Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH

RAPPORT Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Andreas Woldegiorgis Karin Norström Tomas Viktor B1899 November 2010 Rapporten godkänd 2010-11-11 Lars-Gunnar Lindfors Senior Adviser

Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box 21060 100 31Stockholm Telefonnr 08-598 563 00 Rapportsammanfattning Projekttitel RE-PATH; Risks and Effects of the dispersion of PAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports Anslagsgivare för projektet Swedvia AB/NV Rapportförfattare Andreas Woldegiorgis, Karin Norström, Tomas Viktor Rapporttitel och undertitel Årsrapport för projektet RE-PATH. Mätningar av PAS i lokaler i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Sammanfattning Inom ramen för projektet RE-PATH har en omfattande provtagning genomförts under höst och vår 2009 i närområdet till Landvetter respektive Arlanda flygplats. Vatten, sediment och olika typer av biotaprover (företrädelsevis fisk) har insamlats, karterats och analyserats med avseende på PAS (främst POS och POA). De kemiska analyserna visar att POS och POA som läckt ut till närmiljön från brandövningsplatser där brandskummet A använts fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och fisk är förhöjda jämfört med bakgrundslokaler. I L:a Issjön och Issjöbäcken är halterna av POS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. I Västra Ingsjön sker en utspädning halterna av POS och POA, och vid vidare transport mot havet via Kungsbackaån ligger halterna av POS och POA i paritet med bakgrundshalterna då Kungsbackaån passerar Lindome. I Halmsjön (som avvattnar stora delar av Arlanda flygplats) är halterna av POS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. rån sjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de halter som uppmäts vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och Görväln, där bakgrundskoncentrationer uppmätts. Sedimentkärnor insamlade i anslutning till Märstaåns utlopp visar att POS detekteras i sedimentskikt som härrör ifrån sent 1960-tal. I projektet har även ett antal olika effektstudier företagits på Åkergroda (Rana arvalis). Ekotoxikologiska immobiliseringstester visar att grodyngel påverkas av brandskummet A även i mycket utspädd form. Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken (nära brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid jämförelse med sediment från Sandsjön som är referensområdet. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren POS, POA, A, Landvetter flygplats, Arlanda flygplats Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B1899 Rapporten beställs via Hemsida: www.ivl.se, e-post: publicationservice@ivl.se, fax 08-598 563 90, eller via IVL, Box 21060, 100 31 Stockholm

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 7 3 Varför är POS så intressant?... 9 3.1 Brandskum och släckmedel... 9 3.2 Toxikologiska effekter... 9 3.3 Ekotoxikologiska effekter... 10 4 Metodik... 12 4.1 Vatten och sediment... 12 4.1.1 Göteborg Landvetter Airport... 12 4.1.2 Stockholm Arlanda Airport... 12 4.2 Biota... 13 4.3 Åldersbestämning av fisk... 13 4.4 Analysmetodik... 14 4.4.1 Extraktion av PAS ämnen... 14 4.4.2 Instrumentering... 15 4.4.3 Kvalitetssäkring... 15 5 Göteborg Landvetter Airport och området kring Västra Ingsjön... 17 5.1 Resultat Landvetter... 23 5.1.1 Yt- och grundvatten... 23 5.1.2 Sediment... 25 5.1.3 isk och biota... 27 6 Stockholm Arlanda Airport och området kring Halmsjön... 31 6.1 Allmänt... 33 6.2 Vår... 34 6.3 Höst... 34 6.4 Resultat Arlanda... 34 6.4.1 Ytvatten... 34 6.4.2 Sediment... 36 6.4.3 Biota utom fisk... 40 6.4.4 isk... 42 6.4.5 Organspecifik kartering av POS i Halmsjöfisk... 43 6.5 Översiktlig analys av POS i fisk inom projektet RE-PATH... 45 7 PAS i Jungfruliga vätskor... 47 7.1 Avisningsmedel... 47 7.2 Hydrauliska oljor... 48 7.3 Gallsyror... 49 8 Effektstudier av POS m a p Åkergroda (Rana arvalis)... 51 8.1 Grodromsinsamling... 52 8.2 örsöksuppställning... 52 8.3 Resultat... 53 8.4 Immobiliseringstest av grodyngel m a p släckmedlet A... 53 8.4.1 Resultat immobiliseringstest... 54 9 Slutsatser... 54 10 Referenser... 56 11 Appendix I... 61 11.1 Landvetter... 63 11.1.1 Vatten... 63 1

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 11.1.2 Sediment... 66 11.1.3 isk... 66 11.2 Arlanda... 70 11.2.1 Vatten... 70 11.2.2 Sediment... 73 11.2.3 isk och biota... 76 12 Appendix II : Resultattabell; provid, POS och POA (resultat redovisade kapitel 6-8)... 81 13 Appendix III : Resultattabell; POS, POA och övriga PAS... 87 2

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Sammanfattning Inom ramen för projektet RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports) har en omfattande provtagning genomförts vid två tillfällen (vår och höst) i närområdet till Landvetter respektive Arlanda flygplats. Vatten, sediment och olika typer av biotaprover (företrädelsevis fisk) har insamlats, karterats och analyserats med avseende på främst POS och POA. De halter av POS och POA som kunnat konstateras i vatten, sediment och fisk ifrån provlokaler i nära anslutning till Landvetter och Arlanda flygplatsområden är förhöjda. D v s halterna av POS är flera gånger högre än motsvarande halter i prov insamlade i olika närbelägna bakgrundslokaler (dit ingen spridning av POS via släckmedel kan spåras). Vad gäller POS i ytvatten så föreligger en stark korrelation mellan närheten till den förmodade källan (brandövningsplatsen) och den halt POS som uppmätts i insamlade vattenprov vid källan eller nedströms källan. POS är ett oerhört spritt ämne i världen. Inom projektet RE-PATH detekteras POS i samtliga prover som insamlats (således även i alla bakgrundsprover). Detta ställer krav på den upparbetnings- och analysmetodik som används. Arbetet måste bedrivas i enlighet med högt ställda krav på renhet, spårbarhet och kvalitetssäkring sådan att korskontamination mellan prover inte tillåts ske, eller att prover oavsiktligt kontamineras av POS ifrån provtagningsutrustning, labutensilier eller analysinstrument (som de-facto många gånger innehåller komponenter av perfluorerad plast). Inom projektet RE-PATH har denna typ av kvalitetssäkring nu utarbetats och applicerats. Vad gäller situationen kring Landvetter flygplats och området kring brandövningsplatsen kan man konstatera att de finns höga halter av POS och POA i dammarna på flygplatsområdet. Koncentrationerna är fortsatt höga ned till L:a Issjön och Issjöbäcken ned mot V:a Ingsjön. När vattenpaketet passerat Västra Ingsjön och via Kungsbackaån når Lindome, är halterna i paritet med de halter av POS som detekteras i bakgrundssjöar i området. POS detekteras i alla avsnitt av Kungsbackaån, även vid utloppet till Kungsbackafjorden (där inträngning av havsvatten sker under vissa perioder). Årstidsvariationen i halter av POS i ytvatten i Landvetterområdet har visat sig vara relativt måttlig. Halterna är dock genomgående högre på hösten än på våren, vilket förmodligen kan tillskrivas den lägre vattenföringen under hösten vilket minskar utspädningen. I Landvetterområdet förefaller Lilla Issjön vara den sjö som är mest påverkad av POS. Halterna i sediment och fisk är många gånger högre i den sjön jämfört med motsvarande halter i Västra Ingsjön som är belägen nedströms Lilla Issjön. I Västra Ingsjön förefaller halterna av POS i vatten och fisk vara relativt oförändrade jämfört med tidigare studier. Vad gäller situationen kring Arlanda flygplats kan man konstatera att vatten, sediment och fisk ifrån den primära recipienten, Halmsjön, visar på mycket förhöjda halter av POS, jämfört med den valda bakgrundssjön Valloxen. rån Halmsjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de halter som uppmäts vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och Görväln, där bakgrundskoncentrationer uppmätts. Halterna av POS i abborre ifrån Halmsjön har befunnits innehålla 100 ggr högre halt av POS jämfört med halterna i motsvarande abborre i från Valloxen. Det totala fiskeförbud som Swedavia 3

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Arlanda utfärdat i Halmsjön bör kvarstå då halterna i fiskfilé ifrån abborre är ca 40 ggr högre än det gränsvärde som föreslagits av Naturvårdsverket. I Halmsjön har även POS detekterats i den sedimentlevande organismen Sötvattensgråsugga, samt i den vanligt förekommande Vandringsmusslan. Halterna av POS i dessa organismer är låga (< 10 ng/g ww) i förhållande till de halter som uppmätts fisk ifrån den lägsta trofinivån (mört), vilket antyder att biokoncentrationsfaktorn varierar mellan olika typer av biota. I abborre från Halmsjön har ett flertal organ tagits ut och preparerats för analys m a p POS och POA. Det visar sig att halterna av POS i lever är 15 ggr högre än i själva muskelfilén, i helblod är halterna 12 ggr högre än i filén men även gälar (5 ggr högre) och gonader (3 ggr högre) är intressanta organ. I detta fiskprov detekteras även POA (i helblod) i låg halt. En slutsats ifrån denna mer organspecifika studie är att enstaka fiskindivider kan innehålla så mycket som 1,7 µg POS, vilket sett till fiskens totalvikt, motsvarar ca 1 ppm. Ett antal olika effektstudier har även företagits på Åkergroda. Ekotoxikologiska immobiliseringstester visar att grodyngel av Åkergroda påverkas av brandskummet A även i mycket utspädd form. Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken (nära brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid jämförelse med sediment från Sandsjön som är referensområdet 4

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport örkortningar använda i denna rapport PAS (perfluorerade alkylsubstanser) används som ett samlingsnamn och avser alla kemiska föreningar som presenteras. I figurer och i löpande text har man för halter i fisk använt beteckningen ng/g ww (nanogram/gram wet weigth). Detta skall på svenska läsas som ng/g våtvikt alt. ng/g färskvikt. Vidare har man för halter i sediment (i löpande text och i figurer) använt beteckningen ng/g dw (nanogram/gram dry weight). Detta skall på svenska läsas som ng/g TS (TS=torrsubstans). Det är olyckligt att engelska förkortningar använts. 5

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 6

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 1 Inledning Projektet RE-PATH har sitt ursprung i ett antal mätningar IVL gjorde kring Landvetter flygplats i samband med att man på uppdrag av Naturvårdsverket genomförde en nationell screening av perfluorerade alkylsulfonater (PAS) 2005-2006. En vanligt förekommande industriell applikation för PAS föreföll att vara hydrauliska oljor som används i flygplan. Av den anledningen bedömdes luft och då framförallt partiklar i luft kunna vara en lämplig matris för att mäta PAS i. I samband att utrustning för denna typ av provinsamling installerades på flygplatsområdet provtogs även en näraliggande sjö; Västra Ingsjön. Ett ytvattenprov kompletterades med ett fiskprov som skänktes undersökningen av en fritidsfiskare som råkade vara där när vattenprovet togs. När proverna väl analyserats, tillsammans med 50-60 andra prover insamlade ifrån olika delar av Sverige, kunde man konstatera att POS och besläktade ämnen fanns i partiklar i luft och i nederbörd ifrån flygplatsområdet kring Landvetter flygplats. Dessa halter var dock i paritet med motsvarande halter ifrån partikel- och nederbördsprover insamlade i Stockholms innerstad, ifrån Råö på Västkusten (bakgrundslokal), och även ifrån Pallas i inska Lappland (bakgrundslokal). Däremot kunde man konstatera att halterna av POS i ytvattenprovet och i fiskvävnadsprovet ifrån Västra Ingsjön var förhöjda jämfört med andra prover i undersökningen(woldegiorgis et al., 2006). Detta föranledde Länsstyrelsen i Västra Götaland att förorda en mer omfattande undersökning av området. Denna undersökning genomfördes 2007 (Vägverket Konsult, 2007) och det framkom att kemikalien perfluoroktansulfonat (POS) förmodligen hade läckt ifrån en brandövningsplats brukad av Landvetter flygplats, till näraliggande vattenrecipienter (bl. a Västra Ingsjön). POS är en komponent som tillsätts brandskum för att den brandbekämpande vätskan skall förmås att flyta ovanpå bränslet vid petroleumbränder (Holm och Solyom, 1995). Länsstyrelsen ansåg, i samband med att förhöjda halter påvisats i undersökningarna 2006 och 2007, att en utredning om; fortsatta utsläpp, avseende påverkan på fisk och andra organismer i Västra Ingsjön och möjliga åtgärder, bör göras omgående. Luftfartsverket (LV) uppmanades därför ta fram ett åtgärdsprogram som bl a undersökte om POS fortfarande tillfördes systemet från brandövningsplatsen, i vilken utsträckning POS läcker ut från sedimenten i sedimentationsdammen närmast brandövningsplatsen, förekomst av POS biota, t.ex. fisk, kräftdjur, i Västra Ingsjön och andra relevanta biotoper, samt utreda vilka möjliga åtgärder som borde vidtas. ör att utreda dessa frågor anlitades IVL Svenska Miljöinstitutet. Under vårvintern 2008 vidtogs en omfattande provtagning m ap vatten och fisk i Västra Ingsjön. Analyserna påvisade ånyo förhöjda halter av POS i vatten och fisk (Woldegiorgis och Viktor, 2008). Som jämförelse användes en närbelägen sjö, Sandsjön, vars position på andra sida om en kritisk vattendelare gör att den ej förefaller att vara föremål för PAS-kontamination ifrån brandövningsplatsen. Då halterna av POS i matfisk ifrån Västra Ingsjön (såsom abborre) befanns förhöjda jämfört med abborre av motsvarande årsklass och vikt ifrån Sandsjön utfärdades en generell rekommendation att barn och kvinnor i fertil ålder bör avstå ifrån att konsumera fisk från Västra Ingsjön. ör den vuxna befolkningen i övrigt beräknades ett gränsvärde för POS i fisk utifrån ett maximalt tolerabelt dagligt intag TDI, Tolerable Daily Intake, eng) föreslaget av Naturvårdsverket (detta värde jämfördes även med motsvarande gränsvärde i England och Tyskland) (NV, 2008). Då halterna av POS i exempelvis abborre i Västra Ingsjön varierade mellan 36 och 93 ng/g ww (medelvärde 66 ng/g ww), vilket överstiger det föreslagna gränsvärdet på 15 ng/g ww (Naturvårdsverket, 2008), således rekommenderades att inte äta Västra Ingsjöfisken oftare än någon gång per vecka. 7

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Undersökningen visade också på de kunskapsluckor som fortfarande finns m a p POS i Sverige; Är de halter som uppmätts i ytvatten och sediment i sjöarna kring Landvetter flygplats ett problem för det lokala ekosystemet? inns det risk att fåglar som häckar i området förgiftas av POS (de fiskätande fåglarna, samt predatorer av dessa)? Hur påverkas rovdjur högst upp i näringskedjan? Hur påverkas andra arter, t ex groddjur av POS i vatten och sediment? Hur bör hälsoriskbedömning av POS och andra PAS utföras, i ljuset av den exponering via vatten och fisk som kringboende kring flygplatsen erfar? inns de andra källor för POS (än A) i de produkter eller kemikalier som hanteras i ansenliga volymer i flygplatsen? Om A utfasas som övningsbrandskum (skedde på Landvetter flygplats i december 2007), hur lång tid tar det innan halterna av POS och andra PAS nedströms flygplatsen är i paritet med de bakgrundshalter som uppmäts? När ytterligare en svensk storflygplats (Arlanda) några månader efter rapportens publicerande uttryckte behov om råd hur påvisade halter av POS i vatten, sediment och fisk ifrån flygplatsens närområde borde riskbedömas, insågs behovet av en större utredningsinsats med forskningshöjd. rågorna ovan, samt frågeställningar kring antalet brandövningsplatser i Sverige (och därmed antalet potentiellt kontaminerade, nedströms belägna sjöar), erfarenheter gjorda internationellt kring bruket av A, riskkommunikation till allmänhet och berörda kringboende, identifiering av intressentgrupperingen kring PAS i Sverige (kommuner, vattenvårdsförbund, vattenverk, reningsverk, fiskevårdsförbund, länsstyrelser mm). Det är i ljuset av dessa frågeställningar som det samfinansierade projektet RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports) växt fram. rån 1 april 2010 delades LV i två olika bolag. Det är flygplatsbolaget Swedavia AB som är den del som bekostar forskningsprojektet Re-Path. Denna rapport redovisar halter av perfluorerade alkylsubstanser (PAS, däribland POS) i fisk och vattenprover, vilka insamlats i Västra Ingsjön och Halmsjön. Vidare jämförs erhållna halter("perfluoroprofilen") i infångad fisk och, i insamlat vatten, med perfluoroprofilen i den brandbekämpningskemikalie som företrädelsevis använts. Halterna som påvisats har jämförts med motsvarande fisk- och vattenhalter ifrån referenssjöar, till huvudlokalerna näraliggande sjöar vars avrinningsområde ej omfattas av brandövningsplatser. 8

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 2 Varför är POS så intressant? 2.1 Brandskum och släckmedel Brandskum och släckmedel för petroleumbränder innehåller ofta skumbildande, detergentlika ämnen som gör att den brandbekämpande vätskan förmår att flyta ovanpå bränslet (Holm och Solyom, 1995). Den produkt som traditionellt använts på storflygplatser globalt heter A ( Atripple, Aqueous orming ilm oam) och har egenskapen att inte sjunka igenom en petroleumbrandhärd utan istället ligga som ett lock och utöva en kvävande effekt. A är baserad på ett antal PAS, t ex POS. A innehåller även andra perfluorerade ämnen (som t ex POA och POSA), samt ämnen som är delvis fluorerade (t ex telomera alkoholer). Ifrån de av myndigheterna godkända, invallade övningsplatserna på Arlanda och Landvetter har PAS läckt ut och spridits. Trots att man i närtid endast övat brandbekämpning på av myndigheterna godkända, invallade och dedikerad ytor (denna typ av övningsverksamhet med A har i bägge fallen upphört sen något år), har stora mängder POS läckt ut i närmiljön (oklart hur mycket). igur 1. lygplatsrelaterad släckningsövning med släckskum. 2.2 Toxikologiska effekter POS har i en rad studier visat sig vara toxiskt för de flesta däggdjur. Hos råtta och mus exempelvis har både prenatala och postnatala effekter konstateras av POS, t ex vävnadsförändring av levern, störd tillväxt och försenad utveckling av vissa organ (uentes et al., 2006; Grasty et al., 2003; Lau et al., 2003; Luebker et al., 2005a, 2005b; Thibodeaux et al. 2003). POS har även konstaterats vara reproduktionsstörande för däggdjur (Abbot et al., 2009). 9

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Det närbesläktade ämnet POA (som också återfinns i släckmedlet A) har i undersökningar visat sig vara genotoxiskt (Yao och Zhong, 2005). POA kan även skada levern hos råttor och apor (Butenhoff et al., 2004) och att POA orsakar utvecklingsstörningar i möss (Lau et al., 2006). ör PAS generellt indikerar ett flertal toxicitetsstudier att olika PAS påverkar cell-till-cellkommunikation och orsakar s.k. peroxisomproliferation, vilket kan leda till cancer (Berthiaume och Wallace, 2002; Hu et al., 2002, Upham et al., 1998). Vissa PAS-analoger såsom POS tycks också påverka fettmetabolism och reproduktion hos däggdjur (Haugom och Spydevold, 1992; Lau et al., 2003; Thibodeaux et al., 2003). POS och POA passerar dessutom placentabarriären hos gravida kvinnor (Apelberg et al., 2007) samt passerar över i bröstmjölk hos ammande mödrar (Aune et al., 2007). Nya data från 2008 (Peden-Adams et al, 2008) visar exempelvis att POS förändrar immunsystemets responsiva funktioner hos möss. Detta sker vid i sammanhanget mycket låga exponeringsnivåer. De halter av POS som den amerikanska befolkningen exponeras för idag (via diffusa källor såsom matförpackningar, textilier och andra konsumentnära produkter), är tillräckliga för att inducera kraftiga störningar hos mössens immunsystem. Exempelvis försvagas mössens s k Plaque-forming cell response (ett försvarssystem som skall aktiveras när antikroppar attackerar antigener, t.ex. virus) vid exponeringsnivåer så låga som 0,05-0,5 mg POS/kg TAD. Även den s.k. T- cellsoberoende antikroppsproduktionen minskade hos de exponerade mössen. Dessa egenskaper, i kombination med att ämnena är extremt persistenta (de bryts de-facto inte ner av några biokemiska processer) gör att spridning av dessa ämnen i miljön måste undersökas. 2.3 Ekotoxikologiska effekter Ekotoxikologiska effektdata m a p perfluorerade ämnen i allmänhet och POS (och POA) i synnerhet är fortfarande ofullständiga, även om forskning pågår. Generellt tycks POS och POA ej vara specifikt akuttoxiska för vattenlevande organismer (se Tabell 1). Den art som rapporterats vara mest känslig för POS är larver av fjädermyggan Chironomus tentans (se igur 2), som förefaller vara 3-5 gånger känsligare för POS än några andra testade akvatiska organismer. Artikelförfattarna till studierna kring POS och Chironomus tentans rekommenderar att ett NOEC (No Effect Concentration, d v s den högsta tänkbara halt vid vilken ingen art skadas) om 490 ng/l används vid riskbedömning (MacDonald et al. 2004). Interaktion mellan POS och hemoglobinet hos Chironomus tentans förslås vara en tänkbar orsak till den höga POS-toxiciteten för just denna organism (MacDonald et al. 2004). igur 2. jädermyggan Chironomus tentans uppvisar en stark toxicitet m a p långtidsexponering för POS. Däremot tycks POA ej ge upphov till samma känslighet. 10

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Tabell 1. Akvatiska effektkoncentrationer av POS och POA, baserat på toxikologiska standard endpoints. Sammanställning ifrån Brunn Poulsen et al., 2005). 11

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 3 Metodik 3.1 Vatten och sediment 3.1.1 Göteborg Landvetter Airport Vattenprovtagningar i ytvattenförekomster i Landvetterområdet skedde 15-16/4och 9-11/9 2009. Provtagningen utfördes genom att specialdiskade och specifikt syratvättade plastflaskor sänktes ned i vattnet med en aluminiumhämtare och fylldes helt. Provtagningspunkterna framgår av kartan (se igur 4, igur 8-igur 10). Vattenproverna förvarades i kyla och frystes ned vid ankomsten till laboratoriet. Grundvattenprovtagningen utfördes den 5/5 2009 genom att prov pumpades upp ur befintliga rör som först pumpats torra och därefter tilläts fyllas på nytt. Grundvattenprov från rören runt brandövningsplatsen provtogs med polyetenvagga utformad för att passa de befintliga nedslagna rören. Vattenprov från ytvattenförekomster inne på flygplatsområdet provtogs även den 5/5 2009 på samma sätt som för andra ytvattenförekomster. Samlingsprov av ytsediment samlades in med Ekmanhuggare där två till tre hugg per lokal blandades till ett samlingsprov av ytsediment (0-2 cm). 3.1.2 Stockholm Arlanda Airport Provtagningar av ytvatten i Mälarområdet (bl a Halmsjön och Märstaån) utfördes den 28-30/4 med samma metodik som vid Landvetterområdet. Den 28/4 togs även sediment prover i Mälaren från Håtuna i norr till Görvälns vattenverk i söder (se karta i igur 18). Samlingsprov av ytsediment samlades in med Kajakhämtare med 50 cm syradiskade nya plexiglasrör. Den översta delen (0-2 cm) togs från fyra proppar och samlades till ett samlingsprov. Vid fyra lokaler Håtuna, Märstaåns mynning, djuphålorna vid Skarven och Gjörvälns vattenverk togs hela, intakta (upp till 40-55 cm långa) sedimentkärnor upp m h a kajakprovtagare ( Willnerhämtare )provtagits (igur 25). Dessa rör förslöts direkt och tilläts stå orörda i kylrum till skiktningen före analys utfördes. em olika sedimentskikt provtogs. Skikten som valdes för analys representerar ca 10 års sedimentation beräknat enligt uppgifter om sedimentationshastighet i området. ördelen med att provta hela sedimentkärnor är att man, om sedimentationshastigheten i provlokalen är känd eller kan beräknas, kan skikta kärnan i olika ålderssegment. Genom att mäta aktiviteten för isotopen 137 Cs (cesium) i sedimentkärnan kan sedimentationshastighetenbestämmas. Isotopen 137 Cs förekommer inte naturligt utan är en antropogent skapad produkt som uppkommer i samband med kärnklyvningsprocesser. Med beaktande av isotopens 30-åriga halveringstid kan man med stor sannolikhet utgå ifrån att allt 137 Cs som idag kan mätas i Mälarens sediment härrör från Tjernobylolyckan i 26:e april 1986. Isotopens nedre gräns för sitt uppträdande i sedimentlagerföljden utgör därmed en s k markör för året 1986. Baserat på vilket sedimentdjup detta sker och de antal år som förflutet mellan Tjernobylolyckan och mätdatum kan sedimentationshastigheten beräknas. I en första approximation tas ingen hänsyn till sedimentens kompaktion till följd av avvattning vid sedimentation. Kompaktionen är mycket liten i de yngsta delarna av lagerföljden. I de provlokaler i Arlandaområdet som provtagits med kajakprovtagare har tidigare undersökningar (t ex Jonsson och Karlsson., 2005) indikerat en ungefärlig sedimentationshastighet om 0,8 cm/år baserat på just mätningar av den skiktmässiga fördelningsaktiviteten av 137 Cs. 12

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport öljande sedimentdjup provtogs från respektive rör 0-1 cm, 8-9 cm, 16-17 cm, 24-25 cm och 32-33 cm. Dessa sedimentprov motsvarar ungefär den aktuella situationen vid år 2008, 1998, 1988, 1978 och 1968. 3.2 Biota Provfiskning utfördes enligt samma metodik i de båda undersökningsområdena för att kunna jämföra fångsterna i de fyra olika sjöarna. Vid varje fiske användes ett eller två s k bottenöversiktsnät av s k Norden -typ. Näten som har 12 olika sektioner med olika maskstorlek möjliggör att båda små och stora fiskar av olika arter kan fångas. Näten placerades vinkelrätt 30 meter rakt ut från stranden, i sjön, med början från ca 1,5 m djup för att fånga upp de fiskar som rör sig längs stränderna nattetid. Näten lades sent på eftermiddagen och vittjades så tidigt som möjligt morgonen därpå. Varje fiske över natt betecknas fortsättningsvis som en fångstansträngning och fångstjämförelserna grundar sig på antal ansträngningar (nät per natt) per sjö. Nattens fångst togs skyndsamt omhand och de enskilda fiskarna avlivades genom ett bedövande slag mot huvudet följt av destruktion av hjärnan med skarpslipad pincett. De enskilda fiskarna sorterades efter art och ungefärlig ålder och packades i aluminiumfolie. Den totala fångsten placerades i kolsyreis vilket ger en väldigt snabb infrysning. Proverna förvarades i frysboxar med kolsyreis efter provtagningen och placerades i frysrum vid ankomsten till laboratoriet. öre dissektion av fiskarna bestämdes längd och vikt på alla individer och de besiktigades visuellt en gång till. Prov från alla fiskar preparerades genom att muskel, lever och gonad skar ut och vägdes separat. I vissa fall preparerades även galla, gälar och hjärta med så mycket blod som möjligt från hjärttrakten. Alla prover överfördes till metanoltvättade plaströr (av polypropylen) där homogenisering kunde utföras och den vidare upparbetningen genom extraktion med acetonitril påbörjas. 3.3 Åldersbestämning av fisk All infångad fisk inom projektet RE-PATH har åldersbestämts i enlighet med beprövad praxis utarbetad av IVLs sötvattenlaboratorium. Åldersbestämning av fisk går i princip till på samma sätt som när man räknar årsringarna på ett träd. Liksom alla fleråriga och växelvarma djur, som lever i områden där temperaturen växlar och klimatet har årstider, sker tillväxten hos en fisk periodiskt och med stor säsongsvariation. Sommarens värme och snabba tillväxt efterföljs av vinterns kyla och låga aktivitet eller dvala. När fisk i nordliga vatten tillväxer, bildas därför ömsom mörka (vinterzoner) ömsom ljusa (tillväxtzoner) s k årsringar i fjäll, benvävnad och öronstenar (otoliter). Genom att räkna årsringarna kan man därför bestämma fiskens ålder. Inom projektet RE-PATH har åldersbestämning av mörts gjorts m a p ringar på fiskfjällen (igur 3A). Tekniken med åldersbestämning på otoliter har ej använts. Gällock, cleithrum, vingben Gällocket är det största av flera ben som täcker gälarna hos benfiskar. Benet kan användas för åldersbestämning av bl a abborrfiskar. Cleithrum (se igur 3C) är ett ben som sitter bakom/under gällocket på fiskkroppens sida. Vingbenen (Metapterygoid)sitter i fiskens kranium bakom och nedanför ögat. Vingbenet och cleithrum används bl. a för åldersbestämning av gädda. Inom projektet RE-PATH har åldersbestämning av abborre gjorts m a p gällocket, och för gädda har åldersbestämning gjorts m a p vingbenet. 13

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport A B C igur 3. Tekniker för åldersbestämning av fisk i svenska vatten (fritt efter iskeriverket, 2005). 3.4 Analysmetodik 3.4.1 Extraktion av PAS ämnen Vatten Metoden för extraktion av PAS-ämnen ur vatten är hämtad ifrån Kallenborn et al. (Kallenborn et al., 2005). Proverna (300 g) filtrerades genom ett glasfiberfilter (G/C, diameter 47 mm, Whatman) och därefter tillsattes ammoniumacetat (2 mm) och internstandard ( 13 C-märkt POS och POA). ör extraktion användes solid phase extraction (SPE-kolonner, 0.2 mg Oasis HLB). Kolonnerna tvättades med 20 ml metanol och konditionerades med 10 ml Milli-Q vatten. Vattenproverna extraherades genom kolonnerna och analyterna eluerades ut med 8 ml metanol. Provvolymerna justerades med kvävgas och värme till en lämplig volym inför analys. isk Extraktionsmetoden för fisk bygger på en metod hämtad ur Powley et al. (Powley et al., 2005) med modifieringar beskrivna av Verreault et al. (Verreault et al., 2007). Homogenat från fiskvävnader (ca 1-2 g) förvarades i acetonitril (5 ml) i polypropylenprovrör tills extraktion. Vid extraktion tillsattes internstandard och provet extraherades i ultraljudsbad i rumstemperatur. Acetonitrilfasen avskiljdes efter centrifugering och extraktionen upprepades ytterligare en gång. Den kombinerade organiska lösningmedelsfasen indunstades till 1 ml med kvävgas och värme. Extraktet renades vidare med grafitiserat kol i Eppendorfrör. 0.5 ml av extraktet överfördes till ett nytt Eppendorfrör och 0.5 ml ammoniumacetat i vatten (4 mm) tillsattes. Extraktet förvarades i frys och centrifugeras före analys. Sediment Extraktionsmetoden för sediment är beskriven i Powley et al. 2005 och anpassades här för en mindre provmängd. Sedimentet frystorkades över natt och ca 1 g användes för vidare analys. Till proverna sattes natriumhydroxid (0.2 M, 0.5 ml), metanol (5 ml) och internstandard i polypropylenprovrör och provet extraherades i ultraljudsbad i rumstemperatur. Metanolfasen togs av efter centrifugering och extraktionen upprepades ytterligare en gång. Saltsyra (2 M, 50 µl) sattes till den kombinerade organiska lösningsmedelfasen och provet centrifugerades. Supernatanten indunstades till 1 ml och extraktet renades upp på samma sätt som är beskrivet för biologiska prover. 14

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 3.4.2 Instrumentering Proverna analyserades med high performance liquid chromatography (HPLC) kopplat till en API 4000 triple quadrupole masspektrometer. Den analytiska kolonnen var en C8 50 mm x 3 mm, partikelstorlek 5 μm. Kolonntemperaturen var 40ºC. öre injektorn sattes in en förkolonn en (C8 50 mm x 2.1 mm, partikelstorlek 5 μm) för att förskjuta den kontaminering som härrör från instrumentet. Mobilfas A var 2 mm ammoniumacetat i vatten och mobilfas B 2 mm ammoniumacetat i metanol. Hastigheten på mobilfasen var 0.4 ml/min med följande elueringsprogram: 0.5-5 min linjär ökning till 95% B, 5-10 min isokratiskt B, 10-11 min linjär minskning till 40% B, 11-16 min jämviktning. ör analys injicerades 10 µl provextrakt. ESI för negativa joner och multiple reaction monitoring (MRM) användes. Masstalen för kvantifiering visas i Tabell 2. Identifiering gjordes via retentionstid och masstal och för kvantifiering användes autentiska referensföreningar. Tabell 2. Masstal (m/z) för att bestämning av POS och POA. örening Q1 [M-H] m/z Q3 m/z Q3 m/z POS 498.7 80 99 POA 431.1 368.9 C14-POS 502.7 99 C14-POA 417 372 3.4.3 Kvalitetssäkring ör att säkerhetsställa att en korrekt koncentration rapporteras beskriver följande punkter den kvalitet på analyserna som eftersträvas. En internstandard ska ha så lika kemiska och fysikaliska egenskaper som de föreningar som ska analyseras. I projektet används C 13 -märkta internstandarder för kvantifiering av POS och POA. ör varje substans har en kalibreringskurva upprättats för att ha kontroll på det linjära området. Alla prover som analyseras justeras så att koncentrationerna för respektive substans faller inom det linjära området. ör identifiering av POS och POA gäller att föreningarna ska ha identiska retentionstider som sina respektive C 13 -standarder. ör POS gäller beräknas dessutom kvoten mellan m/z 99 (-SO 3 ) och m/z 80 (-SO 3 ) som måste överensstämma med motsvarande kvot i en autentisk referensstandard. ör varje provserie upparbetas och analyseras ett antal så kallade labblankar, dvs. ett prov bestående av enbart lösningsmedel som behandlas med de riktiga proverna för att kontrollera eventuell bakgrundskontaminering. Likaså används blankar i fält för att kontrollera den bakgrund som kan förekomma vid provtagningstillfället. Detta gäller främst vid vattenprovtagning. 15

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Ett referensmaterial har framställts av homogenat vilket har för avsikt att ingå i varje provserie av biologiskt material för att kunna kontrollera att upparbetningsmetoden fungerar och att standarder och instrument inte avviker över tid. Limit of detektion (LOD) beräknas som 3 gånger standardavvikelsen av detekterade halter i blankproverna. Återvinningen av internstandarderna beräknas kontinuerligt för att kontrollera att metoden har fungerat. 16

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 4 Göteborg Landvetter Airport och området kring Västra Ingsjön Det första delområdet som varit föremål för omfattande provtagning och kemisk analys inom ramen för projektet RE-PATH är Landvetter flygplatsområde. I inledningen till denna rapport har historiken kring Landvetterområdet och POS utförligt beskrivits och inom Swedavia Landvetter har man utfärdat ett övningsförbud mot A (innehållandes POS) sedan december 2007. Västra Ingsjön är fysiskt sammanbunden med den uppströms liggande brandövningsplatsen som Landvetter flygplats använt för träning och övning, via ett mindre vattensystem omfattandes Lilla och Stora Isjön samt Issjöbäcken. (igur 4). Dagvatten ifrån flygplatsområdet rinner till Issjöbäcken via ett antal dedikerade sedimentationsdammar. Västra Ingsjön är en vackert belägen sjö med stort rekreationsvärde (igur 5). Sjön marknadsförs både nationellt och internationellt som ett attraktivt och omväxlande fiskeområde av Ingsjöarnas och Oxsjöns iskevårdsområde (informationsblad). Lyckade insatser har genomförts för att skapa självproducerande öringsbestånd, bl a har man tillsett att lax och havsöring numera har fri passage från havet (Kungsbackafjorden), via Kungsbackaån ända till Västra Ingsjön. Sjön har goda bestånd av gädda, abborre, öring, sik, nors, ål och mört. Även siklöja fångas frekvent. 17

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport igur 4. Översiktskarta över området mellan Landvetter flygplats och Värsta Ingsjön. Rödmarkeringar illustrerar vattendelare, blå punkter utmärker lokaler varifrån yt- eller grundvattenprover analyserats. Analysresultat ifrån punkterna 12, 13, 19, samt lokalerna Ö V:a Ingsjön samt Ö:a Insjön redovisas ej i denna rapport men har funnits med i planering av provlokaler för projektet RE-PATH (för halter se Vägverket Konsult, 2007, samt Woldegiorgis och Viktor, 2008). igur 5. Västra Ingsjön, en vackert belägen sjö med stort naturvärde. Topologin kring Landvetter flygplatsområde i stort är sådan att dagvatten ifrån de stora hårdgjorda ytorna samt överskottsnederbörd rinner ifrån flygplatsområdet (som är beläget på en gammal 18

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport torvmosse) ner längs sluttningarna ner mot respektive mossmark (Holkemossen i nordväst och Snälle- respektive Spejsmossarna i öster- och sydost). Brandövningsplatsen vid Landvetter sluttar generellt sätt mot väster. Området består av berg i dagen, tunna jordlager på bergmark, samt av fyllnadsmassor såsom sprängsten. Avrinningen i området följer den generella topografin och rinner mot väst. Dagvatten ifrån övningsplatsen går via brandövningsdammen till ett dike som leder ner till sedimentationsdammen dit huvudavrinningen från flygplatsen går via innan vattnet når Issjöbäcken. Viss avrinning från brandövningsplatsen når dock Spejsmossarna. Dagvatten från brandövningsplattan som via en oljeavskiljare, rinner således vidare till sedimentationsdammen i den sydvästra delen av området (vid övningar kopplades systemet om och släckvattnet samlades upp i tankar för omhändertagande). Vattnet i dammen leds via ett dike som är anslutet till huvuddiket för dagvatten från flygplatsen, till Spejsmossarna (muntlig kommun., Swedavia). Närmaste recipient för den naturliga avrinningen i området är också Spejsmossarna. Spejsmossarna angränsar till Issjöbäcken i väster. Issjöbäcken är huvudvattendrag för en stor del av avrinningen från banområdet och är en spridningsväg (för POS) till Västra Ingsjön. Issjöbäcken har sitt lopp via Lilla Issjön till Västra Ingsjön. Ytterligare en bäck, Krokbäcken, avvattnar Spejsmossarna. Krokbäcken mynnar i Kärrflötetjärnet och rinner sedan vidare till Västra Ingsjön (Ramböll, 2009). Övningsplatsen är belägen ca 157 meter ö h, medan Västra Ingsjön är belägen på ca 57 meter ö h. Således har vattnet i Issjöbäcken oftast en mycket snabb flödeshastighet (igur 6), vilket kan tänkas påverka suspension-resuspension i flödessystemet. Som referenslokal för att kunna relatera halter av PAS-ämnen i fisk, vatten och sediment i Västra Ingsjön (med biflöden), valdes Sandsjön (se igur 10). Sandsjön ligger i omedelbar närhet till Västra Ingsjön men är ej recipient av vatten ifrån varken flygplatsen eller dess brandövningsplats. Halter av PAS i Sandsjön är att betrakta såsom bakgrunds-halter och avspeglar istället bidraget ifrån den atmosfäriska depositionen (regn, snö och partikeldeposition). igur 6. Lilla Issjöbäcken, strax innan utloppet i Västra Ingsjön (lokal P4). oto taget i april 2009. 19

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport igur 7. Karta över ytavrinningen från brandövningsplatsen (röd cirkel i figuren), 1-Spejsmossarna, 2Krokbäcken, 3-Issjöbäcken,4-Kärrflötetjärnet,5Lilla Issjön och 6- Västra Ingsjön (fritt ifrån Ramböll, 2009). 20

Årsrapport inom projektet RE-PATH. Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport a) b) c) d) igur 8. Översiktskartor över aktuellt område, provlokaler vid blå symboler (lokalbeteckning i gulmarkerad text). a) Övningsplatsen samt dammarna Övningsplatsen ligger vid provpunkt 15). b) Issjöbäcken, nedströms Lilla Issjön, c) Issjöbäcken vid P4, samt Syd P4 vid inloppet i Västra Ingsjön, d) Utloppet ifrån Västra Ingsjön till Kungsbackaån, Inseros. 21

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport a) b) c) a) igur 9. Översiktskartor över aktuellt område. Provlokaler vid blå symboler (lokalbeteckning i gulmarkerad text) belägna längs Kungsbackaåns lopp. a) Lindome C, b)hede bron, c)mynningen ut i Kungsbackafjorden. igur 10. Karta över Sandsjön, den sjö i omedelbar närhet till Västra Ingsjön som projektet RE-PATH nyttjar som referenssjö. Halter av PAS i Sandsjön är att betrakta såsom bakgrunds-halter och avspeglar istället bidraget ifrån den atmosfäriska depositionen (regn, snö och partikeldeposition). 22

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport 4.1 Resultat Landvetter I detta kapitel redovisas resultat ifrån de kemiska analyserna för ett rationellt urval av alla de prover som insamlats i Landvetterområdet. Analyserna har utförts med hjälp av LC-MS-MS på IVLs analyslaboratorium för organiska specialanalyser i Stockholm. Analysmetodik och specifika frågeställningar kring POS-analys tas upp i kapitel Analysmetodik. 4.1.1 Yt- och grundvatten Halterna av POS i ytvatten redovisas i igur 11. Det som mycket klart framgår av de plottade halterna är att; 1) Koncentrationen av POS är i regel högre på hösten än på våren. Detta förmodligen beroende på den lägre vattenföringen under den tidsperioden, vilket sannolikt gör att koncentrationerna ökar (spädningen minskar). 2) Både höst- såväl som vårprovtagning visar på ett tydligt samband mellan närheten till brandövningsplatsen (se inringad punkt i igur 7) och halten POS i ytvattnet. Exempelvis är provpunkten Diket ned till nedre dammarna belägen cirka 200-300 meter ifrån brandövningsplatsen och Utlopp sedimenteringsbassäng, D-A14 ytterligare någon halvkilometer ifrån övningsplatsen (se punkt 18 i igur 8a). Provpunkten Inlopp från södra delen D-B14 är belägen i alldeles omedelbar närhet av punkt 18 men avspeglar däremot endast avrinning ifrån södra banändan (alltså inte hela landningsbanan och norra delarna om landningsbanan). Inget höstprov har insamlats vid denna provpunkt. 3) Halterna av POS i vattensystemet ut från flygplatsområdet, Issjöbäcken och Västra Ingsjön är förhöjda relativt halterna i den närliggande referenssjön (Sandsjön, se punkt 9 igur 4 samt igur 10). Dock klingar halten POS av mycket snabbt och när vattnet rinner ur Västra Ingsjön mot Lindome är halterna jämförbar med halten i Sandsjön. Ett rimligt antagande är att halterna POS i Kungsbackaån söder om Lindome förmodligen inte kommer att sjunka speciellt mycket så länge som POS tillförs denna del av Sverige via deposition ifrån luften. Vid beaktande av igur 11 bör också klargöras att halterna av POS i grundvattnet precis vid övningsplatsen uppgår till ca 26-33 µg/l (26 000-33 000 ng/l, Ek et al., 2009). Vidare har halten POS i sedimentationsdammen vid D-A14 (se punkt 18 i igur 8a) i tidigare undersökningar (Vägverket Konsult, oktober 2007) rapporterats som 320 ng/l (jmf 200-326 ng/l i denna studie). Andra referenspunkter ifrån studien utförd av Vägverket Konsult i Lilla Issjön (260 ng/l, oktober 2007) och i Västra Ingsjön (180 ng/l, oktober 2007) indikerar att halterna varierat måttligt över tiden (år från år). En ytterligare observation ifrån mätserien är att halten POS vid provpunkten Inseros (provpunkt 3 i igur 8d) som varierade mellan 21 ng/l på hösten och 19 ng/l i vårprovet, överensstämmer väl med en tidigare ytvattenmätning i denna punkt (13 ng/l vid en extrem högflödestopp vintern 2008, Woldegiorgis och Viktor). Vidare kan man ifrån igur 11 konstatera att halten POS i provpunkten Hede bron är något högre än den uppströms liggande punkten Lindome C. Detta behöver inte vara en mätanomali utan skulle snarare kunna tillskrivas det faktum att Hede bron ligger vid ett större köpcentrumområde med stora arealer med hårdgjorda ytor (t ex asfalterade parkeringsplatser), vilket sannolikt bidrar till ökat dagvattenflöde till denna del av Kungsbackaån och därmed högre POS-halter. 23

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport [ng/l] 450 400 350 Innanför flygplatsområdet POS i ytvatten kring Landvetters flygplats Våren 2009 Hösten 2009 300 250 V:a Insjön 200 150 100 Kungsbackaån 50 bakgrundsnivå på våren 0 < 1 ng/l Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenterings- bassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön igur 11. Provpunkter i och omkring Landvetter flygplats analyserade m ap POS. Det finns som synes en stark korrelation mellan uppmätt halt POS i vattenproverna och avståndet till brandövningsplatsen. Provpunkten Diket ned till nedre dammarna motsvaras av provpunkt 16 i igur 8a, Provpunkten Inlopp från södra delen, D-B14 motsvaras av provpunkt 18 i igur 8a, Provpunkt Utlopp sedimenteringsbassäng, D-A14 motsvaras av provpunkt 18 i igur 8a (dock ej samma tillflöde som Inlopp, D-B14 ). [ng/l] 40 35 30 25 20 15 10 POA i ytvatten kring Landvetters flygplats Innanför flygplatsområdet V:a Insjön Kungsbackaån Våren 2009 Hösten 2009 5 bakgrundsnivå 0 Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenterings- bassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön igur 12. Provpunkter i och omkring Landvetter flygplats analyserade m ap POA. Det finns som synes en stark korrelation mellan uppmätt halt POA i vattenproverna och avståndet till brandövningsplatsen. 24

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport I igur 12 redovisas halterna av POA på liknande sätt. Det mönster som kunde identifieras för POS är även skönjbart m a p POA. Bortsett ifrån provpunkten närmast brandövningsplatsen Diket ned till nedre dammarna är halterna högre på hösten än på våren. Halten av POA är liksom för POS, högre i provpunkten Hede bron än den uppström liggande punkten Lindome C, vilket ytterligare indikerar att närheten till stora arealer av hårdgjorda ytor (och ett stort tillskott dagvatten) ger lokalt förhöjda halter av POA och POS. I fallet POA är halterna genomgående högre i Kungsbackaån än i referenssjön Sandsjön, även i provpunkten Mynningen (se punkt 7, igur 9c) som är belägen endast ett hundratal meter ifrån utloppet i Kungsbackafjorden (och föremål för periodiskt inträngande saltvatten). Dock är halterna i denna del av vattensystemet mycket låga och bedömningen tillsvidare är dock att halterna POA i Lindome C och i Mynningen är i paritet med bakgrundshalterna i Sandsjön (kvantifieringsgränsen för POA i denna typ av prov är ca 1 ng/l). Som ett tillägg till de resultat för ytvatten som redovisas i igur 11 och igur 12 har även ett ytvattenprov insamlats ifrån Oxsjön (förekommer inte på någon av kartorna som inkluderats i rapporten). Oxsjön ligger 4 km söder om Västra Ingsjön och sorterar under samma fiskevårdsområde, Ingsjöarnas fiskevårdsområde. Halten POS i ytvatten ifrån Oxsjön bestämdes till 3,5 ng/l medan POA-halten befanns vara under kvantifieringsgränsen (< 1 ng/l). Detta indikerar att Oxsjön, liksom referenssjön Sandsjön endast tar emot PAs via torr- och våtdeposition. Med beaktande av att Västra Ingsjön är belägen på ca 57 meter ö h och Oxsjön är belägen ca 120 meter ö h, förefaller det orimligt att tro att vattenpaket kan flöda ifrån Västra Ingsjön till Oxsjön. 4.1.2 Sediment Av de sedimentprover som insamlats i området har fyra prover bedömts som särskilt intressanta och analyserats. Samtliga fyra prover är insamlade under höstprovtagningen 2009. De tre första proverna är insamlade i tre olika provpunkter i Lilla Issjön, den sjö som sammanbinder Issjöbäcken och Västra Ingsjön (se punkt 5, igur 7). Den sista provpunkten är ifrån Issjöbäckens inlopp i Västra Ingsjön. [ng/g dw] 60 POS i sediment i Lilla Issjön och V:a Ingsjön 50 40 30 20 10 0 L:a Issjön A L:a Issjön B L:a Issjön C Syd P4 V:a Ingsjön igur 13. POS i sedimentprover ifrån Lilla Issjön och Västra Ingsjön under hösten 2009. Om dessa halter (igur 13) jämförs med tidigare rapporterade halter av POS i sediment ifrån dessa lokaler (eller alldeles i närheten, Vägverket Konsult, 2007) kan man konstatera att halterna i Lilla 25

Mätningar av PAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Issjön ifrån denna studie (medelhalt 30 ng/g dw) är högre än tidigare (halterna under detektionsgränsen i Vägverket Konsults rapport, oktober 2007). Vad gäller Västra Ingsjön är halten POS i denna studie däremot lägre än halten ifrån studien 2007; 11 ng/g dw jämfört med 39 ng/g dw (Vägverket Konsult, oktober 2007). Även om dessa halter kan antas vara förhöjda (inget sedimentprov ifrån referenslokalen Sandsjön är ännu analyserat) så är det inte troligt att någon specifik sedimentlevande organism kan pekas ut som särskilt känslig vid dessa haltnivåer. När sediment naturligt kontaminerade med POS eller med ett spikat POS-innehåll exponerades för ett antal bentiska invertebrater och andra sedimentlevande organismer i en studie utförd av ITM (Sundelin et al., 2008), kunde man konstatera att märlkräftan Monoporeia affinis(vitmärla)ej påverkas i ett 60-dagarstest där halten POS i den fria vattenfasen (ca 900 ml) är 50 µg/l och där sedimentfasen utgörs av ca 40 ml sediment (dödlighet jmf. med dödlighet för vitmärla i ett kontrollsediment). Alldeles oavsett hur stor halt på torrsubstansbasis denna försöksuppställning visar sig ge så är denna halt betydligt högre än de halter som uppmätts i Lilla Issjön respektive Västra Ingsjön. Om man antar att POS vid steady-state fördelar sig såsom 10:1 mellan sediment och vattenfas i ett statiskt system erhålls utifrån de försöksparametrar som finns tillgängliga i ITMs rapport en POS-halt om 330 µg/g ww. Alldeles oavsett torrsubstanshalt för det aktuella sedimentet blir halten flera hundra ggr högre än uppmätta halter ifrån Landvetter. Vitmärla (M. affinis) i t ex Västra Ingsjön torde således ej uppvisa en förhöjd dödlighet vid de halter av POS som uppmätts i sjösystemet. Effektdata ifrån långtidsstudier (35-42 dagar) i s k microcosmformat för slingbildande vattenörter (Myriophyllum spicatum och Myriophyllum sibiricum) har publicerats (Hanson et al., 2005a och b). Med avseende på POS kan man konstatera att NOEC, den högsta koncentration där inga effekter kan konstateras, är 11 mg/l (för Myriophyllum spicatum). Vad gäller Myriophyllum sibiricum var POA den PAS analog som växten var känsligast för, NOEC bestämdes där till 24 mg/l (Hanson et al., 2005b). Även om dessa data ej är direkt jämförbara med halter i sediment är det inte sannolikt att uppmätta sedimenthalter i Lilla Issjön eller Västra Ingsjön kan korrespondera till fria vattenkoncentrationer i mg/l-området. Tillgången på ekotoxdata med avseende på POS, POA och andra perfluorerade ämnen, för sedimentlevande organismer, är annars mycket bristfällig varför det genomgående är svårt att värdera de halter av POS som detekterats i sediment. 26