INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13



Relevanta dokument
Effektivare projekteringsprocess Hur får vi det?

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

LUNDS UNIVERSITET. Projektorganisation, -integration och - omfattning

Effektivare produktionsprocess Hur får vi det?

Information om vårt miljöledningssystem

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Byggledning. Del 2: Byggandets delprocesser

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Projektstyrning med stöd av digitala arbetssätt och BIM

UTBILDNING: Leda komplexa projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Vad är ett projekt??

Trafikkontoret Bilaga 11 Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret

Riktlinje projekterande konsulter. Skapad: Senast ändrad:

Administrativa föreskrifter AF AMA 07

ALLMÄNT RÄTTSFALLSANALYS Litteraturen. Uppgiften

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

2.6 Maskinförsörjning Specialentreprenader Byggindustrins omfattning och karaktär Anskaffningskulturen

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion

Effektivare beställarprocess - hur får vi det?

Framtidens projektering

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Administrativa föreskrifter

Projektarbete i byggprocessen H2013 (Kurser: VBE675, VBE680, VBE685 och VBE690)

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Building Information Modelling

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

Tentamen VBEA05 Byggprocessen

Projekt. Kvalitetsarbete i. Anne Landin Projektledning ISO :

Administrativa föreskrifter AF AMA

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Projekteringsprocessen. Construction Management

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Citylabs utbildningar

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Trafikkontorets krav

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

Glappet mellan produktion

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

Byggledning introduktion

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Produktionsplanering

Organisation och upphandling av byggprojekt

Energieffektivisering och energirevision kopplat till såväl kommunens ekonomi som Kommunallagen, Miljöbalken och PBL

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret

PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag. Mats Karlsson, IVt

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

Marieholmsförbindelsen Anders Böhn

Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Branschens egen kravmärkning.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

EXAMENSARBETE. Projekteringsprocessen hos WSP. Jennifer Larsson Högskoleexamen Samhällsbyggnad

LEDA BYGGPROJEKT Uppdragets innehåll och omfattning

Innehåll. Förord... 7 Begrepp och förkortningar... 8 Mer att läsa...15

Så blir hållbarhet ett stort plus för dig

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag Trafikverkets branschdagar 2015

Affärsformer. Construction Management

Att rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra.

Varför Organisation? Informell organisation

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

FÖRORD EKONOMISKA GRUNDBEGREPP 25 Inledning 25 Ekonomiska begrepp vid byggprojekt 26 Kostnadssamband 27 Mer att läsa 28

Startbesked för genomförande av del av detaljplanen för Vannesta 1:21 m.fl.

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle ÖVERGRIPANDE DEL. För projektet: Bibliotek

Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen

L U N D S U N I V E R S I T E T. Projektledning VBEF01 F rel sning 2. Kristian Wid n, PhD

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Upphandlingsstrategier

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Bengt Hansson. professor, bygg- och projektledare. Beställarerollen. Upphandlaren/ Beställaren har en nyckelroll

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN

Beställarrollen i ett industriellt byggande i trä

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

en liten bok om Byggemenskaper

Startbesked för genomförandefas för exploateringsprojekt Biskopskvarn

Tillämpningsanvisning

Transkript:

3 INNEHÅLL Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGS PROCESSERNA 15 1.1 Övergripande processbeskrivning 17 1.2 Projekteringsprocessen 20 1.3 Produktionsprocessen 23 1.4 Förvaltningsprocessen 25 1.5 Ledningsprocessen för projekt och projektering 25 1.6 Erfarenhetsåterföring och kunskapsprocessen 26 1.7 Övriga processer 27 1.8 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 28 2 PROJEKT OCH PROJEKTLEDNING 31 2.1 Begreppet projekt och byggprojektets karaktär 33 2.2 Projektmål 34 2.3 Effektmål långsiktig hållbarhet 37 2.4 Beställaren av projekt 37 2.5 Projektledningen 39 2.6 Projektprocesser 43 2.7 Projektintegration 44 2.8 Strukturering av projektet WBS 45 2.9 Projektdirektiv och projektfullmakt 46 2.10 Genomförande 48 2.11 Avlämning och avslut 48 2.12 Vad är ett framgångsrikt projekt? 48 2.13 Utvecklad projektsamverkan 49 2.14 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 52

4 Innehåll 3 BYGGSEKTORN OCH DESS AKTÖRER 55 3.1 Byggsektorn 57 3.2 Byggmarknaden i Sverige 58 3.3 Byggprocessens aktörer 59 3.4 Beställaren 63 3.5 Konsulterna och konsultmarknaden 65 3.6 Entreprenörerna 65 3.7 Finansiärer och finansiering 66 3.8 Byggmaterialleverantörer 66 3.9 Myndigheter 66 3.10 Konsumentpräglade kommentarer 67 4 PROJEKTORGANISATION, SAMVERKAN OCH INTRESSENTHANTERING 69 4.1 Varför organisation? 71 4.2 Traditionella organisationsformer 71 4.3 Organisation av byggprojekt 74 4.4 Utförandeentreprenad 76 4.5 Totalentreprenad 81 4.6 Olika varianter av samverkan 83 4.7 Ansvarsformens påverkan på utvecklingen 96 4.8 Ersättningsformer 98 4.9 Intressentanalys för byggprojekt 102 4.10 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 112 5 PROJEKTERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 117 5.1 Allmänt 119 5.2 Hinder för projekteringsstart 119 5.3 Systemfel i projekteringsprocessen 121 5.4 Handlingarnas utförbarhet 124 5.5 Förväntat beteende hos anlitade konsulter 124 5.6 Behoven i produkt och process förändras 125 5.7 Några kontroller och klargöranden före projekteringsstart 125 5.8 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 127

Innehåll 5 6 PROJEKTERINGSPROCESSEN 129 6.1 Allmänt 131 6.2 Initiala skedet 131 6.3 Gestaltning och förslagshandlingsskede 141 6.4 Huvudhandlingsskede, systemhandlingsskede och bygglovsansökan 142 6.5 Bygghandlingsskedet 145 6.6 Tekniska beskrivningar 146 6.7 Förfrågningsunderlagets ritningar och beskrivningar 149 6.8 Ritningsstandard och CAD-manual 151 6.9 Projekteringsfel 153 6.10 Styrning av projekteringsprocessen 157 6.11 Kvalitetssäkring av projekteringsprocessen 160 6.12 Building Information Modelling, BIM 162 6.13 Projekteringsprocessen en sammanfattning 166 6.14 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 167 7 SAMHÄLLETS STYRNING AV BYGGANDET 171 7.1 Motiv och problem 173 7.2 Samhällets styrsystem för byggande 175 7.3 Myndigheter inom byggsektorn 177 7.4 Plan- och bygglovsprocessen 179 7.5 Kontrollansvarig och kontrollplan 193 7.6 Detaljföreskrifter vid byggande 195 7.7 Planering av väg- och järnvägsprojekt 195 7.8 Färdigställandeskydd och försäkringar mot byggfel 196 7.9 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 197 8 MILJÖPÅVERKAN, BYGGANDE OCH HÅLLBAR UTVECKLING 201 8.1 Allmänt om global miljöpåverkan 203 8.2 Hållbar utveckling 211 8.3 Det ekologiska fotavtrycket 216 8.4 Sveriges strategi och miljökvalitetsmål 217 8.5 Miljöbalken 222 8.6 Byggavfall 224 8.7 Energideklaration 227 8.8 Samhällsekonomisk konsekvensanalys 228

6 Innehåll 8.9 Hållbart byggande 228 8.10 Materialval 241 8.11 Inomhusmiljö 250 8.12 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 253 9 SÄKERHET I BYGGANDE OCH BYGGD MILJÖ 255 9.1 Skadefrekvens och kostnader 257 9.2 Drivkrafter i arbetsmiljöarbetet 258 9.3 Arbetsmiljöarbete under projekteringsskedet 259 9.4 Arbetsmiljöplanering inför produktion arbetsmiljöplan 265 9.5 Arbetsmiljöarbete under upphandling 268 9.6 Arbetsmiljörisker i projektet 269 9.7 Aktörernas ansvar för arbetsmiljön 272 9.8 Samhällets styrning av arbetsmiljön 278 9.9 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 285 10 PROJEKT- OCH TIDSPLANERING 287 10.1 Allmänt 289 10.2 Verksamhetsstyrning projektplan 290 10.3 Tekniker för tidsplanering 292 10.4 Nätplanering 294 10.5 Resursanalys och resursplanering 308 10.6 Tidplanen som kommunikationsinstrument 310 10.7 Arbetsgång vid tidsplanering 312 10.8 Projekttidplanen den övergripande planeringen 315 10.9 Tidplaner i byggprojekt 316 10.10 Datorstöd för tidsplanering och projektledning 318 10.11 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 319 11 EKONOMISK STYRNING AV BYGGPROJEKT KALKYLERING 321 11.1 Varför ekonomisk styrning och kalkylering? 323 11.2 Vad innebär ekonomisk styrning och kalkylering? 325 11.3 Ekonomisk styrning och kalkylering över tiden 331 11.4 Fel och osäkerhet i kalkyler 332 11.5 Kalkylprinciper och kalkylunderlag 338 11.6 Kalkylmetoder 342 11.7 Produktionskalkyl 344

Innehåll 7 11.8 Byggdelskalkyl 347 11.9 Produktionskostnad 355 11.10 Intäkt och nytta 357 11.11 Årskostnader 358 11.12 Livscykelekonomi 361 11.13 Kalkylhandböcker och datorstödd kalkylering 369 11.14 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 370 12 RISKHANTERING 373 12.1 Allmänt om riskhantering 375 12.2 Riskhanteringsprocessen 376 12.3 Risker i en projektorganisation projektrisker 378 12.4 Riskhantering i projekt 380 12.5 Riskidentifiering 380 12.6 Riskanalys 382 12.7 Riskbemötande och riskdokumentation 385 12.8 Riskkommunikation 386 12.9 Hantering av arbetsmiljörisker ett exempel 387 12.10 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 390 13 UPPHANDLING 391 13.1 Allmänt om avtal 393 13.2 Anskaffningsprocessen vid entreprenadupphandling 395 13.3 Offentlig upphandling 397 13.4 Upphandling av konsulter 408 13.5 Upphandling av utförandeentreprenad 422 13.6 Upphandling av totalentreprenad 450 13.7 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 453 14 KVALITETSSÄKRING 459 14.1 Kvalitet som begrepp 461 14.2 Kvalitetsteknikens historia 462 14.3 Den internationella standarden för arbete med kvalitet ISO 9001 464 14.4 Principerna för kvalitetsledning 465 14.5 Beskrivning av ISO 9001 468 14.6 Resultatet av kvalitetsarbetet 470 14.7 Kvalitetssäkring i byggprocessen 470

8 Innehåll 14.8 Kvalitetssäkring i projekteringsprocessen 471 14.9 Kvalitetsplan 477 14.10 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 477 15 MILJÖLEDNING 481 15.1 Allmänt 483 15.2 Standarder och begrepp 483 15.3 Miljöledningsprocessen 486 15.4 Organisationens samhällsansvar CSR 490 15.5 Övergripande miljömål för byggsektorn 491 15.6 Projektledning för hållbart byggande 492 15.7 Miljöprogram och miljöplan 493 15.8 Upphandling av ett hållbart byggande 494 15.9 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 494 16 TEKNISKT UTFÖRANDE OCH UTFORMNING 499 16.1 Allmänt 501 16.2 Teknisk utformning i ett historiskt perspektiv 501 16.3 Skatte- och lånereglernas påverkan på byggandet genom tiderna 504 16.4 Livslängdens och kalkylräntans påverkan på val av konstruktion 506 16.5 Val av teknisk utformning vid byggande 507 16.6 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 512 17 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER 513 17.1 Effektivisering på olika nivåer 515 17.2 Beställarens effektivitetspåverkan 516 17.3 Industrialisering 517 17.4 Mätning av produktivitet 526 17.5 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 529 18 BEGREPP I BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN 531 Förkortningar 533 Sakregister 603