KARLEBY STAD BYBEBYGGELSENS ETAPPGENERALPLAN PLANFÖRSLAG

KARLEBY STAD BYBEBYGGELSENS ETAPPGENERALPLAN PLANFÖRSLAG PLANBESKRIVNING Planutkast 15.2.2010 uppdatering 1.3.2010 Planförslag 21.6.2011 uppdatering 8.12.2011 Tidigare Sigma Konsultit Oy KARLEBY STAD

KARLEBY STAD - BYBEBYGGELSENS ETAPPGENERALPLAN PLANBESKRIVNING 8.12.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PLANBESKRIVNINGENS FÖRHÅLLANDE TILL GRUNDUTREDNINGARNA... - 4-2 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... - 5-2.1 Identifikationsuppgifter... - 5-2.2 Planens namn och syfte... - 6-2.3 Planens utgångspunkter... - 6-2.4 Planens målsättningar... - 6-3 PLANERINGSSKEDEN OCH DELTAGANDE... - 7-3.1 Planeringsskeden... - 7-3.2 Intressenter... - 8-3.3 Erhållna målsättningar från intressenter och myndigheter i beredningsskedet... - 10-3.3.1 Byaföreningar... - 10-3.3.2 Hörande i beredningsskedet... - 10-4 PLANERINGS- OCH DIMENSIONERINGSPRINCIPERNA... - 11-4.1 Högre styrande planer... - 11-4.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen... - 11-4.1.2 Landskapsplanen... - 11-4.1.3 Karleby generalplan 2010... - 12-4.1.4 Strandgeneralplan för Öja och Rödsö-Möller... - 12-4.1.5 Karleby stads strategi samt befolkningsutveckling... - 12-4.1.6 Trafik och kommunalteknisk planering... - 14-4.2 Dimensionering av stomlägenhet... - 16-4.3 Byggbehov... - 17-4.4 Byggplatsernas placering... - 19-4.5 En rättvis utveckling av byarna... - 19-4.6 Övriga planer den senaste tiden och anhängiga planer... - 19-5 PLANUTKASTSKEDET... - 20-5.1 Hörande i beredningsskedet... - 20-5.2 Bemötanden och terränggranskningar... - 20-5.3 Justeringar och alternativ för planutkastskedet (2010)... - 20-5.4 Antal byggplatser i planutkastskeden... - 22-6 FORTSATT PLANERING... - 23-6.1 Framläggande av planutkastet till påseende... - 23-6.2 Bemötanden och terränggranskningar... - 24-6.3 Ändringarna från planutkastet till planförslaget... - 24-6.4 Terränggranskning av preciserade byggplatser på området för bybebyggelsens etappgeneralplan i Karleby... - 31-7 BESKRIVNING AV GENERALPLANEN... - 32-7.1 Allmänna principer... - 32-7.2 Områden för bestående boende... - 32-7.3 Fritidsbostadsområden... - 35-7.4 Byggplatserna... - 37-7.5 Rekreationsområden och leder... - 45-7.6 Värdefulla områden med tanke på naturen... - 46-7.7 Landskaps- och kulturhistoriska värden... - 49-7.8 Trafik och kommunalteknik... - 52-7.8.1 Planering av vattenförsörjning... - 52-7.8.2 Trafiken... - 53-7.9 Jord- och skogsbruksområden... - 57-7.10 Vattenområden och grundvattenområden... - 59-7.11 Övriga områdesreserveringar och beteckningar... - 60-7.12 Allmänna planbestämmelser... - 61-8 KONSEKVENSBEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGET 2011... - 62-8.1 Allmänt... - 62-8.2 Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen... - 62-8.3 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö... - 65-8.4 Konsekvenser för marken och berggrunden samt vattnen... - 66-8.5 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna... - 67-8.6 Ekologisk aspekt på placeringen av byggplatserna i planen... - 68-8.7 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken. - 69-8.8 Konsekvenser för landskapet, kulturarvet och den byggda miljön... - 70-8.9 Konsekvenser för skyddsområden och Natura 2000-områden... - 70-8.10 Ekonomiska konsekvenser... - 71 - KARLEBY STAD Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

9 ETAPPGENERALPLANENS RÄTTSVERKNINGAR OCH GENOMFÖRANDE AV PLANEN... - 71-9.1 Allmänt... - 71-9.2 Åtgärds- och byggnadsinskränkningar... - 71-9.3 Avvikelse från generalplanen... - 72-9.4 Genomförande av planen... - 72 - BILAGOR: BILDMATERIAL 1 Strategikort för förbindelsesträckan Jalasjärvi Karleby riksväg 19/8 2 Strategikort för förbindelsesträckan Vasa Uleåborg riksväg 8 (C) 3 Åtgärdsutredning för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken-Witick bilaga 1 4 Åtgärdsutredning för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken-Witick bilaga 2 5 Åtgärdsutredning för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken-Witick bilaga 3 6 Åtgärdsutredning för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken-Witick bilaga 4 TABELLERNA 1-6 ÖVER STOMLÄGENHETSANALYS PLANKARTOR 1-6 1:10 000 och A3 förminskningar 1 Knivsund 2 Rödsö, Friis, Kirilax, Vittsar, Korplax, Witick, Kotkamaa 3 Lahnakoski, Hassis 4 Såka, Perkas, Högsveden, Åivo 5 Öja, Bodö, Långö, Tjäru 6 Kvikant, Hirvismossen PLANBETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER KARLEBY STAD Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

1 PLANBESKRIVNINGENS FÖRHÅLLANDE TILL GRUNDUTREDNINGARNA Materialet för etappgeneralplanen är indelat i två huvuddelar: I materialet för grundutredningsskedet och i materialet för planutkastskedet och planförslagsskedet. Grundutredningsskedet är skilt dokumenterat och ingår inte i denna planbeskrivning förutom referenserna. Grundutredningsdelen innehåller en grundutredningsrapport som har granskats 31.8.2004. Tabell 1. Grundutredningens bilagor enligt ämneshelheten. GRUNDUTREDNINGENS BILAGOR PLANERINGSSITUATION: Bilaga SUU1. Områdets läge och planområdet Bilaga SUU2. Delområdesindelning 1: 50 000 Bilaga SUU3. Delområdesindelning 1: 20 000 Bilaga SUU4. Utdrag ur Karleby generalplan 2010 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING: Bilaga MAA1. Bystruktur (byavis) BYGGNADSINVENTERING: Bilaga RAK1. Byggnadsinventering (byavis) TRAFIKEN: Bilaga LII1. Befintligt trafiknätverk, trafikmängder och trafikbuller (byavis) Bilaga LII2. Trafikplaneringar TEKNISK FÖRSÖRJNING: Bilaga TEK1. Vattentjänstnätverk (byavis) Bilaga TEK2. Eldistribution (byavis) NATURMILJÖN: Bilaga LUO1. Landskapets och naturens allmänna drag(byavis) Bilaga LUO2. Landskapets särdrag (byavis) Bilaga LUO3. Topografi (byavis) Bilaga LUO4. Naturmiljön särdrag (byavis) Bilaga LUO5. Yt- och grundvatten Bilaga LUO6. Jordmån (byavis) SERVICE, ARBETSPLATSER OCH BEFOLKNING: Bilaga PAL1. Servicestruktur Bilaga PAL2. Service och markägo (byavis) MILJÖNS STÖRNINGSFAKTORER: Bilaga HÄI 1. Störningsområden (byavis) BYGGNADSMÅLSÄTTNINGAR: Bilaga TAV1. Byggnadsmålsättningar (byavis) Program för deltagande och bedömning 21.9.2004 I grundutredningsskedet har dessutom utförts en s.k. byaföreningsenkät, vars resultat gav värdefull information om behoven byavis och om regionala naturvärden. Markägarnas intressen baserar sig på en utredning om ekonomisk inverkan av planläggning gjord av Karleby stad samt av responsen från utkastskedet. KARLEBY STAD 4 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

2 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 2.1 Identifikationsuppgifter Planeringsområdet omfattar byområden i Karleby stad enligt följande: Tabell 2. Ungefärligt planeringsområde 1. Knivsund 550 ha 2. Rödsö, Friis, Kirilax, Vitsar, Korplax, Witick, Kotkamaa 4 040 ha 3. Lahnakoski, Hassis 880 ha 4. Såka, Perkas, Högsveden, Åivo 4 800 ha 5. Öja, Bodö, Långö, Tjäru 1 450 ha 6. Kvikant, Hirvismossen 990 ha sammanlagt ca 12 710 ha Figur 1. Planeringsområdets indelning enligt byarna. Noggrannare uppgifter om områden finns i grundutredningen. KARLEBY STAD 5 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Kontaktuppgifter: Karleby stad Planläggningschef Veli-Pekka Koivu Planläggningsarkitekt Raija Portaankorva Generalplanarkitekt Päivi Cainberg Karleby stad Planläggningsavdelningen PB 43, 67100 KARLEBY Tel. 8289 111 Ramboll Finland Oy tidigare Sigma Konsultit Oy Arkitekt SAFA Jouni Laitinen Miljöplanerare YHS Petri Hertteli Ingenjör YHS Suvi-Elina Maunu Ramboll Finland Oy Långbrogatan 1 67100 KARLEBY Tel. 020 755 7600 2.2 Planens namn och syfte En generalplan utarbetas över området i enlighet med Markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft i början av år 2000. Planens namn är Karleby bybebyggelsens etappgeneralplan. Planen kompletterar Karleby generalplan 2010 som en noggrannare generalplan och som efter godkännande ska följas som plan för byområden. I enlighet med stadsstyrelsens beslut har Rödsö bygeneralplan (från början av 1980-talet) inte mera följts på grund av att planen är föråldrad och området är fullbebyggt. 2.3 Planens utgångspunkter Planens utgångspunkter har beskrivits i en separat grundutredningsrapport. I rapporten beskrivs även områdets planeringssituation. 2.4 Planens målsättningar Planens målsättning är att med en etappgeneralplan med rättsverkningar definiera principerna för byggloven och tillstånden för miljöåtgärder som utförs i byarna samt övriga avgöranden och principer som styr planeringen av markanvändningen. (Begreppet etapplan betyder att hela landsbygdsområdet inte utreds enligt markanvändnings- och bygglagens alla innehållskrav, utan till exempel omfattande jord- och skogsbruksområdens naturvärden utreds i mindre omfattning.) Målsättningarna finns noggrannare beskrivna i grundutredningsrapporten. I och med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuners sammanslutning till Karleby stad från början av år 2009 blir det nödvändigt att utarbeta en motsvarande generalplan också för de anslutna kommunernas byområden. KARLEBY STAD 6 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

3 PLANERINGSSKEDEN OCH DELTAGANDE 3.1 Planeringsskeden Planläggningens inledning: 7.4.2003 236. Beslut om utarbetning av plan/ stadsstyrelsen 15.4.2003 Förberedande principdiskussion/miljöcentralen Grundutredningsskedet: 31.8.2004 Grundutredningar 21.9.2004 Program för deltagande och bedömning Planutkast: 24.2.2005 Lägesrapport, konsulten/staden 30.9.2005 Planutkast 10.10, 17.10, 18.10.2005 Presentation av utkastet för byaföreningar / byagårdar Oktober 2005 Presentation av utkastet för nämnden /staden 17.10 11.11.2005 Hörande i beredningsskedet Planförslag (utkast): 24.9.2007 Planförslag 24.9.2007 Presentation av planförslagets principer för stadsstyrelsen Planutkast (2010): 4.11.2009 Planutkast 18.11.2009 Samråd med myndigheter 15.2.2010 Planutkast Stadsstyrelsen beslöt 22.2.2010 95 lägga fram utkastet till Bybebyggelsens etappgeneralplan på nytt till påseende Etappgeneralplanen har varit framlagt till påseende för andra gången som utkast under tiden 4.3-9.4.2010 KARLEBY STAD 7 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Planförslag 20.6.2011 Planförslag Stadsstyrelsen fattade 31.10.2011 551 beslut om att godkänna den föreslagna etappgeneralplanen för bybebyggelsen och lägga fram den offentligt Förslaget till etappgeneralplan för bybebyggelsen finns offentlig framlagt under tiden 14.12.2011 16.1.2012. 3.2 Intressenter Myndigheter, vilkas verksamhet behandlas i planeringen KARLEBY STAD: Förtroendeorgan Tekniska nämnden Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Byggnads- och miljönämnden Förvaltningsorgan Tekniska servicecentret Övriga förvaltningar i enlighet med uppdrag som inriktas på sektorn Stadsplaneringsgruppen Stadsplaneringsgruppen verkar som styrgrupp för utarbetningen av etappgeneralplanen GRANNKOMMUNERNA SOM GRÄNSAR TILL PLANERINGSOMRÅDET: Kronoby kommun Säbråvägen 2, 68500 Kronoby Larsmo kommun Norra Larsmovägen 30, 68570 Larsmo STATENS MYNDIGHETER: Forststyrelsen Hovrättsesplanaden 16, 65100 Vasa Museiverket PB 913, 00101 Helsingfors Lantmäteriverket PB 1008, 67100 Karleby Mellersta Österbottens förbund Strandgatan 14, 67100 Karleby Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (ELY-centralen) Huhtalantie 2, 60220 Seinäjoki Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten (ELY-centralen) Ristrandsgatan 1, PB 240, 67101 Karleby KARLEBY STAD 8 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Trafikverket PB 185, 00101 Helsingfors MYNDIGHETSLIKNANDE UPPGIFTER: Anvia Abp Karleby Telefon Torggatan 36, 67100 Karleby Karleby Energi PB 165, 67101 Karleby Regionförvaltningsverket PB 200, 65101 Vasa Skogscentralen Kusten Kvarngatan 15, 65100 Vasa Fingrid Oyj Sähkötie 24, 41900 Petäjävesi Markägarna De, vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas märkbart samt andra som upplever att planen berör dem Ägarna och innehavarna av mark- och vattenområden inom planeringsområdet Ägarna och innehavarna av mark- och vattenområden utanför planeringsområdet Invånarna i planeringsområdets influensområde Företag och näringsidkare Personer som arbetar eller går i skolan i området Användare av företagens och inrättningarnas service Företagen Sonera Abp Anvia Abp Karleby Telefon Elisa Abp Områdets övriga företag och företag vilkas verksamhet generalplanen berör Sammanslutningar och organisationer Karleby Företagare rf Skogsvårdsföreningen Norrskog MTK - Keski-Pohjanmaa Österbottens svenska producentförbund r.f. Keski-Pohjanmaan Lintutieteellinen yhdistys Gamlakarleby Fågel- och Naturvänner r.f. Kokkolanseudun Luonto ry Kokkolan Nuoret Luonnonystävät ry Övriga lokala sammanslutningar och organisationer, vilkas verksamhet generalplanen berör Byaråd Områdets alla byaråd Kaustar-Kirilax Byaråd Rödsö-Palo Byaråd Såka Byaråd Långö Byagille Öja Byaråd Åivo Byaråd Övre Korplax Byaråd Kotkamaa Byaråd Kvikant Byaråd Korplax Byaråd Railotbackens Byaråd Hongabackens Byaråd Vessibackens Byaråd Rimmi Byaråd Kallotbackens Byaråd KARLEBY STAD 9 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

3.3 Erhållna målsättningar från intressenter och myndigheter i beredningsskedet Som grund för Karleby stads målsättningar har varit utredningarna Kokkolan kaupungin kaavatalousselvitys 2002 (planekonomisk utredning) och Kokkolan maaseutualueiden tulevaisuuden visiot 2016 (framtidsvisioner för landsbygdsområden). Beredningsskedets målsättningar och ställningstaganden erhölls i grundutredningsskedet 2003 via byaföreningsenkäten samt under oktober-november 2005 hållna höranden i beredningsskedet. Under åren 2004 och 2005 har dessutom antecknats ett tjugotal skriftliga eller muntliga målsättningar. Både stadens och byarnas målsättningar kulminerar i möjligheterna och utmaningarna som utvecklingsmodellerna för befolkningen medför. 3.3.1 Byaföreningar Byaföreningarna tillsändes en enkät genast i början av planeringen 2003. Med hjälp av enkäten kartlades byaföreningarnas nuvarande verksamhet på området samt planering för framtiden. Dessutom samlades information om naturmiljön, landskapet, störande faktorer i miljön, samhällstekniken och rekreationsanvändningen. Enkäten sändes senhösten 2003 till aktiva inom byaföreningar samt till övriga kretsar med god lokalkännedom vilka Karleby stad och konsulten kände till (natur- och miljöärenden). 3.3.2 Hörande i beredningsskedet Under tiden då utkastet för etappgeneralplanen var till påseende (17.10 11.11.2005) erhölls 105 synpunkter. Huvuddelen av anmärkningarna gällde önskemål om erhållning av nya byggplatser för småhus 60 %, djurgårdar och deras skyddszoner 7 %, avlägsning av beteckningen byggnadsskydd 7 %, justering av grundutredningarna 6 %, naturvärden 5 %, rekreation 4 %, stomlägenheter 2 %, utvidgning av planområdet 2 % och avlägsnande av byggplatser 1 %. Tabell 3. Sammanfattning av markägarnas synpunkter. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Rödsö Lahnakoski Såka Kvikant Knivsund Öja 30 1 31 5 13 25 Synpunkt 1. Rödsö 2. Lahnakoski 3. Såka 4. Kvikant 5. Knivsund 6. Öja Planområd e Flera tomter 1-33 % 43 % 38 % 39 % 26 % 35 % 2 Flera tomter >2 27 % 100 % 16 % 13 % 19 % 35 % 25 % Flyttning av 2 % 14 % 13 % 7 % 6 % byggplats Avlägsnande av 7 % 1 % byggplats Flyttning av 4 % 3 % 2 % byggrätter mellan stomlägenheter Precisering av 8 % 3 % 7 % 10 % 6 % grundutredningarna Utvidgning av 10 % 2 % planområdet Djurgårdar/ 8 % 3 % 23 % 7 % 7 % 7 % skyddszoner Byggnads-skydd 10 % 11 % 3 % 7 % Rekreation 3 % 7 % 9 % 4 % Naturvärden 2 % 3 % 13 % 7 % 7 % 5 % KARLEBY STAD 10 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

4 PLANERINGS- OCH DIMENSIONERINGSPRINCIPERNA 4.1 Högre styrande planer 4.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen Huvudmålsättningen med de riksomfattande målen för områdesanvändningen är att säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen har reviderats med statsrådets beslut 13.11.2008 och de trädde ikraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen förutsätter att: växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet främjas. I glest bebyggda landbygdsområden beaktas nyttjande av befintliga strukturer, tillgången på service, förutsättningar för en mångsidigare näringsverksamhet samt bevarandet av miljövärden. bebyggelsen på landsbygden, fritidsbosättningen samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen. näringar som grundar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare beaktas. befintliga samhällsstrukturer nyttjas och tätorter görs mera enhetliga. man i utvecklingen av samhällsstrukturen försöker minska behovet av trafiken, förbättrar trafiksäkerheten och betingelserna för kollektivtrafiken. nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen. bördiga och enhetliga åkrar inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner. huvudmålsättningen är att utveckla samhällsstrukturen så att den blir så fast och fungerande som möjligt. I detta syfte strävar man framför allt efter att minska behovet att bygga nya tekniska nätverk och nytt serviceutbud samt att styra bosättningen och annat till samhällsstrukturen 4.1.2 Landskapsplanen Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och myndigheternas övriga planering som gäller markanvändningen. Första etapplanen för Mellersta Österbottens landskapsplan (fastställd 24.10.2003) innehåller följande ärenden som ska beaktas i planeringen: ny väglinje eller väglinje som ska förbättras riksväg nr 8, Hamnvägen, södra omfartsvägen behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik på riksvägarna 8 och 13 KARLEBY STAD 11 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

behov av förbindelse för huvudled för snöskoterkörning område som är landskapsmässigt eller regionalt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsområdet nationellt och landskapsmässigt värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden grundvattenområde som är viktigt eller som lämpar sig för vattentäkt speciellt viktigt område med tanke på naturens mångfald byarna fornminnesobjekt högspänningslinje Andra etapplanen för Mellersta Österbottens landskapsplan har fastställts av statsrådet 29.11.2007. Etapplanen omfattar mångsidig användning av myrarna, vindkraftsproduktionen och servicenätet för handeln samt som uppdaterande teman fornlämningarna och landskaps- och kulturobjekten. Samtidigt upphäver bekräftelsebeslutet i första etapplanen anvisade områden som är värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsområde, områden för centrumfunktioner samt fornminnen. Tredje etapplanen för landskapsplanen har godkänts i landskapsfullmäktige 22.4.2010. Planen kompletterar och uppdaterar redan fastställda element efter behov. Det centralaste nya temat är en samordning av skyddande av grundvatten och stenmaterialsförsörjning. Den tredje etapplanen har lämnats in till miljöministeriet för fastställande. Planen vinner laga kraft efter beslut om fastställande. 4.1.3 Karleby generalplan 2010 Bybebyggelsens etappgeneralplan ersätter Generalplanen 2010 utan rättsverkningar vad gäller styrningen av bosättningen på landsbygden och i byar. 4.1.4 Strandgeneralplan för Öja och Rödsö-Möller Strandgeneralplanen styr placeringen av fritidsbebyggelsen i havsnära strandområden i Karleby. I planen har inte undersökts behovet av tilläggsbyggande för bestående boende året om. Som utgångstidpunkt för dimensioneringen av stomlägenheterna i strandgeneralplanen har använts år 1969. 4.1.5 Karleby stads strategi samt befolkningsutveckling Befolkningens åldersstruktur ändrar märkbart under detta årtionde och medelåldern på arbetskraften ökar. En stor del av de s.k. stora åldersklasserna går i pension under detta årtionde. Åldersklasserna som träder in på arbetsmarknaden är snart mindre än åldersklasserna som går i pension. Detta torde leda till åtminstone en selektiv överefterfrågan på arbetskraft - och på lång sikt till en kulturell mångfald bland invånare. Samtidigt ökar arbetslivets krav på kompetens bl.a. på grund av förändringarna inom teknologin. Storleken på åldersklasserna på olika skolstadier minskar så småningom. Speciellt på hela landskapets nivå är inverkan betydande. Karlebys invånarantal har ökat under de senaste åren enligt följande: KARLEBY STAD 12 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

år totalt förändring 1990 34559 957 2000 35492 933 2001 35539 47 2002 35554 15 2003 35583 29 2004 35756 173 2005 35888 132 2006 36267 379 2007 36516 249 2008 36966 450 Som grund för generalplanearbetet har utarbetats utredningarna: Maaseutualueiden kaavatalousselvitys 2002 (planekonomisk utredning av landsbygdsområden) och Kokkolan maaseutualueiden tulevaisuudenvisiot 2016 (2030)(framtidsvisioner för landsbygsområden). I utredningen Maaseutualueiden kaavatalousselvitys (planekonomisk utredning av landbygdsområden) har tre utvecklingsvisioner granskats för Karlebys område före kommunsammanslagningen 2009 Utvecklingen av en ostyrd landsbygd: Bostadsbyggandet livligt 466 bostäder till landsbygdsbyarna (446 småhus och 20 rad- eller parhus) under åren 1998 2015. Det befintliga bostadsbeståndet, ca 1 200 bostäder, skulle öka med ca 40 procent. I de nya bostäderna skulle totalt 1 085 invånare bosätta sig. Karlebys invånarantal uppskattas öka med ca 2 700 invånare - > år 1996 ca 35 500 invånare och år 2015 ca 38 250 invånare. Invånarantalet på landsbygdsområden från läget år 1996 skulle öka från 3 622 invånare till ca 3 900 invånare. Landsbygd med minskande resurser: Litet bostadsbyggande till landsbygdsbyarna 140 bostäder (135 småhus och 5 rad- eller parhus) under åren 1998 2015. Det befintliga bostadsbeståndet, ca 1 200 bostäder, skulle öka med ca 11 procent. I de nya bostäderna skulle totalt 312 invånare bosätta sig. Karlebys invånarantal uppskattas minska med ca 500 invånare år 1996 ca 35 500 invånare och år 2015 ca 35 000 invånare. Invånarantalet på landsbygdsområden från läget år 1996 skulle minska från 3 622 invånare till ca 3 000 invånare. Byarnas planmässiga utveckling: Bostadsbyggandet ganska livligt 262 bostäder till landsbygdsområden (244 småhus och 18 rad- eller parhus) under åren 1998 2015. Det befintliga bostadsbeståndet, ca 1 200 bostäder, skulle öka med ca 22 procent. I de nya bostäderna skulle totalt 637 invånare bosätta sig. Karlebys invånarantal uppskattas kvarstå ungefär oförändrat - > år 1996 ca 35 500 invånare och år 2015 ca 35 050 invånare. Invånarantalet på landsbygden skulle kvarstå ungefär oförändrat med 3 600 invånare. I utredningen Kokkolan maaseutualueiden tulevaisuudenvisiot 2016 (2030) (framtidsvisioner för landsbygdsområden) framförs att man på basis av statistikcentralens invånarprognos och industrins utvecklingsperspektiv kan förutspå Karleby en jämn och till och med ljus nära framtid. De stora åldersklasserna uppnår pensionsåldern, mortaliteten överstiger nativiteten, migrationen kan förlänga befolkningsökningen, men efter år 2020 börjar Finlands folkmängd minska. Även Karlebys folkmängd minskar efter 2020. Befolkningsutvecklingen i Karleby stad kommer för sin del att avgöra vilket byggtryck inriktas även på landsbygdsbyarna. Befolkningsutvecklingen i KARLEBY STAD 13 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Karleby med de stora åldersklassernas övergång i pension och förändringarna i den demografiska försörjningskvoten följer huvudsakligen utvecklingen i hela Finland. 4.1.6 Trafik och kommunalteknisk planering Byggandet av Karlebys södra omfartsväg i framtiden och utvecklingen av riksväg 8 har varit utgångspunkten för utarbetandet av etappgeneralplanen. Målsättningarna för utvecklingen av huvudvägarna och verksamhetslinjerna, rapport 2007 (Pääteiden kehittämisen tavoitteet ja toimintalinjat) Vägförvaltningens styrgrupp godkände 17.12.2007 i rapporten om målsättningarna för utvecklingen av huvudvägarna och verksamhetslinjerna målnivåer för riksvägarnas förbindelsesträckor och etapper, vilka utgör utgångspunkterna för en noggrannare fortsatt planering och programmering av vägsträckornas utveckling, samt för annan planering av markanvändningen. Utdrag ur rapportens strategikort som gäller vägprojektens förbindelsesträckor på Karlebys område har bifogats som bilderna 1-2. Tabell 4. Målsättning och planreserveringar för stamvägarnas förbindelsesträckor (se noggrannare bifogade bilder 1 och 2). Förbindelsesträckan Målsättning (under byggnad och efter redan beslutna) Mest betydande planreserveringar (läget augusti 2007) Beskrivning Rv 19/8 Jalasjärvi Seinäjoki Karleby 167 km, ÅMD 4 900 Rv 8 Vasa Uleåborg 292 km, ÅMD 4 600 2-filig väg, i regel 100 km/h. Omfartsvägen i Laihela, omkörningsfil från Kainasto till Halkosaari, omfartsvägen i Seinäjoki. Seinäjoki Nurmo 2+2- filig väg. Nurmo Lappo 2+2-filig väg med planskilda anslutningar. Från Nykarleby till Karleby 2- filig väg med återkommande omkörningsområden med mittfil, 100 km/h, i tätorter 80 km/h. Från Vasa till Smedsby och från Limingo till Haaransilta 2+2-filig väg med planskilda anslutningar. I övrigt 2-filig väg med återkommande 2+1- omkörningsområden. Östra omfartsväg, Seinäjoki. I landskapsplanen. Smedsby omfartsväg. I förslaget till landskapsplan. Vid Brahestad, ställvis ny linjering. I landskapsplanen. (efter 2030: Karleby och Helsingby Vassor omfartsvägar). Åtgärdsutredning för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken och Witick Vägförvaltningens Vasa vägdistrikt och Karleby stad har i samarbete utarbetat en åtgärdsplan för riksväg 8 för vägsträckan mellan Biskopsbacken och Witick i Karleby. Rapporten blev klar i april 2008. Syftet med planeringen var att utreda hur man kan trygga trafiksmidigheten och säkerheten samt anslutningarnas funktionsduglighet i framtiden på riksvägssträckan. Syftet är också att utreda utvecklingsförutsättningarna för markanvändningen inom planeringsområdet och förbindelserna till riksvägen. Med de planerade utvecklingsåtgärderna säkerställs en fungerande trafik på riksväg 8 före byggandet av Karleby omfartsväg. KARLEBY STAD 14 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

I riksvägens utvecklingslösning ersätts Älvdalsvägen/Borgsvägens befintliga plankorsning med en planskild anslutning. Den befintliga underfarten bevaras. Söder om riksvägen mellan Älvdalsvägen och Vessivägen byggs en parallellgatuförbindelse. Vessivägens befintliga plankorsning ersätts med en ensidig anslutning som hindrar trafiken från att svänga till vänster upp på riksvägen. Den kanaliserade plankorsningen vid Vitsar bensinstation förblir oförändrad. Av säkerhetsskäl flyttas anslutningen till Söderbacka enskilda väg, som ligger öster om Perho å, 150 200 meter österut och till anslutningen byggs en väjningsplats. Vid Korplax görs arrangemang för enskild väg. Till fastigheterna anvisas körförbindelse via den befintliga leden för gång- och cykeltrafik som ska breddas, vilket förutsätter en breddning av leden samt förbättring och breddning av konstruktionen. Den befintliga parallellvägen norr om riksvägen, Finnilävägen, beläggs och upplyses. Norr om riksvägen, mellan anslutningen till Friisvägen och Ruotsalovägen, byggs en fortgående enhetlig parallellvägförbindelse. Riksvägens anslutningar till enskilda vägar och tomter avlägsnas och förbindelser till parallellvägen byggs. I parallellväglösningen ingår den kanaliserade fyrvägskorsningen med refuger som ska byggas vid anslutningen riksvägen-friisvägen. Anslutningen vid bensinstationen i Korplax förbättras genom att bygga en kanalisering med refug och en fil med möjlighet att svänga till höger (reservation). Den befintliga filen på stadssidan för trafik som svänger till höger och anslutningen vid bensinstationen avlägsnas. Bl.a. för lantbrukstrafik byggs vid Witick vid riksvägen en gångtunnel för enskild väg till den nya parallellvägen norr om riksvägen. Gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik Vid anslutningen Älvdalsvägen/Borgsvägen bevaras riksvägens befintliga gångtunnel för gång- och cykeltrafik samt befintliga sex par hållplatser. De livligaste hållplatserna utrustas med regn- och vindskydd. Längs Borgsvägen och Älvdalsvägen byggs en led för gång- och cykeltrafik mellan den nya parallellgatan på norra sidan och anslutningen till Strangvägen. Öster om Vitsar bensinstation byggs en gångtunnel för gångoch cykeltrafik, likaså öster om anslutningen vid Korplax bensinstation. Den nya enskilda vägens underfart, som byggs vid Witick, betjänar också gångoch cykeltrafik. Från underfarten byggs en förbindelse till leden för gång- och cykeltrafik i riktning med riksvägen. I etappgeneralplanen beaktas utvecklingsbehoven för riksväg 8. Anslutningsbegränsningarna för vägar som ska utvecklas och därmed även eventuella behov för parallellvägar inverkar mest på utvecklingen av byarna. Bifogade bilder 3-6: Åtgärdsplanen för utveckling av riksväg 8 mellan Biskopsbacken - Witick Dubbelspårig bana mellan Karleby och Ylivieska Dubbelspåret som ska byggas mellan Karleby och Ylivieska utgör en del av utvecklingen av banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg. Samtidigt görs en grundläggande förbättring av den befintliga banan. Det har föreslagits att projektet genomförs enligt livscykelmodellen (Public-Private-Partnership). Livscykelmodellen är en investeringsform enligt vilken den som realiserar banan inte bara planerar och bygger den utan också svarar för dess KARLEBY STAD 15 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

finansiering och underhåll under en överenskommen period. För avsnittet Karleby-Ylivieska avser Banförvaltningscentralen att förhandla om ett 20-30 årigt avtal. Enligt översiktsplanen för dubbelspåret Karleby-Ylivieska väntas kostnaderna för byggfasen bli 263 miljoner euro. Det totala värdet av realiseringen beräknas bli 660 miljoner euro. Åtgärder på planeringsområdet i anknytning till byggandet av dubbelspåret Karleby-Ylivieska och den grundläggande förbättringen av den nuvarande banan är att avlägsna tre planskilda korsningar och att ersätta dem med underfarter. Åtgärderna inverkar på markanvändningen och vägarrangemangen längs banan. Vid utvecklandet av byarna i närheten av järnvägen ska byggandet av dubbelspåret, avlägsnandet av plankorsningar samt införandet av nya korsningslösningar samt banbullerområde beaktas. 4.2 Dimensionering av stomlägenhet Dimensioneringen av stomlägenheter är ungefärlig och dess syfte har varit att utforma lokalt jämlikt byggande. Som utgångspunkt har använts tidpunkten 1.1.1969. I dimensioneringen granskas de lägenheter som finns på generalplanområdet och som införts i fastighetsregistret. Som stomlägenhetskartor har använts grundkartor kartlagda åren 1965-1975 (1947). Kartläggningsåren på kartbladen varierar på olika håll i Karleby. Tabell 1 är utgångspunkt för dimensioneringen i bycentrum, och tabell 2 för randområden. Mindre lägenheter som redan tidigare bildats för byggande (på 1950-talet) samt marker som staden äger behandlas skilt. Utgångspunkten är att endast stomlägenheten i närheten av bystrukturen inverkar på dimensioneringen och att jord- och skogsbruksområden belägna långt från bystrukturen inte har inverkan. Tabell 5. Använd dimensionering i generalplanutkastet AT-OMRÅDEN (bycentrum) Översiktsplan för lågtrycksavlopp Öja-Larsmo Karleby stad utarbetar en översiktsplan för ett lågtrycksavlopp för Öja- Larsmo, vilken omfattar ca 70 fastigheter längs Öjavägen, Bodövägen och Laggnäsvägen. I planen har framförts att det i Långö by i Öja byggs ett lågtrycksavloppsnät samt ett överföringsavlopp till Larsmo kommun för rening av avloppsvatten. Stomlägenhetens minimiareal (ha) Antal byggplatser (st.) AO-OMRÅDEN (byarnas randområden) Stomlägenhetens Antal minimiareal (ha) byggplatser (st.) 0,00 0,49 0 0,00 1,99 0 0,50 1,99 1 2,00 3,99 1 200 3,99 2 4,00 7,99 2 4,00 7,99 3 8,00 11,99 3 8,00 14,99 4 12,0. 19,99 4 över 15 ha 5 över 20 ha 5 KARLEBY STAD 16 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Figur 2. Ungefärlig placering av AT och AO dimensioneringsområden 4.3 Byggbehov Bedömningen av behovet av bostadshus baserar sig på byggtrycket och invånarantalet i byarna de senaste åren. Dessutom har prognoserna för befolkningsutvecklingen till år 2030 beaktats. Som grundläggande utgångspunkt är att befolkningsantalet i planeringsområdet under de följande 20 åren kommer att öka och att ökningen fördelar sig mellan detaljplanområden och byområden i samma förhållande som befolkningsförhållandet är just nu mellan bybebyggelsen och stadsbebyggelsen. I dimensioneringen beaktas minskningen av medelstorleken på bostadshushållen, ökningen av boenderymligheten samt höjningen av boendets kvalitetsnivå. Alla dessa faktorer upprätthåller och ökar för sin del byggverksamheten också i byområdena. Tabell 6. Planering av bostadsproduktion, ur Bostadspolitiskt program för Karleby (godkänt av stadsfullmäktige 20.2.2006) KARLEBY STAD 17 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Figur 3. Bostadsproduktion/Befolkningsutveckling ur Bostadspolitiskt program (godkänt av stadsfullmäktige 20.2.2006). Dimensioneringen av etappgeneralplanens framtida bostadsproduktion, d.v.s. hur många bostadshus byggs i byarna, ställs i relation till byggmängderna för hela staden på så sätt att Karlebys stadsstruktur inte splittras. I praktiken betyder detta att det byggs lika mycket i stadsområdet och i byområden i förhållande till invånarantalet. Vissa av befintliga landsbygdsområden (randområden) kommer troligen i framtiden att detaljplaneras och ändras till stadsliknande områden. Dessa områden anvisas i etappgeneralplanen. Staden har förberett sig för framtida byggbehov genom att köpa områden lämpade för byggande i byarna. För dessa områden har utarbetats och utarbetas separata planer. I förhållande till befolkningsmängden är behovet av bostadsproduktion i byområdena ca 11 % av den totala bostadsproduktionen, och bostadsproduktionen består nästan helt av småhus. Småhusproduktionens andel av Karlebys bostadsproduktion är ca 30 50 % av den totala bostadsproduktionen. I det bostadspolitiska programmet är målet för den totala bostadsproduktionen för närvarande ca 200 bostäder per år och torde förbli på denna nivå. De årliga variationerna är stora och kan förklaras med konjunkturer och räntenivån. KARLEBY STAD 18 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Byggandet kan till stor del basera sig på en granskning som gjorts byggplatsvis i samband med generalplanen. Byggtrycket i vissa redan tätt bebyggda byar kan vara betydligt större än det på basis av generalplanens dimensionering kan tillåtas. I dessa områden har man uppnått eller kommer de närmaste åren att uppnå tröskeln för uppgörande av detaljplan. Således kommer den totala byggmängden för den befintliga bybebyggelsen att vara större än man uppskattat i känslighetsanalysen. Tabell 7. Bostadsproduktionens känslighetsanalys i olika områden. HELA STADEN STADSOMRÅDET BYOMRÅDEN CA 2500 3500 BOSTÄDER 150 205 BOSTÄDER/ÅR CA 2200 3100 BOSTÄDER 130 180 BOSTÄDER/ÅR CA 300 400 BOSTÄDER 18 24 BOSTÄDER/ÅR 4.4 Byggplatsernas placering Vid placeringen av byggplatserna har planeringsprinciperna i tabell 8 följts. Tabell 8. Principerna för anvisning av nya byggplatser PRINCIPERNA FÖR ANVISNING AV NYA BYGGPLATSER Landsbygdsbyarnas utveckling stöds Utanför störningsområden Till befintlig bystruktur, till närheten av bosättning Stomlägenhetens dimensionella byggrättt De bästa byggplatserna Till den största av de utbrutna lägenheterna Förhållandet mellan lägenhetens areal/använda byggplatser Till lägenhet som klart utbrutits till småhustomt Markägarens aktivitet, planekonomisk utredning/ synpunkter planutkast Terrängbesök och analyser i utkastskedet 4.5 En rättvis utveckling av byarna Principen för planeringen är att byarna inte indelas dimensionellt i olika klasser utan att de utvecklas enligt samma principer i förhållande till invånarantalet. I allmänhet hoppas man med hänvisning till hållbar utveckling att byn skulle fungera som ett samhälle och att den nya bosättningen byggs som en del av den gamla bystrukturen. Det är skäl att skilja åt de egentliga fungerande bysamhällena från slumpmässigt byggande i detaljplanens närområde där byggandet ofta baserar sig på det detaljplanerade områdets närhet och på servicen. Genom denna klara åtskiljning av planområde och landsbygdsby tryggas både utvecklingen av äkta landsbygdsbyar och den planmässiga utvecklingen av ett tätt tätortsområde samt tryggandet av service. De nya byggplatserna byavis som utgör grunden för planläggningen finns presenterade i generalplanens beskrivning. 4.6 Övriga planer den senaste tiden och anhängiga planer Övriga faktorer som inverkar på dimensioneringen finns i grundutredningsrapporten. KARLEBY STAD 19 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

5 PLANUTKASTSKEDET 5.1 Hörande i beredningsskedet Planutkastet 30.9.2005 för bybebyggelsens etappgeneralplan var till påseende 17.10 11.11.2005. Markägarna inlämnade 105 åsikter och korrigeringsönskemål som fördelade sig enligt plankartorna: 1. Knivsund 10 %, 2. Rödsö, Friis, Kirilax, Vitsar, Korplax, Witick, Kotkamaa 30 %, 3. Lahnakoski, Hassis 1 %, 4. Såka, Perkas, Högsveden, Åivo 30 %, 5. Öja, Bodö, Långö, Tjäru 24 %, 6. Kvikant, Hirvismossen 5 %. Åsikterna och korrigeringsönskemålen beaktades som sådana till ca 30 %, delvis till ca 40 % och ca 30 % kunde inte beaktas. 5.2 Bemötanden och terränggranskningar Bemötanden till åsikterna och korrigeringsönskemålen gavs våren 2006. Bemötandena kompletterades med terränggranskningar sommaren-hösten 2007, varefter ett utkast till planförslag utarbetades 25.9.2007. Planläggningsprocessen avstannade när planerna för riksväg 8 och de nya översvämningsföreskrifterna väntades bli klara. Man ville beakta dem i planen. Hösten 2009 kom kommunen och konsulten överens om att planeringsprocessen fortsätter som ett nytt planutkast. Planutkastet 4.11.2009 presenterades vid myndighetssamrådet 18.11.2009. Efter samrådet bearbetades utkastet i enlighet med givna kommentarer och förhandsutlåtanden och ett planutkast utarbetades 15.2.2010. I och med det nya planutkastet uppdaterades även bemötandena. 5.3 Justeringar och alternativ för planutkastskedet (2010) I detta kapitel beskrivs de lösningar som i samband med hörande i beredningsskedet väsentligt ändrades eller som avlägsnades helt i planutkastskedet (2010). De lösningar som blev kvar från utkastskedet (2005) i planutkastet (2010) beskrivs i kapitel 6, beskrivning av generalplanen. 1. Ifall markägaren inte i grundutredningsskedet inlämnat önskan om byggplats har i planutkastet (2005) nya byggrätter i huvudsak anvisats den största av de utbrutna lägenheterna eller den lägenhet som tydligt har utbrutits till tomt. 2. Alla anvisade byggplatser i planutkastet (2005) och byggplatserna framförda i markägarnas synpunkter har granskats i terrängen. I de fall där den av markägaren föreslagna byggplatsen till byggbarheten samt med tanke på natur- och landskapsvärden visat sig lämplig som byggplats, har byggplatserna anvisats/flyttats enligt markägarens önskan och i den omfattning som dimensioneringen av stomlägenheten tillåter. Ifall en plats inte kunnat anvisas byggplats enligt dimensioneringen av stomlägenhet, har bostadsområdet utvidgats till önskad byggplats. 3. Planutkastet (2010) har kompletterats med de byggplatser vilka har beviljats bygglov efter att planutkastet (2005) var till påseende. KARLEBY STAD 20 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

4. Områden för parcelleringsplanen har anvisats med egen beteckning, och områden har inkluderats i AT och A-2 områden. I planutkastet (2005) anvisade byggplatser, som fanns i områden för parcelleringsplanen, har avlägsnats i planutkastet (2010). 5. I planutkastet (2005) anvisade skyddsobjekt (byggnad som ska skyddas, byggnad som ska bevaras) har i planutkastet (2010) anvisats som värdefullt eller beaktansvärt objekt (värdefull byggnad, beaktansvärd byggnad). Ifall markägaren har inlämnat sin synpunkt om avlägsnande av beteckningen skyddsobjekt, har det granskats i planutkastet (2010). 6. Områdesreserveringar för byområden har utvidgats i planutkastet (2010). 7. Planområdets gräns har ändrats i Öja-området i enlighet med stranddelgeneralplanen och utvidgats till Mjosunds område. I Rödsö har planområdet utvidgats längs Orresvägen, som i planutkastet (2010) har betecknats som utredningsområde som ska detaljplaneras. 8. Ifall markägaren har inlämnat sin synpunkt om stomlägenheten, har den granskats och ifall dimensioneringen av stomlägenheten har det tillåtit har byggplats beviljats. I ett par fall i planutkastet (2005) hade för många nya byggplatser anvisats som avlägsnats från planutkastet (2010). I ett par fall har stomlägenhetens areal varit större och därmed har man i planutkastet (2010) kunnat anvisa flera byggplatser för de utbrutna lägenheterna. 9. I planutkastet anvisade VL och VU områden, som finns i privatägda markområden, har ändrats till MU områden ifall beteckningen i övrigt lämpar sig för områdets natur. 10. I beteckningarna har tillagts symbolbeteckningarna MY, RM samt rm och ym. Beteckningen MY har använts i Rödsö på östra sidan om Perho å, och i Öja på Skomakarvikens nordostliga strand. Symbolbeteckningarna RM, rm och ym har använts i Bodö. 11. I planutkastet (2010) har beteckningen för område för husdjurslägenhets driftscentra avlägsnats eller tillsatts efter markägarnas synpunkter och i terränggranskningarna framkomna nedläggningar av husdjurshållning eller verksamhet, eller påbörjande av ny husdjurlägenhetsverksamhet. För häststallar har utarbetats specialbestämmelser i planutkastet (2010). 12. Bullerområdet för riksväg 8 i planutkastet (2005) har preciserats i planutkastet (2010). 13. Åtgärderna i åtgärdsutredningen för utvecklingen av riksväg 8 på vägsträckan Biskopsbacken Witick (2008) har anvisats på plankartan med två beteckningar: riktgivande/alternativ linjering, ny underfart för trafik och ny underfart för gång- och cykeltrafik. 14. En led för gång- och cykeltrafik har lagts till planutkastet (2010) vid Långö norr om strandvägen. 15. Indelningen av plankartorna i planutkastet (2005) har ändrats i planutkastet (2010) så att det nu finns sex plankartor. Rekommendationen om antalet bygglov som kan beviljas före generalplanens målsättningsår (2021) har i planutkastet (2010) bearbetats i enlighet med indelningen av plankartorna. KARLEBY STAD 21 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

16. Klassificeringen av vårdbiotoperna har sänkts. En stor del av vårdbiotoperna är endast landskapligt betydelsefulla utan egentliga vegetationsvärden. 17. På basis av terränggranskningen har vissa my-3 och MU, luo-4 -områden avgränsats mera ändamålsenligt. Dessutom har överlappande beteckningar klarlagts på plankartan och i planbestämmelserna. 18. MU-områden har utvidgats med lämpliga beaktansvärda områden. 19. Beteckningen för häststall och skyddszon har ändrats till symbolbeteckning eftersom det inte finns något uppdaterat register över små häststall. 5.4 Antal byggplatser i planutkastskeden I planutkastet (2005) hade 281 byggplatser anvisats. De fördelade sig enligt följande: Tabell 9. Nya byggplatser som anvisats byavis i planutkastet 2005 By Byggplatser 2006-2010 Byggplatser 2011-2015 Byggplatser 2016-2021 Sammanlagt 2006-2021 KNIVSUND 12 9 8 29 RÖDSÖ 12 10 8 30 AP-randområden VITSAR,KORPLAX 2 1 1 4 VITSAR-KORPLAX 8 6 6 20 DIRÄNGEN-KOTKAMAA 5 4 3 12 LAHNAKOSKI 4 4 3 11 HASSIS 3 2 2 7 SÅKA 30 24 21 75 PERKAS 3 2 1 6 HÖGSVEDEN 4 3 2 9 ÅIVO 4 3 2 9 ÖJA 8 6 6 20 LÅNGÖ 10 8 6 24 AP-randområden KVIKANT 8 7 6 21 KVIKANT 2 1 1 4 SAMMANLAGT 115 90 76 281 På basis av markägarnas anmärkningar från tiden för påseendet av planutkastet 2005 har en preciserad stomlägenhetsutredning utarbetats. På grund av preciseringen av stomlägenheterna avlägsnades totalt 25 byggplatser från etappgeneralplanen, vilka fördelades på plankartorna enligt följande: 1. KNIVSUND (2) 2. RÖDSÖ (8) 3. LAHNAKOSKI (1) 4. SÅKA (3) 5. ÖJA (9) 6. KVIKANT (2) I planutkastet 2010 anvisades 268 byggplatser. De fördelades enlig följande: KARLEBY STAD 22 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Tabell 10. Nya byggplatser som anvisats byavis i planutkastet 2010 By Byggplatser 2011-2015 Byggplatser 2016-2021 Sammanlagt 2006-2021 KNIVSUND 14 14 28 RÖDSÖ 16 16 32 FRIIS 1 0 1 KIRILAX 2 1 3 VITSAR 1 0 1 KORPLAX 4 4 8 WITICK 3 3 6 KOTKAMAA 7 7 14 LAHNAKOSKI 5 5 10 HASSIS 4 3 7 SÅKA 37 36 73 PERKAS 3 3 6 HÖGSVEDEN 6 6 12 ÅIVO 7 6 13 ÖJA 4 4 8 BODÖ 10 10 20 LÅNGÖ 6 5 11 TJÄRU 3 3 6 KVIKANT 4 4 8 HIRVIMOSSEN 1 0 1 SAMMANLAGT 138 130 268 Antalet byggplatser är 13 mindre än i planutkastet 2005. Detta beror närmast på ständigt nybyggande på planområdet. 6 FORTSATT PLANERING 6.1 Framläggande av planutkastet till påseende Stadsstyrelsen beslöt 22.2.2010 95 lägga fram utkastet till Bybebyggelsens etappgeneralplan på nytt till påseende. Planutkastet var framlagt till påseende vid tekniska servicecentrets kundtjänst i stadshuset (tredje våningen) under tiden 4.3-9.4.2010. Under den tid utkastet till etappgeneralplanen var framlagt till påseende inlämnades 147 synpunkter om planutkastet. Största delen (70 %) av anmärkningarna gällde en önskan om att få nya byggplatser för småhus, 13 % önskade flyttning av byggplatser som anvisats i planutkastet, ändring av områdesavgränsningar önskades i 7 % av anmärkningarna och 5 % gällde djurgårdar och skyddszoner för dem. Åsikterna och korrigeringsönskemålen beaktades som sådana till ca 59 %, delvis till ca 8 % och ca 33 % kunde inte beaktas. Tabell 11. Fördelningen av markägarnas synpunkter byavis i utkastet till etappgeneralplanen 2010. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Rödsö Lahnakoski Såka Kvikant Knivsund Öja 50 11 43 7 18 18 KARLEBY STAD 23 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Tabell 12. Sammanfattning av markägarnas synpunkter och deras bemötanden i utkastet till etappgeneralplanen 2010. 6.2 Bemötanden och terränggranskningar Bemötanden till åsikterna och korrigeringsönskemålen gavs på hösten - våren 2011. Bemötandena kompletterades med terränggranskningar våren 2011, varefter ett planutkast utarbetades 21.6.2011. Alla markägare som lämnade in en anmärkning med anledning av planutkastet 2010 får ett bemötande i samband med framläggandet av planförslaget. 6.3 Ändringarna från planutkastet till planförslaget I detta stycke beskrivs de lösningar som väsentligt ändrades eller helt avlägsnades i planförslagsskedet på basis av de anmärkningar/utlåtanden som inlämnades under den tid planutkastet 2010 var framlagt till påseende. De lösningar från utkastskedet (2010) som blev kvar i planförslaget beskrivs under punkt 7 Beskrivning av generalplanen. 1. I samband med planförslaget har man utrett BO-områdena i Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan i enlighet med beteckningen. BO: BO byområde. Nybyggande på området för bestående boende planeras i en generalplan med rättsverkningar. För dessa områden har stomlägenhetsanalyser gjorts i enlighet med Bybebyggelsens etappgeneralplan och behandlat de anmärkningar som lämnades in i samband med stranddelgeneralplanen. Området för Bybebyggelsens etappgeneralplan har utvidgats redan i planutkastskedet så att det även omfattar Mjosunds BO-område och nu i planförslagsskedet Kvarnnabbas och Knivsunds BO områden. Även BO-områdets stomlägenhetsanalys beträffande Furuholmssundets västra strand har gjorts i enlighet med principerna för bybebyggelsens etappgeneralplan och anmärkningarna som gäller området har behandlats. Dessa skulle inte ha medfört ändringar i de KARLEBY STAD 24 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

områdesreserveringar som gjordes i strandgeneralplanen. I samband med planförslaget har det konstaterats att Furuholmssundets västra strand inte bär karaktären av bybebyggelse. Därför har området inte tagits med i Bybebyggelsens etappgeneralplan. Figur 4. Utdrag ur Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan med Knivsunds bycentrum. Knivsunds BO område har tagits med i förslaget till bybebyggelsens etappgeneralplan (på bilden området öster om Furuholmssundet), men området väster om Furuholmssundet har inte tagits med i planförslaget. KARLEBY STAD 25 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Figur 5. Utdrag ur Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan med Kvarnnabba som har tagits med i förslaget till bybebyggelsens etappgeneralplan. Figur 6. Utdrag ur Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan med Mjosund som tagits med i bybebyggelsens etappgeneralplan redan i planutkastskedet 2010. 2. Planområdets gräns har ändrats på Öjas område i enlighet med stranddelgeneralplanen och i Rödsö har planområdet utvidgats norrut längs Möllersvägen vid Laxåbacka. Planområdet har minskats på Rödsös plankarta (2) på Vitsar Vessi -området. Områdena norr om järnvägen och väster om Perho å har avgränsats från Bybebyggelsens etappgeneralplan och kommer att tas med i generalplanen för Karlebys stamstad. Områdena håller till karaktären på att ändra från områden för bybebyggelse till småhusområden. Nybyggande på området förutsätter utarbetande av en detaljplan. I förslaget till Bybebyggelsens etappgeneralplan skulle områdena inte ha anvisats nya byggrätter. Områdets stomlägenheter har i regel utnyttjat sina byggrätter och på området finns flera faktorer (bl.a. översvämningsområde, banbuller och undersökning av behov av vägnät) som utesluter byggande på området. Av dessa orsaker är det bäst att utreda områdets framtida markanvändning i samband med generalplanen för stamstaden. 3. Alla byggplatser framförda i markägarnas synpunkter i planutkastet 2010 har granskats i terrängen. I de fall där stomlägenhetsdimensioneringen det tillåter och byggplatsen som markägaren föreslagit till byggbarheten samt med tanke på natur- och landskapsvärden samt bystrukturen har lämpat sig som byggplats, har byggplatserna anvisats/flyttats enligt markägarens önskan. 4. Planförslaget har kompletterats med de byggplatser för vilka byggtillstånd har beviljats efter att planutkastet (2010) var till påseende. 5. Områdesreserveringar för byområden har både utvidgats och minskats i planförslaget i alla byområden. KARLEBY STAD 26 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

6. I beteckningarna har tillagts beteckningen: Riktgivande placering för ny byggplats som bebyggs efter målsättningsåret 2023. Beteckningen gäller byarna Rödsö och Såka och med beteckningen har anvisats fem byggplatser i Rödsö och 15 byggplatser i Såka. 7. Från beteckningarna har avlägsnats beteckningen ak: Område för vilket tilläggsbyggande av bostäder förutsätter en utarbetning av detaljplan. 8. I beteckningarna har tillagts symbolbeteckningen luo (i Öja på Kvarnnabbas område) direkt från Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan. 9. I beteckningarna har tillagts beteckningen: Trädbestånd som bör planteras/bevaras. 10. I beteckningarna har tillagts beteckningen för reservation för storenheter inom lantbruket. Denna beteckning har anvisats de befintliga lantbruk vilkas ägare har lämnat in en anmärkning med anledning av detaljutkastet 2010 och de lägenheter som har beviljats byggtillstånd för en storenhet. I planförslaget har med denna beteckning också anvisats reservationer för områden som för närvarande ännu inte har en lantbrukscentral, men markägaren har meddelat om flyttning av lantbrukscentralen från mitten av bystrukturen i följande investeringsskede. 11. Beteckningen för områden för husdjursgårdars driftcentra har avlägsnats/tillagts i de fall det av markägarnas synpunkter och i granskning av terrängen har framgått att verksamheten med husdjur upphör eller ny verksamhet med husdjur inleds. 12. I beteckningarna har tillagts symbolbeteckningen la: fårfarm. 13. Beteckningen för fornminnen har ändrats och kompletterats med en tilläggsbestämmelse på basis av museiverkets utlåtande. 14. Från beteckningarna har avlägsnats beteckningen: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. 15. Vasa vägdistrikt har år 1998 utarbetat en utredningsplan för riksväg 8 vid omfartsvägen i Karleby. Linjeringen av omfartsvägen i enlighet med översiktsplanen har anvisats i planen och i planförslaget har tillagts den nya omfartsvägens bullerområde. 16. Nuvarande led för gång- och cykeltrafik har tillagts i Rödsös plankarta (2) längs riksväg 8. I planförslaget har i Kvikants plankarta (6) tillagts behovet av förbindelse för gång- och cykeltrafik längs riksväg 8 mellan Karleby och Kvikant samt i Såka plankarta (4) behovet av förbindelse för gång- och cykeltrafik längs riksväg 13 mellan Karleby och Nedervetil. 17. Beteckningar för högspänningslinje med områden med byggförbud och reservering för högspänningslinje har ändrats i enlighet med Fingrid Oy:s utlåtande. 18. På basis av terränggranskningar har gränserna för en del luo-4 -områden dragits på ett ändamålsenligare sätt. 19. Stomlägenhetsanalysen har granskats och uppdaterats i samband med planförslaget. Således har man i samband med beredningen av planförslaget KARLEBY STAD 27 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

på nytt granskat markägarnas synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005. I och med den nya granskningen kunde en del av anmärkningarna beaktas och ändringarna har gjorts i planförslaget. För dessa objekt sänds nya bemötanden till dem som lämnat in en anmärkning. 20. Allmänna bestämmelser har ändrats och tillagts på basis av anmärkningar i myndighetsutlåtanden. 21. Ändringarna byavis: 1. Knivsund - På basis av anmärkningar mot planutkastet 2010 har 14 nya byggplatser anvisats, sammanlagt 38 nya byggplatser. - I samband med beredningen av planförslaget har markägares synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. På basis av granskningarna har en ny byggrätt anvisats i planförslaget. - BO området i strandgeneralplanen har tagits med i planförslaget och för detta område har anvisats två nya byggrätter, och en byggrätt som anvisats i planutkastet har avlägsnats på grund av en ändring i stomlägenhetsanalysen som en följd av det utvidgade planområdet. - Nuvarande led för gång- och cykeltrafik har korrigerats så att den går längs Tallbackavägen. - Avlägsnade beteckningar: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. - Befintlig fårfarm har anvisats med beteckningen la: fårfarm. På grund av detta har en i planutkastet anvisad byggrätt avlägsnats från fårfarmen. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 2. Rödsö - På basis av anmärkningar på planutkastet 2010 har 19 nya byggplatser anvisats, sammanlagt 74 nya byggplatser. - I samband med beredningen av planförslaget har markägarnas synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. På basis av granskningen har tre nya byggrätter anvisats. - Banbullerområdet har uppdaterats och på grund av detta har fem nya anvisade byggplatser i planutkastet avlägsnats. - Planområdet har minskats på Rödsös plankarta på Vitsar Vessi -området. Områdena norr om järnvägen och väster om Perho å har avgränsats från Bybebyggelsens etappgeneralplan och kommer att tas med i generalplanen för Karlebys stamstad. - Fem av de nya byggplatserna har försetts med beteckningen: Riktgivande placering för ny byggplats som bebyggs efter målsättningsåret 2023. KARLEBY STAD 28 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

- I planförslaget har tillagts den nya omfartsvägens bullerområde. - Nuvarande led för gång- och cykeltrafik längs riksväg 8 har tillagts. - Anvisats två reservationer för storenheter inom lantbruket am/v. - Avlägsnade beteckningar: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. - I planförslaget har husgruppen vid Runtujärvi med sina sjö- och åkerlandskap försetts med beteckningen ma. - Beteckningar för högspänningslinje med områden med byggförbud och reservering för högspänningslinje har ändrats i enlighet med Fingrid Oy:s utlåtande. - Fem AP områden har anvisats. Områdena har varit AT / A-1 eller A-2 områden i planutkastet. - SE/ak området har utvidgats. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 3. Lahnakoski - På basis av anmärkningar med anledning av planutkastet 2010 har 11 nya byggplatser anvisats, sammanlagt 28 nya byggplatser. - I samband med beredningen av planförslaget har markägares synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. Inga ändringar gjordes i planförslaget på basis av granskningarna. - Kourujärvi har försetts med beteckningen W: vattenområde. - På ett ställe har avgränsningen för ett luo-4 område på basis av terränggranskning något minskats vid gränssnittet till ett A-2 område. - Avlägsnade beteckningar: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 4. Såka - På basis av anmärkningar beträffande planutkastet 2010 har 44 nya byggplatser anvisats, sammanlagt 137 nya byggplatser. - I samband med beredningen av planförslaget har markägares synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. På basis av granskningen har sex nya byggplatser anvisats. - 15 av de nya byggplatserna har försetts med beteckningen: Riktgivande placering för ny byggplats som bebyggs efter målsättningsåret 2023. - På ett ställe har avgränsningen för ett luo-4 område något minskats vid gränssnittet till ett A-2 område och en my-3 beteckning har avlägsnats. - Anvisats fyra reserveringar för storenheter inom lantbruket am/v och tillagts beteckningen am för KARLEBY STAD 29 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

en befintlig driftscentra. - En he beteckning har avlägsnats och beteckningen he har tillagts för ett par befintliga häststall. - Grundvattenavgränsningen på Övre Såkas område har avlägsnats. - I planförslaget har tillagts den nya omfartsvägens bullerområde. - I planförslaget har tillagts behovet av förbindelse för gång- och cykeltrafik längs riksväg 13 mellan Karleby och Nedervetil. - Avlägsnad beteckning: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. - Beteckningar för högspänningslinje med områden med byggförbud och reservering för högspänningslinje har ändrats i enlighet med Fingrid Oy:s utlåtande. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 5. Öja - På basis av anmärkningar beträffande planutkastet 2010 har sex nya byggplatser anvisats, sammanlagt 50 nya byggplatser. - Av strandgeneralplanens BO områden har Kvarnnabbas område tagits med i planförslaget och för detta område har anvisats två nya byggrätter. - I samband med beredningen av planförslaget har markägares synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. Inga ändringar gjordes i planförslaget på basis av granskningarna. - Avlägsnad beteckning: Del av område som skall bevaras öppet för att trygga boendemiljöns landsbygdskaraktär. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 6. Kvikant - På basis av anmärkningar beträffande planutkastet 2010 har fyra nya byggplatser anvisats, sammanlagt 12 nya byggplatser. - I samband med beredningen av planförslaget har markägares synpunkter och ändringsönskemål 17.10-11.11.2005 granskats på nytt. Inga ändringar gjordes i planförslaget på basis av granskningarna. - Befintligt stort häststall på lägenheten 272-408- 3-62 har försetts med beteckningen: am, husdjurslägenheternas driftscentrumområde. - Gräns för detaljplan ändras genom att från byns planområde avlägsna den av staden ägda lägenheten 272-401-4-207. Området utgör en del av området för en golfbana och flyttas till generalplanen för Karleby stamstad. - I planförslaget har tillagts den nya omfartsvägens bullerområde. - I planförslaget har tillagts behovet av förbindelse för gång- och cykeltrafik längs KARLEBY STAD 30 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

riksväg 8 mellan Karleby och Kronoby. - Beteckningar för högspänningslinje med områden med byggförbud och reservering för högspänningslinje har ändrats i enlighet med Fingrid Oy:s utlåtande. - Områdesreserveringar har både utvidgats och minskats. 6.4 Terränggranskning av preciserade byggplatser på området för bybebyggelsens etappgeneralplan i Karleby De byggplatser som i planförslaget anvisats på markägarnas önskan granskades i terrägnen vårvintern 2011. Merparten av objekten konstaterades vara byggbara och sedvanliga till naturvärden. Byggplatserna låg i samband med befintligt byggande på skogsbruksdominerade zoner eller vid deras gränser. Så gott som alla byggplatserna på åkerområdena stöder det befintliga byggnadsbeståndet och är således motiverade. Bara i några fall visade sig byggplatsernas läge vara problematiska med tanke på landskapet och i dessa fall förekom också kultur- eller traditionslandskapsvärden. En del av byggplatserna kommer att urskiljas i landskapet, men byggande vid kanterna av stora öppna åkerområden förekommer även traditionellt. För några objekt rekommenderas ändå att ny kantzon grundas med trädbestånd i samband med byggprojektet för att minska inverkan på landskapet. Dessutom vet man att det i några fall förekommer stengärdsgårdar på den planerade byggplatsen eller i dess omedelbara närhet. I dessa fall är det skäl att bevara stengärdsgården och ta den in som en del av planeringen av gårdsområdet. Inga nya värdefulla naturobjekt förekom, men bl.a. av de naturobjekt som beaktats i planläggningen i Såka har man senare gjort skyddsåtgärder enligt kemera-stödet. En del naturvärden har gått förlorade i samband med skogsbruksåtgärder efter utkatskedet och terränggranskningarna före det. Den mest betydande av dessa förluster är avverkningen av Runtujärvis gamla flygekorrskog. De objekt som på basis av naturvärden har tolkats vara dåliga byggplatser baserar sig på tidigare utredningsuppgifter, vilka inte ansågs ha ändrats på basis av denna granskning. På en del platser kan ett till naturvärdet viktigt objekt, bl.a. äng, aspdunge eller hagmark, göras till en del av tomten och objektets användning kan begränsas med en planbestämmelse. Objekt som avses ovan kan vara t.ex. vårdbiotopobjekt som definierats på basis av landskapsstrukturen. På dessa områden förekommer ingen värdefull flora och de vårdas inte heller längre på något annat sätt. En del av byggplatserna utanför skogiga moränområden (åkerkant) kan ha en jordmån som inte lämpar sig så bra för byggande. På byggplatserna på åkerområden rekommenderas en jordmånsutredning och att grunden byggs utgående från resultaten. KARLEBY STAD 31 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

7 BESKRIVNING AV GENERALPLANEN 7.1 Allmänna principer Planförslaget baserar sig på målsättningarna som utgjorde utgångspunkterna för arbetet. Förslaget har ändå klart påverkats även av processens olika skeden bl.a. grundutredningarna, ställningstaganden vid hörande i beredningsskedet samt myndighetssamråden. Uppskattningen av hur befolkningsökningen utvecklas och kontrollerat styrande av byggandet är ändå förslagets hörnstenar. Bevarandet av rekreationsmöjligheterna samt möjligheterna att uppleva mångfaldigen i en ren natur står i nyckelposition vid utvecklandet av nya markanvändningsfunktioner. Betoningen på friluftsliv, landskap och miljö framgår bl.a. längs Perho å som en grön zon som omfattar miljö- och friluftsvärden, i Såka som omfattande åkerslättar, som friluftsleder och friluftsområden i alla större byområden bl.a. i Öja och Kvikant. I planeringen av markanvändningen i byarna har man försökt hitta egna karaktärer. Öja är tydligt rekreationsinriktad, Såka och Rödsö på grund av jordbruksverksamhetens omfattning kultur- och landskapsinriktade. Omfattningen av jord- och skogsbruksdominerade områden även i de mindre byarna Knivsund och Lahnakoski gör planförslaget synnerligen "grönt". I Kvikant förenas utmaningarna för de varierande produktionsfunktionerna med rekreation och hobbyverksamhet. Markägarnas synpunkter har beaktats så långt som möjligt. Ändringsbehoven har till stor del kunnat genomföras inom ramen för planläggningsprinciperna och dimensioneringen. Största delen av ändringarna från förslagsskedet berör endera tilläggsbygglov eller byte av byggplats på markägarens egen mark. Bostadsområden har på flera ställen utvidgats till mera ändamålsenliga helheter. Den nya permanenta bosättningen har anvisats ca 340 nya byggplatser som beviljas före år 2023. Flest bygglov beviljas för Såka-Åivo (karta 4), som till arealen är störst, och för byområdena i Rödsö-Kotkamaa (karta 5). Dessutom har i planförslaget anvisats några täta bosättningsområden som ska detaljplaneras. För trafikens del baserar sig lösningen mycket långt på ett befintligt vägnät som visserligen ska förbättras. Planerna i anknytning till vägnätet har beaktats i planförslaget. 7.2 Områden för bestående boende BYOMRÅDE I området får placeras småhusbebyggelse, lantbrukets driftscentrum, småskalig företagsverksamhet som inte stör miljön samt privat och offentlig service. Byggplatsens minimiareal är 2000 m2. Den högsta tillåtna våningsytan per bostadsbyggplats är 400 m2 och det maximala våningstalet är två. Ny- och renoveringsbyggnation ska noggrant passas in i landskapet och bybilden KARLEBY STAD 32 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

- Byggnader som placeras på strandområde ska ligga på minst följande avstånd från lägenhetens gräns på strandsidan eller strandträdbeståndets rand närmast strandlinjen: - strandbastu 10 meter - övriga byggnader 30 meter Området är avsett för byggande med byakaraktär. På området får uppföras verksamhet som stöder områdesstrukturen. Planområdets största bycentrer har anvisats till byområden i: Öja/Bodö Knivsund Såka Rödsö Lahnakoski SMÅHUSDOMINERAT BOSTADSOMRÅDE Bostadsområde eller del av område med byakaraktär som är tätt bebyggt, var tilläggsbyggande förutsätter utarbetning av detaljplan. Med beteckningen har anvisats områden avsedda för småhusdominerat boende. Tilläggsbyggande i de tätt bebyggda områdena kräver i fortsättningen detaljplanering. AP- områden finns i följande byområden: Kvikant Rödsö BEFINTLIGT BOSTADSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS I LANDSBYGDSMILJÖ - Området har inte anvisats några nya byggplatser. - I området får placeras småhusbebyggelse, lantbrukets driftscentrum, småskalig företagsverksamhet som inte stör miljön samt privat och offentlig service. - Med lant- och skogsbruk förknippad kompletteringsbyggnation är tillåten i området. - I området får uppföras djurstallar för husdjur och andra ekonomibyggnader för lantbruket. - Byggplatsens minimiareal är 2000 m2. - Den högsta tillåtna våningsytan per bostadsbyggplats är 400 m2 och det maximala våningstalet är två - Byggnader som placeras på strandområde ska ligga på minst följande avstånd från lägenhetens gräns på strandsidan eller strandträdbeståndets rand närmast strandlinjen: - strandbastu 10 meter - övriga byggnader 30 meter KARLEBY STAD 33 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Befintliga fristående bostadshus och bostadsgrupper har anvisats till befintligt område för fristående småhus i landsbygdsmiljö. Alla områden är belägna på traditionella platser längs befintligt vägnät och infrastruktur, där de naturligt placerats i landsbygdsstukturen. OMRÅDE FÖR TILLBYGGNATION AV BOSTÄDER I LANDSBYGDSMILJÖ - Området har anvisats nya byggplatser. - I området får placeras småhusbebyggelse, lantbrukets driftscentrum och småskalig företagsverksamhet som inte stör miljön. - Byggplatsens minimistorlek är 4000 m2 - Den högsta tillåtna våningsytan per bostadsbyggplats är 400 m2 och det maximala våningstalet är två - Ny- och renoveringsbyggnation ska noggrant passas in i landskapet och bybilden. - Byggnader som placeras på strandområde ska ligga på minst följande avstånd från lägenhetens gräns på strandsidan eller strandträdbeståndets rand närmast strandlinjen: - strandbastu 10 meter - övriga byggnader 30 meter Med beteckningen har anvisats områden för tillbyggnation av bostäder i landsbygdsmiljö. Det är inte ändamålsenligt att utarbeta en detaljplan för dessa. Beteckningen A-2 symboliserar planens mest centrala delområde, styrning av nytt byggande på jord- och skogbruksdominerade landsbygdsområden. A-2 områden har planerats i mån av möjlighet till sammanhängande helheter i samband med den befintliga byggnadsstrukturen och vägnätet. I övriga fall har man stött sig starkt på resultaten av inventeringarna i grundutredningsmaterialet om landskapsstrukturens lämplighet för byggande bl.a. i skogiga backområden och odlingsområdens randzoner. Man undersökt områdena i samband med terränggranskningar så man vet att de lämpar sig för tilläggsbyggande och att det på områden inte förekommer natur- eller landskapsvärden i strid med planens principer som saknar separata miljöbeteckningar. Nya byggplatser har alltid anvisats med separat beteckning i A-2 områden. I planförslaget har i mån av möjlighet beaktats i markägarenkäten, vid publikevenemang och i synpunkter framförda byggönskningar så att man i samband med byggnadernas placering beaktat planeringsområdets natur- och kulturmiljöer samt landskapliga aspekter (se tabell 13). KARLEBY STAD 34 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

UTREDNINGOMRÅDE DÄR MARKANVÄNDNINGEN SKALL AVGÖRAS MED DETALJPLAN Med beteckningen har anvisats områden längs Orresvägen i Rödsö. Området är redan nu tätt bebyggt och tilläggsbyggande förutsätter utarbetning av en detaljplan och byggande av kommunalteknik. OMRÅDE VAR MAN FÖR TILLÄGGSBYGGANDE BÖR UPPGÖRA EN PARCELLERINGSPLAN. TALET ANGER OMRÅDETS MAXIMALA TOMTMÄNGD. Med beteckningen har anvisats områden avsedda för parcellering i Öja (4), i Knivsund (2) och i Såka (1). OMRÅDE FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE Med beteckningen har anvisats i planens byar: Knivsund: affär, servicehus för äldre personer, daghem/förskola och ungdomsgård Lahnakoski: byagård (gamla skolan) Såka: skola, byagård, servicehus för utvecklingsstörda Öja: bönehus och skola OMRÅDE FÖR MUSEIBYGGNADER Med beteckningen har anvisats Öja museum och sommarcaféområdet. 7.3 Fritidsbostadsområden OMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER Minsta storlek på en byggplats är 2000 m2. Ifall byggplatsen har bildats genom en lantmäteriförrättning före 1.6.1998, ska byggplatsens minsta storlek granskas enligt dåvarande gällande lagstiftning. Härvid får byggplatsens sammanlagda våningsyta inte överstiga 10 % av byggplatsens areal. KARLEBY STAD 35 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

På varje byggplats får byggas: - En fritidsbostad med en våningsyta på högst 80 m2. - En bastubyggnad med en våningsyta på högst 25 m2. - En gäststuga med en våningsyta på högst 25 m2. - Andra ekonomibyggnader. Byggnadernas sammanlagda våningsyta får dock vara högst 160 m2. - Byggnader som placeras på strandområde ska ligga på minst följande avstånd från lägenhetens gräns på strandsidan eller strandträdbeståndets rand närmast strandlinjen: - strandbastu 10 meter - övriga byggnader 30 meter - Arealen på fritidsbostads och gäststugas täckta terrass får vara högst 30 % av byggnadens våningsyta. - Byggnadstillståndsmyndigheten kan bevilja avvikelse från bestämmelsen om avståndet ifall detta är nödvändigt med tanke på terrängförhållandena och byggnaden passar in i terrängen och landskapet. - Byggnaderna ska vad storleken, formen, de yttre materialen och färgläggningen beträffar anpassas till naturlandskapet och näromgivningens byggnadsstil. Det byggda områdets landskapsbild ska även på annat sätt bevaras i naturtillstånd. - Mellan byggnaden och strandlinjen ska tillräckligt med skyddsträdbestånd lämnas. Byggnader får inte placeras på strandzonens öppna delar. Planområdet har anvisats endast fyra områden för fritidsbostäder. Dessa områden är belägna i Öja på Djupviksstranden i närheten av fiskarbyn, vid Sveinsflagans södra strand samt vid Runttujärvi. Nya fritidsbostadsplatser har anvisats endast vid Runttujärvi, 2 st. OMRÅDE FÖR TURISTANLÄGGNINGAR Med beteckningen anvisas områden som reserveras till område för turistanläggningar och verksamheter som betjänar turismen. Med beteckningen har anvisats området för turistanläggningar i Bodö. OBJEKT FÖR TURISTANLÄGGNINGAR Med beteckningen har anvisats området för Öja skidstuga enligt nuläget. OMRÅDE FÖR KOLONITRÄDGÅRD Med beteckningen har anvisats koloniträdgårdsområdet på Finnilä - Friis området. KARLEBY STAD 36 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

7.4 Byggplatserna BEFINTLIG BYGGPLATS SOM EJ ÄR UTMÄRKT PÅ GRUNDKARTAN Med svart kvadratsymbol har anvisats nuvarande byggplatser som inte finns utmärkta på grundkartan. BEFINTLIG EKONOMI- ELLER ANNAN BYGGNAD SOM EJ ÄR UTMÄRKT PÅ GRUNDKARTAN Med grå kvadratsymbol har anvisats befintliga ekonomi- eller andra byggnader som inte finns utmärkta på grundkartan. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR NY BYGGPLATS Enligt 137 i markanvändnings- och bygglagen kan på byggplatsen byggas på basis av denna delgeneralplan. I etappgeneralplanen fastställd riktgivande ny byggplats. Beteckningen har använts i alla områden anvisade för bestående boende. Byggplatsen har märkts ut med en röd rektangel. En noggrannare fastställning av byggplatsens avgränsning görs vid fastighetsförrättningen. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR NY BYGGPLATS SOM BEBYGGS EFTER MÅLSÄTTNINGSÅRET 2023. - Beteckningen gäller enbart byarna Rödsö och Såka. Med beteckningen har anvisats de nya byggplatserna som placeras långt från nuvarande tätare bystruktur och som skulle bilda nya tätare byggnadsgrupper och splittra bystrukturen. Markägare kan bygga på en del av dessa byggplatser som ligger på avstånd eller så har de anvisats byggplatser i närheten av nuvarande täta bystruktur före målsättningsåret. Beteckningen har använts i byområdena i Rödsö och Såka. Dessa områden har anvisats mera nya byggrätter i förhållande till nuvarande byggbestånd och befolkningsutveckling. I etappgeneralplanen fastställd riktgivande ny byggplats. Beteckningen har använts i alla områden anvisade för bestående boende. Byggplatsen har märkts ut med en röd rektangel. En noggrannare fastställning av byggplatsens avgränsning görs vid fastighetsförrättningen. Även om det i lagen på basis av en generalplan ges möjlighet att bevilja bygglov på landsbygdsområden med litet byggtryck, är byggtrycket för de största byarna i Karleby så stort just nu att denna etappgeneralplan inte avlägsnar behovet av avgöranden som gäller planeringsbehov. Avgörande KARLEBY STAD 37 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

som gäller planeringsbehov kan göras med ett tjänsteinnehavarbeslut i samband med bygglovsförfarandet då byggandet inriktas på en byggplats enligt bygeneralplanen. Markanvändnings- och bygglagen 137 : Särskilda förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering Utöver vad som annars bestäms om förutsättningarna för bygglov, förutsätter beviljande av bygglov på ett område enligt 16 i behov av planering och för vilket detaljplan inte har godkänts att byggandet: 1) inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen, 2) inte leder till menlig samhällsutveckling, och 3) är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. Utan hinder av 1 mom. får en ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad eller lantgård uppföras. Utan hinder av 1 mom. kan bygglov beviljas också för renovering av en byggnad eller mindre utvidgning av ett bostadshus. Är en generalplan med rättsverkningar i kraft på ett byområde eller något annat landsbygdsområde där det inte finns ett stort behov av byggande, skall i 1 mom. angivna särskilda förutsättningar för bygglov i fråga om ett bostadshus med högst två bostäder som kompletterar den existerande bebyggelsen eller en byggnad som är nödvändig för bedrivandet av jordbruk anses vara utredda i generalplanen. Byggande på ett område i behov av planering får inte heller leda till byggande som har betydande konsekvenser eller medföra betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser. Frågan om de förutsättningar som anges i 1 mom. föreligger avgörs av en av kommunen bestämd myndighet i samband med bygglovsförfarandet eller vid ett särskilt förfarande. När frågan om bygglov för ett område i behov av planering eller ett ärende som gäller planeringsbehov i övrigt avgörs, iakttas vid hörandet av dem som saken gäller och av myndigheterna samt i beslutet och vid meddelande om beslutet i tillämpliga delar vad som i 173 och 174 bestäms om undantagsförfarande. KARLEBY STAD 38 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Områdena har anvisats 340 nya primära byggplatser. En betydande del av de nya byggplatserna är i enlighet med planens principer belägna i samband med den befintliga byggnadsstrukturen. I övriga fall har man strävat efter att bilda sammanhängande helheter. Vid byggande i glesbygdsområden ska behandlingen av avloppsvatten följa gällande miljöskyddsförfattningar. Förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygden (542/2003) har trätt ikraft 1.1.2004. Tabell 13. Periodiseringen av byggandet på de i planförslaget anvisade byggplatserna före målsättningsåret (2023). De nya byggplatserna har anvisats lägenhetsvis på plankartan. Byggplatserna i de olika byarna (lägenhet/markägare): KARLEBY STAD 39 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

KARLEBY STAD 40 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

KARLEBY STAD 41 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

KARLEBY STAD 42 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

KARLEBY STAD 43 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

KARLEBY STAD 44 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

7.5 Rekreationsområden och leder OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION Med beteckningen område för närrekreation har anvisats ett litet strandskogsområde i anslutning till den bebyggda miljön i Öja. Med beteckningen har säkerställts ett potentiellt rekreationsobjekt på stadsägt markområde, i närheten av skolan och inom kretsen för turistverksamheten. OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH REKREATIONSANLÄGGNINGAR Med beteckningen har anvisats idrottsområden vid byagården i Lahnakoski och vid Hepo-Ventusmossen på stadsägda markområden. JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE MED SÄRSKILT BEHOV AV ATT STYRA FRILUFTSLIVET MU områden är traditionellt rätt omfattande skogsbruksdominerade områden som endera har befintliga värden för friluftsliv eller är potentiella miljöer för friluftsliv till sin nåbarhet eller med tanke på mångsidigt bruk av naturen. MU områden förekommer i olika delar av planområdet. Områdens natur varierar delområdesvis beroende bl.a. på fördelningen av rekreationslederna och naturmiljöns särdrag. Med beteckningen har också anvisats exceptionellt små objekt på privata marker. De största områdena som lämpar sig för friluftsliv finns i Perho ås dal samt i Öja och Långö på områden där de bildar betydande områdeshelheter och erbjuder mångsidiga möjligheter till friluftsliv. Områdena tryggar allemansrätten i planområdet. MU områden har även betydelse som upprätthållare av de ekologiska förbindelserna och de anknyter också ofta till andra miljöbeteckningar. RIKTGIVANDE FRILUFTSLED Med beteckningen har anvisats friluftsleden längs Perho å, i Kirilax, Lahnakoski, Såka, Åivo, Kvikant, Knivsund, Tjäru, Långö, Bodö och Öja. KARLEBY STAD 45 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

RIKTGIVANDE SNÖSKOTERLED Med beteckningen har anvisats snöskoterleden vid Perho å, i Lahnakoski, Kirilax, Kvikant, Öja och Rödsö. BADSTRAND Badstränder Öja Lahnakoski SMÅBÅTSHAMN/SMÅBÅTSPLATS Småbåtshamnar/-platser Öja Lahnakoski 7.6 Värdefulla områden med tanke på naturen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE MED SÄRSKILDA MILJÖVÄRDEN - Åtgärder som förändrar landskapet eller natur- och miljövärden får inte utföras utan tillstånd för miljöåtgärder (MBL 128 ). Med beteckningen har anvisats till miljövärden betydelsefulla områdeshelheter, vilkas natur- och landskapsvärden är mångfaldiga. Beteckningen omfattar landhöjningskustens naturtyper, som är helheter av särskild betydelse som naturmiljöer i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Dessutom förekommer det på de områden som anvisats beteckningen betydelsefulla livsmiljöer med tanke på utrotningshotade arter. Uppgifter om dessa finns på Västra Finlands miljöcentral. MY områden finns belägna längs Perho å och representerar där bl.a. mångfaldiga översvämningslundar samt livsmiljöer med murkna träd. I dessa områden får åtgärder som förändrar landskapet eller natur- och miljövärden inte utföras utan tillstånd för miljöåtgärder (MBL 128 ). KARLEBY STAD 46 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

OMRÅDE DÄR MILJÖN BEVARAS Med beteckningen har anvisats sådana till miljövärden betydande objekt vars värde ska bevaras och vars särdrag inte får ändras (VL 15 a, SL 10 ). Med beteckningen anvisade betydande naturobjekt är: fladen och glon betydande FINIBA-områden för fågelbeståndet värdefulla bergsområden BETYDANDE TRADITIONSMILJÖ - Området/objektet får inte ändras så att områdets särdrag äventyras. - Åtgärd som förändrar landskapet får inte utföras utan tillstånd för miljöåtgärder (åtgärdsbegränsning MBL 128 ). - Landskapsvårds- och naturvårdsåtgärder rekommenderas och till dem kan erhållas anvisningar från den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen och från stadens miljöbyrå. 3. Till växtligheten och landskapsmässigt värdefull vårdbiotop. Inventerats i samband med planarbetet. 4. Landskapsmässigt värdefull vårdbiotop. Inventerats i samband med planarbetet. Med beteckningen har anvisats objekt som innehåller naturvärden för traditionsmiljön. Information om objektens landskapsvårds- och naturvårdsåtgärder fås från den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen eller från Karleby stads miljöbyrå. I klassificeringen har utgångspunkten varit att som kriterier använda befintligt utredningsmaterial om de lokala objekten och därtill objektens landskapliga värde och struktur samt generellt vegetationens potential i de fall som inventerats i samband med planarbetet. Under planprocessen har det eventuellt skett förändringar i traditionsobjektens tillstånd bl.a. vad gäller miljöunderstöd eller objektens funktion. Även i dessa fall klassificeras objektet åtminstone som ett landskapsmässigt värdefullt objekt. Även objekt som länge varit ovårdade kan återställas med rätt vård. OBJEKT ELLER FÖREKOMST I ENLIGHET MED NATURVÅRDSLAGEN NATURTYP ENLIGT NATURVÅRDSLAGENS 29 - Med beteckningen har anvisats en skyddad naturtyp enligt 29 i naturvårdslagen. Området/objektet får inte ändras så att dess karakteristiska drag äventyras. Den lokala miljöcentralen definierar med sitt beslut områdesavgränsningen för den skyddade naturtypen och informerar områdets markägare eller innehavare. KARLEBY STAD 47 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Med beteckningen har i Såka anvisats träd av landskapsmässig betydelse i enlighet med naturvårdslagen. NATURTYP ENLIGT VATTENLAGENS 17 a - Med beteckningen har anvisats bäddar och källor i naturtillstånd som skyddas i enlighet med 17 a i vattenlagen. Med beteckningen har i enlighet med vattenlagen anvisats två bäddar vid Bredviken. FLYGEKORRENS (FÖRÖKNINGS-/) LIVSMILJÖ - På området finns flygekorrens föröknings- och/eller livsmiljöer (NsL 46, 49 ). Området får inte ändras så, att artens förekomst på området äventyras. Förbudet träder ikraft, när den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen med sitt beslut har bestämt avgränsningen för livsmiljön för arten som särskilt skall skyddas, och delgivit beslutet till områdets markägare och innehavare. Artens och dess boplatsers avsiktiga störande är förbjudet (NsL39 ). Uppgifterna om flygekorrens livsmiljöer baserar sig på terränggranskningarna i grundutrednings- och utkastskedet. De platser som är lämpligast till växtligheten och där man vet att flygekorren lever (livsmiljö för förökning), eller platser där man under planläggningen gjort observationer i terrängen vilka anknyter till revirbeteende, har avgränsats med beteckningen. Flygekorren rör sig i området bl.a. genom att utnyttja vattendragens randzoner. Livsmiljöer som lämpar sig för flygekorren förekommer rikligt speciellt i Perho ås strandskogar. Älvdalens skogar anses vara en betydande spridningsväg för arten. Artens livsmiljöer förekommer dessutom i zonen som bildas av de bästa blandskogiga randskogarna på åkerområdena. På dessa platser förekommer stora lövträd som är lämpliga som hålträd samt lövträd som är lämpliga för måltider. OMRÅDE MED VÄRDEFULL MILJÖ - Områdets miljö och naturvärden ska beaktas i skogsbruksåtgärderna och i markanvändningen. Det skogbruksdominerade objektets värde definieras i samband med skogsvårdsåtgärderna. Med beteckningen har anvisats i enlighet med skogslagen potentiella, särskilt betydelsefulla livsmiljöer samt övriga objekt, som inte uppfyller naturvårdseller skogslagens definitioner för värdefull livsmiljö, men är ändå lokalt sett betydelsefulla objekt som ökar mångfalden och som man rekommenderar att bevaras. KARLEBY STAD 48 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

OMRÅDE MED VÄRDEFULL MILJÖ, DÄR MILJÖN BEVARAS - I området finns för naturens mångfald betydande skogsområde. Man ska sträva efter att bevara området i naturtillstånd. Åtgärder som förändrar landskapet får inte utföras utan tillstånd för miljöåtgärder MBL 128. Med beteckningen har anvisats till arealen rätt små skogsobjekt i planområdet, vilkas miljövärden är särskilda och mångfaldiga. Objekten representerar speciellt successionsutvecklingens lövträds- eller blandskogsskedets gamla skogar samt skogar med murkna träd. Även flera objekt med olika naturvärden ingår. Man strävar efter att bevara naturobjekten så naturenliga som möjligt. Åtgärd som förändrar landskapet får inte utföras på objektet utan tillstånd för miljöåtgärder MBL 128. 7.7 Landskaps- och kulturhistoriska värden LANDSKAPMÄSSIGT VÄRDEFULLT ÅKEROMRÅDE Med beteckningen har anvisats mindre åkerområden med särskilda landskapsmässiga och kulturhistoriska värden, eller sådana åkerområden som framhäver kulturmiljöns övriga värden. Byggande och åtgärder som förändrar landskapet är förbjudna. Området ska bevaras öppet och i jordbruksanvändning, och ifall jordbruket upphör i området, rekommenderas landskapsvårdsåtgärder för att bevara områdets landskapsmässiga värden. Med beteckningen har anvisats små åkerområden som är väsentliga med tanke på öppna vyer och som framhäver kulturmiljöns särdrag. Sådana objekt är: Tjäru, områden längs strandvägen Knivsund, områden längs strandvägen och idrottsplanen Åivo, områden längs rv 13 Såka, områden längs Åivobäcksvägen och Övresåkavägen LANDSKAPSMÄSSIGT VÄRDEFULLT OMRÅDE - Områdets landskapsmässiga värden ska beaktas i skogsbruksverksamhet och markanvändning. Med beteckningen har anvisats i jordbrukslandskapet förekommande hållpunkter i landskapet såsom skogsdungar, skogsbryn och trädgrupper som har betydelse för det lokala landskapet. Beteckningen har använts för små objekt som närmast anknyter till naturlandskapet på annat sätt än områden som betecknas som värdefulla med tanke på bybilden. KARLEBY STAD 49 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

OMRÅDE FÖR KULTURLANDSKAP Med beteckningen har anvisats kulturlandskapen i Öja, Runtujärvi och Kvikant. Avgränsningarna baserar sig på i landskapsplanen och i stranddelgeneralplanen anvisade avgränsningar. OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ BYBILDEN - I området befintliga byggnader kan renoveras och utvidgas i ursprunglig stil - Nybyggnader bör med omsorg placeras i sin omgivning och anpassas till befintligt byggnadsbestånd Med beteckningarna landskapsmässigt värdefullt område och område som är värdefullt med tanke på bybilden har anvisats värdefulla områden som har flera till kulturlandskapet anknytande historiska byggnader med gårdsgrupper och bystråk med sina vägomgivningar och som är värdefulla med tanke på bybilden. Områdena har ofta många överlappande värden såsom kulturhistoriska, landskapsmässiga, arkitektoniska samt miljövärden. Beteckningens syfte är att betona hur viktigt det är att bevara tät bebyggelse med karaktären av bystråk och bebyggelse i backig terräng. Med beteckningen har anvisats objekt i Såka och Knivsund. TRÄDBESTÅND SOM BÖR PLANTERAS/BEVARAS VÄRDEFULL ELLER BEAKTANSVÄRD BYGGNAD sr = Värdefull byggnad Kulturhistoriskt och/eller arkitektoniskt värdefull byggnad s = Beaktansvärd byggnad Kulturhistoriskt, arkitektoniskt och/eller för landskapet beaktansvärd byggnad 1 = Numret anger var i beskrivningen objektet redogörs för. Materialet från byggnadsinventeringen är omfattande och består av flera källor. Materialet samlades i grundutredningsskedet och en omfattande byggnadsinventering gjordes även i terrängen. Nedan har materialet från byggnadsinventeringen och klassificeringsprinciperna beskrivits. I planområdet finns även andra värdefulla byggnader än de som man i enlighet med planläggningens principer har beslutat betona i denna plan. KARLEBY STAD 50 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)

Figur 7. Utdrag ur byggnadsinventeringsblanketten för bybebyggelsens etappgeneralplan i Karleby. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BRO Med beteckningen kulturhistoriskt värdefull bro har anvisats bron norr om Åivobäcksvägen i Såka. FORNMINNESOBJEKT Fast fornlämning som är fredad enligt lagen om fornminnen. Enligt lagen är det förbjudet att gräva ut, hölja över, ändra, skada, ta bort eller på annat sätt rubba fornminnet. Markanvändningsplaner som berör fornminnesområdet ska sändas till Museiverket för utlåtande. /1 = Numret anger var i beskrivningen objektet redogörs för. Omfattningen av fornminnet ska utredas av Museimyndigheten. Största delen av fornminnesobjekten är från den historiska tiden. För planutredningen har man i grundutredningsskedet tagit reda på fornminnenas platser med hjälp av museiverkets fornminnesregister med geografisk information. Förteckningen har kompletterats med material från Mellersta Österbottens landskapsplan. På områden, för vilka en parcelleringsplan ska utarbetas, finns oinventerade fornlämningar (sm1 och sm8). I utkastskedet (2010) övervägdes en inventering av stenrösen. Arbetet skulle dock vara mycket omfattande och ansågs för stort för detta projekt. Man har dock inventerat stenrösena på separata parcelleringsområden. KARLEBY STAD 51 Ramboll Finland Oy (tidigare Sigma Konsultit Oy)