RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. IT i undervisningen. Om lärares syften, användande och hinder

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder

IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder

Förord På samma sätt som kulramen var ett naturligt inslag i varje svenskt folkskoleklassrum under 1800- och 1900-talet är datorer ett naturligt inslag i 2000-talets klassrum. Dessa två läromedel har mer gemensamt än vad man vid en första anblick kan tro. De besitter båda egenskapen att de kan ge användaren teknisk hjälp att lösa till exempel matematiska problem. De båda kan också kompensera användarens svårigheter att hålla långa talserier i minnet. De är interaktiva så till vida att de båda direkt visar resultaten av användarens input. De är båda förträffliga på att visualisera och åskådliggöra ett visst data. Men inte minst är de båda ett läromedel som i händerna på en skicklig lärare kan vara den avgörande skillnaden för en elevs förståelse, kunskaper och insikter. Kulramen skiljer sig i ett tydligt avseende från datorn genom dess flera tusenåriga historia som läromedel. Datorn kan i Sveriges fall tidigast spåras tillbaka till 1970-talet (och då långt ifrån i den form som vi känner den i dag). Denna jämförelse mellan ett historiskt och ett nytt läromedel ger tillsammans med resultaten i denna undersökning en viktig insikt. Olika IT-verktyg men datorn i synnerhet är på god väg att bli ett naturligt inslag i den svenska skolan. Andelen lärare som inte har tillgång till en egen dator krymper kraftigt år för år och andelen elever som har tillgång till en egen dator ökar kraftigt. En stor andel av lärarna använder IT i sin undervisning de flesta lektionerna under en vecka. För att datorn ska få samma betydelse som kulramen har haft är det därför viktigt att nu tydligt fokusera på metodutvecklingen kring hur IT kan användas i undervisningen. Sådan metodutveckling tar tid. Dessutom måste varje enskild lärare utifrån sin yrkeserfarenhet och sitt yrkeskunnande få finna de meto-

der och de användningsområden där de anser att IT kan bidra till en väsentlig utveckling av deras undervisning. Först då i händerna på en kunnig lärare som gjort metoderna till sina kan läromedlets potential att vara den avgörande skillnaden för en elevs förståelse, kunskaper och insikter bli verklighet. Metta Fjelkner Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Innehåll Sammanfattning och slutsatser 8 Resultatsammanfattning 8 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 9 IT i skolan en fråga om tillgång? 11 Resultatredovisning 13 Tillgång till datorer 13 För lärarna 13 För eleverna 14 IT i undervisningen 15 Användandet av IT i undervisningen 15 Syftet för att använda IT i undervisningen 17 Effekterna av att använda IT i undervisningen 18 Hinder för att använda IT i undervisningen 21 Övriga arbetsuppgifter 23 Metod 24 Urval, bortfall och svarsfrekvens 24 Datainsamling 25 Statistiskt säkerställda skillnader 25 Referenser 26 Bilaga 1 Enkät 27

Sammanfattning och slutsatser I denna undersökning har vi vänt oss till 1 700 lärare i olika ämnen som arbetar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, för att ställa frågor om vilken tillgång de har till datorer i sina skolor, i vilken utsträckning de använder IT 1 i sin undervisning samt i vilka syften de använder IT. Vi har också frågat vilka hinder de ser för ytterligare IT-användning i deras undervisning. Resultatsammanfattning Undersökningen visar bland annat: Att tillgången till datorer i skolan ökat i stor utsträckning de senaste åren. 89 procent av lärarna i undersökningen uppger att de har tillgång till en egen bärbar dator via sin arbetsplats. Detta ska jämföras mot 65 procent av lärarna i förbundets tidigare undersökning, Elever och lärare online, från 2010. Även tillgången till elevdatorer ökar. Dock visar undersökningen på skillnader inom landet. Till exempel har elever i förortskommuner till storstäder i större utsträckning egna datorer (54 procent) än elever i glesbygdskommuner (38 procent). Att mer än hälften av lärarna använder IT i sin undervisning de flesta eller mer än hälften av lektionerna under en vecka. Det finns vissa skillnader mellan vilka lärare som använder IT i sin undervisning i störst utsträckning. Till exempel tenderar yngre lärare att använda IT i något större utsträckning än äldre samt att lärare i humanioraämnen (främst språk och samhällsvetenskaper) använder IT i större utsträckning än lärare i naturvetenskapliga och praktiskestetiska ämnen. Att en stor andel av lärarna anser att deras undervisning förbättrats genom IT-användningen samt att flera elevgrupper anses gynnas av IT i undervisningen. Främst uppger lärarna att de anser att elever i olika behov av särskilt stöd gynnas av IT i undervisningen, men även högpresterande och studiemotiverade elever uppges gynnas. 1 Med IT avser vi i denna undersökning alla former av informationsteknik som kan användas i undervisning, till exempel datorer, läsplattor, SMART-boards, olika programvaror, internetresurser och så vidare. 8

Att de främsta hindren för ytterligare ökad användning av IT i undervisningen är att arbetstiden inte räcker till för planering och förberedelser för ytterligare sådana moment. Därtill efterlyser lärare olika typer av digitala läromedel och ytterligare tillgång till elevdatorer och andra IT-verktyg som SMART-boards och liknande. Även otillräcklig fortbildning framhålls som ett hinder av lärarna. Lärarnas Riksförbunds slutsatser IT i undervisningen inte endast en fråga om tillgång En nödvändig förutsättning för att kunna använda IT i undervisningen är att det i skolan finns både lärar- och elevdatorer. Undersökningen indikerar att den svenska skolan har tagit stora kliv framåt på detta område på bara några år. Däremot är tillgång till datorer inte ett tillräckligt villkor för att IT ska användas i undervisningen, i synnerhet inte för att bidra till en verklig utveckling av undervisningen. För att detta ska ske krävs metodutveckling, forskning och vidareutbildning av lärare. Undersökningen visar att lärarna redan använder IT i stor utsträckning, men att ett betydelsefullt hinder för att de ska kunna använda det i ännu större utsträckning är att arbetstiden ofta inte räcker till för att planera och förbereda ytterligare moment. Att komma på innovativa didaktiska idéer om hur IT kan användas i undervisningen för att i verklig mening utveckla undervisningen tar tid, och måste få ta tid. Lärarnas Riksförbund efterlyser därför en tydlig satsning på ett organiserat erfarenhetsutbyte kring ökad IT-användning i skolan, där lärare lokalt och nationellt regelbundet får träffas för erfarenhetsutbyte, råd och inspiration kring användning. Respektera lärarnas autonomi lärarna bestämmer över sin undervisning Undersökningen visar att en majoritet av lärarna använder IT i sin undervisning, de flesta eller mer än hälften av alla lektioner under en vecka. Åtta av tio lärare uppger också att de skulle vilja använda IT i ännu större utsträckning än de gör i dag. Trots detta finns det en tendens i den skolpolitiska debatten att man dels snabbt vill öka IT-användandet ytterligare, dels att vissa politiker och 9

skolhuvudmän i synnerhet ibland till och med vill anvisa vilka metoder lärarna ska arbeta efter. Forskningsresultat som visar vilken effekt olika metoder kan ha ska absolut tas i beaktande. Men det krävs också en viktigt insikt. Det är insikten att varje enskild lärare är som mest effektiv i sin undervisning när denne känner sig förtrogen med det stoff, metoder och läromedel som används. Lärare måste utifrån sin erfarenhet, sitt kunnande, sina styrkor och sin elevgrupp få välja vilka undervisningsmetoder och läromedel som ska användas. Den principen genomsyrar skolans styrdokument och den principen måste genomsyra debatten om IT i undervisningen. IT i undervisningen en metodfråga för lärarutbildningen Att bara köpa in datorer till skolan bidrar inte, som tidigare konstaterats, av sig självt till att undervisningen utvecklas. Att övergå från att skriva punkter på en whiteboardtavla till att ha dem förberedda i en powerpointpresentation kan inte ses som revolutionerande utveckling av undervisningen. Av dessa skäl måste IT i undervisningen bli en naturlig del av en återupprättad metodutbildning i lärarutbildningen. Ett sådant inslag måste handla om vilka styrkor och svagheter olika läromedel och metoder har och vad respektive metod och läromedel kan bidra med till den enskilda blivande lärarens undervisning. 10

IT i skolan en fråga om tillgång? IT i skolan har varit en betydelsefull fråga alltjämt sedan 1970-talet då staten inledde en första satsning på området genom Datorn i skolan - projektet. De statliga satsningarna har därefter varit flera och i dagsläget satsas fortsatt stora resurser på IT i skolan. De stora satsningar som görs i dag är främst så kallade en-till-en -satsningar där varje elev och lärare ska utrustas med en egen dator 2. Det dagens satsningar därför har gemensamt med flertalet av de tidigare är att de i stor utsträckning fortfarande handlar om inköp av utrustning. Betydligt mindre resurser har än så länge satsats på forskning och metodutveckling. Detta är i sig inget konstigt. Undersökningar har visat att det främsta skälet till att lärare inte använder mer IT i sin undervisning är att det saknas tillgång till främst elevdatorer. Det är ur ett lärarperspektiv besvärligt att integrera IT i sin undervisning i någon större utsträckning när man är hänvisad till fasta datasalar som endast kan bokas någon enstaka lektion per vecka. Många politiker och skolhuvudmän uttrycker däremot ofta en frustration över att IT-utvecklingen går alldeles för långsamt och att den behöver skyndas på. En nödvändig förutsättning för att kunna snabba på processen är att se till att tekniken finns på plats, både för lärare och elever, vilket de fortsatta satsningarna i stor grad syftar till. Det måste dock påpekas att tillgång till teknik inte per automatik innebär att tekniken används, och framför allt inte används på nya sätt i förhållande till tidigare läromedel. Att ersätta en punktlista skriven på en whiteboardtavla under en samhällskunskapslektion med samma punkter i en powerpointpresentation, innebär inte att undervisningen i sig själv har förändrats i någon väsentlig mening. För att åstadkomma denna förändring krävs inte heller särskilt stora fortbildningsinsatser för berörda lärare. Däremot, för att åstadkomma förändringar som väsentligen bidrar till utveckling av undervisningen, som i slutändan kan leda till högre måluppfyllelse för samtliga elever, krävs mycket mer än 2 Se Tallvid (2011) för historik och referenser. 11

endast tillgång till IT i skolan. Det krävs forskning, metodutveckling, fortbildning av lärare och kanske främst tid för lärarna att utveckla sin undervisning med hjälp av den nya tekniken. I den fortsatta forskningen och debatten om IT i skolan måste detta perspektiv ges ännu större betydelse. Tidigare studier visar att IT i undervisningen har som störst effekt när IT är integrerat i det pedagogiska sammanhanget 3. Detta kan endast uppnås när läraren själv har en tydlig pedagogisk idé och ett didaktiskt syfte med att använda IT i undervisningen och dessutom känner sig säker och bekväm med det. En lärare är sannolikt som mest effektiv i sin undervisning när han känner sig säker i undervisningssituationen, både avseende innehållet, läromedlen och valda undervisningsmetoder. Denna insikt föder insikten att genom att olika lärare är olika effektiva med olika läromedel och metoder, måste lärarna själva få styra över sina läromedelsval, sina undervisningsmetoder samt till vilken grad och vilken art man integrerar IT i sin undervisning 4. Det föder också insikten att utvecklingen av IT i undervisningen kommer att ta tid mer tid! och att det måste få göra just det. Ur detta perspektiv är det viktigt att i forskningen och debatten också försöka identifiera vilka ytterligare förutsättningar utöver tillgång till IT-verktyg som måste uppfyllas för att i största möjliga mån möjliggöra IT-utveckling i skolan. I denna undersökning har Lärarnas Riksförbund därför vänt sig till lärare i olika ämnen och olika skolformer med frågor om vilken tillgång de har till datorer i sina skolor, i vilken utsträckning de använder IT i sin undervisning samt i vilka syften de använder IT. Vi har också frågat vilka hinder de ser för ytterligare IT-användning i deras undervisning. 3 Myndigheten för skolutveckling (2007) 4 Lärarnas Riksförbund (2012) 12

Resultatredovisning I denna undersökning har vi vänt oss till lärare i olika ämnen som arbetar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, för att ställa frågor om vilken tillgång de har till datorer i sina skolor, i vilken utsträckning de använder IT i sin undervisning samt i vilka syften de använder IT. Vi har också frågat vilka hinder de ser för ytterligare ITanvändning i deras undervisning. Totalt har 1 722 lärare slutfört enkäten. Fördelningen mellan skolformer, huvudman och undervisningsämnen redovisas i undersökningens metodavsnitt. Tillgång till datorer För lärarna Inför Bok- och Biblioteksmässan år 2010 släppte Lärarnas Riksförbund rapporten Elever och lärare online var går gränsen? som bland annat handlade om hur lärare och elever förhöll sig till och använde sociala medier, både i skolan och utanför. I undersökningen ställdes också frågor om vilken tillgång lärarna hade till datorer i tjänsten. Totalt uppgav 65 procent av lärarna att de hade tillgång till en egen dator. De övriga 35 procenten svarade att de hade tillgång till en dator som de delade med minst en eller flera personer. Tillgången till en egen dator var större bland gymnasielärarna (87 procent) än högstadielärarna (46 procent). Föreliggande undersökning visar att mycket har hänt avseende lärarnas tillgång till egna datorer under de år som gått sedan den förra undersökningen. Totalt svarar 97 procent av lärarna i undersökningen att de har tillgång till en egen dator. Av dessa anger 92 procent att det är en bärbar dator (det vill säga 89 procent av samtliga svarande). Det finns inga större skillnader mellan huvudmän i undersökningen, däremot syns fortfarande en liten skillnad mellan gymnasieskolan och grundskolan. 5 5 Denna skillnad är mindre i denna undersökning än i andra. En kommande undersökning från Utbildningsradion, gjord via SCB, visar till exempel att 88 procent av lärarna i år 7-9 har tillgång till en egen dator. I denna undersökning är motsvarande siffra för samma lärargrupp 96 procent, vilket tyder på att lärare med egen dator är något överrepresenterade i denna undersökning. Detta beror sannolikt på undersökningen är gjord via e-postutskick och att lärare med en egen dator är mer benägna att besvara en sådan undersökning än de utan. Läsaren bör ta detta i beaktande vid läsningen av föreliggande undersökning. 13

För eleverna Det finns däremot fortsatt betydelsefulla skillnader i vilken tillgång eleverna har till en egen dator. Totalt uppger 44 procent av lärarna att deras elever har tillgång till en egen dator via skolan: Har dina elever tillgång till en egen dator på/via skolan? Korsat med: Vilken kommuntyp arbetar du i? Kommun i glesbefolkad region och glesbygd (mer än (mindre än Större 300 000 300 000 Storstad Förorts- städer Förorts- personer personer (200 000 kommun (50 000 - kommun inom en inom en eller fler till 200 000 till större radie på radie på invånare) storstad invånare) städer 112,5 km) 112,5 km) Totalt Ja 40% 54% 50% 38% 39% 38% 44% Nej 60% 46% 50% 62% 61% 62% 56% Totalt 294 215 517 61 300 363 1750 Elever i förortskommuner till storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) har enligt lärarnas uppgifter störst tillgång till egna datorer via skolan. Skillnaderna mellan förortskommuner till storstäder samt större städer å ena sidan, och kommuner i tätbefolkade regioner samt kommuner i glesbygd å andra sidan är statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan förortskommuner till storstäderna och medelvärdet totalt är också statistiskt säkerställt. Gällande elevernas tillgång till egna datorer visar också undersökningen att det finns stora skillnader mellan skolformerna: Har dina elever tillgång till en egen dator på/via skolan? Korsat med: I vilken skolform arbetar du huvudsakligen? Grundskola Grundskola Grundskola Gymnasie- Vuxen- 1-3 4-6 7-9 skola Särskola utbildning Totalt Ja 15% 19% 35% 66% 62% 20% 44% Nej 85% 81% 65% 34% 38% 80% 56% Totalt 93 168 669 711 13 103 1757 14

Andelen för gymnasieskolan är statistiskt säkerställd mot samtliga andra skolformer. Andelen för grundskolans år 7-9 är statistiskt säkerställd mot både år 1-3 och 4-6. Dessa skillnader kan sannolikt i stor utsträckning förklaras av att många en-till-en-satsningar inleds i huvudmännens gymnasieskolor för att sedan fortsätta i grundskolan. Det tycks fortsatt finnas en liten skillnad mellan olika huvudmän till friskolornas fördel men skillnaden är inte statistiskt säkerställd i denna undersökning. IT i undervisningen Användandet av IT i undervisningen Undersökningen visar att en majoritet av lärarna i stor utsträckning använder IT i sin undervisning. Nästan en tredjedel av lärarna uppger att de använder IT de flesta lektionerna under en vecka: Hur ofta använder du IT i din undervisning? De flesta lektionerna under en vecka 30% Mer än hälften av lektionerna under en vecka 22% Mindre än hälften av lektionerna under en vecka 17% Några enstaka lektioner under en vecka 27% Inte alls 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel (%) Det finns vissa skillnader mellan vilka lärare som i störst utsträckning använder IT i sin undervisning. Till att börja med visar undersökningen att yngre lärare är något mer benägna än äldre att använda IT. En jämförelse mellan de yngsta och äldsta lärarna i undersökningen visar att de yngre lärarna i något större utsträckning använder IT de flesta lektionerna under en vecka. Undersökningen visar dock att det inte är 15

några större skillnader mellan ålderskategorierna avseende om man inte använder IT alls (säkerställda skillnader är skuggade): Hur ofta använder du IT i din undervisning? Korsat med: Hur gammal är du? 26-35 år 56- år Totalt De flesta lektionerna under en vecka 40% 24% 30% Mer än hälften av lektionerna under en vecka 26% 19% 22% Mindre än hälften av lektionerna under en vecka 10% 20% 17% Några enstaka lektioner under en vecka 22% 30% 27% Inte alls 3% 7% 5% Totalt 273 423 1761 Att det inte endast är lärares ålder som har betydelse för i vilken utsträckning IT används i undervisningen syns inte minst när lärarna kategoriseras efter sina undervisningsämnen. En tydlig skiljelinje framkommer då mellan lärare som undervisar i humanioraämnen (språk, samhällsvetenskap), naturvetenskapliga ämnen (inklusive matematik) samt praktiskt-estetiska ämnen, där de tidigare är de som i störst utsträckning använder IT i sin undervisning. I tabellen nedan har några ämnen ur respektive kategori valts ut för att illustrera dessa skillnader (skuggade resultat är statistiskt säkerställda, se noter): 1. Statistiskt säkerställt mot samtliga övriga ämnen 2. Statistiskt säkerställt mot matematik 3. Statistiskt säkerställt mot svenska och samhällskunskap 4. Statistiskt säkerställt mot samhällskunskap Hur ofta använder du IT i din undervisning? Korsat med: Vilka ämnen undervisar du i huvudsak i? Samhälls- Svenska kunskap Matematik Fysik Bild Totalt De flesta lektionerna under en vecka 31% 1 36% 1 20% 22% 14% 30% Mer än hälften av lektionerna under en vecka 26% 2 28% 2 18% 17% 24% 22% Mindre än hälften av lektionerna under en vecka 16% 20% 21% 22% 25% 17% Några enstaka lektioner under en vecka 23% 14% 34% 3 33% 3 32% 27% Inte alls 3% 2% 6% 4 5% 5% 5% Antal svarande totalt 620 285 498 214 87 1704 16

Syftet för att använda IT i undervisningen Lärarna i undersökningen har ombetts ange vilka de främsta skälen är till att de använder IT i sin undervisning. De har erbjudits en uppsättning fasta svarsalternativ samt att de kunnat ange andra skäl genom fritext (se enkäten i bilaga 1). De har fått gradera varje skäl i en skala från I stor utsträckning (5) till Inte alls (1). För att kunna göra resultaten överskådliga har ett medelvärde indexerats för respektive fast svarsalternativ (skäl). Resultaten blir som mest rättvisande genom att titta på respektive svarsalternativ för sig, men denna metod ger en bättre överblick över vilka skäl som är vanligast bland lärarna i undersökningen: Vilka är de främsta skälen till att du använder IT i din undervisning? Utöka elevernas möjligheter till informationssökning Öka elevernas engagemang, intresse och motivation för undervisningen 72 71 Variera elevernas redovisningsformer (prov, muntliga redovisningar, andra 65 Förbättra elevernas övning/repetition av olika kunskapsområden 59 Träna eleverna i källkritik 57 Möjliggöra olika former av distansundervisning (inkl flipped 26 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Indexerat medelvärde Som diagrammet visar tycks de vanligaste skälen till att lärare använder IT i sin undervisning vara att de vill utöka elevernas möjligheter till informationssökning samt för att öka elevernas intresse och motivation för undervisningen. Dessa resultat är mycket intressanta givet den utveckling som har skett i det svenska skolväsendet sedan i synnerhet mitten av 1990-talet, en utveckling som har inneburit att eleverna har lämnats mer och mer ensamt ansvariga för sitt lärande. 6 Det är 6 Se Skolverket (2008) och (2009) för kunskapsöversikter på området. 17

inte orimligt att anta att välutbyggd elevtillgång till datorer kan ha ett samband med denna trend, framför allt i takt med att regleringen av undervisningstiden minskat och därigenom också huvudmännens uppföljning och kontroll över densamma. 7 Dessa resultat kan vare sig tas som intäkt för att eleverna skulle lämnas ensamma eller inte lämnas ensamma, men de visar tillsammans med de öppna svar lärarna lämnat i samband med frågan att IT i hög grad används av lärarna i den direkta undervisningssituationen och i mötet mellan lärare och elev. Många av de öppna svaren visar också hur IT-verktygen i många avseende erbjudit helt nya möjligheter att hjälpa elever med särskilda undervisningsbehov, göra laborationer, mätningar, experiment och annat. Gällande tre av svarsalternativen framkommer skillnader på ämnesnivå och det är gällande att variera elevernas redovisningsformer, utöka elevernas möjligheter till informationssökning samt att träna eleverna i källkritik. För dessa områden framkommer den skillnad som redan diskuterats, nämligen att humanioraämnena skiljer sig från de naturvetenskapliga (inklusive matematik). Skillnaderna är dock inte anmärkningsvärt stora och kan sannolikt i stor utsträckning hänföras till de olika ämnenas karaktär, mål och syften. Det är till exempel inte förvånande att lärare i samhällskunskap i större utsträckning svarar att de använder IT-verktyg för att träna eleverna i källkritik än lärarna i till exempel matematik. Effekterna av att använda IT i undervisningen Lärarna i undersökningen har också fått ange om, och i så fall i vilken grad, IT-användningen har förbättrat deras undervisning (av de som i någon mån använder sig av IT). En stor majoritet 83 procent svarar att deras undervisning har förbättrats i stor eller i någon grad: 7 Se Skolinspektionen (2011) 18

Anser du att IT-användningen har förbättrat din undervisning? Ja, i stor grad 30% Ja, i någon grad 55% Nej, inte märkbart 12% Nej, inte alls 2% Vet ej/vill ej uppge 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Andel (%) Det finns inga tydliga samband mellan lärares ålder eller undervisningsämnen avseende i vilken grad de anser att deras undervisning har förbättrats. De som har angett att deras undervisning inte förbättras har fått beskriva varför. Några teman går att urskilja i svaren. De handlar till exempel om att tekniskt strul stjäl viktig undervisningstid, att datorerna ofta utgör en distraktion, att det inte passar för ämnet, att det inte passar för elevgruppen, att man anser sig sakna viktiga kunskaper och liknande. Vidare anger mer än hälften av lärarna att de också bedömer att IT-användningen i stor eller i någon grad bidragit till högre måluppfyllelse för deras elever. En fjärdedel svarar att det inte haft någon märkbar effekt: Anser du att IT-användningen har bidragit till högre måluppfyllelse för dina elever? Ja, i stor grad 12% Ja, i någon grad 51% Nej, inte märkbart 26% Nej, inte alls 5% Vet ej/ vill ej uppge 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Andel (%) 19

Av de lärare som i någon mån använder IT i sin undervisning svarar sju av tio lärare att vissa elever är särskilt gynnade av IT i undervisningen: Utifrån dina erfarenheter med dina elever, anser du att någon elevgrupp är särskilt gynnade av mer IT-baserad undervisning? 31% 69% Ja Nej De lärare som svarat Ja har fått precisera sitt svar i ett öppet svarsalternativ. Totalt har 1101 lärare lämnat ett öppet svar. Bilden nedan utgår från en frekvensanalys där en högre frekvens innebär att orden skrivits i större stil: Förekomst av ord i öppna svar till frågan Vilka elever gynnas av IT i undervisningen?. (n=1101) De elevgrupper som tydligast framträder som gynnade av IT i undervisningen är de som har olika särskilda behov, till exempel som en följd av läs- eller skrivsvårigheter, dyslexi eller inlärningssvårigheter. Det framkommer också av analysen att även högpresterande och studiemotiverade elever anses gynnas. 20

Hinder för att använda IT i undervisningen Samtliga lärare i undersökningen har fått svara på frågan om de, oavsett bristande tillgång till datorer och andra hinder, skulle vilja använda IT i större utsträckning än vad de gör i dag. Åtta av tio lärare svarar att de antingen ser ett stort behov eller ett visst behov av det. Av de som svarat att de inte ser något behov av det anger (n=346) 46 procent att de inte anser att det skulle leda till att deras undervisning förbättras och 34 procent att de inte anser att det finns ämnesdidaktiska skäl för det inom deras respektive ämnen. Återstoden 20 procent anger att de redan använder IT i så stor utsträckning att det inte går/ behöver utökas. De som svarat att de ser något behov av att använda mer IT i undervisningen har också fått ange i vilken syften de skulle vilja utöka användandet. I diagrammet nedan har resultaten av denna fråga relaterats till de skäl som angavs tidigare i undersökningen, där lärarna fick ange varför de använder IT i undervisningen. Återigen anges indexerade medelvärden: Vilka är de främsta skälen till att du skulle vilja använda mer IT i din undervisning? Öka elevernas engagemang, intresse och motivation för undervisningen 71 80 Variera elevernas redovisningsformer (prov, muntliga redovisningar, andra elevprodukter mm) 65 76 Förbättra elevernas övning/repetition av olika kunskapsområden Utöka elevernas möjligheter till informationssökning Träna eleverna i källkritik 57 59 75 75 72 72 Möjliggöra olika former av distansundervisning (inkl flipped classroom, podcasts mm) 26 54 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Syften för ökat IT-användande Faktiska syften för användande 21

Diagrammet tecknar en bild av vilka områden lärarna skulle vilja utveckla ytterligare (de öppna svaren ej inkluderade). Områden lärarna särskilt skulle vilja vidareutveckla tycks vara att möjliggöra olika former av distansundervisning, att förbättra elevernas övning/repetition samt övningen i källkritik. Som avslutning på denna del av enkäten fick de lärare som skulle vilja använda IT i större utsträckning (n=1 376) ange vilket det främsta hindret är för att de ska kunna göra det. Nedan sammanställs svaren i indexerade medelvärden: Vad är det främsta hindret för dig att använda mer IT i din undervisning? Arbetstiden räcker inte till planering och förberedelser för fler sådana moment 74 Bristande tillgång till digital mjukvara (digitala läromedel, internetbaserade hjälpmedel etc) Bristande tillgång till digital hårdvara (lärareller elevdatorer, läsplattor, SMART-boards etc) 65 63 Anser att jag behöver mer fortbildning för att kunna göra det på ett bra sätt 59 Saknar idéer och uppslag för mer IT-baserad undervisning 38 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Indexerat medelvärde Det största hindret som lärarna pekar ut är att arbetstiden inte räcker till planering och förberedelser för fler sådana moment i undervisningen. Sannolikt finns det beröringspunkter mellan det första och det andra alternativet, det vill säga att många lärare upplever att det är tidskrävande att alltid behöva uppfinna hjulet inför nya undervisningsmoment, varför inköpta digitala läromedel också efterfrågas. 8 På samma sätt finns det nog starka beröringspunkter mellan det sista och näst sista svarsalternativet. 8 Se vidare i Lärarnas Riksförbund (2012) om lärares efterfrågan på läromedel. 22

Lärarna har också kunnat lämna öppna svar kopplat till frågan, vilket 83 lärare har gjort. Bland dessa svar syns i synnerhet lokal- och infrastrukturella problem, det vill säga lokaler som inte är anpassade för den typ av undervisning som lärarna skulle vilja bedriva, att det saknas trådlösa nätverk, bristande IT-service med mera. Som det nämndes i undersökningens inledning har tidigare studier visat att ett av de främsta skälen till att lärare inte använder IT i undervisningen i större utsträckning än de redan gör, är för att det saknas tillgång till elevdatorer. Detta alternativ ryms inom det tredje svarsalternativet i diagrammet. Även fast problemet med bristande tillgång till elevdatorer inte kan särredovisas så indikerar svarsalternativets tredjeplats i listan att det för lärarna i undersökningen främst finns andra hinder i dagsläget. Övriga arbetsuppgifter För att teckna en bild av hur pass digitaliserat läraryrket är i övrigt avslutades enkäten med en fråga där lärarna uppmanades att ange vilka andra arbetsuppgifter man gör med främst datorns hjälp: Vilka andra arbetsuppgifter utför du med hjälp av IT-verktyg och i vilken utsträckning? Frånvarorapportering Uppföljning och dokumentation Bedömning och betygsättning 87 87 91 Lektionsförberedelser 81 Kontakt med föräldrar Andra arbetsuppgifter 75 72 Handledning och andra elevkontakter 61 0 20 40 60 80 100 Indexerat medelvärde Svaren visar om något att läraryrket är ett högst digitaliserat yrke, till skillnad från den bild som ofta målas upp av skolan som en digital öken. 23

Metod Urval, bortfall och svarsfrekvens Ett slumpmässigt obundet urval om 4 000 lärare drogs ur Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Efter ett bortfall om 237 lärare med anledning av felaktiga adresser och liknande, samt ett partiellt bortfall om 49 personer har 1 721 lärare slutfört enkäten. Detta ger en svarsfrekvens bland de nådda respondenterna om 46 procent. En bortfallsanalys har genomförts för att se om bortfallet inneburit en snedfördelning bland de svarande i jämförelse med bruttourvalet. Analysen visar att de svarande i stort återspeglar bruttourvalet: Andel i bruttourval (%) Andel svarande (%) Grundskola 1-3 6 5 Grundskola 4-6 10 9 Grundskola 7-9 38 38 Gymnasieskola 39 41 Särskola 1 1 Vuxenutbildning 6 6 Kommun/kommunalförbund 84 86 Landsting 0,5 1 Privat 15 13 Stat 0,5 0 I diagrammet nedan visas de svarande fördelade efter vilka ämnen de undervisar i. Notera att en person kan undervisa i flera ämnen varför andelarna inte summerar till 100 procent. Andelsuppgifterna ska förstås som andel av totalpopulationen: 24

Andel svarande (%) efter undervisningsämne 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Klasslärare Svenska Engelska Matematik SO Samhällskunskap Historia Geografi Religion NO Fysik Kemi Biologi Teknik Naturkunskap Hem- och Idrott och hälsa Slöjd Moderna språk Bild Musik Yrkesämnen Filosofi Psykologi Ekonomiska ämnen Annat Datainsamling Datainsamlingen har skett via e-post med länk till enkäten. Datainsamlingen skedde 4/4 10/4 2013. Statistiskt säkerställda skillnader Samtliga skillnader mellan olika undergrupper som nämns i undersökningen är statistiskt säkerställda på 95-procentsnivån, om inget annat anges i texten. Detta innebär att de resultat som redovisas med 95 procents säkerhet återfinns inom ett visst intervall för totalpopulationen eller i något annat slumpmässigt urval ur samma totalpopulation. De skillnader mellan olika undergrupper som lyfts fram i undersökningen ligger utanför respektive grupps konfidensintervall varför skillnaderna bedöms som signifikanta. 25

Referenser Lärarnas Riksförbund. (2012). Makten över läromedlen. Lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Lärarnas Riksförbund. (2010). Elever och lärare online var går gränsen? Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tallvid, Martin. (2011). Från datorkunskap till En-till-en i Jansson, Bo (red). (2011). Utbildningsvetenskapens kärna. Läraryrkets innersta väsen? Malmö: Gleerups. Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt om undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992 2008. Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen. (2011). Självstudier. Kvalitetsgranskning. [http://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-granskning/kvalitetsgranskning/genomfordakvalitetsgranskningar/sjalvstudier/]. (2013-04-11). Stockholm: Skolinspektionen. 26

Bilaga 1 Enkät Hur gammal är du? (1) -25 år (2) 26-35 år (3) 36-45 år (4) 46-55 år (5) 56- år Vilken kommuntyp arbetar du i? (1) Storstad (200 000 eller fler invånare) (2) Förortskommun till storstad (3) Större städer (50 000 200 000 invånare) (4) Förortskommun till större städer (5) Kommun i tätbefolkad region (mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer) (6) Kommun i glesbefolkad region och glesbygd (mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km) Med IT avser vi i de kommande frågorna alla former av informationsteknik som kan användas i undervisning eller för andra arbetsuppgifter. Det innefattar till exempel datorer, läsplattor, SMART-boards, olika programvaror, internetresurser och så vidare. Har du tillgång till en egen dator på/via din arbetsplats? (1) Ja (2) Nej Är det en bärbar dator? (1) Ja (2) Nej Har dina elever tillgång till en egen dator på/via skolan? (1) Ja (2) Nej 27

Hur ofta använder du IT i din undervisning? (1) De flesta lektionerna under en vecka (2) Mer än hälften av lektionerna under en vecka (3) Mindre än hälften av lektionerna under en vecka (4) Några enstaka lektioner under en vecka (5) Inte alls Vilka är de främsta skälen till att du använder IT i din undervisning? Jag använder IT för att I stor ut- I någon ut- Vet ej/ sträckning sträckning Inte alls vill ej (5) (4) (3) (2) (1) uppge Öka elevernas engagemang, intresse och motivation för undervisningen (1) (2) (3) (4) (5) (6) Möjliggöra olika former av distansundervisning (inkl flipped classroom, podcasts mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Förbättra elevernas övning/repetition av olika kunskapsområden (1) (2) (3) (4) (5) (6) Variera elevernas redovisningsformer (prov, muntliga redovisningar, andra elevprodukter mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Utöka elevernas möjligheter till informationssökning (1) (2) (3) (4) (5) (6) Träna eleverna i källkritik (1) (2) (3) (4) (5) (6) Annat: 28

Anser du att IT-användningen har förbättrat din undervisning? (1) Ja, i stor grad (2) Ja, i någon grad (5) Nej, inte märkbart (3) Nej, inte alls (4) Vet ej/vill ej uppge Varför inte? Anser du att IT-användningen har bidragit till högre måluppfyllelse för dina elever? (1) Ja, i stor grad (2) Ja, i någon grad (5) Nej, inte märkbart (3) Nej, inte alls (4) Vet ej/ vill ej uppge Varför inte? 29

Utifrån dina erfarenheter med dina elever, anser du att någon elevgrupp är särskilt gynnade av mer IT-baserad undervisning? (1) Ja (2) Nej Vilka elever gynnas? Oavsett tillgång till IT-verktyg, arbetstid och andra förutsättningar, skulle du vilja använda mer IT i din undervisning än vad du gör idag? (1) Ja, jag ser ett stort behov av det (2) Ja, jag ser ett visst behov av det (3) Nej, jag ser inget behov av det Vilka är de främsta skälen till att du skulle vilja använda mer IT i din undervisning? I stor ut- I någon ut- Inte Vet ej/ sträckning sträckning alls vill ej (5) (4) (3) (2) (1) uppge Öka elevernas engagemang, intresse och motivation för undervisningen (1) (2) (3) (4) (5) (6) Möjliggöra olika former av distansundervisning (inkl flipped classroom, podcasts mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Förbättra elevernas övning/repetition av olika kunskapsområden (1) (2) (3) (4) (5) (6) Variera elevernas redovisningsformer (prov, muntliga redovisningar, andra elevprodukter mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Utöka elevernas möjligheter till informationssökning (1) (2) (3) (4) (5) (6) Träna eleverna i källkritik (1) (2) (3) (4) (5) (6) Annat: 30

Vad är det främsta hindret för dig att använda mer IT i din undervisning? I stor ut- I någon ut- Inte Vet ej/ sträckning sträckning alls vill ej (5) (4) (3) (2) (1) uppge Bristande tillgång till digital hårdvara (lärareller elevdatorer, läsplattor, SMARTboards etc) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Bristande tillgång till digital mjukvara (digitala läromedel, internetbaserade hjälpmedel etc) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Arbetstiden räcker inte till planering och förberedelser för fler sådana moment (1) (2) (3) (4) (5) (6) Saknar idéer och uppslag för mer ITbaserad undervisning (1) (2) (3) (4) (5) (6) Anser att jag behöver mer fortbildning för att kunna göra det på ett bra sätt (1) (2) (3) (4) (5) (6) Annat: Varför inte? (1) Jag anser inte att det skulle leda till att min undervisning förbättras (2) Jag anser inte att det finns ämnesdidaktiska skäl för det inom mitt/ mina ämnen (3) Annat skäl: 31

Vilka andra arbetsuppgifter utför du med hjälp av IT-verktyg och i vilken utsträckning? I stor ut- I någon ut- Inte sträckning sträckning alls (5) (4) (3) (2) (1) Frånvarorapportering (1) (2) (3) (4) (5) Kontakt med föräldrar (1) (2) (3) (4) (5) Lektionsförberedelser (1) (2) (3) (4) (5) Bedömning och betygsättning (1) (2) (3) (4) (5) Uppföljning och dokumentation (1) (2) (3) (4) (5) Handledning och andra elevkontakter (1) (2) (3) (4) (5) Andra arbetsuppgifter (1) (2) (3) (4) (5) Andra arbetsuppgifter är: Enkäten är slut, tack för dina svar! Lärarnas Riksförbund 32

33

34

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2013-04