Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Relevanta dokument
Var produceras biogas?

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

... till tillämpning

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Marknadsanalys av substrat till biogas

Halm som Biogassubstrat

Biogödsel från rötning av musslor

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Rötning Viktiga parametrar

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Beskrivning och sammanfattning av resultat för projektet

RAPPORT. Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet Upprättad av: Cajsa Hellstedt Granskad av: Regine Ullman

Möjligheter och risker vid samrötning

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Biogas från tång och gräsklipp

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Mikael Karlsson VD, Detox AB

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Biogas Mitt Gårdsberäkningar av biogasproduktion

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Ditt matavfall i ett kretslopp

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Vass till biogas är det lönsamt?

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Seminarium Förbehandling (Västerås, ) Minnesanteckningar, med reservation för eventuella missuppfattningar.

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Rapport Metanpotential

Passiv gödselseparering

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring

Avfallsutredning för Stockholms län -

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Industriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Rötning av animaliska biprodukter

Hållbar återvinning av näring

Östersund 17 september 2013

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Biogasanläggningen i Linköping

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Animaliska biprodukter

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Biogasanläggningen i Göteborg

Rötning av animaliska biprodukter

ABP-förordningarnas tillämpning på marina rötningssubstrat

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Rätt slam på rätt plats

Biogasanläggningen i Boden

Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Jordbruk, biogas och klimat

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Biogasstrategi för Östersund kommun

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Gårdsbaserad biogasproduktion

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Transkript:

Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland Granskare MarianaJohansson,TVAB SaraHallin,TVAB Sammanfattning Östkustenharpotentialförattårligenodlaochskördaupptill65000tonblåmusslor. Dessaskullekunnarötasförattproducerabiogas.Rötningavköttfraktionfrån65000 ton skördade musslor skulle kunna producera cirka 670000 865000 Nm 3 fordonsgas/år. Skulle istället en mindre mängd musslor skördas, t.ex. 20000 ton blåmusslor skulledekunnaproducera200000 260000Nm 3 fordonsgas/år. ABP förordningen kräver att blåmusslorna hygieniseras innan de kan rötas. SvenskBiogasanläggningiLinköpinghygieniserarinkommandesubstratvilketgöranläggningentillattdenärmestlämpadeiregionen. Musselköttärettbrasubstratförrötning,dockinnehållerenmusslaliteköttiförhållandetillsinegenvikt.Merpartenavmusslanbeståravskalochvattenvilketärproblematisktvidrötning.Dethögavatteninnehålletimusslornaskullegöradetdyrtatt röta dessa, eftersom rötning kräver hygienisering och uppvärmning. Vidare så skulle skalenkunnaställatillmedstoraproblempåenbiogasanläggningiformavsedimenteringsproblemimottagningstank,rötkammareellergödselbrunnvilketäricke önskvärt. JämförtmedandrasubstratsomanvändsibiogasanläggningeniLinköpingärmusslor ettutspättsubstratmedlågtgasutbytepertonmaterial. Musslornabörommöjligtskördasåretruntförattgeenjämnbelastningtillbiogasanläggningen.Gårdettainteattlösapåettbrasettmåstemaniställetlagramusslorna vilketskullekrävaattdekonserverasmedt.ex.myrsyra.dettaärförenatmedkostnaderiformavlagringstanksamtkemikalieförbrukning. Rötningavmusslorärförenatmedfleratyperavkostnadersåsomlagringochkonserveringskostnad, transportkostnad, förbehandlingskostnad samt en behandlingsavgift förattfålämnamaterialetpåbiogasanläggningen.transportkostnadenuppskattastill cirka80kr/tonförentransportsträckafrånöstergötlandskusttilllinköping.musselodlaren kan inte räkna med någon ersättning för att lämna substratet till Linköpings biogasanläggning,detmesttroligaärattdetbeläggsmedenbehandlingsavgift.exakt hur stor denna avgift blir beror bland annat på om och var musslorna förbehandlas, avtalslängd,leveranssäkerhetochvolymer. 1

Bakgrund EnuppskattningsedantidigareärattÖstergötlandsskärgårdharkapacitetförattodla musslorpåenytaomfattandecirka500ha.dettaskulleårligenkunnageenskördpå upptill65000tonblåmusslorperår.sedantidigareharettutrötningsförsökgenomförtsförattgeenindikationpåhurmycketbiogassomkanbildasfrånblåmusslorvid rötning.försöketvisadeenmaximalmetanpotentialpåcirka420nm 3 metanperton organisktmaterialimusslorna. Avgränsningar Idennautredningtasintehänsyntillvilkakostnadersomärförknippademedattodla och skörda blåmusslor. Däremot tas hänsyn till kostnader för transport, rötning och förbehandlingsomärförknippademedrötningavblåmusslor.endastbefintligalokala biogasanläggningariregionen(östergötland/småland)harbeaktasiutredningen. Begrepp TS torrsubstansenärdendelavettmaterialsomärkvarefteruppvärmning105 o C VS organisktmaterial,dendelavtssomavgårvidglödgning550 o C Substrat ettorganisktmaterial/avfallsomkananvändasförbiogasproduktion Inertmaterial dendelavtssomkvarstårefterglödgning550 o C(askhalt) Köttfraktion dendelavmusslansomerhållsomskalettasbort,dvs.musselköttoch envissmängdvatten Hygieniseringskrav animaliskabiprodukter Enligtanimaliskabiproduktförordningen(ABP)måsteanimaliskabiprodukterhygiensieras för att få rötas eller komposteras. Detta för att döda eventuella bakterier med oönskadesmittorisker.enligtabp förordningenmåsteettklass3materialhygiensieras vid 70 o C i minst 60 minuter innan rötning, med den maximala partikelstorleken 12 mm.musslorärenligtjordbruksverketettsubstratsomskahygieniserasförerötning ochärsåledesettklass3 substrat.musslormåstealltsåhygienserasföredemkanrötas.(1);(2) Biogasanläggningariregionen DetfinnstvåbiogasanläggningariÖstergötlandsomtaremotexternasubstrat.Svensk BiogasbiogasanläggningiLinköpingsomrötaranimaliskabiprodukterochSvenskBiogasbiogasanläggningiNorrköpingssomfrämströtarrestprodukterfrånetanoltillverkning.Utöverdettafinnsettantalavloppsreningsverket,ettsådantsomliggernäraöstkustenärVästerviksavloppsreningsverk.Därrötasavloppsslammenrötkammarnapå avloppsreningsverket har kapacitet för att ta emot externa substrat (Tabell 1). Det finnsytterligareavloppsreningsverkiregionensomt.ex.motalasavloppsreningsverket ochlinköpingsavloppsreningsverkdärbiogasproduceras.dessaanläggningarharungefär samma eller liknande transportsträcka som från östkusten som till Linköpings biogasanläggning.avdeovannämndaanläggningarnaärdetbaralinköpingsbiogasanläggning som idag har en hygieniseringsanläggning, vilket är ett krav för att få röta musslor.dettainnebärattmussloridagslägetintekanrötasviddeövrigaanläggning 2

arna.ipraktikenskulledetkrävasnågonformavombyggnationsommotsvararenhygieniseringförattövrigaanläggningarskakunnarötamusslor.vidnorrköpingsbiogasanläggningdärenbart"gröna materialrötasärdetinteinomöverskådligframtidaktuelltattbörjarötaanimaliskabiprodukter. Det är därför endast Linköpingsanläggningen som i dagsläget skulle kunna ta emot blåmusslor. Detta eftersom det är den enda anläggningen med hygienisering. Det är dockviktigtattpoängteraattandraanläggningariframtidenkankommaattinförskaffahygienseringsanläggningar.dettamöjliggörisådanafallförrötningavmussloräven idessaanläggningar. Tabell1.Exempelpåbiogasanläggningariregionen. Volym Substratin(m3/år) Förbehandling Kommentar Linköpings 7400 1 55000 2 Hygienisering Animaliskabiproduktermm. biogasanläggning Norrköpings 3800 29000 Hammarkvarn Enbart"grönamaterial" biogasanläggning Västerviks 1800 3 Villtaemotexternmaterial reningsverk Substrategenskaper Innehållet i blåmusslor på Östkusten varierar lite mellan olika källor. De värden som anges är att mellan 33% 60% är skal(3);(4). I de beräkningar som utförts i denna utredningharantagandetatt50%avmusslansursprungsviktärköttfraktionochresterande del är skal och vatten och eventuella förluster vid förbehandling. För köttfraktionenharanalysdatafrånettutrötningsförsökavsvenskbiogasfou2009avmusslor användsdärts haltenvar9,5%ochvs halten73%(5).detbetyderatt3 4%avmusslanbeståravorganisktmaterialochresterandedelinertmaterialsomskalochvatten. Juhögreandelköttdestomerbiogaskanutvinnaspertonskördademusslor.Detoptimala vid rötning är att få in så mycket organiskt material(högt TS, VS) som möjligt och minimera mängden inert material (ex. musselskal). Innehållet i skalen är nästan enbartinertmaterialsomintekanrötasochtillbiogas. VidenmusselodlingiKalmarochMönsteråsharanalyserpåinnehålletiblåmusslorna utförts med avseende på tungmetaller och miljögifter. Samtliga tungmetaller ochvar under de satta gränsvärden för gödningsmedel(3). Jämfört med innehållet i biogödseln vid Linköpings biogasanläggning var det främst tungmetallen kadmium(cd) som urskiljde sig negativt. I de analyserade musslorna var halten 0,85 mg Cd/kg TS vilket kanjämförasmed0,15mgcd/kgtsibiogödselnvidlinköpingsbiogasanläggning.(3) Haltenärsomtidigarenämntdockundersattagränsvärden.Samtidigtskulleblåmuss 1 2010utökaskapacitetentillcirka11000m 3 2 2010utökaskapacitetenvilketinnebärcirka80000 85000m 3 materialin/år 3 Enbart1rötkammareidrift,900m 3 potentiellt1800m 3 3

lor enbart respresentera en liten del av den totala mängden substrat som tas till anläggningenvilketledertillenutspädningseffekt. Kväveochfosforkanvidhögahalterorsakatoxicitetförmikroorganismernairötkammaren, det är därför viktigt att beakta dessa parametrar i ett substrat. Enligt Hjorth, o.a.,2009somsammanställtenrapportommusselodlingarinnehållerblåmusslorcirka 1%kväveoch0,065%fosfor.Nivåernaimusslornaliggerilinjemeddevärdenasom finns i rötresten från Linköpings biogasanläggning, därför bör varken kväve eller fosforhaltenimusslornavaraetthinderförattsamrötadessailinköpingsbiogasanläggning.däremotärkvävehaltenimusslornacirkafyragångerhögreänvaddenärirötkammaren i Linköpings avloppsreningsverk, man kan anta att nivåerna vid Västerviks avloppsreningsverkärdetsamma 4.Detfinnsdärförenuppenbarriskatttillförselavett såkväveriktsubstratsommusslorledertillökadekostnaderförattrenakvävetpåavloppsverket.detkandärförblikostsamtattrötamusslorirötkammarepåavloppsreningsverk. Gaspotential I ett tidigare laboratorieförsök som utförts av Svensk Biogas FoU år 2009 användes mixademusslorsomsubstrat(sebilagaa).skalenfrånmusslanficksedimenteraoch enbartköttfraktionenrötades.köttfraktionensinnehållvarts9,5%ochvs73%,beräknatattköttfraktionenär50%avmusslanstotalaviktinnebärdetatt3 4%ärorganiskt innehåll. Utrötningsförsöket visade att den maximala metangaspotentialen för köttfraktionenvar418nm 3 metan/tonvs.(5)eftersomdetmestaavskalenärinert materialbörmetanpotentialenpertonvsvaradensammaävenomskalenskullefölja medinrötningsprocessen. Ett utrötningsförsök ger information om den maximala metangasproduktionen som kanproducerasfrånettsubstrat,denfaktiskametangasproduktionenienkontinuerlig fullskaligprocessliggerdockvanligtvismellan70 90%avdetvärdesomerhållitsiett utrötningsförsök.dettainnebärattrötningav1tonmusslormedskalkangecirka10 13Nm 3 metan/tonmusslor.omskaleniställetskulleseparerasförerötningskulleman iställetfåutcirka20 26Nm 3 metan/tonköttfraktion.itabell2visasenuppskattning avförväntadgasproduktionfrånolikatänkbarautfallfråndenmaximalaskördeniregionen,65000tonmusslor/år. Tabell2.Uppskattningbiogaspotentialsomkanbildasomblåmussloranvändssomsubstratvidrötning. 10% 30% 50% 100% Musselskörd(ton/år) 6500 19500 32500 65000 Varavrötbarköttfraktion(ton/år) 3250 9750 16250 32500 Mängdrågas 5 (tusennm 3 /år) 99 128 299 385 499 642 1000 1290 Uppgraderadfordonsgas 6 (tusennm 3 /år) 67 87 200 260 336 430 670 865 4 Linköpingsreningsverk,rötkammare5,december2009,Kjehldahlkväve2644mg/l. 5 Rågaseninnehållercirka65%metan,35%koldioxid 6 Uppgraderafordonsgaseninnehållercirka97%vilketharförädlasfrånrågasen,förlustcirka1% 4

Lagringavskördademusslor Enviktigaspektisammanhangetärattblåmusslornaärtänktaattskördaspåhösten, troligtvisunderenintensivperiod.detärdärförviktigtattpåpekaattenbiogasanläggningnormaltsättintekantaemotstoramängdermaterialstötvisutannormaltsättvill haenkontinuerligochjämnbelastning.dettaillustrerasifigur1,etträkneexempelpå 10%respektive30%avdenmaximalaårsskörden(65000ton)harjämförtsmedden dagligamängdensubstratsomtastilllinköpingsbiogasanläggning 7.Omskördeperiodenendaststräckersigunderenmånadfinnsdetingenmöjlighetatttaemotsubstratet vid en enskild anläggning på grund av det stötvis stora mängderna substrat. Om skördeperioden för de två typfallen 6500 ton/år och 19500 ton/år istället sprids ut överettminstetthalvårochhelstettheltårhandlardetiställetomca9 50tonköttfraktion/dygnvilketärrimligt(seFigur1).Detärviktigtatttänkapåattomskaleninte separerasbortutanhelamusslormedskalmalsnerblirdetdubbelvolym,cirka18 100 tonfraktion/dygn.detärintetroligtattlinköpingsbiogasanläggningskulleklaraavatt taemotsådanastoramängdermusslor.dessutomärdettveksamtattdeskulleviljata emot materialet med tanke på det låga organiska innehållet, då det finns andra substratmedhögreorganisktinnehållsompassarbättreförbiogasproduktion. Tonvå_rak`on`llbiogasanläggning(ton/dygn) 350 300 250 200 150 100 Mängdmusslorperdygn`ll biogasanläggningen 50 0 325 210 210 210 210 210 210 108 163 54 108 36 81 27 54 18 10%av65000ton 30%av65000ton ÖvrigasubstratLinköpington/dygn 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Längdpåskördeperiod(dagar) Figur 1. Mängd musselköttfraktion per dygn med avseende på skördeperiodens längd alternativt med lagringstank.rödlinjevisardetgenomsnittligasubstratmottagandetperdygnidagslägetvidlinköpingsbiogasanläggning. 27 9 7 Idagslägettascirka140tonsubstratperdygn,underkvartal32010tillkommer1rötkammarevilket görattupptill210tonsubstratperdygnkommeratttastillanläggningen. 5

Alternativettillattspridautskördeperiodenöverhelaåretäriställetlagringavmusslorna.Kanmanlösadettaproblemgårdetattskördamusslornaunderenintensivperiodförattsedansuccessivtlevereraenkonstantmängdmusslortillbiogasanläggningenunderhelaåret.Detkrävernågonformavmetodförattkonserveramusslornadirektefterskördförattundvikabiologisknedbrytning.Metodenfårintevaraskadligför mikroorganismerna i rötningsprocessen eftersom konserveringsmedlet följer med musslornainirötningsprocessen.sådanakonserveringsmetoderkant.ex.varakonserveringmedmyrsyraellermelass.bådemelassochmyrsyrakanbrytasneravmikroorganismernairötningsprocessen. Konserveringavmusslor Noren, o.a. har genomfört ett omfattande försöksserie i både laboratorieskala och i pilotskalaförtvåtyperavkonserveringsmetoder.försöketgickutpåattundersökaom slaktavfall gick att långtidslagra, de olika försöken pågick i drygt tre månader. De två konserveringsmetoderna som användes i försöken var dels myrsyrakonservering och delsmelasskonservering.bådametodernagårutpåsänkaphsåpassmycketattden mikrobiologiska processen (nedbrytningen) avstannar. Myrsyra är en organisk syra medanmelassärsnabbakolhydrater.myrsyranverkardirektgenomattsänkaphmedan melassen ska tillgodose mjölksyrabakterier i avfallet med snabba kolhydrater så att dessa växter vilket i sin tur leder till ökad mjölksyraproduktion vilket medför ett sänktph värde.idepilotförsöksomutfördesblandadesmaletslaktavfall(ca120liter) med2wt%myrsyrarespektive8wt%melass.(6) Myrsyranverkarvaradenmetodsomtillsyneskonserverarslaktavfalletbästdåmaterialetsågoförändratutefter3månader.Temperaturenunderförsöketsgångvarierademellancirka14 24 o C.Ideförsöksserierdärmelassanvändesfickmanentillväxtpå ytansomtroligtvisvarsvamp.phsjönktill3,6förmyrsyraoch4,7förmelassen.ide bådametodernaerhöllsdockendelgasutvecklingvilketinteärönskvärt,gaseninnehöllmestkoldioxid.myrsyrakonserveringgavminstgasvidlagringen,cirka1litergas perliterslaktavfallunder3månaderstid.(6) Försöketvisarattmaletslaktavfallgårattlagraiminsttremånadermedhjälpavkonserveringmedmyrsyraellermelass.Eftersomslaktavfallärenanimaliskbiproduktmed högtproteininnehållärdettroligtattmaldamusslorskullekunnahanteraspåsamma sätt.detäroklartvilkamängdermyrsyraellermelasssomskullebehövasförattkonservera musslor, men det bör dock inte vara större mängder än det som användes i försöket som nämndes ovan. Detta eftersom musslorna innehåller mindre organiskt materialänslakteriavfallpertonsubstrat.syrakonserveringskulledelskrävainköpoch hanteringavkemikalierochdelsenmycketstorlagringstanksetttillmaximalaskördekapacitetenperår,65000tonmusslor.ävenomskördenbaraskullemotsvara10%av den maximala potentialen, dvs. 6500 ton så krävs det trots det en mycket stor lagringstank. 6

Andra typer av konserveringsmetoder som fryshållning, frystorkning eller torkning är allaorealistiskametoderdådriftkostnadernafördessametoderärmyckethögaeftersomvatteninnehålletimusslornaärhögt.såledesärlagringavmusslorintebaraförenatmedenhöginvesteringskostnadutanävendriftkostnaderiformavkonserverandemedelsomt.ex.syra. Förbehandling TillLinköpingsbiogasanläggningtasenbartpumpbarasubstrat.VidVästerviksreningsverk är merparten av substratet blandslam som också är pumpbart. För att röta blåmusslorskulledetutöverhygieniseringävenkrävasnågonformavförbehandlingför attfinfördelaskalochköttimusslanoch/ellersepareraskalfrånmusselköttet.idaglägetfinnsingenkvarnvidlinköpingsbiogasanläggning.detärdocktroligtattenkvarn ellerskruvpresskommerattinstallerasinom1 2åreftersomönskanfinnsattkunnata emotsubstratsombehöverförbehandlas,liktmusslorna.detkommerdåvaramöjligt atttaemot fasta substratförattsedanmalaellerpressasönderdemimindrefragment,<12mm.enkvarnsomanvändsvidt.ex.malningavmatavfallkanfinmalaner tillcirka0,2mmidiameter.dettakanjämförasmedskruvpressmetodendärdettillåts någotstörrefragment. Eftersomdetärköttetimusslansomblirbiogasochinteskaletsåärdetonödigtatt låta skalen passera i rötkammaren. Detta eftersom skalen tar upp rötkammarvolym samtidigtsomdetfinnsenöverhänganderiskförsedimenteringavskalen.detbästa vore därför att separera skalen från musslorna och enbart röta köttfraktionen, eftersomdetärdensomgerbiogas.derörligakostnadernapåenbiogasanläggningärvolymbaserade, därför skulle det kosta mindre att enbart röta köttfraktionen jämfört medattrötamusslormedskal. Musslormedskal Det billigaste förbehandlingsalternativet är att krossa (skruvpressa) eller mala musslornaheltutanseparation.dåfårmanenpumpbarfraktionsominnehållerbådeskal, vattenochkött.fördelenmeddettaalternativärattmusslornakanfraktasdirektefter skörd till biogasanläggning. Nackdelen är att skalen tar upp rötkammarvolym vilket ökarkostnadernasamtidigtsomdetfinnsriskattskalensedimenterarirötkammaren ommalningeninteärtillräckligtfin.pga.sedimenteringsproblemetfinnsriskenattdet intelämparsigattrötamusslormedskalöverhuvudtaget. Separerabortskal Detandraalternativetärattsepareraskalenfrånmusslornaochsedanmalamusselköttet eller skruvpressa köttet så då blir en pumpbar fraktion. Kostnaden för själva malningenellerpressningenhalverasjämförtmedatttainhelamussloreftersomskaletutgör50%avmusslansvikt.däremotkrävsytterligareenförbehandlingdärskalen separeras från musselköttet. Denna förbehandling skulle kunna ge en pumpbar fraktion. Fördelarna med separationen är att volymen substrat till biogasanläggningen minskartrotsattsammamängdgaspertonskördademusslorerhållsvilketgerlägre behandlingsavgift. Samtidigt elimineras risken för sedimentering i rötkammare och 7

gödselbrunn. Om separationen av skal sker nära skördeplatsen minskas även transportkostnadentillbiogasanläggningenmedcirka50%.nackdelenärattenrestprodukt iformavskalerhålls.detärmöjligtattdetärförenatmedkostnaderattgörasigav medmusselskalen. Enmetodsomanvändsförattsepareraskalochmusslorvidmusselmjöltillverkningär torkning följt av någon typ av skakmetod som t.ex. skakgaller. Denna metod kräver mycket värme och med tanke på det höga vatteninnehållet i en mussla så kommer kostnaderna bli mycket höga.(4) Jag har inte funnit någon investeringskostnad på en sådananläggningmendriftkostnadenbörvarahögmedtankepåtorkningenvilketgör det tveksamt att det är ekonomiskt försvarbart. En annan tänkbar lösning vore att krossa musslorna och skalen och låta skalen sedimentera och på så sätt sortera bort skalen. Jämförmandetvåalternativenattrötamaldamusslormedskalmedattenbartröta köttfraktionen(kött och vatten) så är det utan tvekan mer fördelaktigt att röta köttfraktionen.dettaeftersomköttfraktionenärcirkahalvainitialvolymenavmusslanoch innehållernästanalltorganisktmaterialsamtidigtsomriskenförsedimenteringitankarochrötkammarenärmycketliten. Ekonomi Lagring Ommusslornaintekanskördasåretruntkrävslagerhållningavmusslornaförattkunnatillgodoseenbiogasanläggningmedenjämnbelastning.Ommusslornakrävernågontypavkonservering(vilketkanskemedt.ex.myrsyra),behövermusslornamalas innan för att konserveringen skall fungera optimalt. Kostnader för lagring innefattar såledesintebaralagringstankutanävenkemikaliekostnader.enligtnoren,o.a.kostar konserveringsmedletcirka180kr/tonbehandlatmaterial. Transport Transportkostnadenförenlastbilmedcontainerellerslambilärförenatmedtvåtyper avkostnader,delsenlastavgiftvidhämtningochavlämningavsubstratetochdelsen rörligkostnadförkörsträckan.iberäkningarnaharantagitsattfordonetkantransportera30m 3 enkelkörväg.kostnaderförenatmedlastningochlossningärcirka400kr/h ochkilometerkostnadenärcirka12kr/km 8.Beroendepåvolymerochkörsträckorär detsannoliktattprisetvarierar.eftersomdetärsvårtattsägaexaktavståndfrånöstkusten till Linköping respektive Västervik så har en uppskattning att genomsnittssträckanär160kmrespektive50kmfrånskördtillbiogasanläggning.setttilldenuppskattningen blir transportkostnaden 77 kr/ton respektive 33 kr/ton, se Tabell 3. Om separation av skal från kött sker nära skördeplatsen och enbart köttfraktionen transporterasminskasvolymenmed50%,vilketdåskullehalveradentotalatransportkostnadentillbiogasanläggningen. 8 SiffrornaärhämtadefrånettÅkeriiÖstergötlandochavserpriserår2009 8

Tabell3.Transportkostnaderpertonmaterial,lastningochlossningärinräknatikostanden.*Uppskattadsträcka frånskördeplatstillbiogasanläggning. Sträcka(km) Kostnad/ton Kalmar Linköping 240 109kr Kalmar Västervik 140 69kr Västervik Linköping 110 57kr "Kust" Linköping* 160 77kr "Kust" Västervik* 50 33kr Förbehandling Oavsettomskalenskaseparerasbortellerommusslorskamalasellerpressassåärdet en kostnad. På Svensk Biogas anläggning i Linköping kommer förmodligen en kvarn eller skruvpress att installeras inom de närmaste åren för att kunna ta emot ickepumpbarasubstrat,detäroklartvilkenteknikdetblir,setidigareresonemang.enseparationsanläggningsomenbartvarbyggdförskalseparationavmusslorskulleblidyrareeftersomdenintekananvändastillannatänjustavsettändamål.eventuelltkan denna kostnad hämtas hem genom minskade transportkostnader om separationsanläggningenanläggsnäraskördeplatseniställetförvidenbiogasanläggning.detärsvårt attuppskattanågraekonomiskakostnaderförförbehandlingeneftersomdetäroklart vilkentypavförbehandlingsomärdenmestlämpadesamtvilkavolymerdetärfrågan om. Behandlingsavgift BeroendepåinnehållisubstratetsomtastillLinköpingsbiogasanläggningvarieraravgiften/ersättningen. Substrat med högt organiskt innehåll värderas högre än ett med liteorganiskt,vilketberorpåattvattnigamaterialtaruppmerrötkammarvolymiförhållandetilldenvolymproduceradgas.allaanimaliskaproduktersomtastillanläggningenhygienserasi70 o Ci1timmeoavsettomsubstratetärutspättellerej.Detär därförmerfördelaktigtattendasttaemotenbartköttfraktionavmusslorna(köttoch vatten).skalochvattenrestermåsteocksåvärmastrotsattdeintegernågonbiogas vilketgörattvärdetpåsubstratetocksåminskarpga.ökadekostnadervidproduktionen. JämförtmedliknandesubstratsomtastillSvenskBiogasanläggningiLinköpingssett till gaspotential, TS och VS halt kommer rötning av musslor som det ser ut idag vara förenat med en behandlingsavgift. Detta eftersom musslor innehåller lite organiskt material jämfört med andra substrat som tas till anläggningen. Detta leder till ökade kostnadereftersomvattnetimusslornamåstepasseragenomhelaanläggningenutan attbidratillnågongasproduktion.kostnadersomuppvärmningärheltvolymbaserade. Diskussion SvenskBiogasanläggningiLinköpingärdenanläggningiÖstergötlandsomidagärbäst lämpadförrötningavköttfraktionen(utanskal)avmusslor.eftersomdetärdenenda anläggningenmedhygieniseringsmöjligheter.idagsamrötasolikatyperavsubstratså 9

som slakteriavfall och livsmedelavfall vilket gör att det skulle vara lämpligt att även tillföramusslorsomsubstrat. Linköping ligger cirka 10 12 mil från kusten i Östergötland. Detta innebär skördade musslormåstetransporterasenlångbit.transportkostnadenförmusslornafrånkusteniöstergötlandtilllinköpinguppskattastill80kr/tonmaterial.transportkostnaden ärenkostnadsomintekanbetalasavbiogasanläggningen.eftersommusslorinnehållerenstorandelvattenvoredetlämpligtattsorterabortskalenfrånmusslornaredan vid kusten, innan de transporteras till biogasanläggningen. Detta skulle minska volymernasomskatransporterasmedcirka50%vilketminskarkostnaderna.detoptimala voresåledesattsorterabortskalochförbehandlamusslornanärakustenförattsedan transporteramusselköttettilllämpligbiogasanläggning. Blåmusslor består av ungefär 50% skalfraktion och 50% köttfraktion. Det organiska innehålletiköttfraktionenärcirka7%vilketgörattdetorganiskainnehålletienhel musslaärmellan3 4%.Dettakanjämförasmedt.ex.slaktavfalldärdetorganiskainnehållet nästan är 25%. I en fullskalig biogasprocess bör köttfraktionen kunna omvandlas till 290 380 Nm 3 metan/ton VS. Eftersom det organiska innehållet är lågt i musslornamotsvarardettaendastengasproduktion10 13Nm 3 metanpertonskördademusslor,vilketärväldigtlågt. Omårligen20000tonmusslorskullerötaserhållsefteruppgraderingmellan200000 260000Nm 3 fordonsgas/år,rötasårligen65000tonmusslorerhållsmellan670000 865000 Nm 3 fordonsgas/år. Det är dock inte realistiskt att anta ett någon befintlig biogasanläggning idag skulle klara av att hantera så stora mängder som 65000 ton musslorperår.vidareärdetmycketviktigtförenbiogasanläggningmedkontinuerlig tillförsel av substrat. Detta innebär att det i princip är omöjligt att under 180 dagar erhållastoramängdermusslorsomsubstratmenunderresterandedelavåretingenting. Sådana svängningar leder då till en ojämn belastning och gasproduktion. Om musslornaintekanskördasmedjämntaktåretruntmåstededärförlagrasvilketärett dyrt problem. Ska musslorna lagras krävs det konservering för att förhindra att en nedbrytningstartasochdetorganiskainnehålletförbrukas.lagerhållningochkonserveringinnebärökadekostnaderochmåstevägasmothuruvidadetärmöjligtattsprida utskördenavmussloröverhelaåret. Detlågaorganiskainnehålletimusslorjämförtmedandrabiogassubstratinnebäratt Svensk Biogas inte kan betala för musslorna som substrat. Det är istället troligt att musselodlarensomlämnarmusslorförrötningiställetfårbetalaenbehandlingsavgift. Exakthurstordennaavgiftblirgårinteattspecificeraidettaskedeutanberorpåflera faktorersombl.a.vilkavolymermusslordethandlarom,avtalsperiodsamtvilkentillgångfinnspåövrigasubstratsomärlämpligaförbiogasproduktion. Dentotalakostnadenfråndetattmusslornaharskördatsärlångtstörreänbarabehandlingsavgiften. Utöver denna så tillkommer kostnader för ev. lagring och konser 10

vering, förbehandling i form av skalseparation samt malning och slutligen en transportkostnad. Slutsatser Rötasårligenköttfraktionen(musslorutanskal)från20000tonskördademusslor erhållsefteruppgraderingmellan200000 260000Nm 3 fordonsgas/år,rötasårligen köttfraktionen från 65000 ton musslor erhålls mellan 670000 865000 Nm 3 fordonsgas/år. Enligt ABP förordningen krävs hygienisering av blåmusslorna innan de rötas. IÖstergötlandärdetendastSvenskBiogasanläggningiLinköpingsomharhygienseringsmöjligheter.IdagslägetärdetdärfördenendaanläggningeniÖstergötland därmöjligheterförattrötamusslorfinns. Köttetiblåmusslorkanrötastillbiogas.Skalochvattenutgördockenstordelav musslanvilketgörattdetorganiskainnehålletpertonmusslorärlågt,cirka3 4%. Skalet som till stor del är inert skulle dessutom kunna orsaka problem med sedimenteringimottagningstank,rötkammareochgödselbrunnvilketinteärönskvärt. AttlämnamusslorförrötningvidLinköpingsbiogasanläggningkommerattmedföra en behandlingsavgift. Det beror bland annat på att musslor i jämförelse med andrasubstratharettrelativtlågtgasutbytepertonsubstrat.denlågaandelenorganiskt innehåll medför att stora mängder vatten ska hanteras vilket är kostsamt utanattbidratillökadgasproduktion.somdetserutidagkommersvenskbiogas alltsåintekunnabetalafördettasubstrat. Skördademusslorgårattlagragenomkonserveringmedmyrsyra.Dettaärdocken kostsammetodjämförtmedattrötamusslornadirekt.förattundvikalagringoch konserveringsproblemenbörskördeperiodenspridasutöverhelaåretförattkunnatillgodosebiogasanläggningenmedenjämnbelastning. Rötning av blåmusslor är förenade med tre typer av kostnader, förbehandlingskostnad,transportkostnadsamtenbehandlingsavgift.skördasmusslornaunderen intensivperiodtillkommerdessutomkostnaderförlagringochkonservering. Kostnadenföratttransporteramusslornafrån östkusten tilllinköpingberäknas tillcirka80kr/tonskördademusslor.skerenseparationavskalnäraskördeplatsen kantransportkostnadenhalveras. 11

Litteraturförteckning 1.Europaparlamentet.Omhälsobestämmelserföranimaliskabiproduktersominteär avsedda att användas som livsmedel. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. L300/1,2009. 2.Widell,Stig.Mailkonversation.den18022010,Vol.Mail. 3. Nilsson, Jonas. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund.2009. 4.Kollberg,SvenochLindahl,Odd.Musselmjöliställetförfiskmjöliekologisktfoder. 5. Johansson, Mariana. Utrötningsförsök av blåmusslor utfört på Svensk Biogas FoU. 2009. 6.Noren,Agneta,o.a.Lokalbehandlingavslakteriavfallfrånsmåskaligslakt.u.o.:JTI Institutetförjordbruks ochmiljöteknik,2008.issn1401 4955. 7.Naturvårdsverket.Metoderförlagring,rötningochkomposteringavavfall.2003. 8. Hjorth, Theresia, Lönnbom, Johanna och Widerström, Alice. Musselodling i Kalmarsund.u.o.:LarsKaggskolan,2009. 9. Persson, Maj. Musslor för miljön musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter.u.o.:responstryckarmbågagrafiskaab,2004,2000. 12

BilagaA Tidigareutötningsförsökutförtvåren2009avSvenskBiogasFoU. Maximalmetanpotentialiköttfraktionenvar420Nm3CH4/tonVS.Blåmusslornahade mixatsmedenstavmixerochköttfraktionenanvändesiutrötningsförsöket. 13