PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 KARLEBY STAD kuvalähde: PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING ETAPPGENERALPLAN 2025 FÖR PELTOKORPI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INITIATIV ELLER ORSAK TILL ATT GENERALPLANEN ANHÄNGIGGJORTS PLANERINGSOMRÅDE BESKRIVNING AV PROJEKTET Etappgeneralplanens struktur Beslutsfattande och beredning Utlåtanden i samband med avgöranden som gäller planeringsbehov under... 5 den tid etappgeneralplanen utarbetas MARKINNEHAV OCH PLANSITUATION Markinnehav Landskapsplanens situation Generalplanesituation Detaljplanesituation MÅL FÖR PLANERINGEN Preliminära mål Krav på generalplanens innehåll i enlighet med markanvändnings- och bygglagen Riksomfattande mål för områdesanvändningen s strategi Avgörande av planeringsbehov UTREDNING OCH BEDÖMNING AV VÄSENTLIGA KONSEKVENSER Utredningssituation Bedömning av generalplanens konsekvenser INTRESSENTER OCH ANORDNANDE AV VÄXELVERKAN Intressenter Anordnande av växelverkan TIDTABELL FÖR UTARBETANDET AV PLANEN KONTAKTUPPGIFTER

3 1. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING När en plan utarbetas skall enligt markanvändnings- och bygglagen ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning har som mål att ge markägarna på planeringsområdet och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av etappgeneralplanen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) information om planläggningsförfarandets utgångspunkter, mål, hur planläggningen framskrider och vilka möjligheter finns att påverka planläggningen i dess olika skeden. Med stöd av markanvändnings- och bygglagen (MBL 64 ) har en intressent innan ett planförslag läggs fram offentligt möjlighet att föreslå Västra Finlands miljöcentral samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under hela planeringsarbetet. 2. INITIATIV ELLER ORSAK TILL ATT GENERALPLANEN ANHÄNGIGGJORTS Stadsstyrelsen har den 9 november 2009 fattat beslut om utarbetandet av en etappgeneralplan för Peltokorpi. Programmet för deltagande och bedömning har behandlats och godkänts av stadsstyrelsen PLANERINGSOMRÅDE Planeringsområdet omfattar Peltokorpi by och är ca 1,5 kilometer brett och ca 5,5 kilometer långt. Det område som granskas har en areal på ca 760 hektar och gränsar i väst till riksväg 8, i norr till skogsområdet mellan Peltokorventie och Kajaanintie, i öst till detaljplaneområdet och i söder till järnvägen. Den slutliga gränsen för planområdet preciseras i planens utkastskede. Bilaga A Avgränsning av området som granskas / Etappgeneralplanen 2025 för Peltokorpi. 3

4 Bild 1.Riktgivande avgränsning av planeringsområdet. 4. BESKRIVNING AV PROJEKTET 4.1. Etappgeneralplanens struktur Etappgeneralplanen utarbetas för att den ska styra planeringen av bybeggylsen. Etappgeneralplanen utarbetas med rättsverkningar, och därmed styr den avgöranden som gäller planeringsbehov, beviljande av bygglov och i vissa fall även en eventuell detaljplanering av bybebyggelsen. Genom etappgeneralplanen främjas växelverkan mellan stadscentrer, bycentran och landsbygden samt utvecklandet av bynätverk. Genom utarbetandet av planen stöds en balanserad utveckling av områdesstrukturen samt stärkandet av näringslivets konkurrenskraft. I byarna fäster man uppmärksamhet vid utnyttjandet av befintlig struktur, vid tillgången till tjänster, vid att göra landsbygdens näringsverksamhet mångsidigare samt vid att bevara miljövärden. Näringar som baserar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya bofasta invånare beaktas. Begreppet etapplan betyder att hela landsbygdsområdet inte utreds på alla de sätt som innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen beskriver. Boendet, näringarna, tjänsterna, infrastrukturen och kulturhistorien granskas mindre uppmärksamhet fästs vid till exempel utredningen av omfattande jord- och skogsbruksområdens naturvärde Beslutsfattande och beredning sfullmäktige fattar beslut om godkännandet av generalplanen och dess olika etapper. Styrgruppen för generalplanen består av stadsplaneringsgruppens medlemmar, som utsetts av sstyrelse, och av stadens sektorchefer. För beredningen av etappgeneralplanen svarar markanvändningsgruppen och tekniska servicecentrets planläggningstjänster. Generalplanen bereds i växelverkan mellan intressenter och myndigheter. 4

5 4.2. Utlåtanden i samband med avgöranden som gäller planeringsbehov under den tid etappgeneralplanen utarbetas Avgöranden som gäller planeringsbehov och undantagstillstånd behandlas enligt normal praxis i byggnads- och miljönämnden under den tid generalplanen utarbetas. 5. MARKINNEHAV OCH PLANSITUATION 5.1. Markinnehav Planeringsområdet ägs i huvudsak av privata Landskapsplanens situation Enligt 32 i markanvändnings- och bygglagen ska landskapsplanen tjäna till ledning när generalplaner utarbetas och ändras. ingår i området för Mellersta Österbottens förbund. Mellersta Österbottens landskapsplan görs upp i etapper. Första etappen av Mellersta Österbottens landskapsplan fastställdes och andra etappen Den första etapplanen var till sin natur en uppdatering av regionplanen och den andra etapplanen omfattade mångbruk av torvmark, vindkraftproduktion och handelns servicenätverk samt uppdateringar av fornminnen och landskaps- och kulturobjekt. I och med fastställandet upphävdes de områden, fornminnen samt områden för centrumfunktioner som var viktiga i etapplan 1 för bevarandet av kulturmiljön och landskapet. Beslutet om att uppgöra den tredje etappen fattades på landskapsfullmäktiges möte och planen borde vara färdig år Landskapsplanens tredje etapp kompletterar de två tidigare etapperna så att de efter fastställandet tillsammans bildar en helhetslandskapsplan. De viktigaste nya temaområdena är värdefulla åsar, värdefulla moränbildningar, täktområden för sand- och grusmaterial, produktionsområden för berggrus, områden som lämpar sig för naturstensproduktion samt områden för gruvverksamhet. Teman som ska uppdateras anknyter närmast till samhällsstrukturen, trafiken och tätortsfunktioner. 5

6 Bild 2. Utdrag ur sammanställningskartan över landskapsplanens etapper I och II vad gäller Peltokorpi. På etappgeneralplaneområdet för Peltokorpi har i landskapsplanen införts följande beteckningar: Samhällsstrukturens utvidgningsriktning Ny väglinje eller väglinje som ska förbättras med trafiklösningar Behov av förbindelse för gång-, cykel- och mopedtrafik Område som är landskapsmässigt eller regionalt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av områdena ska bevarandet av landskaps- och kulturvärden samt vårdbiotoper och andra värden som hänför sig till naturarvet främjas utan att äventyra primärproduktionens verksamhets- och utvecklingsförutsättningar. I en mera detaljerad planläggning ska områdets särdrag beaktas och vid behov ge planbestämmelser och planeringsanvisningar som tryggar bevarandet av dem. 6

7 By Stambana 5.3. Generalplanesituation Byn Peltokorpi gränsar i öst till delgeneralplanen för Kirkonseutu som godkänts Generalplanens planeringsår håller på att gå ut och är föråldrad till innehållet. Det finns två delgeneralplaner för Peltokorpis byområde; delgeneralplanen för Kasikulmas område, godkänd av kommunfullmäktige och utvidgningen av delgeneralplanen för Kasikulma, Riippas område, godkänd av kommunfullmäktige Dessa två delgeneralplaner omfattar i huvudsak områden för bostadssmåhus och områden för industri. Bild 3. Utdrag ur delgeneralplanen för Kasikulmas område, godkänd

8 Bild 4. Utdrag ur utvidgningen av delgeneralplanen för Kasikulma, Riippas område, godkänd Detaljplanesituation Peltokorpi by gränsar i öst till ett detaljplaneområde. På själva planeringsområdet finns inga detaljplaner. 6. MÅL FÖR PLANERINGEN 6.1. Preliminära mål Målet är att genom en etappgeneralplan med rättsverkningar definiera grunderna för byggnadstillstånd och tillstånd för miljöåtgärder samt andra avgöranden och principer som styr markanvändningen. Planläggningens mål: Byns särdrag definieras med tanke på behovet att styra byggandet och utvecklingen i byn. De byområden utreds där byggandet eventuellt har blivit eller håller på att bli så betydande att tilläggsbyggande förutsätter utarbetande av en detaljplan. 8

9 Prövningsgrunderna för avgöranden som gäller planeringsbehov definieras. De byområden där byggnadstrycket är litet definieras och för dem kan byggnadstillstånd beviljas direkt på basis av etappgeneralplanen. De nuvarande riks-, region- och lokalvägarnas trafikkapacitet och trafiksäkerhet tryggas Reserveringar anvisas för behövliga nya riks-, region- och lokalvägar. Betydande åkerområden bevaras för jordbruksanvändning och inget byggande anvisas till dem. Byggandet anpassas till landskapsbyggandet så att byområdets traditionella byggnadssätt följs. Med hjälp av stamlägenhetsutredning tryggas ett jämlikt bemötande av markägarna. Kompletteringsbyggande i byarna anvisas i första hand med hänsyn till de behov som byinvånarna och de som arbetar där har De principer anges enligt vilka staden skaffar och överlåter byggnadsplatser från byområden och upprätthåller en reserv av byggnadsplatser för byinvånare. Den totala byggnadsvolymen i byn anpassas till hela stadens byggnadsvolym så att sstruktur inte decentraliseras för mycket. Det bedöms hur bostadsbyggandet i framtiden kommer att fördela sig mellan den detaljplanerade stadskärnan och bycentren samt landsbygden och avgörs hur byggandet följs upp och styrs. Styrningen av kompletteringsbyggandet i byarna anpassas efter tillgången till tjänster och skolnätets utveckling. Flexibla generalplanbeteckningar och bestämmelser utvecklas som lämpar sig för respektive byområdes egna behov av styrning Krav på generalplanens innehåll i enlighet med markanvändnings- och bygglagen När en generalplan utarbetas skall det utöver landskapsplanen beaktas och utredas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet förutsätter: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar; 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas; 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas; 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt; 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö; 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv; 7) att miljöolägenheterna minskas; 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas; samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation Enligt 39 i markanvändnings- och bygglagen får generalplanen inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. 9

10 6.4. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Det främsta syftet med de mål som stadsrådet år 2000 fastställt är att säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas också i kommunernas planläggning (målen reviderats ). Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen skall man vid områdesplanering beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen dras riktlinjer upp för områdesanvändningen i landet långt in i framtiden. Målen utgör ett svar på de utmaningar som områdesanvändningen ställs inför med tanke på bl.a. flyttningsrörelsens inverkan på områdesstrukturen, behovet av en enhetlig samhällsstruktur, livsmiljöns kvalitetskrav, bevarande av natur- och byggnadsarv och fungerande förbindelsenät. I stadsrådets beslut har de riksomfattande målen för områdesanvändning indelats i sex helheter: fungerande regionstruktur enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser fungerande förbindelsenät och energiförsörjning specialfrågor i Helsingforsregionen helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Etappgeneralplanen för Peltokorpi: växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet främjas. I glest bebyggda landsbygdsområden vinnlägger man sig om att ta till vara de befintliga strukturerna och få till stånd en mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas. Bebyggelsen på landsbygden, fritidsbosättningen samt turismen och annan fritidsverksamhet inriktas i mån av möjlighet så att de stöder landsbygdstätorterna och bynätet. tillgången till tjänster, landsbygdens mångsidigare näringsverksamhet samt bevarandet av miljövärden. näringar som baserar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare beaktas. den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna främjas. utgångspunkten för planeringen är en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen och förenhetligar därmed samhällsstrukturen och förbättrar samtidigt livsmiljöns kvalitet som mäts med funktionsduglighet, lönsamhet, tillgången till tjänster och trivsel. vid utvecklandet av samhällsstrukturen strävar man efter att minska trafikbehovet, att höja trafiksäkerheten och att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken. nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet får inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas i mån av möjlighet så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt utnyttjandet av infrastrukturen. utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt förutsättningar för en god tätortsbild skapas nya bostadsområden eller andra verksamheter som är buller- och vibrationskänsliga ska inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 10

11 bidrar till att den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen främjas och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. bördiga och enhetliga åkrar ska inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller ska värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. Huvudmålsättningen är att utveckla samhällsstrukturen så att den blir så stadig och fungerande som möjligt, varvid man framför allt strävar efter att minska behovet att bygga nya tekniska nätverk och serviceanläggningar samt att styra bebyggelsen och övrig samhällsstruktur. Tilläggsuppgifter om de riksomfattande målen för områdesanvändning finns på miljöministeriets webbsida ( s strategi sfullmäktige godkände stadens strategi I strategin konstateras att utmaningar för stadens utveckling är befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär att också kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation kommer att försvåras och kraven på produktivitet att höjas. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. I analysen av strategin styrs etappgeneralplanen för bybebyggelse närmast av följande synvinklar: Framgångsfaktorer - att dra nytta av: De varierande möjligheterna som gäller livsmiljö och boende. Livskraften förstärks av det utmärkta logistiska läget, den mångsidiga näringsstrukturen, industrin som utvecklas och specialiseringsområdena. Behöver utvecklas: Landsbygdens tillgångar beaktas mer bl.a. inom turism, livsmedelsproduktion och energiproduktion. Den rika kulturmiljön utnyttjas. Stadsstrukturen utnyttjas: tätt bebyggt centrum, landsbygd, företagsområden, campus. Behöver säkras eller motarbetas: En mångsidig näringsstruktur, försvagning av stadsregionens konkurrenskraft och status motarbetas. Servicestrukturen bevaras. En god livskvalitet tryggas. 11

12 Visionen 2020 för : Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik Avgörande av planeringsbehov Staden beslutar om byggande av nya byggnader på landsbygdens byområden genom att fatta avgöranden av planeringsbehov, och miljöcentralen fattar beslut om byggande på strandområden, men i enlighet med lagens målsättningar borde avgörandena basera sig på planläggning. I markanvändnings- och bygglagen har rättsliga förutsättningar uppställts för avgörande av planeringsbehov. Med avgöranden av planeringsbehov får inte förorsakas olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen, inte heller försvåras möjligheterna att uppnå målen för naturvården. Med en olägenhet för planläggningen avses att ett projekt som ansökts genom avgörande av planeringsbehov inte får förorsaka olägenheter för planläggning som uppfyller lagens krav på innehållet. Därför kan alla ansökningar inte godkännas. En helhet bestående av flera enskilda avgöranden av planeringsbehov, den framtida och eftersträvade samhällsutvecklingen, kommer att planeras och bedömas i samband med denna etappgeneralplan. I etappgeneralplanen anvisas täta byområden för vilka undantagstillstånd bör sökas för byggande, områden som i detta nu är så tätt bebyggda att de bör detaljplaneras samt gränsområden med gles bebyggelse för vilka byggnadstillstånd kan beviljas direkt på basis av etappgeneralplanen. 7. UTREDNING OCH BEDÖMNING AV VÄSENTLIGA KONSEKVENSER 7.1. Utredningssituation Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska planen basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Beredningen av etappgeneralplanen baserar sig på datamaterial som olika instanser såsom staden, miljöförvaltningen, vägförvaltningen, banförvaltningen, Befolkningsregistercentralen och Statistikcentralen producerat samt på tidigare utredningar, utredningar som ska uppdateras och nya utredningar på generalplanenivå. Innan planutkastet utarbetas görs grundutredningar beträffande följande delfaktorer: Planeringssituation Nuvarande markanvändning Byggnadsinventering Trafik Teknisk service Naturmiljö Befolkning Service Arbetsplatser Jordbruksföretag Störande faktorer i miljön Byggnadstryck

13 Grundutredningarnas omfattning och områden preciseras under planeringen Bedömning av generalplanens konsekvenser Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska när en plan utarbetas miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Enligt 1 i markanvändningsoch byggförordningen ska utredningarna innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Etappgeneralplaneutkastets konsekvenser bedöms utgående från etappgeneralplanemålens teman. Bedömningen specificeras i generalplaneförslaget. Bedömningen och beslut som fattas på basis av bedömningen motiveras i planbeskrivningen. Konsekvenserna bedöms enligt numeriska metoder, enligt bedömning av experter och genom att utnyttja resultaten av olika undersökningar och utredningar som gäller planeringsområdet. Information om etappgeneralplanens konsekvenser fås också av intressenterna genom växelverkan. De viktigaste formerna av växelverkan är informationsmöten som ordnas för allmänheten i etappgeneralplanearbetets olika skeden, möten mellan sakkunniga intressenter samt framförda åsikter och svar på begärda utlåtanden om det framlagda materialet. 8. INTRESSENTER OCH ANORDNANDE AV VÄXELVERKAN 62 i markanvändnings- och bygglagen förutsätter växelverkan när planer bereds. Alla markägare på planeringsområdet för etappgeneralplanen för Peltokorpi och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. 13

14 8.1. Intressenter MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms nedan i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. Intressenterna i etappgeneralplanen för Peltokorpi är: Fastigheternas innehavare och invånare på generalplaneområdet Invånare i Karleby De som arbetar på generalplaneområdet De sammanslutningar, organisationer och föreningar som är verksamma på generalplaneområdet s förtroendeorgan s förvaltningar Statens myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vägförvaltningen Vasa vägdistrikt Banförvaltningscentralen Forststyrelsen Metsänhoitoyhdistys Keski-Pohjanmaa Södra Österbottens skogscentral Museiverket Vasa kontor/ K.H.Renlunds museum Lantmäteriverket Övriga statens myndigheter, vars verksamhet påverkas av generalplanen andra offentliga sammanslutningar och samfund: Mellersta Österbottens förbund Kronoby kommun Staden Kalajoki Staden Kannus Fingrid Abp Karleby Energi Karleby Vatten MTK Keski-Pohjanmaa Österbottens handelskammare Mellersta Österbottens Företagare rf Karlebynejdens Natur rf Mellersta Österbottens Ornitologiska Förening rf Gamlakarleby Fågel- och Naturvänner r.f. Unga naturvänner i Karleby Byaförening Alla företag som har verksamhet på planeringsområdet Till de intressenter som skilt nämns i förteckningen ovan sänds skriftlig information om planens olika skeden. Förslag till komplettering av förteckningen kan framföras under hela den tid generalplanens planeringsarbete pågår. 14

15 8.2. Anordnande av växelverkan INFORMATION Om framläggandet av etappgeneralplanens olika skeden och rätten att framföra sin åsikt eller lämna in en anmärkning meddelas genom kungörelse på s anslagstavla för allmänna kungörelser (shus, kommundelskontoret i Kelviå) samt i tidningarna Keskipohjanmaa och Österbottens Tidning. Man kan även bekanta sig med generalplanearbetets olika skeden på webben på s hemsida på adressen / Planläggning och fastigheter / Generalplanering / Etappgeneralplan för Peltokorpi. DELTAGANDET I ETAPPGENERALPLANENS OLIKA SKEDEN Alla intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planeringens konsekvenser och uttala sin åsikt i ärendet skriftligt eller muntligt. Det är viktigt att de åsikter som representerar olika synpunkter framförs i etappgeneralplanearbetets varje skede. Under planeringsarbetet arrangeras informationsmöten för allmänheten i etappgeneralplanens fas för grundläggande uppgifter och i målfasen, i etappgeneralplanens utkastfas och sedan förslaget till etappgeneralplan färdigställts. Om dessa möten meddelas till icke-ortsbor brevledes och till ortsbor i lokala tidningar. På samma sätt meddelas också om förslaget till etappgeneralplan. Etappgeneralplanen läggs fram till påseende i enlighet med lagstiftningen. I planeringens inledningsskede samlas de centrala myndigheternas mål i myyndigheternas första samråd våren I beredningsskedet hålls ett hörande i beredningsskedet (MBL 62, MBF 30 ), i samband med vilket planen finns till påseende vid stadshuset och på stadens webbsidor. Dessutom kommer man i kommunen att ordna ett förhandlings- / presentationstillfälle, vars tidpunkt kommer att meddelas i samband med kungörelsen över hörandet i beredningsskedet. Därtill kommer man att begära offentliga utlåtanden av intressenterna (myndigheterna och sammanslutningarna) och ett andra samråd med myndigheterna kommer att ordnas. Planförslaget hålls offentligt framlagt till påseende (MBL 65 ) vid stadshuset och vid kommundelskontoret i Kelviå. I kungörelsen (tidningen) meddelas tidpunkten (30 dygn) då man kan bekanta sig med planen och ge skriftliga utlåtanden över den. Hur man skall göra påminnelse och vart den skall lämnas in kommer att meddelas i kungörelsen. Därtill kommer man att begära offentliga utlåtanden av intressenterna (myndigheterna och sammanslutningarna). Ett tredje samråd med myndigheterna kommer att ordnas då planförslaget färdigställts. Planförslaget presenteras för stadsstyrelsen och fullmäktige samt vid ett informationsmöte för allmänheten på stadshuset. 15

16 9. TIDTABELL FÖR UTARBETANDET AV PLANEN Etappgeneralplanen inleds med utarbetandet av programmet för deltagande och bedömning hösten Planutkastet torde bli färdigt hösten 2010 och målet är att får generalplaneförslaget till stadsfullmäktiges behandling hösten KONTAKTUPPGIFTER Tilläggsupgifter om utarbetandet av etappgeneralplanen för Peltokorpi fås från Tekniska servicecentrets planläggningstjänster, shus, 3 våningen (Salutorget, PB Karleby). Generalplanen bereds och tilläggsinformation ges av generalplanearkitekt Päivi Cainberg (tfn (06) , fax (06) , e-post förnamn.efternamn@kokkola.fi) och planläggningsarkitekt Raija Portaankorva (tfn (06) , e-post förnamn.efternamn@kokkola.fi). 16