Tema Vatten Kvävets kretslopp åk 7 9
Författare: Frida Moberg/Upptech, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Layout: Jonas Ekström Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Foto sid 10, 14: Jonas Ekström Foto sid 17 18: Malin Blomqvist Foto sid 30 34, 36: Nationellt centrum för biologi http://www.bioresurs.uu.se/myller Tack till Ann-Carin Andersson, Tekniska högskolan i Jönköping 2
Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Fakta kväve 12 Vad är kväve? 12 Kvävets tre naturliga kretslopp 12 Samhällets kvävefixering 13 Jordbruk 13 Avloppsrening 14 Förbränning 14 Kvävets miljöproblem 14 Miljöeffekter lokalt 15 Miljöeffekter i Östersjön 15 Utomhuspedagogik 17 Lektioner 18 I klassrummet 18 1. Hållbar utveckling 18 2. Grundvattenburk 19 3. Östersjön - ett hotat hav 20 I naturen 21 Huvudlektion 21 I en skog nära dig 22 I ett vattendrag nära dig 23 Tillbaka i klassrummet efterarbete 25 1. Sammanställning av gran- och vattenundersökning 25 2. Värderingsövning Jag är en som... 26 3. Rollspel 27 Referenser 28 Tips på vidare läsning 28 Kopieringsunderlag 29 Nr 1 I en skog nära dig 29 Nr 2 Upptäck livet under ytan 30 Nr 3 Jag är en som... 37 3
Handledningens upplägg Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna få lustfylld undervisning i sin närmiljö, för att de skall känna samvaro med den och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Handledningen är uppdelad i 4 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Faktaavsnitt om kväve 3. Utomhuspedagogik 4. Lektioner a. förarbete för eleverna, b. huvudlektion och c. efterarbete Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Nästa avsnitt, Faktaavsnitt om kväve, handlar om hållbar utveckling och kvävets roll för allt levande och hur det påverkar vår jord. Texten kan med fördel användas av eleverna. Det tredje kapitlet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen blir så bra som möjligt. Kapitel fyra kretsar kring lektionerna inne och ute. Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i klassrummet, huvudlektioner och efterarbeteslektioner när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka övningar som passar din elevgrupp beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Förarbetesövningarna är skrivna till dig som pedagog. Huvudlektionerna och efterarbetesövningarna är skrivna till eleverna. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din elevgrupp. Materialets förankring i samhället Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta mot en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? 1987 definierade FN begreppet hållbar utveckling såhär: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tre platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom i fortsättningen att innehålla tre dimensioner en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det enda som vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du eller ditt land har. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark- idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, skulle vi behöva tre jordklot. Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit 4
räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt med vattnet i cirka 40 badkar per dag. Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kilo ris, 15 400 liter för att producera 1 kilo biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. ra och pröva sina idéer, blir bättre rustade för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. TIPS Hur skall då samhället sprida den kunskapen? Årtiondet 2005-2015 har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är en del av Upptechs strå till stacken. Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå då in på http://www.wwf.se/utbildning/ 1285630-multiemediaverktyg Öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. Här kan du läsa mer om vattenfotavtryck: http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/ vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar, bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen. Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sorte5
Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? I kursplanen för biologi går att läsa att med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare att undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Kursplanen i teknik påpekar även att genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Alla förmågorna i Göran Svanelids the big five (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga) tränas i detta material. Exempelvis tränas analysförmågan genom att eleverna får beskriva orsaker och konsekvenser till varför vårt vatten mår som det gör och växla mellan olika perspektiv i den sista efterarbetesövningen Rollspel. Den kommunikativa förmågan tränas då eleverna får framföra och bemöta argument, motivera och föra diskussioner, vilket ingår i många av övningarna. Den metakognitiva förmågan handlar bland annat om att kunna lösa problem med anpassning till en viss situation, vilket eleverna gör i de båda huvudlektionerna. Förmågan att hantera information då eleverna skall söka, samla och strukturera information berörs i alla de övningar som ingår i detta material. Den sista förmågan, begreppslig förmåga, där fokus ligger på att eleverna skall förstå innebörden av begrepp och relaterar dem till varandra, tränas också den i alla övningarna. Övningarna i denna lärarhandledning syftar till att gå igenom följande centrala innehåll: i biologi: - Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. - Lokala ekossystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar i teknik: - Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. - Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. - Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. i kemi - Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. - Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Övningarna är uppbyggda med en röd tråd från den första till den sista övningen. Vid varje övning står det centrala innehåll som är relevant för just den övningen. Skolverket har bra material till stöd för bedömning. Du hittar det på: http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning. På skolverket.se finns även materialet Concept Cartoons. Det är seriestrippar med naturvetenskapligt innehåll att använda som diagnosmaterial före eller efter arbetsområdet. Din rektor har lösenordet. Använd denna webadress: http://www.skolverket.se/bedomning/ nationella-prov-bedomningsstod/ bedomning-i-grundskolan/arskurs-1-3/ bedomningsstod-i-arskurs-1-3/no/concept-cartoons 6
Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel, en av Sveriges största spindlar. Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, brax och sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter, men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. medföra okopplad hund Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktighet. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> 7
Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kallats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta. 2009 gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel, vilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes ca 1940. Idag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. På grund av det orenade utsläppen har föroreningar samlats på botten av sjön som slam. Så länge detta slam ligger still är det ingen större fara, men om det skulle röras upp kommer även föroreningarna i rörelse och påverkar djur- och växtlivet negativt. När bron över Munksjön byggdes var man tvungen att arbeta försiktigt med de delar som skulle ner i botten, till exempel pelarna. Man avgränsade området runt pelaren med stora påsar som skulle se till att föroreningarna inte kom utanför påsen. Påsen gick hela vägen från ytan ner till botten. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. 8
Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt 1950- och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Under 2011 regnade det faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön. 9 För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen fanns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Tips: Titta på filmen Vättern på Mediacenter (27 min). Hur bildades Vättern? För ungefär 40 50 miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt att marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsisar kommit och gått och efter den sista istiden för cirka 10 000 år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, skedde en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av sjön, vid Motala, är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan den i söder, vid oss här i Jönköping, endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med ca 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land och även flytta in järnvägen.
Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september 2012. Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/ informationsmaterial/ovb-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf 10
Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare...240 000 människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns 11 899 kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden påminner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand, men det blev aldrig byggt 11
Vattenfakta lärartext Luften runt oss består av kväve, syre och andra gaser bland annat koldioxid. 78 % är kväve (N) och 21 % är syre (O). Alla växter, alla djur och allt annat som lever på vår planet behöver ha kväve för att kunna växa. Kvävet ingår till exempel som en byggsten i vårt DNA. Vad är kväve? Kväve är faktiskt ett av de vanligaste grundämnena på vår planet! Ändå är det en bristvara hos allt levande! Hur hänger det ihop? I luften finns kvävgas (N2). Kvävgas kan inte tas upp och användas av djuren eller växterna. För att kvävet skall kunna användas behöver kväveatomerna brytas loss ur kvävgasmolekylerna och bilda olika kväveföreningar/kvävejoner som till exempel nitrat (NO3-), ammoniak (NH3), aminosyror och proteiner. Det är dessa kväveföreningar som allt levande kan tillgodogöra sig. Omvandlingen mellan kvävgas och olika kväveföreningar kallas för kvävefixering. Det krävs väldigt mycket energi till det. Kvävets tre naturliga kretslopp Kvävefixering kan ske dels naturligt i ekosystemen, och dels via industrier. Kvävefixering som sker naturligt i ekosystemen är bra och utförs av de små bakterierna som lever på rötterna hos t ex klöver, ärtor och bönor eller i haven som cyanobakterier. De omvandlar kvävgasen i luften till kväve som är lätt för andra växter att få tag på. I naturen kan kvävefixering ske på två sätt antingen genom blixtar eller genom det som kallas för biologisk kvävefixering. Vid en blixturladdning slås kväveatomer och syreatomer ihop och bildar kväveoxider (NOX). Kväveoxider är ett sådant ämne som lätt kan slås ihop med andra kväveföreningar och då tas upp och användas av växter och djur. Man säger att kvävet har blivit reaktivt - alltså att det vill reagera med andra. Biologisk kvävefixering innebär att små organismer äter reaktivt kväve och sedan skickar det vidare till andra växter som får nytta av det i sin tillväxt. På det här sättet binds 90 procent av allt reaktivt kväve. Det kan också ske genom nedbrytning av djur. 3. Blixten ger en urladdning av energi. Vid höga temperaturer (som det är vid en blixt) reagerar kvävgasen (N2) i luften med syre och bildar kväveoxider (NOx). Kväveoxiderna regnar ner med regnet och omvandlas till nitrat (NO3-) av kvävefixerare. 3. NO x 1. N 2 NH 2. + - 3 NH 4 NO 3 1. Djur dör, nedbytare i marken äter upp djuret och bildar ammoniak (NH3). Ammoniaken omvandlas till ammoniumjoner. Nitrifikationsbakterier omvandlar dem till nitratjoner (NO3-). Nitratjonerna sugs upp av växterna och blir sedan uppätna av något djur. När djuret dör sluts kretsloppet. Allt kväve i djuret kommer från de växter djuret ätit. 2. Nitratjonerna (som nitrifikationsbakterierna gjort) omvandlas till kvävgas av denitrifikationsbakterier. Kvävgasen åker ut i luften som vi andas. Gasen kan bindas av kvävefixerande bakterier som bildar ammoniumjoner direkt.! Som du ser innehåller ammoniak och nitratjoner kväve, även om namnen inte uttryckligen säger det. Dessa föreningar påverkar vår jord negativt om det blir för mycket av dem! En kväveatom kan lätt röra sig mellan olika kväveföreningar och kan därför göra skada i naturen och för oss människor flera gånger innan den blir kvävgas igen. 12
Effekter av kväveoxider från luften: Övergödning i sjöar och vattendrag, försurning i skog och mark. NO x NH 4 + NO 3 - Effekter av nitrat och ammoniak i yt- och grundvatten: Övergödning i sjöar och vattendrag. Samhällets kvävefixering När kvävefixeringen sker via industrier och i samhället kan det påverka vårt klimat och vår miljö negativt. Tekniken med industriell kvävefixering uppfanns för ca 100 år sedan och har sedan andra världskriget blivit en stor industri som genererar mycket pengar. Samhällets kvävefixering består av: Produktion och användning av konstgödsel till jordbruk Utsläpp från avloppsreningsverk Förbränning: Energiproduktion, trafik och användning av arbetsmaskiner Bilden ovan beskriver kvävets olika källor (jordbruk, avloppsreningsverk och förbränning via trafik, energiproduktion och arbetsmaskiner). De miljömål som berörs av detta är Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. Jordbruk Cirka 75 % av allt industrikväve som produceras används i konstgödsel och resten (25 %) används av den kemiska industrin. Konstgödseln köps av bonden, som sedan sprider det på sina åkrar för att få grödorna att växa så fort och mycket som möjligt. Förr användes vanligt gödsel från korna eller hästarna på gården, så kallat naturgödsel. På grund av allt konstgödsel är den mängd kväve människan tillför naturen större än den mängd kväve naturen själv producerar. Ökad användning av konstgödsel gör att matproduktionen har ökat vilket gör att befolkningen på jorden har kunnat öka och fått bättre levnadsstandard. Färre människor svälter och fler människor kan öka sin konsumtion av kött. Men detta har fått stora negativa konsekvenser som följd. Jordbrukets utsläpp av kväve från gödsel ger kväveläckage till vattnet och det rinner via bäckar och vattendrag till sjöar 13 och hav. Där bidrar kvävet till övergödning i vattnet. För att lösa de här problemen måste andelen mänskligt producerat reaktivt kväve (alltså industriproducerat kväve) minska. Forskningen säger att vi behöver minska det med 30 75 %. Till exempel behöver bönderna bli bättre på att använda det naturliga gödslet från kor och hästar. Vissa bönder odlar bara växter och vissa bönder har bara djur, men om de kan samarbeta så att växtbonden får gödslet från djurbonden och djurbonden får växterna (som foder) av växtbonden så uppnås ett kretslopp och vår planet blir glad. Många av de bönder som odlar ekologiskt är duktiga på just detta kretslopp. Forskning har visat att en vanlig gård ger 136 kg kväve per hektar i överskott, medan en ekologisk gård bara ger 84 kg per hektar. På en ekologisk gård med extra höga krav blev mängden kväve endast 34 kg i överkott. Alltså en vanlig gård har ett överskott av kväve på 100 kg per hektar jämfört med en ekologisk med höga krav. Tänk då alla vanliga gårdar tillsammans. I ekologisk matproduktion är det bland annat förbjudet att använda konstgödsel. Där får man bara använda naturgödsel. Även användningen av naturgödsel kan ge kväveläckage om man inte är noga med att balansera mängden man gödslar med. För att producera kött krävs tio gånger mer mark, vatten och energi än om man producerar motsvarande mängd man grönsaker. Djur som betar gräs är mer resursnåla än djur som äter kraftfoder. Kött innehåller proteiner, som är en kväveförening. På sommaren ökar ofta vår köttkonsumtion och det syns inte minst i avloppsreningsverkens kvävehalter som ökar. Vad kan du göra? Minska din köttkonsumtion Meatfree monday. Äta ekologiskt odlade grönsaker. Köpa ekologiska mejeriprodukter som mjölk och smör
Avloppsreningsverk Maten vi äter blir till energi i vår kropp. En del åker igenom och kommer ut i toaletten. Avloppsvattnet från våra toaletter innehåller kväve, fosfor och kalium. 75 % av kvävet kommer från urinen. När avloppsreningsverket skall rena bort kvävet använder de stora mängder energi för att göra det till ofarlig kvävgas. När man gör konstgödsel för att använda i livsmedelsproduktionen används stora mängder energi för att ta kvävgas ur luften och göra om det till nitrat. Alltså görs omvandlingen av kväve två gånger- en gång i avloppsreningsverket och en gång i konstgödselproduktionen. Genom att samla upp urinen från hushåll i en stor tank som töms av en bonde kan bonden använda kisset som gödning på sina åkrar. Då behöver han inte använda konstgödsel och har på så sätt minskat sitt läckage av reaktivt kväve. Bonden behöver dock tänka på hur han sprider urinen då det kan påverka kväveläckaget. På detta sätt kan den energikrävande omvandlingen från kvävgas till konstgödsel Toalett med urinseparator. undvikas. Förbränning All typ av förbränning till exempel från bilar, arbetsmaskiner och energiproduktion släpper ut kväveoxider (NOX). Kväveoxiderna regnar ner och landar antingen på marken där det bidrar till försurning, eller i vattnet där det bidrar till övergödning. Genom att minska den mängd energi vi använder och producera energi med andra metoder än förbränning kan vi minska mängden kväveoxider. Energi från förnyelsebara råvaror (sol, vind och vatten) är exempel på energi som inte produceras med förbränning. Fler och fler människor bygger hus med så god isolering att huset knappt inte använder någon värme alls, ett så kallat passivhus. Det är bara solen, värmen från människorna och lamporna i huset som värmer upp huset. De behöver då inte värma upp huset med värme som har producerats genom förbränning, och på det sättet minskar de sin miljöbelastning. Många väljer också att värma upp sitt vatten med hjälp av solenergi genom solpaneler, samt köpa el som är producerad av vindkraftverk eller vattenkraftverk. Vad kan du göra? Cykla Åka kollektivt Köp bränslesnåla bilar eller elbilar Bygga och bo i passivhus Använda solfångare och solceller Använda el från vind, vatten och sol (miljömärkt el) Kvävets miljöproblem Förr var nedbrytningen av kväve och nybildningen av kväve i balans det bröts ner lika mycket som det bildades och vår planet var glad. Nu, med allt konstgödsel och all förbränning, bildas det mer kväve än vad som bryts ner och överskottet samlas i våra ekosystem. Detta är roten till de miljöproblem som har med kväve att göra. Exempelvis har människan fördubblat mängden kväve, jämfört med vad naturen producerar, globalt och tredubblat det i Europa. Allt detta överskott skapar flera dåliga effekter på vår planet: Klimatet. Hälften av den påverkan på klimatet som de svenska bönderna står för, kommer från utsläpp av kväve. Övergödning. En del av det kväve som läggs ut på åkrarna som konstgödsel tas inte upp av växterna utan rinner ner i bäckar och vidare ut i havet så att det blir mer algblomning och övergödning som följd. Försurning. Kväveoxiderna i luften faller till marken med hjälp av regnet och sänker ph-värdet i marken så att marken blir sur. Biologisk mångfald. Vissa arter som under flera tusen år har anpassat sig till platser med låga halter av kväve, dör ut om halten kväve ökar. På så vis blir det allt färre arter på vår jord. Ingen kan riktigt säga hur många arter jorden kan bli av med innan det påverkar oss människor negativt. Ozonhål. Ozonet, långt upp i stratosfären, bryts ner av lustgas. Lustgas bildas i åkern när det blir för mycket kväve. Alltså: ju mer kväve, desto mer lustgas som bildas och desto större ozonhål. Kvävets miljöeffekter berör några av Sveriges 16 miljömål. De som berörs är Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. 14
Miljöeffekter lokalt Enligt den senaste miljörapporten från Vättervårdsförbundet regnade det ner 3000 ton kväve över Vättern år 2011. En del av kvävet har blåst hit från andra länder och regnar sedan ner här och förorenar. Kvävet kommer också från våra avloppsverk, våra jordbruk och förbränning i bilar, industrier och uppvärmning av hus. Förr var Vättern en grumlig sjö men nu är den klar och fin. Genom att rena avloppsvattnet innan det släpps ut i sjön har vi gjort Vättern renare. Jönköpings-Posten 2013 06 19. Ett annat bra exempel är sjön i Barnarp. Sjön är i dag kraftigt övergödd, men var fram till 1940 en populär bad- och fiskesjö. I Jönköpings-Posten den 19 juni 2013 beskrivs en ny metod som skall prövas under sommaren för att göra sjön friskare. Metoden kan förhoppningsvis sedan användas i Östersjön. Metoden går ut på att ta upp delar av botten med hjälp av en dammsugare. Botten består av gyttja och innehåller mycket kväve och fosfor. Sedan separerar man till viss del vattnet från sedimentet och sprinklar ut sedimentet på de närliggande åkrarna. Vattnet som, när det är på botten av sjön är syrefritt, sprutas tillbaka till sjön. På det sättet blandas vattnet och syret (i luften) och vattnet återkommer till sjön som syrerikt. Tekniken som används är kostadseffektiv, drivs på el och är skonsam mot sjöns djur. Se länken till Teknikmarknad i tipsrutan. Tillsammans bidrar dessa till att den biologiska mångfalden försämras. Östersjön är dessutom ett mycket känsligt hav. Det beror på att det är bräckt vatten. Bräckt vatten är en blandning mellan sötvatten och saltvatten och där lever endast arter som är anpassade till sådana här förhållanden. Några av de arterna kan leva t ex i Västerhavet där de blir stora och fina, men när de lever i Östersjön blir de betydligt mindre. Det bräckta vattnet gör att arterna som lever här redan är stressade, och de blir ännu mer stressade och sjuka när människan förorenar. Vad görs för att skydda Östersjön? För att skydda Östersjön har en kommission bildats, med representanter från de nio Östersjöländerna (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland) och EU. Kommissionen kallas HELCOM och har sitt säte i Helsingfors. Syftet är att skydda havet från föroreningar från land och från fartyg samt från fartyg som dumpar avfall i havet. Att dessa länder samarbetar är viktigt för att Östersjön skall bli ett hav som mår bra igen. Här hos oss i Sverige har vi flera regler och lagar som säger vilka åtgärder som behöver göras, dels för våra vattendrag (som mynnar ut i havet) och för Östersjön. Våra 16 miljömål hjälper oss i det arbetet. Följ denna länk om du vill läsa mer om miljömålen: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/24/56/ dca35b38.pdf Varenda människa på vår planet kan påverka hur vi har det och hur vi kommer att få det. Det du kan göra spelar stor roll, är vi flera spelar det ännu större roll. Kom ihåg: Problem är kreativitetens moder! Miljöeffekter i Östersjön Mycket av det kväve som kommer från gödsel tas inte upp av växterna på åkern utan sköljs ner av regnvattnet till vattendrag och sjöar. Det är lätt att tro att kvävet sedan stannar kvar i den sjön där det först hamnar, men så enkelt är det inte. 80 % av Sveriges landyta ingår i Östersjöns tillrinningsområde (om man även räknar med Bottenviken och Bottenhavet). Cirka 30 % av landytan leder till Bottenviken, 40 % till Bottenhavet, 10 % till Egentliga Östersjön och 20 % till Västerhavet. Det innebär att vattnet som finns i 80 % av hela Sverige till slut kan hamna i Östersjön. Det är därför vi ofta hör om att vi påverkar Östersjöns miljö trots att vi bor inne i landet och inte vid kusten. Detta innebär att allt som vi som bor inne i landet gör med vårt vatten, till slut kommer påverka Östersjön. Kvävet som läcker ut i Östersjön bidrar till övergödning, syrefria bottnar och algblomning. 15
TIPS Mer läsning/filmer Elevvänlig sida från Kristianstad om övergödning och försurning: http://www.buf.kristianstad.se/kick/not/vattenundersokning/overgodn2.htm Vem arbetar med Östersjöns miljö? https://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/konventioner/skydd-av-den-marina-miljon-i-ostersjon.html Havets hemsida om övergödning: http://www.havet.nu/index.asp?d=31 PDF som ger en överblick om övergödningen: http://www.havet.nu/dokument/hu20111overblick.pdf Hela temanumret om övergödning: http://www.havet.nu/dokument/hu20111.pdf Algblomning. Fler bilder på algblomning finns också på länken: http://www.kustbevakningen.se/sv/media/bildarkiv/alger/ Algblomning. En illustration om hur algerna blommar: http://www.multimedia.skolverket.se/scripts/view/faktagrafik.asp?i=21765 Läs mer om Sveriges 16 miljömål, och det lokala arbetet med dem på: http://www.miljomal.se/ Lokalanknutet om kvävenedfall: http://www.miljomal.se/miljomalen/alla-indikatorer/indikatorsida/?iid=100&pl=2&t=lan&l=6 Teknikmarknads hemsida: http://teknikmarknad.se/index.html Vill ni jobba med ett tema om Östersjön? Ett gratis utbildningsmaterial från Baltic Sea Media Project: http://www.balticsea2020.org/alla-projekt/opinion-och-media/23-skolmaterial-pagaende-projekt/113-3skolmaterial Östersjöanimation om kväve och fosfor: http://www.youtube.com/watch?v=venmkbff0js&feature=player_embedded Östersjöanimation om framtiden: http://www.youtube.com/watch?v=tmfpqoi1qtm&feature=player_embedded Interaktiv mind-map om Östersjön: http://www.forskning.se/infact/ostersjonstartsida.4.474a8200125b0bb70f98000351.html Titta på filmen Kretslopp fixad på youtube, framförallt minut: 4:14-9-15. Här beskrivs de tre olika kretsloppen som har med kväve att göra. http://www.youtube.com/watch?v=lk1ngtkbhra 16
Utomhuspedagogik Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik definierar utomhuspedagogik såhär: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär: - att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Det är alltså ett sätt att variera undervisningen och använda de resurser som finns i vår närmiljö för att eleverna skall få en bättre måluppfyllelse. Pedagogiken är ett bra kompelement till den ordinarie undervisningen. Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar, regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna ute, det brukar nämligen inte vara samma som inne. TIPS Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Argument för utomhuspedagogik på högstadiet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/ utomhusundervisning-effektivt-aven-i-hogstadiet-1.196822 Avhandling om att utomhuspedagogik ger bättre resultat. http://www.liu.se/forskning/reportage/utomhuspedagogik?l=sv Ett radioreportage om detsamma: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/108883?programid=412 Nynäshamns naturskola har utomhuslektion om kvävets kretslopp: http://www.youtube.com/watch?v=4jktwyl15lk Ett EU-projekt om utomhuspedagogik har precis avslutats: http://viauc.com/projects/inandout/pages/inandout.aspx 17
Lektioner I klassrummet 1. Hållbar utveckling Vi börjar med att ge eleverna ett övergripande perspektiv på hållbar utveckling och klimatet genom kunskapsinhämtning via filmer och redovisning. Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi: - Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Material: Activeboard Programmet X-mind - Ladda ner: http://www.xmind.net/download/win/ - Instruktionsfilm: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/a/3/instruktionsfilm/ Elevdatorer med internet Gör så här: 1. Diskutera vad hållbar utveckling är och vad det betyder. Skriv upp allas tankar på activeboarden i en mindmap (Xmind). Använd till exempel följande diskussionsfrågor: Vad betyder hållbar utveckling? Vad innebär hållbarhet för dig i din vardag? Varför behöver alla arbeta mot en hållbar utveckling? Går det att få en gladare planet? Hur? Varför ska vi bry oss? 2. Låt eleverna ta reda på fakta kring hållbar utveckling och Sveriges miljömål. Läs t ex avsnittet Fakta om kväve. Här är några exempel på filmer: Hållbarhet på 2 minuter : http://www.youtube.com/watch?v=uwxrjbtkeek Hållbar utveckling Förenklat och förminskat : http://www.youtube.com/watch?v=wyhmnyrh4_q Naturvårdsverkets film om klimatförändringen: http://www.youtube.com/watch?v=9booht324wg Klimatet lösningar för framtiden: mat, vatten och befolkning på sli.se: http://beta.sli.se/apps/sli/ prodinfo.php?db=31&article=u102536-03 Framtidens klimat hur vill vi ha det? på sli.se: http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=31&article=6898 3. Eleverna väljer själva redovisningsform, t ex tidningssida, bildspel, film osv. För inspiration se: https://docs.google.com/document/d/11x0pkmq8u1mxc92ojaey-chwcj9sokb_em3cbjtgp4c/edit?pli=1 18
Lektioner I klassrummet 2. Grundvattenburk En kort repetition av vad grundvatten är. Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi: Människans på verkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Material: Genomskinlig plastbalja (t ex akvarium) Stenar, grus, jord, sand och grästuva Plaströr, delat på längden Vatten Gör så här: 1. Lägg ner sten, grus, jord, sand och gräset i plastbaljan så att det bildar ett landskap med kullar och dalar. Sätt plaströret på kanten av baljan, som en brunn. 2. Häll långsamt på vatten. Vattnet kommer nu sippra in i alla små håligheter och bilda grundvatten. I dalarna bildas det sjöar och i plaströret syns vattenhöjden. 3. Om du låter det stå ett tag i på ett ljust ställe, med plastfolie som tak, så kommer det bildas ett litet vattenkretslopp. 4. Samtala om grundvattnet och hur det ibland når ytan, ibland ligger djupt under oss och ibland tas upp ur en brunn till ett hus. 19
Lektioner I klassrummet 3. Östersjön ett hotat hav? Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Material: Grundvattenburken (från övningen Grundvattenburk ) Karamellfärg (gärna röd så att den syns ordentligt) Activeboard/Smartboard. Blöt svamp Gör så här: 1. Läs avsnittet Fakta om kväve för att tydliggöra kopplingen mellan er lokala sjö och Östersjön. Titta på några av dessa filmer: En kort, talande inblick i vad som händer i Östersjön (30 sek.) från WWF: http://www.youtube.com/watch?v=mnr0aijcnvk Övergödning och vilka åtgärder som kan sättas in (2 min 34 sek) från WWF: http://www.youtube.com/watch?v=cnqiinekqby Övergödningens effekt döda bottnar (1 min 16 sek) från WWF: http://www.youtube.com/watch?v=qdz-uk_4guu 2. Ta fram grundvattenburken och återknyt till det ni pratade om förra gången ni hade den framme. 3. Hur påverkar regnet Östersjön? Visa genom att hålla svampen över burken och krama ur vattnet, först med rent vatten (rent regn) och sen med karamellfärgat vatten (förorenat regn). Fånga upp elevernas reflektioner. 4. Hur påverkar vatten från vattendrag och bäckar Östersjön? Visa genom att droppa ner karamellfärg i en av sjöarna och se hur det sprider sig. Fånga upp elevernas reflektioner. 5. Gå vidare med att låta eleverna upptäcka sitt eget och sin familjs miljöpåverkan. De kan till exempel titta på: Hur det ser ut i närområdet: Vilka vattendrag finns? Finns det jordbruk (konventionellt eller ekologiskt)? Avloppsreningsverk? Vattenverk? Titta på inlopp/utlopp hur sprider sig kvävet vidare? Vilka åtgärder görs i sjön? Var kommer energin till deras hus ifrån? Vind/Sol/Vatten/Kärnkraft? Hur mycket energi går åt till uppvärmning och elektriska apparater? Vilka tvättmedel/sköljmedel/diskmedel används (miljömärkta)? Hur ser bilanvändningen ut i familjen? Vilken bil används? Bränslesnål/alternativa bränslen? Gå ut i affären/hem i köket och inventera ekologisk mat. 20
Lektioner I naturen Huvudlektion Vi går ut ur klassrummet, till ett annat klassrum. Där golvet är som jord, taket som himmel, fönstren som moln, dörren som sol. Naturligtvis, utebildning! Tillfälle 1: Gå ut till er närmsta granskog. Gör övningen I en granskog nära dig. Upptäck hur granarna ser ut och koppla det till hur stressade granarna är på grund av försurning. Tillfälle 2: Gå ut till er närmsta sjö eller ert närmsta vattendrag. Gör övningen I ett vattendrag nära dig. Upptäck hur vattenkvaliteten är genom att håva efter smådjur. Upptäck var vattnet flödar in och ut, var avlopp mynnar ut. Tar ni dricksvatten härifrån? Var mynnar dagvattenledningarna ut? Finns det fabriker runt vattnet som släpper ut kemikalier, metaller etc? Kolla ph-värdet och nitrathalten på olika ställen. Gå till gärna till skogsdungen som ligger nära vattnet, för att kunna koppla ihop vattenkvalitet och markkvalitet. 21
Lektioner I naturen I en skog nära dig Aktuellt centralt innehåll i kursplanen för Biologi och Kemi: Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Material: Kopieringsunderlag 1 (kopiera dubbelsidigt) Lupp Gör så här: 1. Gå ut till din närmsta granskog. Dela upp er i smågrupper (3-4 st). Ni skall ha ett protokoll på hur man ser försurningseffekter på granar. Undersök en yta om 10x10 meter. 2. Uppdraget är att undersöka granarna. Leta efter följande tecken och skriv ner dem i protokollet: a. Förluster av barr - På en frisk gran kan man se 6-8 barrårgångar. Om granen fäller sina äldsta barr för tidigt (inom de 6-8 åren) visar det att granen är stressad. 1 b. Missfärgningar - Titta på barren som ni nyss räknade årgångar på. Är några av dem gula (på ovansidan)? Är barren kortare än de normalt är? Gula och korta barr är tecken på stress. 2 3 c. Alger på barren - Använd en lupp och titta på barren. Ser du ett grågrönt mjöl? Titta framförallt på de barr som är ca 3-4 år gamla. Alger visar att granen är stressad. - Titta även på det täckande vaxet på barren. Det håller i ca 6-8 år, men om granen utsätts för luftföroreningar försvinner vaxet fortare. 4 ÅR 4 3 2 1 d. Nödskott - Detta är ett tydligt tecken på stress. Ett nödskott syns på ovansidan av grenen, skottet reser sig uppåt istället för att fortsätta längs med grenen som vanligt. e. Slöjgrenar - Titta på grenarna på sidan av trädet. Ser de trötta ut? Hänger de extra mycket neråt? Om de gör det kallas granen för en slöjgran och påvisar att trädet är stressat. f. Skador på barken - Titta på barken. Finns det sprickor? Finns det andra skador på barken? Skador på barken ökar sannolikheten att trädet blir utsatt för angrepp av olika insekter. 22