SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning av skolan 7 Beskrivning av dagens resevanor 8 Åtgärdsförslag 9 - Fysiska åtgärder - Beteendepåverkande åtgärder Revidering och Uppföljning 12 Bilagor - Tips och inspirationsmaterial 13

Inledning 2008 startades på initiativ av Trafikkontoret i Stockholms stad och projektet 1 PIMMS TRANSFER det svenska pilotprojektet kring verktyget Skolreseplan. Deltagande kommuner har varit Stockholm stad, Huddinge och Nynäshamns kommun. En stor del av barns resor, och särskilt de resor som barn företar på egen hand, utgörs av resan mellan hemmet och skolan. Trenden i Sverige är att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar och att allt färre barn går eller cyklar till skolan. Många kommuner i Stockholms län har arbetat på olika sätt för att skapa förutsättningar för säkrare skolvägar. Det har genomförts en rad fysiska och attityd- och beteendepåverkande åtgärder för att öka barnens rörelsefrihet, minska onödigt bilskjutsande, öka andelen barn som går och cyklar till och från skolan och förbättra trafiksäkerheten. Arbetssättet har varit framgångsrikt. Tanken är att använda en del av de erfarenheter och verktyg som samlats inom projektet och utveckla konceptet School travel plan och ta fram en svensk modell. Utgångspunkten för en skolreseplan är att ta ett samlat grepp kring barns resande till och från skolan och öka synen på barn som trafikanter och en del av trafiken. Arbetet ska bidra till att ökad hänsyn tas till barns behov vid utformningen av trafikmiljön runt skolor. En skolreseplan tar skilda utgångspunkter så som trafiksäkerhet, rörelsefrihet, hälsa och miljö under ett och samma paraply med det övergripande syftet att öka andelen hållbara resor. Metoden härstammar från Storbritannien där det framgångsrikt använts sedan 2004. Skolreseplanens beståndsdelar är ofta i sig inget nytt, utan den ska verka som ett flexibelt planeringsverktyg för ett samlat och långsiktigt arbete om hållbara skolresor. Planen är tänkt att innefatta barns, föräldrars och personalens uppfattning om hinder och problem för att öka andelen hållbara resor, förslag på åtgärder och vem som ansvarar för genomförande av föreslagna åtgärder. Insatserna handlar om en kombination av infrastruktur-, attityd- och beteendepåverkande åtgärder. Framtagen mall på skolreseplan ska ses som ett förslag och en hjälp till att komma igång med arbetet. Samtliga medtagna avsnitt kan kortas ned, fyllas på eller bytas ut beroende på vad arbetsgruppen anser vara lämpligt. Lycka till! 1 PIMMS TRANSFER, TRansfering Actions in Sustainable mobility For European Regions, är ett europeiskt samarbetsprojekt i Länsstyrelsens regi i Stockholms län. 1

Skolreseplan Följande stycke är ett förslag till inledande kapitel. Varje arbetsgrupp kan själva fylla på med mer specifik information om skolan och särskilda förutsättningar på platsen. Viktigt att ha med är en kort förklaring om vad en skolreseplan är och varför den bör finnas. Antalet barn som skjutsas med bil till och från skolan ökar för varje år. På många platser skapar våra resvanor trafikkaos utanför skolor, brist på motion leder till sämre hälsa för barnen och miljön blir lidande på grund av de ökade utsläppen. Många elever skjutsas med bil till och från skolan trots att avståndet från skolan är inom promenadavstånd. Vad är en skolreseplan? En skolreseplan är ett dokument som klargör vilka problem och hinder som finns gällande de resor som görs till och från skolan. Planen ska innehålla en strategi för att åtgärda problemen och skapa bättre förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt resande. Planen innehåller en beskrivning av skolan, en kartläggning av dagens resvanor och eventuella hinder för att öka andelen hållbara resor samt konkreta och tidsatta förslag på åtgärder. Varför en skolreseplan? En skolreseplan kan tas fram av skiftande anledningar. Kanske är trafiksituationen vid skolan otrygg, hälsan hos eleverna har försämrats, kunskapen om alternativa färdmedel till bilen är begränsad eller så räcker parkeringsplatserna vid skolan helt enkelt inte till. En skolreseplan kan hjälpa till att öka trafiksäkerheten vid skolan öka trafikkunskapen hos eleverna förbättra miljön skapa förutsättningar för bättre res- och rörelsevanor öka kunskapen om alternativa färdmedel och resandets påverkan på miljö och hälsa En positiv sidoeffekt är att också föräldrarnas och personalens val av färdsätt förändras när barnen i högre utsträckning går, cyklar och åker kollektivt till och från skolan. Genomförande av skolreseplan Genomförandet av skolreseplanen bör ske enligt nedanstående beskrivning. Varför mallens rubriker är i en annan ordning än brukligt är för att underlätta för läsaren av skolreseplanen. Exempelvis har arbetsgruppen bättre kunskap om vad syftet bör vara efter genomförda resvaneundersökningar när man tydligt vet vilka problem som finns på skolan. Det bör däremot finnas med långt fram i det färdiga dokumentet, så att det blir tydligt för alla som läser dokumentet vad skolreseplanen egentligen arbetar mot och för. 2

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Tillsätta arbetsgrupp Tidplan för projektet Nulägesbeskrivning av skolan Beskrivning av dagens resvanor Syfte och mål Åtgärdsförslag Revidering och uppföljning 3

Syfte Här fyller arbetsgruppen själva i vad de vill uppnå med skolreseplanen. Syftet är nära relaterat upplevda problem. Exempelvis kan syftet vara att skapa en trygg trafikmiljö runt skolan, då den i dagsläget upplevs vara motsatsen. Efter att arbetsgruppen genomfört nulägesbeskrivning av skolan och undersökt dagens resvanor kan skolreseplanens syfte och mål formuleras utifrån identifierade problem och brister. Dessa formuleras sent i arbetsprocessen men läggs först i själva dokumentet, så att det blir tydligt för alla vad syftet med skolreseplanen är. Mål Målen ska vara kopplade till syftet och får gärna vara mätbara. På så sätt underlättas uppföljningen och skolan kan få konkreta bevis på om målen nås eller inte. Exempelvis kan målet att öka andelen barn som går och cyklar till skolan, mätas kontinuerligt med hjälp av enkla resvaneundersökningar. Exempel: Syfte: Skapa en trafiksäker och trygg miljö runt skolan. Mål: Biltrafiken kring skolan minskar. Mål: Hastigheterna kring skolan hålls. Syfte: Skapa möjligheter för och uppmuntra nya resvanor. Mål: Andelen barn som går och cyklar eller åker kollektivt till skolan ökar. Mål: Vägen till skolan känns trygg och upplevelserik. Mål: Syfte: Öka kunskapen om alternativa färdmedel och resandets effekter på hälsa och miljö. Mål: Integrera trafikkunskap i den vanliga undervisningen. Mål: En temavecka om trafik och hälsa på skolan varje år. Mål: Delta i skolutmaningen - gå och cykla till skolan. Mål: Ordna bilfria veckor på våren och på hösten. Egna syften och mål 4

Arbetsgrupp Här skriver skolan in de personer som är med i skolreseplanens arbetsgrupp och deras kontaktuppgifter. Detta kapitel uppdateras vartefter arbetsgruppen förändras, men det är bra om tidigare arbetsgrupper står kvar som referens. På så sätt vet nya personer vart de kan vända sig om de har några frågor. Arbetsgruppen bör bestå av lärare, föräldrar, elever och representant från kommunen. Det är också bra om fastighetsansvarig för skolan är med. Nedan finns en tabell med förslag på personer som kan vara delaktiga i arbetet. Denna tabell är självklart unik för varje projekt och ser olika ut den tillsatta arbetsgruppen fyller på och ändrar så att den passar just den aktuella skolreseplanen. Steg ett i att ta fram en skolreseplan är att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från de berörda grupperna. Det är viktigt att ledningen i skolan och 2 kommunen står bakom arbetet för att få ett långsiktigt resultat. Lärare, elever, föräldrar, fastighetsansvarig och representanter från kommunen är exempel på parter som bör ingå i arbetsgruppen. Vid behov kan även polisen, representanter för lokaltrafiken, NTF, andra organisationer och representanter för boende i skolans närområde vara med i arbetsgruppen. Om alla känner sig delaktiga i arbetet blir även ansvaret något mer gemensamt, vilket ökar chanserna till att föreslagna åtgärder blir genomförda. Det är därför viktigt att arbetsgruppen tillsammans arbetar fram skolreseplanen. År 20XX Namn Telefon E-post Skolledning Lärare Förälder 1 Förälder 2 Förälder 3 Elev 1 Elev 2 Kommun representant för Säkra skolvägar (om det finns en sådan) Trafikingenjör/Trafikplanerare Fastighetsansvarig 2 Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden som miljö och trafik integreras i undervisningen i olika ämnen. När eleverna lämnar grundskolan ska de känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang. De ska också ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. 5

Tidsplan Tidsplanen bestäms av arbetsgruppen gemensamt. De sju aktiviteter som finns på förslag nedan bör vara med, men arbetsgruppen kan självklart även fylla på med vad de anser vara viktiga milstolpar i arbetet för att genomföra skolreseplanen. Exempel på ytterligare aktiviteter kan vara att införa avlämningsplatser en bit från skolan och informera om detta. Ett annat exempel är att introducera vandrande skolbussar. Aktivitet 1 Tillsätta arbetsgrupp 2 Tidsplan för framtagning/ genomförande av Skolreseplan 3 Nulägesbeskrivning av skolan 4 Beskrivning av dagens resvanor 5 Syfte och mål 6 Åtgärdsförslag 7 Revidering och uppföljning Exempel: Aktivitet Jan Feb Mar Apr Maj Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj 1 Tillsätta arbetsgrupp 2 Tidsplan för framtagning/ genomförande av Skolreseplan 3 Nulägesbeskrivning av skolan 4 Beskrivning av dagens resvanor 5 Syfte och mål 6 Åtgärdsförslag 7 Revidering och uppföljning 6

Nulägesbeskrivning av skolan Nedan finns exempel på vad som kan ingå i nulägesbeskrivningen av skolan. Arbetsgruppen avgör själv om listan bör kortas ner eller fyllas på. Det viktiga är att detta stycke ger en aktuell och tydlig bild över situationen vid just den specifika skolan. Skolans namn Kommun Var skolan ligger och typ av miljö runtomkring Elevernas ålder Antal elever Antal personal Var eleverna och personalen bor i förhållande till skolan Hastighetsbegränsningar runt skolan Allmän trafikmiljö runt skolan - Finns det bra gångvägar till skolan? - Finns det bra cykelvägar till skolan? - Finns det cykelparkering i anslutning till skolan? Vilken typ? - Antalet cykelparkeringar vid skolan i förhållande till antalet elever och personal? - Är det lätt att ta sig till skolan med kollektivtrafik? Buss eller tåg? - Finns hållplats för kollektivtrafik i anslutning till skolan? - Är gångpassagerna i anslutning till skolan trygga att passera? - Finns det bilparkering i anslutning till skolan? Hur många? - På vilket sätt tar sig eleverna till olika aktiviteter, som skolan ansvar för, vilka ligger utanför skolområdet? - Vilken typ av trafik passerar vid skolan? - När sker leveranser av mat och material till skolan? - När sker sophämtning, plogning och sandning? - Var sker avlämning/ avhämtning av barn? - Egna frågor 7

Beskrivning av dagens resvanor För att undersöka hur elever och personal reser till och från skolan idag finns det ett par verktyg att välja mellan. Exempel är enkäter, resebarometern eller en enkel handuppräckning i klassrummet och personalrummet ifall det handlar om ett mindre antal elever och personal. Det är även viktigt att ta reda på om eleverna och personal skulle vilja resa på något annat sätt än de gör idag. Enkäten är mer användbar när ni vill ta reda på synpunkterna om skolvägen och göra enkel analys. I bilaga 1 och 2 hittar du exempel på enkät och resebarometer att använda vid resvaneundersökningar. Exempel på redovisning: Gå 13% Cykla 3% Åka Bil 12% Gå 26% kollektivt 11% Åka Bil 60% kollektivt 24% Cykla 51% Diagram 1: Visar hur eleverna tar sig till skolan Diagram 2: Visar hur eleverna önskar att ta sig till skolan 8

Åtgärdsförslag Varje mål kan förses med antal åtgärder som syftar till att uppfylla det önskade målet. Åtgärderna bör vara både fysiska, attityd- och beteendepåverkande för bästa resultat. Enkelt uttryckt: gör något som syns och tala om att ni gjort det! Oavsett val av åtgärder är det viktigt att dessa bestäms gemensamt och att varje åtgärd förses med en ansvarig person och ett datum för färdigställande. Vid kontinuerliga åtgärder så som resvaneundersökningar och beteendepåverkande aktiviteter skrivs endast nästa tillfälle för genomförande upp. I bilaga 3 och 4 finns ett antal tips och inspirationsmaterial som ni kan ha användning för att uppfylla skolreseplanens mål. Fysiska Åtgärder Åtgärd Delmoment När Ansvarig Övrigt Trafiksäkerhet Hastighetsdämpande åtgärder Sammanhängande gång- och cykelbanor Se över gångpassagerna i närheten av skolan Cykelparkeringar Fotgängarområde runt skolan Prioritera skolvägar vid snöröjning Eventuell röjning av träd och buskar för att öka säkerheten Se till att belysningen på barnens skolväg är bra Vandrande skolbuss (se bilaga 3) Sätta upp skyltar vid hållplatserna 9

Fler tips finns på bilaga 3 Beteendepåverkande åtgärder Åtgärd Delmoment När Ansvarig Övrigt Information om alternativa färdmedel- gå, cykla, åka kollektivt, samåka (se bilaga 3) Dialog med föräldrar och elever för att öka medvetenheten och acceptansen för alternativa resesätt Uppmuntra föräldrar att prova olika resalternativ Avlämningsplatser (se bilaga 3) Dialog med elevrådet och föräldraförening Hitta lämpliga avlämningsplatser en bit ifrån skolan Informera om platserna, exempelvis genom promenad dit eller invigning Delat ut kartor med avlämningsplatser till alla Vandrande skolbuss Cyklande skolbuss Åka kollektivt Informera om vandrande skolbuss med film och foldrar Dela klasslistor Informera om tidtabeller, tåg, spåvagn och busstationer Köpa biljett på nätet eller med sms (kolla med lokal trafiken) Resvaneundersökningar (se bilagor 1&2) Enkät/ Resebarometern 10

Utbildning/information i att cykla säkert Information om hjälmoch reflexanvändning Ordna Bilfria dagar/ veckor Inspirationskväll för alla i skolan med föredrag, filmvisning och aktiviteter Invigning av avlämningsplatser/ promenader till avlämningsplatser Trafikkunskap integrerad i ordinarie undervisning (se bilaga 3) Informera om arbetet med skolreseplanen för övriga på skolan Informera om arbetet med skolreseplanen för föräldrar Informera om arbetet med skolreseplanen för politiker och övriga tjänstemän på kommunen Använd inspirations material från bilaga Inspiration för pedagoger på webben www..se Använd inspirations material (se bilaga 4) Genom flygblad /hemsidan/ på klassträffar och personalmöte Under en temavecka med trafik och hälsa Engagera eleverna i årskurs 5-6 att informera de yngre barnen. Informera om arbetet med skolreseplanen för föräldrar Genom flygblad/hemsida/ via veckobrev/ vid föräldramöten /vid lämning och hämtning på skolan. Engagera eleverna i årskurs 5-6 att informera föräldrar vid föräldramöten. Genom nyhetsbrev/ på nämndmöten/via kommunens webbsida 11

Revidering och uppföljning En skolreseplan måste vara ett levande dokument för att fungera. Allteftersom åtgärder uppfylls kan skolan revidera dem och sätt upp nya mål. Det är en klar fördel om en eller ett par personer från föräldraföreningen och personalen utses till ansvariga för skolreseplanen så att den inte blir ännu ett oanvänt dokument. När personalen byts ut och det kommer nya elever till skolan kommer skolreseplanen att behöva uppdateras, exempelvis ser med största sannolikhet resvanorna hos de nya grupperna annorlunda ut än för tidigare grupper. Resvaneundesökningar bör därför genomföras kontinuerligt, i takt med att grupperna förändras. För att förhindra att skolreseplanen blir ett dokument som ingen bryr sig om föreslås arbetsgruppen att träffas 2-4 gånger per termin för att diskutera dokumentet och gå igenom vilka uppdateringar som kan behövas. Ni kan också föreslå att föräldraföreningen/föräldrarådet ta denna uppgift och tar upp skolreseplanen på sina möten 1-2 ggr per. Ett bra tillfälle att informera nya elever och föräldrar om att det finns en skolreseplan och om vad denna innebär, är höstterminens första föräldramöte. Det kan även vara ett tillfälle för nya föräldrar att anmäla intresse att delta i arbetsgruppen för skolreseplanen. Nedan finns exempel på punkter som kan ingå i detta kapitel. 1. Forum för revidering och uppföljning a. Hur ofta ska arbetsgruppen träffas för att diskutera åtgärdsprogrammet? b. Hur ofta ska skolreseplanens mål följas upp? 2. Allmän uppföljning a. Hur många på skolan vet om att det finns en skolreseplan? b. Vet alla vad skolreseplanen innebär och syftar till? 3. Måluppfyllelse a. Är målen satta så att de går att mäta? b. Har målen följts upp? c. Om skolreseplanen pågått under flera år: följs målen upp kontinuerligt? d. Behöver målen justeras? e. Vad har gjort att skolreseplanen nått målen? f. Vilka hinder har gjort att vi inte är framme vid målen? Hur kan dessa åtgärdas? 4. Återkoppling a. Har skolreseplanens resultat presenterats för b. Elever och personal? c. Föräldrar? d. Politiker och tjänstemän på kommunen? e. På kommunens webbsida? f. Lokaltidningen? 12

Länkar & Kontakt Andra Länkar www.lund.se/gator--trafik/resor-och-trafik/fotgangare/vandrande-skolbuss/ www.malmo.se/vanligvag<http://www.malmo.se/vanligvag> http://eskilstuna.se/upload/192746/gå%20och%20cykla%20till%20skolan%20light.pdf www.stockholm.se/barnitrafiken www.oru.se/ncff/ www.fiss.se www.trafikverket.se Kontaktpersoner: Fariba Daryani, Trafikkontoret, Stockholms stad, e-post: fariba.daryani@stockholm.se Jessica Elmgren, Huddinge kommun, e-post: jessica.elmgren@huddinge.se 13

Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet, hälsa och hållbart resande. För att få en så korrekt bild som möjligt är det viktigt att alla lämnar in enkäten. Enkäten riktar sig till barn och föräldrar i åk x-x. Fråga 1-6 är frågor till barnen där föräldrarna gärna får hjälpa till och frågor 6-13 är riktad till föräldrar. Kryssa i det svar som passar bäst: 1- Ungefär hur långt har du till skolan? Mindre än 500 m 500m 1 km 1,1 km 2 km 2,1 km 3 km mer än 3 km 2- Hur tar du dig oftast till skolan? (kryssa i ETT alternativ) Går själv Går med kompisar Går tillsammans med vuxen Går med vuxen och kompisar Cyklar själv Cyklar med kompisar Cyklar med vuxen Åker skolskjuts Åker kollektivt Blir skjutsad med bil Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) 3- Om du fick välja hur skulle du vilja ta dig till skolan? (kryssa i ETT alternativ) Gå själv Gå med kompisar Gå tillsammans med vuxen Gå med vuxen och kompisar Cykla själv Cykla med kompisar Cykla med vuxen Åka skolskjuts Åka kollektivt Bli skjutsad med bil Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka) 4- Skulle du vilja gå med i en vandrande skolbuss där flera barn och en vuxen går tillsammans till skolan? JA NEJ om nej, varför inte? 5- Vad är det bästa på din skolväg? 6- År det något du inte tycker om på din skolväg? 7- De gånger ditt barn går/cyklar till/från skolan, vad är anledningen till detta? Kryssa för ALLA alternativ som stämmer in på frågan komplettera gärna med egna ord! Det är det snabbaste sättet till skolan Ingen har möjlighet att skjutsa barnet Barnet går i en vandrande skolbuss (dvs en vuxen följer flera barn) Barnet får sällskap av sina kompisar Det är bra för barnets hälsa att gå/cykla Det är bättre för miljön att gå/cykla Annat skäl, vänligen specificera:

8-De gånger ditt barn skjutsas till/från skolan, vad är anledningen till det? Kryssa för ALLA alternativ som stämmer in på frågan komplettera gärna med egna ord! Lämnades/hämtades på väg till/ från annat mål Trafiken är för farlig för att låta barnet gå/cykla Dåligt väder Tidsbrist Barnet hade mycket packning Barnet är för litet för att gå eller cykla ensam Vägen känns för otrygg (syftar på annat än trafiken) för att låta barnet gå/cykla Avståndet till/från skolan är för långt för att låta barnet gå/cykla Annat skäl, vänligen specificera : 9- Hur många dagar i veckan skjutsas i genomsnitt ditt barn till skolan? gånger i veckan 10- Hur många dagar i vecka skjutsas i genomsnitt ditt barn från skolan? gånger i veckan 11- Om du skjutsar ditt barn till skolan skulle du kunna tänka dig att lämna av barnet vid en avlämningsplats en bit från skolan så att antalet bilar runt skolan minskar JA NEJ Om nej, varför inte? 12- Skulle du vilja vara med i en vandrande skolbuss och turas om med andra vuxna att en gång i veckan följa ditt och andras barn till skolan? JA NEJ Om nej, varför inte? 13- Skriv gärna synpunkter och funderingar kring ditt barns skolväg: Tack för din medverkan!

Bilaga 2: Resebarometer

Bilaga 3: TIPS * Engagera elever Barn och unga har en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Öka barns delaktighet i arbetet. Att engagera eleverna i arbetet är en viktig pusselbit för att lyckas. Engagera eleverna i bla trafikundersökningen, val av avlämningsplatser och vid hastighetsmätningar. Elever ska delta i resonemang om hur de upplever sin skolväg. * Information om alternativa färdmedel Se till att information om Trafikmiljön och resan till och från skolan blir en naturlig punkt att prata om vis skolstarten. Inför varje skolstart träffar rektorn/ pedagogen föräldrarna till de barn som ska börja i skolan. På detta möte kan rektorn/ pedagogen berätta om skolans arbete med säker skolväg, att skolan eleverna helst ska gå till skolan samt informerar om de olika möjligheter som finns för att ta sig till skolan; gå med egen förälder, gå med kompisar, gå med vandrande skolbuss, att åka kollektivt, att använda avlämningsplatser och samåkning etc. Även informationsmaterial om vandrande skolbuss och avlämningsplatskartor delas ut. * Alla kan bidra Var tydlig med att kommunicera att alla kan bidra till att trafiken kring skolan minskar. Alla föräldrar har inte möjlighet att gå och cykla med sina barn till skolan, eller att låta barnen gå själva eller med vandrande skolbuss. För att öka engagemanget och undvika en känsla av vi- och - dom, både hos föräldrar och barn, är det viktigt att engagera och ge alternativ till alla. Målet är en säkrare skolmiljö för barnen. Information om samåkning och användning av avlämningsplatser är viktigt för föräldrar som inte har möjlighet att ställa bilen. * Avlämningsplatser Innan ni går ut till föräldrar och uppmuntrar att de ska sluta skjutsa så måste det finnas alternativ. Ett bra alternativ för de som bor längre bort och behöver bilskjuts är att ha avlämningsplatser en bit/några kvarter bort från skolan där föräldrar kan lämna sina barn och att de sedan går ensamma eller tillsammans med sina föräldrar till skolan. Trafikmiljön blir bättre för alla om barn som blir skjutsade till skolan släpps av en bit därifrån. Engagera eleverna i arbetet med att hitta lämpliga platser. Frågor om avstånd, varför det är bra med avlämningsplatser och hur långt eleverna är beredda att gå, kan diskuteras. Bra sätt att uppmärksamma att skolan har nya avlämningsplatser är att gå ut med information till alla föräldrar exempelvis genom veckobrev. Skolan kan även ha en invigning där eleverna får gå tillsammans med sina lärare till avlämningsplatserna. På så vis vet både elever och pedagoger på skolan var avlämningsplatserna finns. Ny information om avlämningsplatserna bör även gå ut vid varje terminsstart, dels för att informera nya elever och föräldrar men även för att påminna om att skolan rekommenderar avlämningsplatserna framför att lämna vid skolan. * Vandrande skolbuss Ett bra alternativ om barnen inte ska gå själva till skolan är att få igång vandrande skolbussar. En Vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och/eller från skolan. Fördelarna med vandrande skolbuss är många, bland annat innebär det att föräldrar får mer tid eftersom de kan turas om att gå med barnen, att trafiken kring skolan minskar, att barnen rör på sig mer och lär känna sin närmiljö. En annan viktig aspekt är att barnen får träning i att vistas i trafiken. Dessutom är det bra för miljön och barnen blir mer koncentrerade på skolarbetet. Smart! Äldre barn kan förstås ha en buss utan vuxen. * Bilfria veckor Bilfria veckor är precis vad namnet anger. Tanken är att bilfria veckor ska få fler barn och föräldrar att prova ett nytt resealternativ och få in nya mönster i morgonrutinerna och så småningom ändra sina vanor permanent. * Banderoller Banderoller kan sättas upp vid entrén som en påminnelse och inspiration för andra skolor i området med texten Bilfriaveckor på xx skolan. Exempel

Principskiss över aktiviteter under ett läsår på Ålstensskolan i Stockholm Löpande arbete med tema trafik, hälsa och miljöfrågor Löpande information genom rektorsbrev Vid behov: Kontakt med Trafikkontoret om fysiska åtgärder Information om olika resealternativ, Inspirationskväll, Avlämningsplatskartor Skolutmaningen Snöröjning av skolvägar Bilfri Trafiksäkerhetsinformation september Bilfri månad Information om cykelparkering Terminsstart Höst Vinter Vår Sommarlov Sommar Huvudansvar för respektive aktivitet Information om olika resealternativ Från början i projektet var det Trafikkontorets ansvar. Det blev senare skolans och rektorns ansvar att informera om detta. Inspirationskväll Föräldraalliansen 1, föräldraföreningen och Trafikkontoret. Avlämningsplatskartor - Trafikkontoret Bilfri september, den bilfria månaden - Trafikkontoret och föräldraföreningen i samverkan från start. Nu har föräldraföreningen och skolan ensamt ansvar. Skolutmaningen 2 - Trafikkontoret Trafiksäkerhetsinformation Trafikkontoret i samarbete med NTF Snöröjning av skolvägar Trafikkontoret Bilfri månad Föräldraföreningen och skolan Information om cykelparkering Trafikkontoret 1 Föräldraalliansen i Stockholms Stad FISS är ett forum för alla föräldrar, föräldraföreningar och föräldraråd. 2 Skolutmaning - Gå och cykla till skolan: varje vår utmanat alla skolor, från förskolan till årskurs 6, att under minst två veckor gå eller cykla till skolan.

Bilaga 4: Inspirationsmaterial Material som använts i processen har tagits fram i samarbete med andra aktörer och tillsammans med pedagoger, föräldrar och elever. Varje steg gör gott! En film om vad en vandrande skolbuss innebär. Barn, föräldrar och lärare i en förortsskola berättar om sina erfarenheter av att gå tillsammans. Den elva minuter långa filmen kan beställas från trafikkontoret i Stockholms stad eller ses på www.stockholm.se/barnitrafiken under rubriken vandrande skolbuss. Vandrande skolbuss så här gjorde vi - Folder där familjer berättar om sina erfarenheter om Vandrande skolbuss. Fakta - Fakta om fysisk aktivitet och dess effekter på hälsa och inlärning. Handledning till skolor med fakta om trafik, miljö och hälsa samt förslag på hur man kan arbeta i skolan. Resebarometer- Detta är ett verktyg som tagits fram som ett stöd för undersökning av elevers resvanor. Elever fyller i under en veckas tid där de redovisar hur de tagit sig till och från skolan. Bra som årlig uppföljning efter den resvaneundersökning som genomförts vid arbetets början. Världskarta Vi går och cyklar världen runt samt inspiration till aktiviteter En karta med special framtagna illustrationer för att uppmuntra elever att gå och cykla och för att få en diskussion om hur barnen tar sig till och från skolan. Affisch hur tar du dig till skolan. Affischen kan användas i samband med aktiviteter och teman och få ingång en diskussion om trafik och hälsa i klassen för att koppla barnens skolresor till andra aktuella frågor. Många tips hittar ni på baksidan Ressmart- loppan där elever kan vika sin egen loppa som handlar om smarta resor. Skyltar för Vandrande skolbuss och Avlämningsplats Mall för Skolreseplan: Attityd- och beteendepåverkande aktiviteter och fysiska åtgärder sammanställs i en skolreseplan i syfte att skapa kontinuitet i arbetet för att öka andelen barn som går och cyklar till skolan. Allt material ovan kan laddas ner från hemsidor: www.stockholm.se/barnitrafiken www.huddinge.se/sakerskolvag www.nynashamn.se/sakraskolvagar