Riktlinjer för avgång och avveckling



Relevanta dokument
Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd?

Antagen av kommunfullmäktige den Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Riktlinjer för åtgärder vid övertalighet i Härnösands kommun

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

GUIDE INFÖR OMSTÄLLNING OCH UPPSÄGNING FÖR ARBETSGIVARE OCH FACKLIGA REPRESENTANTER

Hållbar stad öppen för världen

Personalpolitiskt program

En hållbar stad öppen för världen

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun

3, Lönepolicy. Beslut Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Riktlinjer för bisysslor

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner

Verksamhetsförändring som medför arbetsbrist

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Nässjö kommuns personalpolicy

PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Lönepolicy. Landskrona stad

Hantering av övertalighet

Med Tyresöborna i centrum

Strategi för hantering av eventuell övertalighet inom barn- och utbildningsförvaltningen

Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

KALLELSE Kommunstyrelsens personalutskott KSPU Kallelse

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda

Snabbinterpellation om uppsägning av lärare

Riktlinjer. Övertalighet

Värdegrund på Alfa-kassan

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Kollektivavtal om omställningsåtgärder vid arbetsbrist för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation

Polisens medarbetarpolicy

Lönepolitik i Fagersta kommun. Enligt beslut i kommunfullmäktige , 142

Lönepolicy med riktlinjer

Om: Stöd till arbetsgivare och fack vid omställning

1. Så börjar processen vid arbetsbrist

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Process för verksamhetsövergång

Innehållsförteckning. Rutinbeskrivning vid risk för övertalighet 6 LULEÅ KOMMUN 2 (10) Giltighetstid Dokumentansvarig Personalchef

Hantering av övertalighet

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Regeringskansliets. medarbetarpolicy

Strategi för hantering av eventuell övertalighet inom barn- och utbildningsförvaltningen

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Hållbar organisations- utveckling

Strategisk kompetensförsörjning - ny bilaga till Riktlinje för medarbetarskap

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Lönepolitiska riktlinjer

Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun.

Turordning vid arbetsbrist och tidig lokal omställning- nya regler 1/ Bakgrund

Riktlinjer mot Våld och hot i arbetsmiljön

Täby kommun Din arbetsgivare

vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun

Kommunstyrelsen. Ärende 10

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Anställnings upphörande Anställnings upphörande

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Anställning och anställningsförhållanden

Ronneby kommuns personalpolitik

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Korsholms kommuns Personalstrategi

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Riktlinjer för personalplanering i Älvsbyns kommun

Aktuellt inom arbetsrätt

Personalpolicy Antagen av förbundsdirektionen , 74

Arbetslös en kris för många

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

Kommunikationspolicy 2015

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

1(9) Rekryteringspolicy. Styrdokument

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 20

Riktlinjer för åtgärder vid övertalighet

Dnr 1960/ Riktlinjer för hantering av övertalighet vid Karolinska Institutet

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Rekryteringspolicy Västerås kyrkliga samfällighet

Antagen av kommunstyrelsen Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

LÖNEPOLITIK. Kommunstyrelseförvaltningen

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Elin Niemi, personalchef H Johansson, personalkonsult, Laila Mäki ANSLAG/BEVIS

Transkript:

Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13

RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver mycket omsorg och kompetens eftersom den får genomgripande konsekvenser för båda parter. Om avvecklingen sker på den anställdes egen begäran är det givetvis inte samma riskfyllda situation som den då den anställde blir uppsagd. För alla människor är en uppsägning, hur logiskt väl motiverad den än är, inledningen till en livskris som kräver tid och kraft att ta sig igenom. Det innebär att arbetsgivarens förmåga att på ett konsekvent och korrekt sätt arbeta med övertaligheten kommer att forma nuvarande och framtida syn på oss som arbetsgivare. Därför är det viktigt att det finns riktlinjer för hur omställning och avveckling skall gå till. Det är främst två huvudområden som det är viktigt att ha kompetens inom och erfarenhet ifrån. Det ena handlar om hur arbetsgivaren genom sin handläggning av avvecklingen kan underlätta den psykologiska kris som de uppsagda oundvikligt drabbas och samtidigt bibehålla motivationen hos dem som blir kvar. Det andra handlar om att rätt tillämpa de arbetsrättsliga regler och avtal som gäller vid avveckling av personal. Uppsägning från den anställde En uppsägning från en anställd som presterar goda arbetsresultat och väl fyller sin funktion kommer alltid som en ovälkommen händelse för arbetsgivaren. Ibland kan den anställde använda hotet om uppsägning som ett led i en förhandling, t ex om löneförhöjning. Att som arbetsgivare tillmötesgå dessa krav innebär en risk till ständigt återkommande förhandlingar för att tillgodose ständigt ökade krav. Det har visat sig vara en praktiskt fungerande princip att aldrig löneförhandla under hot om uppsägning. Det kan aldrig vara ett självändamål att motarbeta en sund personalomsättning. Obehagliga överraskningar undviks genom kontinuerliga och öppna dialoger mellan chefer och anställda - i utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten. Det händer ofta att den anställde vill sluta tidigare än uppsägningstiden medger. Då det är praktiskt möjligt brukar det vara en klok politik att tillåta förkortad uppsägningstid. Då en person bestämt sig för att byta arbetsuppgifter blir han/hon successivt allt mer mentalt frånvarande på sin gamla arbetsplats. Det är mer motiverande att lägga energin på den nya arbetsplatsen och de nya uppgifterna. Detta är mänskligt och naturligt och leder till att effektiviteten oundvikligen sjunker i den befattningen man lämnar. Arbetsbrist Enligt anställningsskyddslagen skall uppsägning från arbetsgivarens sida vara sakligt grundad. Uppsägning p.g.a. arbetsbrist innebär att skälet till uppsägningen är verksamhetsrelaterat. Arbetsbrist är alltid saklig grund för uppsägning, eftersom det är arbetsgivaren som bestämmer omfattningen av sin verksamhet. 2

Arbetsbrist eller övertalighet kan uppstå av olika skäl, t ex: uppdragsgivaren stad/kommun - beslutar av politiska eller ekonomiska skäl att vissa verksamheter skall läggas ner helt eller förändras mer eller mindre genom organisationsförändringar och sammanslagningar uppstår dubbelbemanningar som leder till arbetsbrist teknikutveckling och rationaliseringar gör att arbetskraftsbehovet minskar Det är ledningens ansvar att definiera arbetsbrist vilket inte är en lätt uppgift. Mycket i ledningsarbetet handlar om bedömningar och intuitiva ställningstaganden. Hur många utredningar som än produceras och hur professionellt de än görs kommer det alltid att finnas utrymme för olika slutsatser och olika lösningar. Vad kan en chef göra för att motivera sina beslut inför ett övertalighetshot? Se till att utreda och bedöma situationen så noggrant som möjligt - ev. anlita kompetenta och erfarna personer såväl internt som externt. Genomföra utredningar och interna diskussioner så sakligt som möjligt genom att prioritera verksamhetens behov framför enskilda personers. Vid ett hot om övertalighet startar ofta en manipulativ process där anställda är mer engagerade i att se till att behålla sitt arbete än att arbeta för verksamhetens mål och fortlevnad. Därför är det mycket viktigt att verksamhetsmålen är klara och ofta uttalade i organisationen. Lika viktigt som med grundlig eftertanke före beslut är det att komma fram till snabba beslut. Ovissheten inför hot om övertalighet kan bli mycket skadlig för både individer och organisationen. En så stor öppenhet som möjligt under utredningen och under genomförandet skapar förtroende för ledningen och minskar utrymmet för spekulationer och ryktesspridning. Personalbehov Vid beräkningen av omfattningen av en eventuell övertalighet är det väsentligt att ta fram en bild av det kvantitativa och det kvalitativa personalbehovet. För att göra det krävs: en beskrivning av framtida mål för verksamheten en beskrivning av framtida organisation med mål för olika enheter och en beskrivning av de uppgifter som skall fullgöras inom respektive enhet Mot bakgrund av ovanstående kan respektive chef göra en beräkning av hur många tjänster som behövs för att fullgöra uppgifter och uppnå målen. Denna personalplan ställs sedan mot nuvarande personalstyrka. För att göra en bedömning av den kvantitativa övertaligheten bör en klar bild finnas av: åldersfördelning och pensionsavgångar övrig s.k. naturlig avgång och frånvaro 3

Det här rör det kvantitativa personalbehovet och den kvantitativa övertaligheten. Svårare men minst lika viktigt är att beskriva det kvalitativa personalbehovet. För att klara överlevnad och framtida utveckling måste organisationen ha kvar medarbetare med rätt kompetens. Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist föreskriver lagen s.k. turordning, d.v.s. sist in, först ut. De anställda grupperas efter total anställningstid och de med längst anställningstid blir kvar. För arbetsgivaren kan detta i vissa lägen vara katastrofalt, om man är beroende av kompetens som innehas huvudsakligen av dem som anställts under senare tid. I de MBL-förhandlingar som skall genomföras med de fackliga organisationerna om bemanningen skall dessa frågor tas upp. Här finns alltså en möjlighet för arbetsgivaren att med väl underbyggda argument driva frågan om undantag från turordningen. Förutsättningen för detta är att arbetsgivaren har en grundligt genomarbetad beskrivning av de kompetenskrav som den framtida organisationen behöver. Ingen tjänar på att den del av verksamheten som blir kvar är felbemannad. Omorganisation av verksamhet när arbetsbrist uppstår Den första åtgärd många arbetsgivare tar till för att begränsa personalkostnaden är anställningsstopp. Anställningsstoppet har den fördelen att det tvingar fram en diskussion om tillsättandet av varje vakans. Nackdelen med ett långt anställningsstopp är att det kan dränera verksamheten på kompetens, som det kan ta lång tid att bygga upp igen. Naturlig avgång är en annan ofta använd och initialt mindre krävande krympningsstrategi. Med naturlig avgång menas: pensionering uppsägningar på den anställdes initiativ längre ledighetsperioder Den naturliga avgången har liksom anställningsstoppet den nackdelen att den inte tar hänsyn till kompetens. Det är lätt att ibland glömma bort den tysta kunskap om verksamheten som de med lång erfarenhet besitter. Om de inte kan överföra denna kunskap till sina yngre kolleger kan det på sikt medföra kostnader och störningar vars värde vida överstiger det som sparades in genom minskning av personalstyrkan via pensionering eller annan avvecklingsåtgärd. Vid omorganisationer skall huvudskyddsombudet beredas möjlighet att delta i omorganisationsarbetet så tidigt som möjligt. Behandling av medarbetare vid uppsägning Uppsägning från en anställning blir för alla människor en anledning till en personlig kris. Hur allvarlig krisen blir beror på personens erfarenhet av och därmed vana vid att hantera krissituationer i sitt liv. Den allmänna arbetsmarknadssituationen och möjligheter till nytt arbete spelar givetvis en stor roll. Det är därför mycket viktigt att en uppsägningsprocess hanteras med stor respekt för enskilda individers professionella kompetens och mänskliga värdighet. 4

Konsulter kan vara till hjälp i utrednings- och genomförandefasen men de avgörande besluten måste dock alltid tas av ansvariga chefer inom organisationen. Dessa kan anlita konsulter som personligt stöd, men aldrig delegera beslutsrätten. Då beslut om nedläggning eller krympning av organisationen har fattats är det viktigt att kommunicera beslutet till berörda personer på ett sådant sätt att budskapet når fram. I en situation som innebär hot mot den personliga säkerheten och identiteten uppstår särskilda svårigheter att ta in och smälta det hotfulla budskapet. Kommunikationen måste alltså ske på olika sätt och vid flera tillfällen. Det räcker definitivt inte att skicka ut skriftlig information. Denna måste kompletteras med muntlig information där tillfälle ges till dialog och frågor. De ansvariga cheferna bör ta sig tid att kontrollera om och på vilket sätt budskapet tagits emot. Även de personer som inte berörs av uppsägningar bör informeras. De som skall finnas kvar behöver ha kvar sin framtidsro, sitt förtroende för ledningen och verksamhetens framtid och sin motivation till effektivt arbete. Därför bör stor hänsyn tas till deras reaktioner, även om det är naturligt att prioritera dem som förlorar sin anställning. Så fort avvecklings-/nedläggningsbeslut är fattat och meddelat är den viktigaste uppgiften att skapa förutsättningar för dem som varslats att börja handla med sikte mot framtiden. De varslade behöver hjälp att definiera sin kompetens och fundera över möjliga arbetsområden. En del kanske behöver konkret kunskap om hur man formulerar ansökningar och vilka uppgifter och dokument som skall bifogas anställningsansökan. Eftersom en uppsägning leder till någon form av kris, blir en krisreaktion en oundviklig följd. Det innebär att personer som drabbas kan svänga mellan hopp och förtvivlan flertal gånger. Detta tillhör krisreaktionen och det stöd de flesta klarar sig bra med är en samtalspartner de har förtroende för och som har erfarenhet av liknande uppgifter. En avveckling-/nedläggningsprocess är alltid smärtsam och energikrävande. För arbetsgivaren kan en professionellt hanterad avveckling innebära att ett gott rykte på arbetsmarknaden byggs upp eller förstärks, vilket man kan få stor glädje av den dag då uppgiften är att rekrytera kompetenta och motiverade personer. 5