Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och löner inom svenskt näringsliv? Vilken inverkan har den ökade internationaliseringen på total sysselsättning? Vilka strukturomvandlingseffekter uppstår? Hur påverkas omsättningen av jobb? Drabbas vissa grupper hårdare än andra av den tilltagande internationaliseringen?
Total sysselsättningsnivå Inga effekter på total sysselsättning av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar Total sysselsättningsnivå bestäms av i) Makroekonomiska faktorer Konjuktursvängningar ii) Strukturella faktorer Hur väl arbetsmarknaden fungerar
Öppenhet och arbetslöshet 2004 Arbetslöshet 0 5 10 15 20 Polen Sverige Slovakien Luxemburg 0 50 100 150 200 250 300 350 Utrikeshandelskvot Korrelation = -0.03
Strukturomvandling Jobb försvinner genom ökad importkonkurrens och att svenska MNF förlägger mer av sin produktion utomlands Jobb skapas genom ökad export, inhemsk expansion i svenska MNF när de förser sina dotterföretag utomlands med insatsvaror och att utländska företag etablerar sig i Sverige
Strukturomvandling Effekter på arbetslösheten på kort sikt om arbetsmarknaden inte fungerar väl Kvantifiering av hur många jobb som försvinner genom ökad import och hur många jobb som tillkommer genom ökad export Hälften av jobbomsättningen inom den svenska industrin under de senaste 15 åren är ett resultat av den ökade utrikeshandeln med varor
Förändringar i öppenhet mellan 1990 och 2004 och arbetslöshet 2004 Arbetslöshet 0 5 10 15 20 Polen Sverige Slovakien T jec kien Ungern Irland Luxemburg 0 25 50 75 100 125 Förändring i utrikeshandelskvot Korrelation = 0.10
Utgående direktinvesteringar och sysselsättning i Sverige: substitut eller komplement? Ökad sysselsättning i utländska dotterföretag kan leda till ökad eller minskad sysselsättning beroende på om verksamheterna är substitut eller komplement till varandra Alternativet till en expansion utomlands kan vara en neddragning eller total nedläggning i Sverige Nettoeffekten av ökad utländsk produktion (sysselsättning) i multinationella företag på deras export (sysselsättning) från hemlandet ligger nära noll
Internationalisering och relativ arbetskraftsefterfrågan Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer minskad efterfrågan på lågutbildad arbetskraft i Sverige i) Stora utvecklingsländer, som Kina och Indien, har blivit mer marknadsinriktade ii) iii) Övergång från planekonomi till marknadsekonomi i Central och Östeuropa Lägre transport- och informationskostnader samt minskade hinder för handel och direktinvesteringar
Utbud eller efterfrågan? Betydelsen av faktorer på efterfrågesidan jämfört med faktorer på utbudssidan som förklaringar till löne- och sysselsättningsutveckling för olika typer av arbetskraft Utbudseffekt av den omfattande utbyggnaden av högskoleutbildningen under senaste decenniet Ökning av det relativa utbudet på högutbildad arbetskraft relativlön för högutbildade faller
Antal högskoleexamina 1978-2005. Procent av befolkningsgruppen 20-24 år Andel av befolkningen 20-24 år. Procent. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005
Faktorer på efterfrågesidan 1) Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer 2) Skilled-biased teknisk utveckling 3) Datoriseringen Ökad relativ efterfrågan på högutbildade relativlön för högutbildade stiger
Relativ efterfrågan och relativt utbud
Andel högutbildade och relativlön för högutbildade inom svensk industri 1986-2002 Andel högutbildade.15.2.25.3.35 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002... 1.35 1.4 1.45 1.5 Relativ lön Andel högutbildade Relativ lön
Arbetslöshet bland kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft 1971-2005 Procent 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Arbetslöshet högutbildade Arbetslöshet lågutbildade
Differens mellan arbetslösheten för kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft 1971-2005 Procentenheter 0 1 2 3 4 5 6 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Teknisk utveckling Löneandelen (sysselsättningsandelen) för högutbildade har ökat mer i branscher/företag med: 1) Hög FoU-intensitet 2) Omfattande användning av datorer USA: Autor m.fl. (1998) Sverige: Hansson (2000) och (2005)
Förändring i andelen högutbildade och FoU intensitet i 18 svenska industribranscher Förändring i andelen högutbildade 1990-2004 (procentenheter) 0 5 10 15 20 25 30 Förlag Maskiner Motorfordon Teleprodukter Instrument Övriga transportmedel Läkemedel 0 5 10 15 20 FoU intensitet 1995 (procent)
Internationell handel Effekten av ökad konkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan inom svensk industri är: Under 1970- och 80-talen tämligen liten och huvudsakligen koncentrerad till branscher inom textilindustrin På 1990-talet större och mera utspridd över olika branscher Hansson (2000) och Bandick & Hansson (2005)
Import från låglöneländer som andel av förbrukningen i industrin 1970-2004 Procent 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 1970-1994 1995-2004
Direktinvesteringar i låglöneländer Hur har den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft i de svenska moderföretagen påverkats av de ökade direktinvesteringarna i låglöneländer? Positivt samband mellan förändringar sysselsättningsandelen i dotterföretagen utanför OECD och variationer löneandelen för högutbildade i moderföretagen i Sverige utlokalisering av verksamheter som använder mycket lågutbildad arbetskraft ( vertikala direktinvesteringar )
Direktinvesteringar i höglöneländer Modellen för horisontella direktinvesteringar Verksamheter med samma faktorintensiteter flyttas ut till länder med liknande relativa faktortillgångar De kvalificerade verksamheterna inom svenska MNF har lokaliserats utanför Sveriges gränser (Blomström 1999 och Jakobsson 1999)
Direktinvesteringar i höglöneländer Negativ korrelation mellan förändringar i sysselsättningsandelen i dotterföretagen i andra OECD-länder och variationer i löneandelen för högutbildade i moderföretagen utflyttning av kvalificerad verksamhet till andra OECD-länder Inget samband, dvs. inga tecken på utlokalisering av kvalificerad verksamhet från Sverige till andra OECD-länder (Hansson 2005) Förenligt med modellen för horisontella direktinvesteringar
Utlandsägande och sysselsättning Under 1990-talet har svenskägda MNF kommit att spela en allt mindre roll samtidigt som de utlandsägda företagen har fått allt större betydelse Leder de teknologiöverföringar som ofta förknippas med ingående direktinvesteringar till ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft? Har mer kvalificerade verksamheter flyttats ut till länder där huvudkontoren är förlagda (Jonung 2002)? Om motivet för uppköp är att komma åt teknologin i det uppköpta företaget ( technology sourcing ) ingen effekt på relativ arbetskraftsefterfrågan
Ingående direktinvesteringar och relativ arbetskraftsefterfrågan Andelen högutbildade ökar i företag som blir utlandsägda men som inte är multinationella och är oförändrad i svenska MNF som blir utlandsägda Teknologiöverföring tycks förekomma till förvärvade svenska icke-mnf medan technology sourcing förefaller vara ett viktigt motiv bakom utländska förvärv av svenska MNF Inget fog för den oro som framförts att det ökade utlandsägandet skulle ha medfört att kvalificerade verksamheter flyttat ut från Sverige
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Inga effekter på arbetslöshetens nivå av utrikeshandelns storlek och tillväxt Hälften av jobbomsättningen inom den svenska industrin under de senaste 15 åren är ett resultat av den ökade utrikeshandeln med varor Inget samband mellan MNF:s expansion i dotterföretag utomlands och sysselsättningen i moderföretag i hemlandet Inga effekter på total arbetskraftsefterfrågan av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat inom det svenska näringslivet under de senaste 15-20 åren Både den tekniska utvecklingen och den ökade internationaliseringen har bidragit till detta Effekterna av importkonkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan är tämligen små, även om de tycks ha tilltagit på senare år
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Svenska multinationella företags investeringar i låglöneländer har ökat relativ efterfrågan på högutbildade i moderföretagen i Sverige Inga belägg för att kvalificerad produktion flyttar från Sverige när svenska MNF investerar utomlands eller i samband med att svenska företag blir utlandsägda Strukturomvandlingen är viktig för ökad produktivitet och tillväxt, men hur kompenserar vi de som inte är globaliseringens vinnare?
Hur påverkas omsättningen av jobb av ökad internationell handel? Kvantifiering av hur många som försvinner genom ökad import och hur många jobb som tillkommer genom ökad export c it d = a M = ait X it it it it C it = V it E it j= 1 L ijt + j= 1 L 1 ijt D it = K it N it j= 1 L ijt + j= 1 L 0 ijt
Årligen skapade och försvunna jobb inom industrin 1990-2004