Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund



Relevanta dokument
Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Befolkning efter bakgrund

Invandring och utvandring för grupper av länder

Omflyttningens demografi

Befolkning efter bakgrund

Hur har efterkrigstidens migration påverkat Sveriges folkmängd?

Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015

Den utrikes födda befolkningen ökar

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

Befolkning efter ålder och kön

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås Invandring och utvandring

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Befolkningsåret 2001 Demografiska rapporter 2002:4

Befolkning Rapport per

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget

Invandrarnas sysselsättningsnivå

Invandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare

Utvandringen större än någonsin tidigare

Fler betalande studenter hösten 2012

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Statistik om Västerås. Flyttningar 2017

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. November 2014

2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Statistikinfo 2013:09

Från utvandrings- till invandringsland

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Välkomna. Demografidagen 24 maj 2012

Stockholms besöksnäring. April 2015

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Inresande studenter 1997/ / / /07

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Barnen i befolkningen

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Högutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Efterkrigstidens invandring och utvandring Åke Nilsson

Perspektiv Helsingborg

Stockholms besöksnäring. September 2014

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. December 2014

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Befolkningsförändringar. Örnsköldsviks kommun 2013

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Befolkningsprognos för Uppsala län år

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Befolkning Rapport per

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Statistik om Västerås. Flyttningar 2016

2 Bakgrund till antagandena

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Befolkning Rapport per

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Södermanlands län år 2018

Sveriges framtida befolkning

Beskrivning av Sveriges befolkning 2006

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Utbildningskostnader

Befolkning och befolkningsförändringar

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet,

Transkript:

32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen av födda i Sverige har förändrats över tiden. Återinvandringen av födda i Sverige har fördubblats sedan början av 199- talet beroende på att utvandringen av personer födda i Sverige har ökat kraftigt sedan 199. Tre av fyra utvandrade återvänder. En stor del av flyttströmmen faller inom ramen för den reglerade invandringen det svenska och troligen inom kort EU-regelverket. Oron i världen ger ett migrationstryck. När invandringen blir omfattande skärps regelverket för att sedan luckras upp efter några år. Invandring 198 21 efter bakgrund Antal 8 7 6 5 Utrikes födda 4 3 2 1 Sverigefödda 198 1985 199 1995 2 25 Återinvandringen av Sverigefödda ökade med 3 till 13 8 år 21 medan invandringen av utrikes födda steg med 1 8 till 47. Sammanlagt invandrade 6 8 jämfört med 58 7 år 2. En ökning med 2 1 personer. Inflyttningen av danska medborgare ökade med 5 vilket inte är förvånande med tanke på Öresundsbrons öppnade. Invandringen av medborgare från EU-länderna (exkl. Danmark och Finland) ökade med 7. Vidare ökade inflyttningen av medborgare från Asien och Afrika något medan den minskade från länder i Östeuropa (Europa utom EU och Norden).

33 Invandring av utrikes födda efter de mest frekventa medborgarskapsländerna Medborgarskapsland År 21 Ökning sedan år 2 Irak 6 473-111 Sverige 3 967 161 Finland 3 123-56 Norge 2 932 145 Danmark 2 454 539 Jugoslavien 2 212-512 Den kan synas förvånande att ca 4 av de utrikes födda invandrarna är svenska medborgare. Det finns åtminstone två förklaringar till detta. Flertalet av de 4 personerna har tidigare flyttat till Sverige, därefter utvandrat och åter flyttat till Sverige år 21. En mindre andel av de 4 är barn födda utomlands med svenska föräldrar och har aldrig tidigare varit i Sverige. Den ökade rörligheten gör att migrationsströmmarna blir mer komplicerade. Ett annat exempel på komplexiteten är att av de Sverigefödda immigranterna år 21 var cirka 1 utländska medborgare. Av de utrikes födda som invandrade år 21 var 4 procent medborgare i EU-länder, Norge eller Island samt 32 procent medborgare i olika asiatiska länder. Invandring 1999 21 efter kön och ålder Antal, genomsnitt för 1999-21 9 8 7 Kvinnor utrikes födda 6 5 4 3 2 Kv inrikes födda Män utrikes födda 1 Män inrikes födda år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år Drygt hälften av invandrarna, 2 år och äldre, var gifta vid inflyttningen till Sverige. Det är därför naturligt att kvinnorna är något yngre än männen. Varje år kommer det ca 1 adoptivbarn till Sverige. Den väl synliga toppen för ettåringar förklaras av att det är adoptivbarnen som kommer till Sverige i den åldern. Efter avlutade gymnasiestudier flyttar årligen ca 5 flickor utomlands till au pair jobb. Redan i 2-årsåldern återkommer många av au pair flickorna vilket klart syns i diagrammet ovan.

34 Invandring efter grund för bosättning, 1998 21. Tusental Medborgar- Grund för År skapsland bosättning 1998 1999 2 21 Sverige 13,7 15,3 16, 16,7 Övriga Norden 6,1 7, 8,8 9,4 EU15 utom Norden Familjeband 2, 2, 2,2 2,3 Arbete 1,5 1,4 2, 1,8 Studier,3,2,4,4 Övrigt,2,2,3,3 Uppgift saknas,3,3,5 1,2 Totalt 4,2 4,2 5,2 5,9 Länder utanför EU15 och Norden Skyddsbehov 3, 1,9 2,6 2,4 Humanitära grunder 4,4 3, 6,6 5,5 Familjeband 15, 15,6 16, 17,2 Arbete 1, 1, 1,3 1,5 Studier,7,8,9 1,1 Övrigt,5,3,4,3 Uppgift saknas,8,8,8,8 Totalt 25,4 23,4 28,5 28,8 Samtliga 49,4 49,8 58,7 6,8 Det finns en utbredd uppfattning att det är flyktingar som är den största invandrargruppen, men det är endast 2-3 flyktingar (skyddsbehov i tabellen) som får uppehållstillstånd per år. Därutöver har 3 till 6 personer fått uppehållstillstånd på humanitära grunder under de senaste åren. Den största strömmen av invandrare kommer till Sverige av familjeskäl (återförening med familj, familjebildning, adoption etc.). Den ökade röligheten bland svenska medborgare har lett till att fler svenska medborgare återinvandrar. Från 1998 till år 21 har invandringen ökat med drygt 1. Det är tre grupper som svarar för ökningen återvändande svenska medborgare, medborgare i de nordiska länderna och personer som kommer till Sverige på grund av familjeskäl. Kommuner med den högsta respektive lägsta invandringen år 21 Kommun Andel Kommun Andel Laxå 25,8 Timrå,5 Dals-Ed 24,6 Bräcke,4 Gullspång 23,4 Sorsele,3 Eda 23,2 Smedjebacken,3 Strömstad 21, Bjurholm, Per 1 av folkmängden. Av naturliga skäl har gränskommuner hög invandring. Statistiken blir missvisande på grund av att flyktingar ibland folkbokförs i kommuner med flyktingförläggningar i väntan på att få en permanent bostad i annan kommun. Därmed får kommuner med flyktingförläggningar för höga tal. Laxå är exempel på detta. Kommuner som redan har hög andel invandrare får stor del av nytillskottet.

35 Invandring 21 efter kommun (per 1 av folkmängden) Invandring efter kommungrupp, 21 Kommungrupp Utrikes Sverigefödda födda Storstäder 1,1 2,5 Förortskommuner 5,5 2, Större städer 4,8 1,4 Medelstora städer 3,2 1,2 Industrikommuner 4,2 1, Landsbygdskommuner 2,8 1,1 Glesbygdskommuner 3,2,8 Övriga större kommuner 4, 1,2 Övriga mindre kommuner 4,3 1,4 Riket 5,3 1,6 Per 1 av folkmängden. Storstäderna är mest attraktiva för invandrarna. I övrigt är det inte så stor skillnad mellan de olika kommuntyperna. Utvandringen av Sverigefödda kommer i första hand från storstäderna varför det är naturligt att återinvandringen går till samma område. Åke Nilsson ake.nilsson@scb.se

36 Utvandring Under efterkrigstiden har utvandringen legat på en låg och stabil nivå med två undantag. I början på 197-talet återvände finska invandrare till sitt hemland vilket tillfälligt höjde nivån. Det andra undantaget gäller 199-talet. Sämre möjligheter att få arbete, globaliseringen och ett öppnare Europa beroende på EU-inträdet medförde att fler svenskar utvandrade. Åren 1997/98 blev utvandringen dubbelt så hög som på 198-talet. Därefter har utvandringen av Sverigefödda avtagit. Utvandring 198 21 Antal 25 2 15 Utrikes födda 1 5 Sverigefödda 198 1985 199 1995 2 25 Återutvandringen av utrikes födda har sedan 198-talets mitt i medeltal varit 15 årligen. Omkring 1,5 procent av de utrikes födda återutvandrar numera jämfört med c:a 3 procent för 2 år sedan. Färre arbetskraftsinvandrare gör att rörligheten minskar. Utvandringen av svenska medborgare har sedan länge varit ganska jämt fördelat på de tre ländergrupperna: EU15 (utom Norden), de nordiska länderna och övriga länder. Under 199-talets lågkonjunktur steg utvandringen kraftigt till länderna utanför EU15 och Norden och har sedan 1995 stabiliserats på nivån omkring 9. Utvandringen till EU15 utom Norden ökade kontinuerligt medan migrationsrörelserna till de nordiska länderna, framförallt Norge, har varit mer konjunkturkänsliga under 199-talet. Under 21 finns tecken på ett trendbrott. Utvandringen till EU15 utom Norden går ner för först gången sedan EU-inträdet. Utvandringen till Övriga länder, dvs utanför EU15 och Norden, har också börjat sjunka.

37 Utvandring av svenska medborgare fördelade på inflyttningsländer åren 198 21 Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Övriga länder EU utom Norden Norden 198 1985 199 1995 2 25 Återutvandring Återutvandringen varierar kraftigt beroende på från vilket land man kommer. Personer från Japan, Australien och Island har stark benägenhet flytta från Sverige. Motsatsen gäller för personer från Syrien, Eritrea och Kroatien. Arbete och studier ger kortvarig bosättning medan flykt från oroliga länder leder till permanent bosättning. Utvandringen efter födelseland år 21. Invandrargrupper 1) med högst respektive lägst utvandring (per 1) Födelseland Per 1 Födelseland Per 1 Japan 121,3 Sverige 2,1 Australien 78,7 Syrien 3,4 Island 68, Eritrea 4, Kanada 64, Kroatien 4,1 Frankrike 6, Bosnien-Hercegovina 4,4 USA 52,9 Afganistan 4,6 Mexiko 5,9 Vietnam 4,8 Irland 5,6 Jugoslavien 5,2 Belgien 47,2 Irak 5,3 Nederländerna 45,4 Turkiet 6,2 1) Invandrargrupper med mer än 1 utrikes födda år 21.

38 Utvandring efter kön och ålder, 1999 21 Antal, genomsnitt för 1999-21 4 Kvinnor, inrikes födda 35 3 25 2 15 Män, inrikes födda Män, utrikes födda 1 Kvinnor, 5 utrikes födda år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år Antalet utvandrare är högst i åldrarna mellan 2 och 25. Kvinnorna är ett par år yngre än männen. Som framgår av diagrammet ovan är åldersfördelningen för utvandrade något annorlunda. Utvandrade svenskfödda kvinnor har en åldersfördelning som avviker från det normala. När gymnasiestudierna är klara flyttar en del unga kvinnor utomlands för att praktisera som au pair. De flesta au pair flickorna tycks återvända redan inom ett år. De återutvandrade utrikes födda kan tyckas ha en ovanlig åldersfördelning. Den är dock naturlig med tanke på åldersfördelningen för invandrarna i Sverige. Av de få invandrarbarn som finns i förskoleåldrarn är det en hög andel som flyttar från landet jämfört med barn födda i Sverige. De höga antalet utflyttade män i åldrarna 3 4 år beror på det finns betydligt fler invandrare i detta åldersintervall än bland 2 25 åringar. En spridd uppfattning är att utflyttningen från Sverige är högre i åldrarna runt 65 år än i 5 6 årsåldern. Statistiken ger dock inget belägg för detta.

39 Utflyttning år 21 av personer födda i Sverige fördelade per världsdel och några enskilda länder Världsdel Land Antal Ändring år 21 jämfört med år 2 Norden 4 629-435 Norge 2 666-58 Danmark 1 17 13 Finland 827 82 EU15 utom Danmark och Finland 5 98-249 Storbritannien och Nordirland 2 181-36 Tyskland 883 42 Spanien 816 2 Frankrike 53-1 Europa utom EU15 och Norden 714-124 Afrika 312-66 Nordamerika 2 668-374 USA 2 336-363 Sydamerika 226-35 Asien 1 377-211 Oceanien 46 3 Okänt 383-88 Samtliga 16 677-1579 Fyra av fem utflyttade svenskar flyttar till de nordiska länderna, EU-länderna eller Nordamerika. Norge, USA och Storbritannien är de populäraste länderna.

4 Utvandring av Sverigefödda år 21 Utflyttning av Sverigefödda år 2 och 21 Kommungrupp 2 21 Storstäder 4,1 3,9 Förortskommuner 3,2 2,8 Större städer 2,1 2, Medelstora städer 1,6 1,4 Industrikommuner 1,5 1,3 Landsbygdskommuner 1,3 1,2 Glesbygdskommuner 1,2 1,1 Övriga större kommuner 1,5 1,4 Övriga mindre kommuner 1,7 1,4 Riket 2,3 2,1 Per 1 av folkmängden Utflyttningen av Sverigefödda är störst i storstadsområden, större städer samt kommuner längs västkusten och gränserna mot Norge och Finland. Flyttrörelser sker ofta uppåt i ortshierakien, åtminstone bland unga människor. För boende i storstäderna är det vanligare att flytta utomlands. Åke Nilsson ake.nilsson@scb.se