VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN?

Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5 VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN? När och varför slutar de med sin idrott och vad gör de istället? Lisa Lundberg IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 5:2004/05 Handledare: Marie Nyberg

Innehållsförteckning 1.Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 3 1.4 Redovisning... 3 1.5 Tidsplan... 3 2. Resultat... 3 2.1 Enkät år 5... 3 2.2 Enkät åk 1 o 2 gymnasiet... 5 2.3 Redovisning av intervju 1 (idrottslärare )... 7 2.4 Redovisning av intervju 2 (handbollstränare)... 8 2.5 Redovisning av intervju 3 (idrottsmamma)... 10 3.Diskussion & Analys... 11 1

Inledning 1.1 Bakgrund Vad händer med alla duktiga och aktiva idrottstjejer när de blir äldre? I de lägre åldrarna visar tidigare undersökningar och studier att antalet barn som idrottar är ganska jämt fördelat mellan pojkar och flickor. Detta gäller både individuell idrott och lagidrott. Intresset att deltaga i olika lag och sporter från både barnen och föräldrarna är stort i 6-12 årsåldern ( alltså motsvarande årskurs 1-6 i skolan). Erfarenhet från många idrottslärare och idrottsklubbar visar att pojkarna fortsätter i högre utsträckning med sin idrott längre upp i åldrarna medan många flickor slutar tidigare. Vad händer med flickors idrottsintresse? Varför slutar de med sin idrott? Är de aktiva på något annat sätt, byter idrott eller rör de sig inte alls när de slutat? 1.2 Syfte Undersökningens främsta uppgift är att ta reda på orsaker till att det ser ut så här, varför flickorna slutar med sin idrott i så stor utsträckning. När vi vet orsaker kan vi gå vidare och titta på vad idrottsämnet kan göra för att motverka detta. Skall innehållet ändras? Hur skall undervisningen ske separerat flickor och pojkar eller blandat? Vad kan föreningarna göra för att behålla flickorna längre? Vad kan samhället i övrigt bidra med för att få fler flickor att stanna längre i sin idrott eller alternativt hitta något nytt som de kan aktivera sig med resten av livet för att må bra? 2

1.3 Metod Undersökningen består av 2 enkäter. En till flickor i år 5 på grundskolan och en till flickor i åk 1 o 2 på gymnasiet. Enkäterna tar upp deras fritid, idrottsvanor; om de idrottar, när de började, när de slutade och i så fall varför. Vidare består undersökningen av 3 intervjuer; med en idrottslärare, en handbollstränare och en idrottsförälder/lagledare för att belysa deras syn på detta problem. Metoderna är utvalda för att få en samlad syn dels från flickorna själva men också från vuxna som på olika sätt är inblandade i problemet. 1.4 Redovisning Projektarbetet redovisas genom en skriftlig rapport och en muntlig framställning för de övriga kursdeltagarna i kursen Praxisnära forskning 04/05 på GIH. 1.5 Tidsplan Projektet genomfördes under mars juni vårterminen-05 med elever i Tunaskolan år 5 och åk 1 o 2 itumba gymnasium samt vuxna verksamma i samma område. Resultat 2.1 Enkät i år 5 med flickor i Tunaskolan 29 st Vad gör Du när Du är ledig? Här gäller kompisar i första hand hela 23 st umgås med kompisar före TV tittande och datorn sen kommer idrotten på 3:e plats. 3

Hur många tränar någon idrott? 20 av 29 = ca 2/3 av de som svarat på enkäten tränar någon idrott. Vilka idrotter är vanligast? Absolut vanligast är bollsporter ( fotboll o handboll ) samt ridning. När börjar man idrotta? Vanligast är att man i 8-9 årsåldern börjar spela i ett lag bollsporterna har sin främsta rekrytering här, ridningen startar man med tidigare; vid ca 5-6 år. Varför började Du idrotta? Överlägset flest svar fick alternativet jag visste tidigt att det var just det jag ville hålla på med följt av kompisar som tränade och föräldrar som fick dem att prova på. Varför tränar Du? Vad är det som gör att Du idrottar på fritiden? Rolighetsfaktorn är viktigast, överlägset, över hälften anger att det är roligt som förstahandsval när de skall rangordna bland 4 alternativ. På andra plats kommer det är skönt att röra på sig och för att se hur bra jag kan bli i min sport. Bland de som inte idrottar svarar de flesta att de inte gör det för att det är inte kul och för att familjen inte har råd eller tid att skjutsa till träningar och matcher. Beträffande idrottsämnet i skolan tycker år 5 flickorna som inte idrottar så här: De allra flesta tycker att det är roligt för det mesta och bara 2 tycker att det nästan aldrig är roligt. Av de idrottande flickorna tycker 11 st att det nästan alltid är roligt, 7 st att det är kul ibland och bara 2 st säger att det nästan aldrig är roligt. Har aktiviteterna på skolidrotten betydelse för om Du tränar på fritiden? Här svarar de som inte idrottar att skolidrotten knappast påverkar detta alla svaren ligger mellan påverkar inte alls eller kanske litetgrand Bland de som idrottar på fritiden är svaren mera ojämt fördelade med litet övervikt till att det endast påverkar litetgrand ( 11 st) medan 8 st tycker att skolidrottens innehåll påverkar deras idrottande på fritiden. 4

Roligaste aktiviteterna på idrotten i skolan blev bollspel i topp (18) följt av lekar och stafetter (15), gymnastik (11) och friidrott och dans/aerobics med vardera 8 röster. På frågan om tjejer och killar deltar på samma villkor på idrottslektionerna svarar de flesta av dem som inte idrottar: ja nästan alltid, endast en tycker att killarna får fler fördelar. Av de som idrottar tycker också de allra flesta att ja nästan alltid får tjejer och killar vara med på samma villkor. Men här är det 4 st som tycker att killarna får fler fördelar. Ingen tycker i någon av grupperna att tjejerna får fler fördelar. Hur skulle Du vilja ha skolgympan om Du fick välja? Bland de som inte tränar idrott på fritiden vill de flesta ha blandat killar o tjejer ibland och delat ibland på gympan, följt av att tjejerna har för sig och killarna för sig. Hos dem som tränar idrott på fritiden vill de flesta (8) också ha blandat killar o tjejer ibland och delat ibland följt av alltid delat tjejer för sig och killar för sig (7) på skolidrotten. Förslag på aktiviteter som saknas på skolidrotten! Oftare hinderbanor, styrketräning, boxing, badminton mer dans och gymnastik är några av önskemålen. 2.2 Enkät i åk1o2 med flickor på Tumba Gymnasium 43st Vad gör Du efter skolan när Du är ledig? De flesta umgås med kompisar. Därefter kommer TV, datorn och sen idrott/träning. Hur många tränar? 25 av 43 tränar någon idrott men däri ligger även jogging, styrketräning och allmän motion som de börjat med för några år sen. Vad tränar de? Hälften håller på med bollsport, 4 dansar, 2 rider, 8 styrketränar, går på bodypump eller gym. 5

När började de med sina sporter? Bollsporter och ridning vanligtvis i 6-9årsåldern Styrketräning, aerobics eller motionsgympa i 15-16 årsåldern. Varför började de träna? De flesta svarar att föräldrarna fick dem att prova, sen följer att kompisar tränar samt att de tidigt visste vad de ville träna. Vad gör att de väljer att träna/idrotta? De främsta skälen som anges är att det är skönt att röra på sig + att det är roligt. De som inte tränar fick svara på frågan:varför? Överlägset svar blev: Har inte tid, följt av: Inga av mina kompisar tränar Har dessas tjejer idrottat när de var yngre? 15 av 17 har idrottat när de var mindre. De flesta 3-4 ggr/veckan på motionsnivå eller bara på kul. När avtog intresset för idrotten hos dessa tjejer? Flest svar låg någonstans mellan åk 8-9 tätt följt av i början på gymnasiet. Varför slutade de? De flesta svarade att det inte var kul längre och att skolan tar för mycket tid. Vad gör Du istället? Här anger de flesta att de umgås med kompisar och ägnar sig åt skolan. Beträffande Idrottsämnet i skolan så tycker 12 st av dem som inte idrottar att det är roligt för det mesta, 4 st tycker att det är kul ibland. Ingen har valt alternativet nästan aldrig roligt. Av de som idrottar tycker 17 att det är roligt och 6 att det är kul ibland. Ingen är missnöjd, så oavsett om Du idrottar eller inte så uppskattas Idrottsämnet i skolan. Har aktiviteterna på Idrotten i skolan någon betydelse för fritidens idrottande? Bland de som idrottar svarar de flesta att det påverkar kanske en del eller endast litetgrand. Hos de som inte idrottar var det fifty-fifty mellan att aktiviteterna på skolidrotten absolut påverkar om man idrottar på fritiden och att det bara påverkar till en viss del. 6

Vilka aktiviteter är roligast på skolidrotten? Hos idrottarna vinner bollspel följt av styrketräning och dans/aerobics. Hos de som ej idrottar på fritiden vinner dans/aerobics följt av styrketräning och lekar/stafetter. Deltar tjejer och killar på samma villkor på skolidrottslektionerna? Av idrottarna svarar 15 st att nästan alltid deltar tjejer och killar på samma villkor och 9 st svarar att självklart är alla med lika mycket och får samma chanser. Endast en svarar att killarna får fler fördelar. Av de som ej idrottar blir svaren exakt samma; 13 st på nästan alltid och 5 st tycker att alla får samma chanser.ingen tycker att flickorna eller pojkarna får fler fördelar på skolidrottslektionerna. Hur skulle då gymnasieflickorna vilja ha sina idrottslektioner om de fick välja? Av de som idrottar vill de allra flesta (15st)att undervisningen alltid skall vara blandad, alltså tjejer och killar tillsammans. Resten (10st)vill ha blandat ibland och delat ibland. Ingen vill ha separerad undervisning alltid. Av de som ej idrottar på fritiden ser det nästan likadant ut.11 st vill att man alltid skall ha tillsammans, 4 st blandat ibland och delat ibland och bara 2 st vill ha delad undervisning i Idrott o Hälsa. Förslag på aktiviteter som de saknade i skolidrotten var följande: Poweryoga, fler lekar, softboll, simning, klättring, squash,tennis, fler tävlingar, friidrott och boxning. 2.3 Redovisning av intervju 1 Intervju med idrottslärare Ulf Hallberg 12 års erfarenhet från år 4-6, 1 år från år 7-9 och 2 år på gymnasiet. Ulf anser att killar och tjejer idrottar lika mycket under skolåren 4-6. Möjligen något färre tjejer än killar. Det är ingen större skillnad i fysisk färdighet. Lagsporter dominerar bland killar och är även populärt bland tjejer men där återfinns även gymnastik och ridning. Fler individuella sporter hos tjejerna alltså. På frågan vid vilken ålder tjejernas idrottsintresse börjar avta säger Ulf att det oftast är i åk 6, i samband med puberteten. De är också störst på skolan då och därför anser han det bättre med 1-9 skola. 7

Varför avtar tjejernas intresse? Här tror Ulf att det är en kombination av puberteten och ev. förändring i den egna kroppen + idrottsprestationen tillsammans med utslagning och hårdare satsning i klubbarna. Han anser också att det inte finns ledare och tider till tjejlag i samma utsträckning som för killarna. Han betonar också föräldraengagemanget som kan upplevas större och tydligare från killföräldrar. Ulf menar att klubbarna, ledarna och deras organisation måste ta ansvar för att inte utslagningen skall komma så tidigt och vara så tydlig. Detta borde göras med större bredd och 2 lag i varje åldersklass så att alla kan vara med. Övriga fritidsintressen som tar över istället för idrotten tror Ulf är TV, datorer, läsa böcker och vara med kompisar. Vad kan skolidrotten göra? Satsa på positiva upplevelser och utnyttja närmiljön och naturen mer. Ulf tycker att skolan skall bedriva mer friluftsliv i de former som man kan tänkas fortsätta med som vuxen ( vandra, simma, åka skridskor osv). Vidare bör man använda sig av bredd i sin undervisning och organisera många prova på aktiviteter. Lära eleverna att acceptera varandras olikheter och försöka individanpassa undervisningen. Ulf tror inte på att dela tjejer och killar utan förordar samundervisning. Han vill också självklart ha fler idrottstimmar i skolan. Hur skall vi göra i hela samhället för att få fler tjejer att idrotta högre upp i åldrarna? Föräldrarna måste engagera sig mer och inte ha så bråttom att kräva resultat, utan ge tjejerna tid att utvecklas. Information om vikten av god hälsa borde också finnas med i skolans regi till föräldrarna tidigt i åldrarna. 2.4 Redovisning av intervju 2 Intervju med Lena Karlkvist Handbollstränare sen 25 år, mamma till 4 barn och ansvarig för Ungdomsledarna i IFK Tumba Handboll 8

När börjar de flesta träna handboll? I 7-8 års åldern. Då har handbollen lika många lag flickor som pojkar. T ex i 1993 årskull finns fler tjejer(35) än killar(22). I den här åldern (10 13) är den fysiska skillnaden att killar har en bättre teknik. Lena nämner också att killar ofta håller på med flera andra bollidrotter samtidigt medan tjejerna oftast bara har en lagidrott men kanske också rider eller går på gymnastik. Gör föreningen något för att främja att alla fortsätter i klubben? Ledarna tar upp hälsobegreppet och talar om vikten av fysträning och kost. Klubben har också enhetliga träningskläder och medlems-t-shirt för att stärka klubbkänslan. När slutar de flesta som lägger av med handbollen? Absolut flest vid 15-16 år, mellan åk 9 och gymnasiet. Vad tror Du att det beror på? Tjejer väljer här sin inriktning i livet, satsar på skola och utbildning. Få tjejer elitsatsar uppskattningsvis 3 av 12. De har högre krav på sig själva att lyckas i skolan. Killar tror mer på en proffskarriär och har större självförtroende när det gäller sin egen idrottsprestation. För killar går sällan skolan före deras idrott. Lena tror alltså inte att tappet bland tjejer beror på utslagning. Klubben har nivågruppering och 2 lag i varje åldersgrupp högt upp i åldrarna. Ledarna jobbar också medvetet mycket för att varje spelare skall bli sedd och uppmärksammad varje träning. Vad tror Du att tjejerna gör istället? Förutom skolan kommer ofta en pojkvän in i bilden och en hel del har extrajobb, speciellt de som inte har så stort stöd från föräldrarna. Vad kan skolidrotten och övriga samhället göra för att behålla tjejerna längre inom idrotten tror Du? Framförallt stärka självförtroendet hos tjejerna. Mer info om hälsans betydelse, fler idrottslektioner i skolan, många prova på aktiviteter; t ex föreningar som kommer till skolan och presenterar sitt utbud. Personligt engagemang från både föräldrar, lärare och idrottsledare är mycket viktigt. Kanske ibland på skolidrotten på vissa aktiviteter dela på tjejer och killar. 9

2.5 Redovisning av intervju 3 Intervju med Anki Frantz Idrottsförälder och f d handbollsspelare Lagledare för flickor -92 IFK Tumba Handboll Hur ser det ut med idrotten i åldrarna 10-12 år enligt Dig? Lika många killar som tjejer idrottar. Alla är lika värda, inga stora skillnader förutom att killarna är tekniskt något bättre, har ett snabbare spel. Tjejer är snälla i sin lagidrott, tar hänsyn till varandra. De flesta tränar för att det är kul och för att kompisar tränar. Vad som är bra med Tumba Handboll är att klubben tillhandahåller shorts och T- shirt till alla lag så det blir ingen hysteri med kroppsmedvetenhet och speciellt häftiga träningskläder för tjejerna. Kommer hälsobegreppet och kostlära in något vid denna ålder? Ledarna försöker väva in detta vid träningstillfällena i form av teori om näringsriktig kost, vikten av att äta rätt och vätskans betydelse vid träning. Vid vilken ålder upplever Du att tjejerna börjar tunna ur eller sluta med handbollen? Högstadiet (dvs 13-16 år) absolut vanligast! Främsta orsaken är skolarbetet. Tjejer ställer högre krav på sig själva när det gäller skolan och då får den ta mycket tid.i samma ålder blir också utslagningen mer påtaglig, många känner att de inte platsar och väljer då bort idrotten. Anki tycker ändå att satsningen på tjejer inom klubben har kommit mer och mer de senaste åren. Oftast tar inget annat fritidsintresse över för de tjejer som lägger av utan det blir skolarbete och ingen träning alls. Vad kan skolidrotten göra för att behålla lusten att träna på fritiden? Anki tror att det bästa är att variera utbudet, lära killarna att ta hänsyn till tjejerna och deras olikheter i t ex styrka vid samgympa-lektioner. Vidare att erbjuda många olika prova på aktiviteter för att öka möjligheterna för alla att hitta någon träningsform som de gillar. Idrottslektionerna borde vara fler och föreningarna borde oftare in i skolan på tema eller friluftsdagar för att presentera sin verksamhet. Direktkontakt med klubben är viktig så att eleverna kan fortsätta med en idrott som de gillar. 10

Vad kan föreningarna göra för att behålla tjejerna längre upp i åldrarna? Absolut ha 2 lag i varje årskull och inte ha för hård eller tuff satsning för tidigt! Vad kan samhället göra för att få fler tjejer att träna längre? Satsa på olika typer av gympa tidigt t ex babygympa, familjegympa osv. Bollsporterna borde i större utsträckning ha boll & lek, handbolls-skola, fotbollsskola osv i de tidiga åldrarna utan specialinriktning på en enda sport för tidigt. Idrottsföreningarna borde ha kontakt med och sprida sin reklam redan på BVC ( Barnavårdscentralen ). Diskussion & Analys Undersökningen visar att när killar o tjejer börjar med idrott så är det relativt jämt fördelat mellan könen. Mellan 6-10 år börjar man med lagsporter, gymnastik, ridning, tennis och en del kampsporter. Orsakerna till varför man börjar är främst för att det är roligt och för att kompisar håller på. Familjens idrottande och bakgrund har också betydelse. Tjejerna som slutar gör det i de flesta fall under högstadietiden (13-16 år) och en hel del just efter åk 9 innan de börjar gymnasiet. Det absolut främsta skälet som anges är att skolan tar för mycket tid och att det inte är roligt längre. Utslagningen i lagsporter har en viss betydelse men framförallt självförtroendet hos tjejerna är dåligt. Vanliga kommentarer är: Jag blev ändå inte bättre, Jag måste plugga och Mina kompisar har slutat. Killarna fortsätter längre upp i åldrarna och är mycket mer säkra på att de skall lyckas med sin idrott. De tror i större utsträckning på sin förmåga i den egna sporten och sätter skolan i andra hand. Klubbarna har svårt att behålla alla i åldersklassen, speciellt de som inte platsar i första laget. Det är svårt att få tränare och tider i hallarna till flera lag i samma åldersgrupp. Ändå tycker de flesta föreningar att de satsar lika mycket på kill- och tjejlag i t ex handboll och fotboll. Vad kan då Idrott och Hälsa som ämne i skolan göra för att tjejerna skall fortsätta med sin idrott? Ett stort problem är att antalet idrottstimmar är för få i skolan. Idrottsläraren får svårt att tillfredsställa allas intressen i en klass 11

och samtidigt nå alla målen i kursplanen. Det värsta är ju att de som slutar med sin idrott i så liten utsträckning ersätter den med annanfysisk aktivitet. Enkäterna visar att de flesta inte idrottar eller rör sig alls fysiskt efter det att de lagt av med sin idrott. En del av gymnasietjejerna anger ändå att de på senare år ( dvs åk 1o2 på gymnasiet) börjat idrotta. Men då handlar det uteslutande om motionsidrott för att må bra, orka med skola och ev. extrajobb samt att få en snygg kropp. Tävlingslusten inom lagsport och individuell idrott är borta och många anger även att de tränar för att inte gå upp i vikt. Där har idrottslärarna en viktig funktion att fylla. De måste skapa alternativ i skolan på alla möjliga sätt förutom själva Idrott o hälsa-ämnets träning. Skolans idrottsförening måste vara livaktig och satsa på träning i anslutning till skolan, inte bara för dem som skall deltaga i Skol-DM. Det måste skapas dansgrupper, tjejgym, motionsgympa och boxing som lockar tjejer. Här måste skolledningen på skolan prioritera resurser till skolans idrottsförening så att elever med handledning av vuxna kan organisera och genomföra bra träning på skoltid eller i direkt anslutning till skolan. Samtidigt måste alla fortsätta att arbeta för fler idrottstimmar på schemat så att man öppnar fler möjligheter att nivågruppera och intressegruppera flera klasser. Ibland behöver man också dela på den traditionella samgympagruppen i tjej och killgrupper. Enkäterna visar dock att de flesta vill ha samgympa. Då är det viktigt att behålla dessa träningstillfällen för att skapa ömsesidig respekt och förståelse för respektive köns intressen och kunskaper inom idrotten. Men vissa aktiviteter passar bättre att träna i tjej och killgrupp. Undervisningen i Hälsa måste också ökas för att skapa förståelse för varför det är så viktigt med fysisk rörelse och vad som händer när man inte tränar eller rör på sig regelbundet. Kost och näringslära, stresshantering och träningslära borde vara ett naturligt inslag ända från åk 1 och hela skoltiden i anpassade doser. Det bästa vore om detta kunde gås igenom separat i ett eget ämne som heter just HÄLSA för att sen följas upp praktiskt i ämnet Idrott och Hälsa. Till sist; Vad kan samhället och Idrottsrörelsen i stort göra för att behålla och öka tjejernas intresse för idrott och träning? Föräldrarna har ett stort ansvar vad gör man med sina barn när de är små?, friluftsliv, simning, skridskor, tillåtande av data o TV-spel etc. 12

Barnavårdscentralen borde ha lika mycket info om vikten av fysisk rörelse som information om rätt barnmat och barnsjukdomar. Barnfetma är ju på väg att bli en allvarlig sjukdom. Idrottsföreningarna bör stärka sitt samarbete med skolan och fortsätta med projekt såsom Handslaget och liknande samarbete på lokal nivå. Det måste skapas flera träffpunkter, platser för unga tjejer att träna på motionsnivå. T ex aktiviteter som dans, lättare styrkträning, friskis o svettis, boxing, trampetthopp, studsmatta, bollekar osv utan tävlingshetsen och utslagningen i den traditionella idrottsföreningen bland framförallt lagsporter. Att öka självförtroendet bland tjejer är också en viktig pusselbit. Där är vi alla ansvariga; föräldrar, tränare, ledare, fritidspersonal osv. Inom både skolan och idrottsföreningar skulle man kanske kunna satsa mera på mix dvs mixturneringar och cuper där tjejer och killar tvingas spela ihop och tjejernas idrottskunnande blir värt något även för killarna. Det viktigaste är ändå inte på elitsidan utan att vi får fler tjejer som tränar 2-3 ggr i veckan någon aktivitet som de tycker är kul. Att dessa tjejer trivs med sin sport och att de får tillräckligt med styrka och kondition för att leva ett tillfredsställande liv. Att de skall orka med sitt arbete och ha en meningsfull fritid utan att drabbas av ryggskott, diabetes, fetma eller hjärt och kärlsjukdomar som en direkt följd av otillräcklig träning. Föräldrar, skola, idrottsämnet och idrottsföreningar måste tillsammans hitta vägar att samverka i detta nödvändiga projekt för framtiden.. 13