmedel kan man till exempel få veta vilka villkor och kostnader som gäller just i den kommun eller ort där man själv bor. 14
UMO hjälper unga sluta röka Mer än hälften av alla unga som röker vill sluta. I november lanserade UMO appen Fimpaaa! som hjälper unga att bli rökfria. Fimpaaa! är Sveriges första stöd till unga som vill sluta röka. Det är UMO.se som har tagit fram appen som ska fungera som en personligt anpassad och stöttande coach. Appen finns att ladda ner gratis för både iphone och Android-mobiler. Ungas motivation till att sluta röka handlar om förändringar som ger effekt omedelbart. Till exempel att få mer kvar i plånboken eller känna sig fräsch. Med Fimpaaa! får du en digital coach som peppar och ger konkreta och personligt tips utifrån den rökprofil du har, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. Rökning är fortfarande vanligt bland unga. Var tredje tjej och var fjärde kille i årskurs två på gymnasiet röker. Samtidigt uppger 65 procent av dem att de vill sluta. Det visar CANs undersökning Skolelevers drogvanor 2013. I WHOs tobakskonvention, som Sverige har undertecknat, står att alla ska ha rätt att få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Trots det har det hittills inte funnits någon ungdomsanpassad hjälp i Sverige. Appen Fimpaaa! är utvecklad i samarbete med unga och utgår ifrån de situationer som unga upplever som jobbiga när de ska sluta röka, som grupptryck och känslan av att hamna utanför om man inte röker. Innehållet i appen bygger på ett dansk program som har tagits fram av Kraeftens Bekaempelse, motsvarigheten till svenska Cancerfonden. Det danska programmet har använts i tio år och har visat goda resultat. I Sverige har appen vidareutvecklats i ett samarbete mellan UMO.se, Non Smoking Generation och Psykologer mot tobak. Även unga i målgruppen har varit med och testat appen och gett synpunkter på den. Fimpaaa! har finansierats av Folkhälsoinstitutet och appen förvaltas av UMO.se. I februari 2015 hade över 15 000 personer laddat ner appen och närmare 10 000 hade satt ett stoppdatum. Fimpaaa! stöttar, ger konkreta verktyg och förmedlar en känsla av att du klarar av att sluta röka. Efter rökstoppet visar appen hur länge du varit rökfri och hur mycket pengar du har sparat. I appen finns också övningar som hjälper dig att hitta motivation och stå emot röksuget, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. 15
Stöd och behandling via ny plattform Rosenlunds vårdcentral i Jönköping är en av två piloter som testar en ny nationell plattform för stöd och behandling via internet. Efter en säker inloggning kan patienten och behandlaren kommunicera med hjälp av text, formulär, bild, film, ljud och chat med mera. INFÖRANDET STARTAR VÅREN 2015 Plattformen, som är ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter), är flexibelt byggd och kan användas för olika former av stöd och behandling. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra hur man vill använda den. I pilotprojektet har Rosenlunds vårdcentral valt kognitiv beteendeterapi, KBT, mot ångest. Tre behandlare och elva patienter ska under tre månader testa plattformen och sedan lämna synpunkter på teknik och användbarhet. KBT är en terapiform som passar bra för internetbehandling. Patienten behöver inte åka till vårdcentralen utan kan sköta sin behandling hemma på den tid som passar, säger Dan Comstedt, som är psykolog och en av de behandlare som deltar i piloten. Behandlingen pågår cirka två månader och är indelad i åtta moduler. Den inleds och avslutas med ett fysiskt möte där patienten och behandlaren träffas. Däremellan får patienten själv utföra olika uppgifter som finns i programmet. Patienten och behandlaren kommunicerar med varandra via den säkra plattformen. Jag tror att internetbehandlingar kommer att bli vanligare, och att vi får se en större palett av olika stöd och behandlingsformer i framtiden, säger Dan Comstedt. Förberedelserna för piloten har pågått sedan sommaren. Vi har varit på turné i regionen och informerat om plattformen. Det finns ett sug i många verksamheter efter att använda internet för stöd och behandling, men också många frågor om säkerhet, teknik, vårdprocesser och ersättningssystem, säger Anneli Uusitalo, webbutvecklare och projektledare för piloten i Region Jönköpings län: Det är jätteroligt och lärorikt att få vara pilot. Vi har ett bra nationellt samarbete och har fått mycket stöd från 1177 Vårdguiden. Den andra piloten är Koll på Aspergers på Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting. Projektet finansieras av Socialdepartementet via Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Dan Comstedt, psykolog på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping, ser fördelar med tt använda KBT via internet. 16
LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Styrning och ledning Landstingen och regionerna har enats om att genomföra gemensam utveckling och förvaltning för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Inera koordinerar och stödjer landstingens och regionernas e-hälsoarbete. Inera leds av en politisk styrelse som ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med huvudmännens intention. Styrelsen beslutar om frågor som är av väsentlig betydelse och övergripande natur som rör Ineras verksamhet. Styrelsen behandlar årligen verksamhetsplan och budget för nästkommande år och utfärdar rekommendation till beslut inom respektive huvudman. Beredningsgruppen bereder styrelsens ärenden och ska löpande avrapportera och stämma av med styrelsen och samtliga huvudmän. Beredningsgruppen består av landstings-/regiondirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer. Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan. Inera bereder ärenden och ansvarar för portföljstyrningen. Inera ansvarar också för att samordna Programrådet och projekt- och förvaltningsgrupperna. SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Styrelse Inera Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Presidium Beredningsgrupp Programråd Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper BEREDNINGSGRUPPEN Barbro Naroskyin, regiondirektör Region Östergötland, ordförande Agneta Jansmyr, regiondirektör i Region Jönköpings län Henrik Almkvist, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör, Stockholms läns landsting Monica Berglund, landstingsdirektör, Landstinget Västmanland Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne Mats Brännström, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen Adjungerade Hans Karlsson, direktör avdelningen för vård och omsorg, SKL Vesna Jovic, kommundirektör Huddinge kommun Åke Strandberg, Vårdföretagarna, vd Capio Specialistkliniker Patrik Sundström, programansvarig SKL/CeSam 17
LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Samordning och uppföljning Inera har skapat ett programkontor som samordnar och följer upp landstingens och regionernas gemensamma e-hälsosatsningar. I programkontorets uppdrag ingår portföljstyrning. Alla beställningar ska ha ett kostnads-, nytto- och koordineringsperspektiv. Helena Svedberg, samordnare för Ineras programkontor. Madeleine Marklund, handläggare på programkontoret och kundansvarig. Andreas Mårtensson, kundansvarig. Programkontoret bereder också alla underlag och idéer kring nya projekt och utvecklingsinsatser. Helena Svedberg är samordnare för programkontoret: Vår uppgift är att hitta synergier och identifiera olika beroenden. Kan vi återanvända något som redan finns? Vilken påverkan har idén på infrastrukturen? Stämmer förslaget med den gemensamma IT-arkitekturen och våra regelverk? Programkontoret är även sekretariat till styrelsen, styrelsens beredningsgrupp och programrådet, och har en samordnande roll för förvaltningsgrupper och projektstyrgrupper. Dialogmöten med kunden i fokus Under året har Inera besökt över hälften av landstingen och regionerna för att lyssna på hur våra ägare och kunder uppfattar oss, vilka behov de har och hur vi på bästa sätt kan stödja dem i vårt gemensamma arbete. Landstingsbesöken fortsätter 2015. En uppgift för Inera är att skapa effektiva verktyg så att landstingen och regionerna kan följa upp hur de använder de nationella tjänsterna och även kunna jämföra sig med andra. Vi har inrättat en ny funktion för kundansvar som kommer att utvecklas ytterligare under 2015. Landsting, regioner, kommuner Intresseanmälan Avsiktsförklaring Bedöma Bereda Förankra Godkänna Förankra Besluta Programkontor Beredning Programråd Vd Programråd Styrelse, vd Inera har en beställningsprocess för att välja ut, prioritera och starta projekt. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterade projekt som ska ingå i den gemensamma e-hälsoportföljen. 18
LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Förankring och dialog Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan med landstingen och regionerna kring de gemensamma e-hälsotjänsterna. Rådet bildades 2014 och ersätter strategiska rådet och programstyrgrupperna. Medlemmarna har utsetts av respektive landstings-/regiondirektör. Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har två representanter, övriga har en representant. Adjungerande medlemmar är SKL/CeSam, Famna och SLL/invånartjänster. Programrådet, som träffas en gång per månad, medverkar till att ta fram och prioritera de årliga verksamhetsplanerna och har en viktig roll i Ineras beställningsprocess där idéer och nya uppdrag bereds. Under året har Inera och Programrådet bland annat tagit fram ett nytt ramverk för landstingens och regionernas samverkan kring e-hälsa. Ramverket beskriver organisation, roller och ansvar inom samverkan. Programrådets medlemmar ska bereda och förankra gemensamma e-hälsofrågor inom sin organisation. De har mandat att föra talan för sin organisation i e-hälsofrågor och ansvarar för att kommunicera sina anslutningsplaner till Inera. Bakre raden Göran Ejbyfeldt, Västra Götalandsregionen Kim Nordlander, 1177 Vårdguiden/Umo (adjungerad) Margit Håkansson, Västerbottens läns landsting Anette Falkenrot, Västra Götalandsregionen Helena Svedberg, Inera Marit Nilsson, Region Jämtland Härjedalen Helén Andersson, Landstinget Blekinge Ulrika Landstöm, Region Örebro län Mittenraden Helena Glemdal-Bergkvist, Region Jönköpings län Lennart Skärblom, Famna (adjungerad) Bo-Göran Danielsson, Landstinget i Västernorrland Staffan Gullsby, Region Gävleborg Lars Kristensson, Region Skåne Göran Karlström, Landstinget i Värmland Bo Orlenius, Region Östergötland Ulf Gingby, Landstinget Dalarna Eva Järvholm, Landstinget i Kalmar län (ersättare för Anna Strömblad) Madeleine Marklund, Inera Främre raden Jan Cserpes, Region Kronoberg Solweig Rydmarker, Region Halland Anne Almqvist, Landstinget Västmanland Lennart Persson, Landstinget Sörmland Bo Magnusson, Region Gotland Christian Isacsson, Region Skåne Kristina Jonsson, Norrbottens läns landsting Saknas på bilden Seher Korkmaz, Stockholms läns landsting Petter Könberg, Uppsala läns landsting Karin Pihlgren, Stockholms läns landsting Anna Strömblad, Landstinget i Kalmar län Patrik Sundström, SKL/CeSam (adjungerad) 19
Tjänster och projekt 1177 Vårdguiden 1177.se har under året haft omkring sex miljoner besök per månad. Varje månad ringer omkring 450 000 personer till 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har testat en tolktjänst i 1177 Vårdguiden på telefon och under 2015 planeras ett införande av en nationell språktjänst. Det har gjorts ett utvecklingsarbete med syfte att ansluta rådgivningsstödet till Nationella patientöversikten. Tillsammans med SOS Alarm har 1177 Vårdguiden genomfört en kampanj för nyanlända svenskar för att öka kännedomen om när man ska ringa 112 respektive 1177. Patientlagen har fått en egen temasida på 1177.se med information om vad nya lagen innebär och vilka rättigheter patienten har. Hitta och jämför vård har flyttats till ny plattform. I juni lanserades Tema hjälpmedel på 1177.se, som första levarans i projektet Hitta och jämför hjälpmedel. Nästa leverans är en nationell hjälpmedelsdatabas som kommer att driftsättas 2015. Databasen, som innehåller information om hjälpmedelsprodukter, kommer att användas av sjukvårdshuvudmän och hjälpmedelsleverantörer, som stöd för förskrivning av hjälpmedel och avtalshantering. I januari 2015 utsågs 1177 Vårdguiden till landets bästa mobila webbplats i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Personliga e-tjänster (Mina vårdkontakter) Mina vårdkontakter har drygt två miljoner användare. Den mest populära funktionen är begäran om förnyat läkemedelsrecept. Under våren infördes en ombudsfunktion, som gör att vårdnadshavare kan hantera sina barns ärenden fram tills att barnet fyller 13 år. Landstingens informationsdirektörer har beslutat att varumärket Mina vårdkontakter ska avvecklas och att tjänsten i stället ska integreras närmare med 1177.se och bli en tydlig del av konceptet 1177 Vårdguiden. Arbetet sker successivt och kommer att pågå även under 2015. Journalen E-tjänsten Journalen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan patienter läsa sin egen journal. Region Skåne, Region Jönköpings län, Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland har infört Journalen och ytterligare sex landsting/regioner planerar anslutning under 2015. UMO Över en halv miljon ungdomar går varje månad in på UMO. Under hösten lanserade UMO en app som heter Fimpaaa! som ska hjälpa ungdomar att sluta röka. I februari 2015 får UMO ett nytt utseende. Under hösten har användare fått testa koncept och design som ska göra det enklare att hitta det man letar efter, både på webben och i mobilen. UMO.se utsågs i januari 2015 till Sveriges bästa webbplats för samhällskommunikation i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Stöd och behandling Projektet Stöd och behandling utvecklar en behandlingsplattform för vård- och omsorgsgivare i landsting, regioner, kommuner och hos privata vårdgivare med landstingsavtal. Plattformen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan behandlare 20
och patient kommunicera med hjälp av text, formulär, bild, film, ljud, chat, interaktivitet med mera. På sikt kommer plattformen att integreras med vårdgivarnas journalsystem. I december startade två piloter, i Jönköping respektive Stockholm. Nationella hjälplinjen Hjälplinjen är en stödtjänst för personer i psykisk kris, som framför allt finns på telefon men också på webben via 1177 Vårdguiden. Verksamheten startades ursprungligen av patient- och närståendeföreningar, och har inrymts i Ineras organisation sedan 2012. Förhandlingar pågår med målsättningen att uppdraget kan föras över till Stockholms läns landsting under 2015. Nationell patientöversikt (NPÖ) Alla landsting, nio kommuner och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är anslutna som producenter av information i NPÖ. Cirka hundra privata vårdgivare är indirekt anslutna via vårdavtal med landstingen. Vid årsskiftet var 217 kommuner anslutna som konsumenter, vilket är en ökning med 70 under året. 39 kommuner har påbörjat anslutning och resterande 34 kommuner har ännu inte anmält intresse. Antalet slagningar ökade med cirka 80 procent under året till ungefär 16 000. Ineras styrelse beslutade i april om ett nationellt regelverk för de som producerar information. Regelverket ställer krav på minsta informationsmängd som måste visas. Varje vårdgivare kan välja att publicera ytterligare information. Reglerna ger en gemensam struktur och gör att hälso- och sjukvårdspersonal känner tillit till NPÖ och vet vad de kan förvänta sig. Ordinationsverktyget Pascal Pascal används för dosordinationer när patienten får sina mediciner fördelade i påsar. Systemet används regelbundet av cirka 50 000 personer.i våras gjorde Inera en undersökning där cirka 800 sjuksköterskor och läkare som använder Pascal fick svara på frågor. Svaren visade på både fördelar och brister med Pascal. Samtliga brister har loggats och har, eller kommer att, åtgärdas. Vi har också utvärderat Pascal på surfplatta för mobil användning med positivt resultat. Under året har Pascal fått bättre meddelandefunktion och dos-flöde samt nya beslutsstöd. I september produktionssattes funktionen Registrera och ordinera i ett flöde, vilket innebär att både vårdpersonal utan personlig förskrivarkod och personal med personlig förskrivarkod kan förbereda patientinformation, läkare med förskrivarkod tar samtycke och kan sedan direkt ordinera. Pascal har också vidareutvecklats för att köras som referensapplikation mot NOD. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Under året har Försvarsmakten integrerat Sil i sina journalsystem vilket innebär att cirka 400 läkare i Sverige och i fält, har tillgång till Sil och Sfinx. Statens Institutionsstyrelse kommer också att ansluta och få tillgång till Sil på statliga behandlingshem för ungdomar. En ny version av Sil (4.0) levererades under hösten, liksom en ny version av Sil online. Förstudien Sil öppen data, som finansierats av Vinnova, levererades i maj och förstudien eped (läkemedel för barn), som beställts av SKL och departementet, levererades i juni. Departementet finansierar etableringen av denna kunskapskälla som ska vara tillgänglig nationellt från 2016. Journal- och läkemedelstjänster Projektets uppdrag är att samordna arbetet kring journaloch läkemedelstjänster för att invånare och vårdpersonal i kommuner och landsting ska kunna kommunicera och ha tillgång till samma e-tjänster. Först och främst innebär det att göra journalinformation tillgänglig så att vårdgivare kan nå den via sina journal- och verksamhetssystem. Invånare når sin journalinformation genom e-tjänsten Journalen via Mina vårdkontakter. I ett delprojekt tar Stockholms läns landsting (SLL) fram en applikation som kan ersätta nuvarande NPÖ. SLL utvecklar även en vårdgivarportal. Delprojektet har tagit fram en testversion av vårdgivarportal och applikationsplattform. De tjänstekontrakt som behövs för att migrera från nuvarande NPÖ, och som även används av Journalen, är klara. Adaptrar har utvecklats för att översätta tidigare NPÖ-standard till nya tjänstekontrakt. I december satte ehälsomyndigheten den nationella ordinationsdatabasen NOD i produktion. Tillsammans med receptregister och läkemedelsförteckning utgör NOD delarna i den samlade läkemedelslistan. E-tjänsten Journalen, som ersätter tidigare Sustains i Landstinget i Uppsala, togs i drift och används av fyra landsting/regioner. 21