Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna

DATUM RAPPORTNUMMER 1 september 2006 PTS-ER-2006:35 ISSN 1650-9862 DIARIENR 05-12576 Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna upphört Redovisning av ett regeringsuppdrag

Förord Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) uppdrag 1 att utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna TV-sändningarna upphör och för vilka användningsområden det kan utnyttjas. I uppdraget ingår att belysa olika konsekvenser av alternativa användningar, bl.a. hur befintliga och nya frekvensanvändare påverkas, möjligheterna att utnyttja gjorda investeringar i infrastruktur samt förutsättningarna för att utveckla tjänster och produkter för en internationell marknad. Regeringsuppdraget omfattade även en del som gäller frekvensplaneringen för ljudradiosändningar på långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden. Denna del av uppdraget har redovisats separat. 2 Denna rapport utgör PTS redovisning av uppdraget och överlämnas härmed till regeringen. Stockholm den 1 september 2006 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Uppdrag att utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna TV-sändningarna upphör och vad detta frekvensutrymme kan användas till, m.m. (N2005/8208/ITFoU) 2 PTS, Utredning av frekvensplanering för ljudradiosändningar i långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden, PTS-ER-2006:32 Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning...7 Summary...11 Förkortningar...15 1 Inledning...17 1.1 Uppdragets genomförande...17 1.2 Utredning av frigörande av frekvensutrymme...17 2 Bakgrund TV-sändningar och frekvensanvändning...19 2.1 Allmänt om frekvensanvändning...19 2.2 TV-sändningar i Sverige...19 2.3 Dagens TV-utsändningar...20 2.4 Teknikkonvergens...23 3 Övergången till digitala sändningar och användningen av frekvenser för marksänd TV...25 3.1 Nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna...25 3.2 Frekvenser som används för marksänd rundradio...26 3.3 Frekvensutrymme som används för analog marksänd TV...26 3.3.1 Band I (47 68 MHz)...27 3.3.2 Band III (174 230 MHz)...27 3.3.3 Band IV och V (470 862 MHz)...28 3.4 Lagstiftning om användning av radiosändare m.m....28 3.5 Värdering av frekvensutrymme...29 4 Internationellt samarbete i frågor om övergång till marksänd digital- TV...33 4.1 Arbetet inom ITU...33 4.1.1 Världsradiokonferenserna (WRC)...33 4.1.2 ITU:s planering av rundradiofrekvenser...34 4.2 Samarbetet inom CEPT...34 4.2.1 CEPT:s planering av rundradiofrekvenser...35 4.3 Samarbetet inom EU...35 4.3.1 EU:s kompetens i frågor om tilldelning av radiofrekvenser och TV-sändningar...35 4.3.2 Arbetet inom EU:s grupp för radiospektrumpolitik (RSPG)... 38 4.3.3 Kommissionens arbete...40 4.3.4 Rådets slutsatser...43 4.3.5 Slutsatser EU...43 4.4 EBU...44 4.5 Övergången till marksänd digital-tv i Europa...44 4.6 Länder utanför Europa...45 5 Frigjort frekvensutrymme Tekniska förutsättningar...46 5.1 Inledning...46 5.2 Något om radioanvändning i de aktuella frekvensområdena...46 5.3 Teknisk studie om frigjort frekvensutrymme...48 5.3.1 Beskrivning av radiosystem i den tekniska studien...48 5.3.2 Antaganden som har använts i studien...51 5.3.3 Metodik som har använts i studien...52 5.3.4 Beskrivning av studiens resultat...55 5.3.5 Slutsatser av den tekniska studien...62 5.4 Genève-avtalet 2006 (GE06) och tekniska förutsättningar...63 5.5 Sammanfattning...64 6 Studie av värde för tänkbara användningsområden...66 6.1 Metodik...66 6.1.1 Scenarier...66 Post- och telestyrelsen 5 (99)

6.1.2 Tjänstebeskrivning, omsättningspotential och investeringar...67 6.1.3 Marknadseffekter...67 6.1.4 Samhällseffekter...68 6.1.5 Tillgängligt frekvensutrymme...68 6.2 Ekonomisk värdering...69 6.2.1 Fler SDTV-program i marksänd digital-tv mer SDTV...69 6.2.2 HDTV i marksänd digital-tv...71 6.2.3 Mobil-TV...72 6.2.4 FWA trådlöst bredband för fast mottagning...75 6.2.5 Mobilt bredband/mobiltelefoni...79 6.2.6 Översikt omsättningspotential och investeringskostnader för samliga tillämpningsområden...80 6.2.7 Översikt av marknadseffekter för samtliga tillämpningsområden...81 6.3 Samhällsvärde i frigjort frekvensutrymme...81 6.4 Slutsatser i studien...82 7 Slutsatser...83 7.1 Frekvensutrymme som kan användas när de analoga TV- sändningarna upphör...83 7.2 Möjliga tjänster i frekvensutrymmet efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna...85 7.2.1 Fler SDTV-program i marksänd digital-tv mer SDTV...85 7.2.2 HDTV i marksänd digital-tv...86 7.2.3 Mobil-TV...86 7.2.4 FWA trådlöst bredband för fast mottagning...87 7.2.5 Mobilt bredband/mobiltelefoni...87 7.2.6 Övrig användning...88 7.3 Sammanfattande slutsatser...88 7.3.1 Frekvensutrymme har ett värde...88 7.3.2 Betydelsen av internationellt samarbete...89 7.3.3 Den framtida teknikutvecklingen...90 8 Källor...91 8.1 Konsultrapporter som utarbetats inom uppdragets ram...91 8.2 Svenskt offentligt tryck...91 8.3 Material från EU...92 8.4 Litteratur...93 BILAGOR...95 6 (99) Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Riksdagen har beslutat att den marksända televisionen helt ska övergå till digital teknik. De analoga markbundna TV-sändningarna släcks ned i etapper och ska ha upphört helt den 1 februari 2008. Då digital teknik är väsentligt mer frekvenseffektiv än analog teknik kan frekvensutrymme frigöras vid nedsläckningen av de analoga sändningarna. De frekvensband som är behandlas i rapporten är: Frekvensområde (MHz) Benämning Mängd frekvensutrymme (MHz) 47 68 Band I 21 174 230 Band III 57 470 862 Band IV/V 392 Band I (47 68 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TVsändningarna inte att användas för TV eller annan rundradio. Band III (174 230 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TVsändningarna inte att användas för TV-utsändningar. Band IV och V (470 862 MHz) används för fem driftsatta DVB-T-nät för marksänd digital-tv. PTS slutsatser Minst 189 MHz kan frigöras genom nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Det finns en stor dold resurs i återanvändbart frekvensutrymme - både utnyttjandemässigt och ekonomiskt. Det finns ett flertal realistiska alternativ till användning av band I, III, IV och V efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Frekvensutrymme har ett stort ekonomiskt och samhälleligt värde. Internationell samordning har ett mycket stort värde. Framtida teknikutveckling bör inte förhindras genom beslut idag. Det måste övervägas om frekvensutrymme som tidigare nyttjats för utsändning av rundradio och TV kan användas på andra sätt som medför ett ökat värde för samhället och konsumenterna. Radiofrekvenser är en begränsad resurs som bör användas på ett så effektivt sätt som möjligt och så att den samhälleliga nyttan av användningen blir så stor som möjligt. PTS anser att teknik- och tjänsteneutrala tillstånd, vilka ger Post- och telestyrelsen 7 (99)

tillståndshavarna möjlighet att anpassa sig till den pågående teknikutvecklingen och marknadens efterfrågan, bör vara en vägledande princip vid tilldelning av tillstånd för användning av radiofrekvenser. I band I (47 68 MHz) kan frigöras 21 MHz för nya system efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. PTS bedömer att det kommersiella intresset för att använda band I är litet. Däremot har Försvarsmakten uttryckt intresse för bandet. Intresse finns även från radioamatörer. I band III (174 230 MHz) finns det efter Internationella Teleunionens regionala radiokommunikationskonferens i Genève 2006 (RRC-06) internationellt koordinerat utrymme för ett rikstäckande och tre regionala T-DAB-nät samt ett rikstäckande DVB-T-nät. Regeringen har beslutat att inte vidare bygga ut den digitala ljudradion i Sverige. Band III, d.v.s. 56 MHz, skulle därför i dess helhet kunna användas för nya system. Försvarsmakten har till PTS uttryckt intresse för att använda frekvensbandet 230 240 MHz, som inte ingår i band III men som kan påverkas av eventuella framtida beslut om utbyggnad av digital ljudradio (T-DAB). I band IV och V (470 862 MHz) finns det efter RRC-06 internationellt koordinerat utrymme för sju rikstäckande DVB-T-nät. För närvarande finns det fem DVB-T-nät för marksänd digital-tv i band IV och V. Kvar finns då frekvensutrymme motsvarande två rikstäckande internationellt koordinerade DVB-T-nät, d.v.s. 112 MHz. Frekvenskanaler som är planerade för marksänd digital-tv men där någon sändare inte finns i ett visst geografiskt område utsätts för viss störning från angränsande kanaler. Dessa frekvenskanaler skulle dock kunna återanvändas för andra tillämpningar, under förutsättning att tekniska kriterier för samexistens kan fastställas (s.k. återanvändbart frekvensutrymme). PTS uppskattar att det återanvändbara frekvensutrymmet kan uppgå till så mycket som 200 MHz. Frekvensutrymmet i band III, IV och V kan efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna användas för flera olika slags tjänster. 1. Fler SDTV-program (TV i standardupplösning) i marksänd digital-tv 2. HDTV (TV i högupplösning) i marksänd digital-tv 3. Mobil-TV 4. FWA trådlöst bredband för fast mottagning 5. Mobilt bredband/mobiltelefoni. Utöver de ovan angivna tjänsterna kan även andra tillämpningsområden tänkas i band I, III, IV och V. Det kan röra sig om digital ljudradio, lågeffektutrustning som kan användas utan tillståndsplikt samt militära system. 8 (99) Post- och telestyrelsen

Av utfallet från RRC-06 följer att det i Sverige kan byggas ut högst två nya rikstäckande DVB-T-nät i band IV och V utöver redan befintliga fem DVB-T-nät. Två DVB-T-nät möjliggör upp till 14 SDTV-program i MPEG-2 komprimeringsformat. HDTV är en utveckling av SDTV som förbättrar användarupplevelsen genom ökad kvalitet (högre upplösning) på TV-bilden. Enligt PTS uppfattning förutsätter HDTV i marksänd digital-tv att MPEG-4-komprimering används. Mobil-TV innebär TV-mottagning i en bärbar terminal, i de flesta fall någon form av mobiltelefon. Mobil-TV-tjänster kan realiseras med flera olika tekniska lösningar varav några, exempelvis DVB-H och den besläktade tekniken MediaFLO, huvudsakligen är avsedda att användas i band III, IV och V medan andra, däribland MBMS, huvudsakligen är avsedda att användas i de frekvensband som används för mobiltelefoni. En utbyggnad av rikstäckande DVB-H-nät (eller liknande system) i band III, IV och V förutsätter att internationellt koordinerat frekvensutrymme tas i anspråk. Det innebär att DVB-H-näten konkurrerar med en eventuell framtida utbyggnad av DVB-T (SDTV eller HDTV) om frekvensutrymme. PTS utredning visar dock att MBMS-liknande system i band III, IV och V skulle kunna ha goda förutsättningar att samexistera med DVB-Tnät och därför vara ett frekvenseffektivt alternativ. Teoretiska FWA-system (trådlöst bredband för fast mottagning) skulle enligt PTS analys kunna ha goda möjligheter att samexistera med befintliga och framtida DVB-T-nät i återanvändbara frekvenser. Band III, IV och V har vågutbredningsegenskaper som gör att utbyggnad av FWA i dessa band skulle kunna bli kostnadsmässigt attraktiv. En grundläggande begränsning när det gäller att använda band III, IV och V för mobilt bredband/mobiltelefoni är att upplänken (förbindelsen från terminalen till basstationen) inte ryms inom den frekvensplanering som antagits vid RRC-06. PTS bedömer dessutom att de kommersiella möjligheterna för en tillkommande aktör som erbjuder mobilt bredband kan vara begränsade i Sverige. PTS uppfattning är att beslut om användning av frekvensutrymme bör föregås av noggranna utredningar om hur frekvensutrymmet kan fördelas på ett sätt som tillför samhället det största värdet. Flera kommersiella aktörer kan ha intresse av att betala stora belopp i auktioner för att få tillgång till frekvensutrymme. Ett annat sätt att värdera frekvensutrymme är att beräkna den samhällsnytta som radioanvändningen i frekvensutrymmet skapar. PTS uppfattning är att det går att uppnå stora vinster för samhället med en mer effektiv och flexibel resursanvändning av frekvensutrymme. Dessa vinster kan enligt PTS bedömning i huvudsak väntas tillfalla konsumenter och andra användare genom sänkta priser för och ett ökat utbud av elektroniska kommunikationstjänster. EU-kommissionen har inriktat sig på möjligheterna att frigöra frekvensutrymme på ett samordnat sätt inom EU. På det sättet anser kommissionen att det största ekonomiska värdet av övergången kan realiseras, eftersom det europeiska näringslivet då får möjlighet att utveckla varor och tjänster för en gemensam marknad och inte för skilda nationella marknader. Post- och telestyrelsen 9 (99)

PTS anser att det vore av stort värde om de europeiska länderna samordnat kan komma överens om hur hela eller delar av det frekvensutrymme som frigörs i och med nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna ska användas. Därför bör Sverige, enligt PTS mening, inte fatta i praktiken oåterkalleliga beslut om användning av frekvensutrymme i band III, IV och V innan de europeiska länderna fattat ett gemensamt beslut i frågan. Ett beslut att ta i anspråk tillgängligt frekvensutrymme i band IV och V för ytterligare två rikstäckande DVB-T-nät medför att frekvensutrymmet för överskådlig tid framåt låses upp på ett sätt som inte medger användning av eventuell framtida utvecklad teknik. Ett sådant beslut skulle bl.a. kunna kraftigt försvåra kommande övergång från MPEG-2-komprimering till MPEG-4 komprimering i näten för marksänd digital-tv. PTS anser att det måste övervägas om andra användningar, t.ex. de som redovisas i denna rapport, kan tillföra samhället och konsumenterna ett större värde än vad användning för ytterligare TV-tjänster skulle göra. Öppna förfaranden för tilldelning av tillstånd för användning av frekvensutrymme med villkor som är teknik- och tjänsteneutrala skulle, enligt PTS uppfattning, ge bäst förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av frekvensutrymmet och även kunna medföra positiva effekter i form av möjlighet till teknikutveckling och/eller ekonomisk utveckling för landet. 10 (99) Post- och telestyrelsen

Summary The Riksdag (Swedish Parliament) has decided that terrestrial television should switch over completely to digital technology. The analogue terrestrial television broadcasting is being switched off in stages and will have ceased completely on 1 February 2008. As digital technology is significantly more frequency efficient than analogue technology, frequency space can be released upon the switch-off of the analogue broadcasting. The frequency bands dealt in this report are: Frequency area (MHz) Designation Size of frequency space (MHz) 47 68 Band I 21 174 230 Band III 57 470 862 Band IV/V 392 Band I (47 68 MHz) will not be used for television or other broadcasting following the switch-off of analogue television broadcasting. Band III (174 230 MHz) will not be used for television broadcasting following the switch-off of analogue television broadcasting. Bands IV and V (470 862 MHz) are used for the five operational DVB-T networks for terrestrial digital television. PTS s conclusions At least 189 MHz can be released through the switch-off of analogue television broadcasting. There is a large hidden resource in reusable frequency space both as regards usage and financially. There are several realistic alternatives to the use of bands I, III, IV and V following the switch-off of the analogue television broadcasting. Frequency space has substantial financial and social value. International coordination has very great value. Future technological development should not be impeded through a decision today. Deliberations must be conducted concerning whether the frequency space that has been previously used for broadcasting radio and television can be used in other ways that provide increased value for society and the consumer. Radio frequencies are a limited resource and should be used in the most efficient manner possible so that the benefit to society from their use is the greatest Post- och telestyrelsen 11 (99)

possible. PTS considers that technology- and service-neutral licences, which provide licence holders with the opportunity to adapt to the ongoing development of technology and demand in the market, should be a guiding principle when allocating the licences for the use of radio frequencies. Within the band I (47 68 MHz), 21 MHz can be released for new systems after switch-off of the analogue television broadcasting. PTS considers that there is little commercial interest in the use of band I. However, the Armed Forces have expressed an interest in this band. There is also interest from amateur radio users. Following the International Telecommunication Union s Regional Radio Communication Conference (RRC-06) in Geneva in 2006, there is internationally coordinated space within band III (174 230 MHz) for a nationwide and three regional T-DAB networks and a nationwide DVB-T network. The Government has decided not to further extend digital sound radio in Sweden. Band III, i.e. 56 MHz, would therefore be entirely available for new systems. The Armed Forces have expressed to PTS their interest in the use of the frequency band 230 240 MHz, which forms part of Band III, but which may be affected by possible future decisions on the development of digital sound radio (T-DAB). Following RRC-06, there is coordinated space in bands IV and V (470 862 MHz) for seven nationwide DVB-T networks. Currently there are five DVB-T networks for terrestrial digital television in bands IV and V. There will then be frequency space corresponding to two nationwide internationally coordinated DVB-T networks, i.e. 112 MHz, remaining. The frequency channels that are planned for terrestrial digital television but where there is no transmitter in a particular geographical area are subject to some interference from neighbouring channels. However, these frequency channels could possibly be reused for other applications, subject to the precondition that the technical criteria for co-existence can be established (reusable frequency space). PTS estimates that the reusable frequency space can amount to as much as 200 MHz. The frequency space in bands III, IV and V can, following the switch-off of analogue television broadcasting, be used for several different kinds of services. 1. More SDTV programmes (television in standard resolution) in terrestrial digital television 2. HDTV (television in higher resolution) in terrestrial digital television 3. Mobile television 4. FWA wireless broadband for fixed reception 5. Mobile broadband/mobile telephony. 12 (99) Post- och telestyrelsen

In addition to the above-mentioned services, other areas of application may be contemplated within bands I, III, IV and V. These may involve digital sound radio, short-range devices that can be used without a licence and military systems. It follows from the outcome of RRC-06 that in Sweden at most two new nationwide DVB-T networks in bands IV and V can be built in addition to the five pre-existing DVB-T networks. Two DVB-T networks allow up to 14 SDTV programmes in MPEG-2 compressed format. HDTV is a development of SDTV that improves the user experience by increased quality (higher resolution) of the television picture. In the opinion of PTS, HDTV in terrestrial digital television requires the use of MPEG-4 compression. Mobile television involves television reception in a portable terminal, in most cases some form of mobile telephone. Mobile television services can be realised with several different technical solutions of which some, for example DVB-H and the related technology MediaFLO, are mainly intended to be used in bands III, IV and V, while others, including MBMS, are mainly intended to be used in the frequency bands that are used for mobile telephony. A precondition for the development of a nationwide DVB-H network (or similar system) in bands III, IV and V is that internationally coordinated frequency space is utilised. This means that DVB-H networks compete with the possible future development of DVB-T (SDTV or HDTV) for frequency space. However, PTS s investigation shows that systems resembling MBMS in bands III, IV and V may have good prospects of co-existing with DVB-T networks and therefore be a frequency efficient alternative. Theoretical FWA systems (wireless broadband for fixed reception) would, according to PTS s analysis, potentially have good possibilities of co-existing with existing and future DVB-T networks in reusable frequencies. Bands III, IV and V have propagation qualities that make the development of FWA in these bands potentially attractive from the cost perspective. A fundamental limitation affecting the use of bands III, IV and V for mobile broadband/mobile telephony is that the uplink (the link from the terminal to the base station) is not covered by the frequency planning adopted at RRC-06. PTS also considers that the commercial opportunities for an additional stakeholder who offers mobile broadband may be limited in Sweden. PTS s opinion is that a decision on the use of frequency space should be preceded by careful investigations about how the frequency space can be allocated in a way that provides society with the greatest value. Several commercial stakeholders may be interested in paying large amounts at auctions to gain access to frequency space. Another way to value frequency space is to calculate the public benefit that radio use in the frequency space creates. PTS s opinion is that it is possible to achieve great benefits for society with more efficient and flexible use of frequency space resources. These gains can, in the view of PTS, mainly be expected to benefit consumers and other users through reduced prices for and an increased range of electronic communications services. Post- och telestyrelsen 13 (99)

The EU Commission focus on the possibilities of releasing frequency space in a coordinated way within the EU. In this way the Commission considers that the greatest economic value from the switchover can be realised, as European business will then have the opportunity of developing goods and services for a common market and not for separate national markets. PTS considers that it would be of great value if the European countries can through coordination reach agreement on how the entire or parts of the frequency space that is released as of the switch-off of analogue television broadcasting shall be used. Therefore, Sweden should, in the opinion of PTS, not make decisions regarding the use of frequency space in the bands III, IV and V which in practice would be irrevocable before the European countries have made a joint decision on the matter. A decision to reserve available frequency space in bands IV and V for two further nationwide DVB-T networks means that the frequency space would for the foreseeable future be tied in a way that would not allow the use of any future technology developed. Such a decision would, among other things, possibly severely impair future switchover from MPEG-2 compression to MPEG-4 compression in the network for terrestrial digital television. PTS is of the view that it must be considered whether other uses, for example those described in this report, can bring to society and the consumer greater value than the use for more television services could. Open procedures for the assignment of licences for the use of frequency space with conditions that are technology- and service neutral would, in the opinion of PTS, provide the best preconditions for the efficient utilisation of the frequency space and also possibly bring with them positive effects in the form of opportunities for technology development and/or economic growth for Sweden. 14 (99) Post- och telestyrelsen

Förkortningar C/N CEPT Carrier to Noise ratio, signal/brus-förhållande Conférence Européenne des Administrations des Postes et Télécommunications, den europeiska sammanslutningen av postoch telekommunikationsmyndigheter DAB-IP teknik som utnyttjar IP för överföring av multimediatjänster i T DAB-nät DVB-H DVB-T EDGE ETSI FWA GE06 GSM HDTV IP IP-TV ITU MBMS MPEG MFN Digital Video Broadcasting Handheld, en standard för marksänd digital-tv för mobil mottagning Digital Video Broadcasting Terrestrial, en standard för marksänd digital-tv för stationär mottagning EDGE: Enhanced Data Rate for GSM Evolution, en teknik som ökar datakapaciteten i GSM European Telecommunications Standards Institute, den europeiska standardiseringsorganisationen för radio och telekommunikation Fixed Wireless Access, trådlöst bredband för fast mottagning Genèveavtalet 2006 om planering av rundradiofrekvenser i bl.a. Europa Global System for Mobile Telephony, en standard för digital mobiltelefoni High Definition Television, standard för att sända TV i hög upplösning Internet Protocol Överföring av TV genom IP-baserad datakommunikation Internationella Teleunionen Mobile Broadcast/Multicast Service, en teknik som erbjuder bl.a. rundradiotjänster i mobiltelefonnät Moving Pictures Experts Group. MPEG-2 och MPEG-4 är komprimeringsformat för digital videoöverföring Multiple Frequency Network, ett nät med flera sändare som använder olika frekvenser Post- och telestyrelsen 15 (99)

OFDM PTS RRC SAS SDTV SFN SMS SR SVT T-DAB T-DMB UMTS UR WCDMA WiMAX WLAN WRC xdsl Orthogonal Frequency Division Multiplexing, en modulationsteknik för radioutsändningar Post- och telestyrelsen Regional Radio Conference, ITU:s regionala radiokonferenser Subscriber Authorization System, system för åtkomstkontroll (kryptering) av digital-tv Standard Definition Television, standard för att sända TV i normalupplösning Single Frequency Network, ett nät med flera sändare som använder samma frekvens Subscriber Management System, system för relation med slutkunder, vilket inbegriper t.ex. kundtjänst och betalningsrutiner Sveriges Radio Sveriges Television Terrestrial Digital Audio Broadcasting, en standard för marksänd digital ljudrundradio Terrestrial Digital Multimedia Broadcasting, en teknik som utnyttjar T-DAB för överföring av multimedia (t.ex. TV-innehåll) Universal Mobile Telecommunication System, en standard för mobiltelefoni som också innefattar bl.a. datakommunikation. Benämns ibland 3G, d.v.s. tredje generationens mobiltelefoni. Utbildningsradion Wideband Code Division Multiple Access, en modulationsteknik för radioutsändningar Worldwide Interoperability for Microwave Access, en samling standarder baserade på OFDM-teknik som kan användas för att erbjuda trådlösa bredbandstjänster Wireless Local Area Network, trådlösa lokala nätverk för datakommunikation World Radio Conference, ITU:s världsradiokonferenser Digital Subscriber Line, t.ex. ADSL eller VDSL, teknik för digital bredbandig kommunikation över kopparbaserade accessnät 16 (99) Post- och telestyrelsen

1 Inledning 1.1 Uppdragets genomförande PTS har genomfört uppdraget i projektform med Jonas Wessel och senare My Bergdahl som projektledare. Övriga deltagare från PTS som har bidragit i projektet har varit Per G Andersson, Maria Aust, Peter Ekstedt, Sally Ibrahim, Joakim Persson och Stefan Uppgård. Som underlag till rapporten har PTS låtit genomföra ett antal konsultstudier. Dessa konsultstudier har under projektets gång lagts ut på PTS hemsida för kommentarer. En sammanfattning av inkomna kommentarer på de genomförda konsultstudierna återfinns i bilaga 1. Uppdraget har genomförts i samråd med Radio- och TV verket, Konkurrensverket och Försvarsmakten. Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket har efter ett inledande möte avböjt vidare deltagande i samrådsgruppen. Inom ramen för uppdragets genomförande anordnade PTS den 9 februari 2006 ett seminarium för att låta intressenter komma till tals och för att belysa den aktuella frågan från olika perspektiv. Presentationer från seminariet finns tillgängliga på PTS hemsida. 3 1.2 Utredning av frigörande av frekvensutrymme En grundläggande fråga är på vilket sätt frekvensutrymme kan sägas frigöras i och med nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Digitala TV-sändningar utnyttjar mindre frekvensutrymme för likvärdigt programinnehåll jämfört med analoga TV-sändningar. För det programinnehåll som tidigare sändes rikstäckande i analog-tv (d.v.s. SVT1, SVT2 samt TV4) räcker det för digitala sändningar med ett rikstäckande DVB-T-nät, vilket skulle innebära att ett mycket stort frekvensutrymme skulle kunna frigöras. Detta frekvensutrymme har dock till stora delar redan tagits i anspråk genom utbyggnaden till befintliga fem DVB-T-nät. Frågan blir alltså vad återstående frekvensutrymme som därmed inte nödvändigtvis behöver betraktas som "frigjort" kan användas till. Frågan vilket frekvensutrymme som frigörs kan heller inte besvaras utan en utredning av olika slags användningsområden för utrymmet. Av radiotekniska skäl kan vissa system ha bättre förutsättningar än andra att samexistera med existerande eller planerade digital-tv-nät i Sverige och i utlandet. Det går således inte att ange ett bestämt utrymme som frigörs utan en diskussion av vilka system som tänks användas. Av stor betydelse är om systemen (näten) byggs upp på sätt som traditionellt använts för rundradionät, nämligen med högeffektsändare i högmaster, vilka täcker en stor yta. Sådana nät har nämligen stor potential att störa annan radiomottagning. 3 http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=2962 Post- och telestyrelsen 17 (99)

Vidare kommer de frekvenser som frigörs i de flesta fall att vara regionalt splittrade, d.v.s. det frigörs olika kanaler i olika geografiska områden och inte ett rikstäckande frekvensband. Slutligen bör det uppmärksammas att vissa slags radioanvändningar är möjliga i kanaler som inte är "frigjorda", d.v.s. kanaler som är planerade för marksänd digital-tv men där någon sändare inte finns i ett visst geografiskt område. Det rör sig här om radioanvändning med låg effekt och som därmed är geografiskt begränsad. Dessa frekvenser benämns i denna rapport återanvändbart frekvensutrymme. Följande utredning beaktar de ovan angivna faktorerna både då det gäller de tekniska resultaten och de alternativa användningsområden som diskuteras. 18 (99) Post- och telestyrelsen

2 Bakgrund TV-sändningar och frekvensanvändning 2.1 Allmänt om frekvensanvändning Olika radiokommunikationstjänster har genom överenskommelse eller föreskrifter tilldelats bestämda frekvensband. De olika delarna av radiospektrum har varierande lämplighet för skilda radiotillämpningar på grund av t.ex. radiovågornas frekvensberoende utbredningsegenskaper, för tillfället tillgänglig teknik, sändarnas nödvändiga bandbredd och industripolitiska hänsyn. Teknikutvecklingen möjliggör att högre frekvensband kan tas i bruk, men radiospektrum betraktas ändå som en begränsad naturresurs. Efterfrågan på användbara frekvensband överstiger i många fall tillgången, och utnyttjandet regleras t.ex. genom internationella överenskommelser. Sådana träffas bl.a. inom Internationella Teleunionen (ITU) och den europeiska sammanslutningen av regleringsmyndigheter för post och telekommunikation (CEPT). Att frekvenser finns tillgängliga betyder inte att de är tekniskt och ekonomiskt användbara. Först när tillförlitlig och prisvärd teknik finns blir det intressant att använda frekvenserna. Ett mått på hur den tekniska utvecklingen gjort allt högre frekvenser användbara är de internationella frekvensplanerna. Frekvensplan Övre frekvensgräns 1912 1 MHz 1927 23 MHz 1938 200 MHz 1947 10,5 GHz 1959 40 GHz 1979 275 GHz Tabell 1: De högsta frekvenser som regleras i de internationella frekvensplanerna 4 Generellt tenderar också nya tjänster baserade på ny teknik att tilldelas allt högre frekvensband, då det ofta är tekniskt, ekonomiskt eller politiskt svårt att utrymma existerande användare ur lägre frekvensband. 2.2 TV-sändningar i Sverige De grundläggande patenten för television söktes under 1920-talet och tekniken blev praktiskt användbar under 1930-talet. TV-sändningar i Sverige startade officiellt 4 september 1956, vilket var relativt sent jämfört med andra europeiska länder. Utbyggnaden av sändarnätet gick mycket snabbt liksom utvecklingen av försäljningen av TV-mottagare, och redan efter tio år kunde 80 % av befolkningen ta emot TV-sändningarna. Nätet byggdes ut med högeffektsändare i ca 300 m 4 Wormbs, Nina, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV. Stiftelsen Etermedierna i Sverige, Stockholm 1997 Post- och telestyrelsen 19 (99)

höga master (s.k. storstationer) och slavsändare (d.v.s. kompletterande sändare med mindre täckningsområde) för att med ett minimalt antal sändare täcka en så stor del av Sveriges befolkning som möjligt. Den andra rikstäckande TV-kanalen TV2 startade sin verksamhet 1969 och regelbundna färg-tv-sändningar inleddes 1970. Frekvensanvändning för markbundna TV-sändningar i Europa reglerades fram till 2006 i den s.k. Stockholmsplanen som antogs 1961 (se vidare avsnitt 4.1.2.1). Från 1956, då de regelbundna TV-sändningarna startades, kontrollerades utsändningarna helt av ett statligt företag (numera Sveriges Television), som tillhandahöll TV i allmänhetens tjänst ( public service-tv ). Från slutet av 1970 talet ledde den tekniska utvecklingen med bl.a. möjlighet för allmänheten att ta emot TV genom satellit (parabolantenn) och kabel stegvis fram till ett system med såväl kommersiell TV som public service-tv. I början av 1980-talet blev det möjligt att ta emot TV-sändningar från Europa via satellit och 1983 startade de första kabel-tv-näten. 1987 började den privatägda kanalen TV3 att sända svenskspråkiga program via satellit från utlandet och bröt därmed Sveriges Televisions monopol på svenskspråkiga sändningar. Nordisk Television AB (numera TV4) började sända via satellit 1990 och fick koncession för de första reklamfinansierade marksändningarna i Sverige 1991. Det nya analoga marknätet för TV4:s sändningar byggdes ut på två år. 1995 inleddes försök med marksänd digital TV. Frekvenskoordinering inleddes för fyra DVB-T-nät 5 och 1997 beslutade riksdagen att digitala sändningar skulle införas i Sverige med början 1999. Under 2003 togs det femte DVB-T-nätet i drift och riksdagen beslutade att de analoga TV-sändningarna ska upphöra 2008. 6 Under 2005 inleddes nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna (se vidare avsnitt 3.1). 2.3 Dagens TV-utsändningar I dagsläget finns det i Sverige fyra olika distributionsnät för TV-innehåll: de markbundna näten, satellit, kabel-tv samt IP-baserad TV 7 via bredbandsnät. Andel hushåll Varav digital Kabel-TV 50% ~10% Marksänd 30% 43% Satellit 20% 100% IP-TV? 100% Tabell 2: Andel av hushåll på olika plattformar samt andel digital mottagning 8 5 DVB-T: Digital Video Broadcasting Terrestrial, en standard för marksänd digital-tv för stationär mottagning 6 Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196 7 IP: Internet Protocol 8 Radio- och TV-verket, Medieutveckling 2006, s. 9 20 (99) Post- och telestyrelsen

I Sverige har drygt fyra miljoner hushåll tillgång till TV-mottagare. TVprogrammen tas emot från sändningarna i marknätet (30 procent), genom kabel- TV-nät (50 procent) eller genom sändningar över satellit (20 procent). 9 Kabel-TV är vanligast i tätorter och framför allt i flerfamiljshus. Marksänd och satellit-tv förekommer främst i glesbygd och för småhus. Utvecklingen av IP TV 10 har tagit fart det senaste året och det finns nu ett antal erbjudanden riktade till konsumenter. Antalet hushåll som använder IP-TV är ännu mycket begränsat, men IP-TV förväntas växa i takt med tillgängligheten till bredbandsnät. I det analoga marknätet har endast fri-tv kanaler (SVT och TV 4) sänts. Det analoga marknätet drivs av Teracom som i huvudsak också äger infrastrukturen (master och sändare). I det digitala marknätet finns det även betal-tv-kanaler och dessa abonnerar slutkunden på via Boxer TV Access. I kabel-tv-näten märks aktörer som Comhem och Tele2 Vision som tillhandahållare av (såväl analoga som digitala) TV-tjänster. Kabel-TV-företagen är genom lagstiftningen om vidaresändningsplikt ( must carry ) ålagda att tillhandahålla ett antal fri-tvkanaler kostnadsfritt till konsumenter (i princip SVT och TV4). Canal Digital och Viasat tillhandahåller digitala betal-tv-sändningar via satellit. Aktörer inom IP TV är bl.a. TeliaSonera och Bredbandsbolaget. Mobil-TV innebär en möjlighet att titta på TV med små bärbara mottagare. Rörliga bilder kan överföras till mobila terminaler på flera olika sätt. Det kan således dels vara fråga om rundradio, d.v.s. utsändning av samma program från en sändare till flera mottagare, dels s.k. unicast, d.v.s. utsändning från en sändare till en eller ett begränsat antal mottagare. I dagsläget utnyttjas framför allt UMTS-terminaler 11 som mottagare av mobil-tv och programmen överförs genom unicast över befintliga mobiltelefoninät. Det finns dock ett flertal tekniker (exempelvis marksänd DVB-H, MBMS, T-DMB och MediaFLO) som möjliggör mobil-tv genom rundradioteknik. Utvecklingen på området går mycket snabbt. 12 TV är fortsatt ett av våra populäraste och mest konsumerade massmedier, även om en viss minskning av den genomsnittliga användningstiden av TV-mediet kan skönjas i mediemätningar över lång tid, se tabell 3 och 4. 9 A.a., s. 9. 10 IP-TV: överföring av TV genom IP-baserad datakommunikation. 11 UMTS: Universal Mobile Telecommunications System, en standard för mobiltelefoni som också innefattar bl.a. datakommunikation. UMTS benämns ofta 3G, d.v.s. tredje generationens mobiltelefoni. 12 Radio- och TV-verket, Medieutveckling 2006, s.9 Post- och telestyrelsen 21 (99)

1980 1985 1990 1995 2000 2005 Television 79 76 79 84 88 86 Radio 69 73 78 80 80 74 CD/grammofonskiva 24 22 18 31 37 35 DVD/Video 1 7 6 16 15 15 Internet - - - - 32 42 Morgontidning 74 75 74 71 74 73 Kvällstidning 40 33 32 27 28 31 Bok 29 31 34 44 39 38 Tabell 3: Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 1980-2005, procent 13 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Television 118 105 106 98 105 96 Radio 115 131 126 114 129 105 CD/grammofonskiva 16 17 14 20 24 20 DVD/Video 1 6 5 10 10 12 Internet - - - - 21 32 Morgontidning 24 23 22 22 23 21 Kvällstidning 12 11 9 7 8 8 Bok 19 21 20 28 23 21 Tabell 4: Användningstid för massmedier i hela befolkningen 9-79 år en genomsnittlig dag 1980-2005, minuter 14 Samtidigt som det totala TV-tittandet hållit sig tämligen konstant över de senaste decennierna har kanalutbudet ökat dramatiskt. Tittartiden har alltså fördelats över fler kanaler och kanalernas marknadsandelar har sjunkit. Konsumentintresset och betalningsviljan för fler kanaler bör alltså kunna tolkas som en efterfrågan på ökad valfrihet i TV-tittandet. Även andra trender såsom den ökade användningen av Internet och DVD/video talar för en ökad individualisering av mediekonsumtionen och ett intresse för mer skräddarsydda tjänster, något som i förlängningen skulle kunna tala emot rundradiolösningar, då sådana skulle kunna sägas utgöra en ineffektiv frekvensanvändning om antalet samtidiga användare blir alltför lågt. Tilläggas bör också att samtidigt som situationen gått från att nästan 100 procent av hushållen tagit emot marksänd TV till dagens situation då 30 procent av 13 Nordicom, MedieNotiser 1/2006 14 A.a. 22 (99) Post- och telestyrelsen

hushållen tar emot sändningarna samma väg, har efterfrågan på frekvenser ökat dramatiskt från andra nya tjänster, främst mobila kommunikationstjänster. 2.4 Teknikkonvergens IT-utvecklingen har under de senaste decennierna lett till vad man brukar kalla konvergens med digitaliserad information, som distribueras i paketförmedlande nät (främst IP), och som kan processas i allt mer intelligenta och kraftfulla terminaler. Utvecklingen innebär att tidigare tydliga skillnader mellan olika tjänster, nät och terminaler blir mindre tydliga. Teknikutvecklingen tillsammans med avregleringen av telekommunikationsmarknaden har lett till att marknaderna för t ex telefoni, datakommunikation och TV konvergerar. Figur 1: Konceptuell modell av konvergensen, från specialiserade nät och terminaler för olika tjänster går utvecklingen mot en mer komplex och flexibel situation Nätkonvergens innebär att olika traditionellt skilda infrastrukturer för informationsöverföring av olika slag sammansmälter alltmer och därigenom kan bära varandras tjänster. Till exempel kan man idag leverera både TV- och bredbandstjänster via kopparaccessnätet för telefoni (med xdsl-teknik 15 ). Terminalkonvergens innebär att terminaler eller apparater som traditionellt används för olika typer av tjänster sammansmälter och kan användas för mottagning och användning av flera tidigare skilda tjänster. Med många 3G-telefoner kan man exempelvis få åtkomst till Internet, skicka e-post, se på video, lyssna på musik eller radio, fotografera och mycket mer förutom att ringa. De tjänster som erbjuds genom olika infrastrukturer kan något förenklat delas in i två kategorier; kommunikationstjänster och innehållstjänster. Kommunikationstjänster innebär i detta sammanhang tjänster som överför information mellan användare, t.ex. traditionell telefoni, mobiltelefoni, meddelandetjänster som e-post och SMS, fax och videokonferens. Innehållstjänster, eller som det också kallas informationstjänster, innebär att någon tillhandahåller eller förmedlar ett innehåll som andra kan ta del av, t.ex. ljudradio, TV, video, musik, informationsdatabaser och webbplatser. Rundradionät är utvecklade för envägskommunikation från en sändare till många mottagare och passar därmed bättre för innehållstjänster. Nät som möjliggör dubbelriktad kommunikation kan användas för både 15 xdsl: Digital Subscriber Line, t.ex. ADSL eller VDSL, teknik för digital bredbandig kommunikation över kopparbaserade accessnät Post- och telestyrelsen 23 (99)

kommunikations- och innehållstjänster. Rundradio är emellertid en frekvenseffektiv överföringsmetod för innehållstjänster som många användare inom ett område vill kunna ta del av samtidigt (eller nästan samtidigt eftersom moderna terminaler ofta kan lagra innehållet). Kombinationen av digitaliserade tjänster, paketförmedlande nät och intelligenta terminaler med lagringskapacitet innebär att det blir allt svårare att avgränsa rundradiotjänster från andra tjänster, till exempel mobilt bredband. I och med att tjänsterna utgörs av överföring av digitala bitströmmar blir innehållet ointressant ur nätets perspektiv, eftersom tal, video och data kan överföras i bitströmmen. När terminalen kan lagra innehållstjänster behöver de inte längre konsumeras i realtid. Konsumenten kan t.ex. redan i dag ladda ner ett radioprogram i en MP3 spelare för att lyssna vid en självvald tidpunkt. Det tydliga sambandet mellan när en innehållstjänst sänds ut och när den konsumeras luckras alltså också upp. På TV-området märks konvergensen på flera sätt. Så kallade triple play erbjudanden innebär att telefoni, TV och bredband säljs som ett paket av exempelvis kabel-tv-operatörer eller teleoperatörer. IP-TV över bredbandsnät innebär att samma infrastruktur som används för åtkomst till Internet också kan leverera TV-tjänster. Med webb-tv i en dators/mobiltelefons webbläsare kan TV-innehåll som finns tillgängligt på Internet överföras på samma sätt som övrigt innehåll på Internet. Mobil-TV överförs idag i befintliga UMTS-nät som s.k. unicast, d.v.s. överföring till en eller ett fåtal enskilda användare. Mobil-TV kan dock i framtiden även byggas ut genom rundradio, d.v.s. utsändning av samma program från en sändare till flera mottagare. Rundradiobaserad mobil-tv kan använda ett flertal standarder som DVB-H, MBMS, T-DMB eller MediaFLO. 24 (99) Post- och telestyrelsen

3 Övergången till digitala sändningar och användningen av frekvenser för marksänd TV 3.1 Nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sverige. Sändningarna startade 1999. 16 För närvarande kan marksänd digital-tv tas emot i områden där ca 98 procent av Sveriges befolkning är bosatt. Regeringen har gett tillstånd enligt radio- och TV-lagen för ca 30 programföretag att sända marksänd digital-tv. Våren 2004 godkände riksdagen regeringens förslag som innebar att de digitala marksändningarna från SVT och UR ska ha samma räckvidd som företagens analoga sändningar, vilket innebär att minst 99,8 procent av befolkningen ska kunna ta emot sändningarna. Minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare ett DVB-T-nät. 17 Riksdagen har beslutat att den marksända televisionen helt ska övergå till digital teknik. De analoga marksändningarna ska släckas ned i etapper och ska ha upphört helt den 1 februari 2008. En särskild kommission (Digital-TV-kommissionen) har tillsatts av regeringen för att förbereda övergången och planera och samordna information till allmänheten om övergången. Nedsläckningen är planerad att genomföras i fem etapper enligt nedan. Etapp 1: sep-nov 2005 Visby 19 sep 2005 Gävle 10 okt 2005 Motala 21 nov 2005 Etapp 2: feb-maj 2006 Kisa, Norrköping 27 feb 2006 Uppsala, Västerås, Örebro, Östhammar 3 apr 2006 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2 maj 2006 Etapp 3: nov 2006 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, 6 nov 2006 Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik Etapp 4: mars-maj 2007 Stockholm 12 mar 2007 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund 16 apr 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix 14 maj 2007 16 Prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178 17 Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196 Post- och telestyrelsen 25 (99)

Etapp 5: sep-okt 2007 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs 3 sep 2007 Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla 24 sep 2007 Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö 15 okt 2007 Tabell 5: Etapper i nedsläckningen av det analoga TV-nätet (källa: Teracom) 3.2 Frekvenser som används för marksänd rundradio Av det befintliga frekvensutrymmet under 1 GHz utgör rundradio knappt 50 procent av frekvensallokeringen fördelat på följande användningsområden. Band Frekvens (MHz) Användningsområde LV 0,1485-0,2835 Analog ljudradio (AM) MV 0,5265-1,6065 Analog ljudradio (AM) KV 5,95-6,2 Analog ljudradio (AM) KV 7,1-7,3 Analog ljudradio (AM) KV 9,5-9,9 Analog ljudradio (AM) KV 11,65-12,05 Analog ljudradio (AM) KV 13,6-13,8 Analog ljudradio (AM) KV 15,1-15,6 Analog ljudradio (AM) KV 17,55-17,9 Analog ljudradio (AM) KV 21,45-21,85 Analog ljudradio (AM) KV 25,67-26,1 Analog ljudradio (AM) I 47-68 Analog TV (kanal 2-4) II 87,5-108,0 Analog ljudradio (FM) III 174-230 Digital ljudradio (T-DAB 18 ), analog och digital TV (kanal 5 12) IV 470-582 Analog & Digital TV (kanal 21-34) V 582-862 Analog & Digital TV (kanal 35-69) Tabell 6: Frekvensområden som används för marksänd rundradio 3.3 Frekvensutrymme som används för analog marksänd TV I denna rapport kommer endast det frekvensutrymme som i dagsläget används för analoga marksändningar av TV att ingå. De frekvensband som är aktuella är därför följande. 18 T-DAB: Terrestrial Digital Audio Broadcasting, en standard för marksänd digital ljudrundradio 26 (99) Post- och telestyrelsen

Frekvensområde (MHz) Benämning Mängd frekvensutrymme (MHz) Användning före nedsläckning 47 68 Band I 21 Analog TV (kanal 2-4) 174 230 Band III (VHF) 57 Analog TV (kanal 5-12) 470 862 Band IV/V (UHF) 392 Analog TV (kanal 21-69) Tabell 7: Frekvensområden som används för analog marksänd TV 3.3.1 Band I (47 68 MHz) Band I (47-68 MHz) kommer inte att användas för marksänd TV efter det att de analoga sändningarna har upphört. Alltså kommer 21 MHz att frigöras i band I. PTS bedömer att intresset från kommersiella aktörer att använda detta frekvensband är begränsat. Det beror dels på att bandbredden (utrymmet för dataöverföring) är begränsad, dels på att långa antenner används för mottagning, vilket försvårar utvecklingen av bärbara användarterminaler. Försvarsmakten har till PTS framfört intresse för att använda band I för militära tillämpningar. Även radioamatörer har uttryckt intresse för band I. Band I är enligt ITU:s radioreglemente (2004 års version) allokerat för rundradio och någon ändring i allokeringen förutses inte. 3.3.2 Band III (174 230 MHz) Band III (174-230 MHz) används för närvarande inte för digitala TV-sändningar i Sverige men används i andra länder för marksänd digital-tv. Bandet används i dagsläget i Sverige delvis för utsändningar av digital ljudradio (T-DAB). I en skrivelse från den 20 december 2005 19 redogör regeringen för sin syn på utvecklingen av digital ljudradio. I skrivelsen konstateras att när det gäller DABtekniken är fördelarna för konsumenterna inte klarlagda och tekniken har haft begränsad framgång i andra länder. Av skrivelsen framgår att regeringen inte anser att det finns skäl att välja en enskild teknik för den framtida radiodistributionen. Mot denna bakgrund har regeringen funnit att ett beslut om att påbörja en utbyggnad av DAB-sändningarna för närvarande inte är aktuellt. Frekvensområdet planerades vid Stockholmskonferensen 1961 för analog marksänd TV. I Chester 1997 kompletterades Stockholmsplanen 1961 med regler för digital användning (Chester 97). Frekvensbandets användning för digital ljudradio planerades i Wiesbaden 1995. Under 2006 genomfördes i ITU:s regi den regionala radiokonferensen RRC-06 som ersatte dessa planer för frekvensområdet 174-230 MHz med det nyligen beslutade Genèveavtalet (GE06). 19 Skr. 2005/06:66 Post- och telestyrelsen 27 (99)

För Sverige finns i och med GE06 möjlighet att i band III (174 230 MHz) bygga ut ett rikstäckande DVB-T-nät för marksänd digital-tv eller ett rikstäckande och tre regionala T-DAB-nät för marksänd digital ljudradio. En utbyggnad av samtliga fyra T-DAB-nät innebär dock att även frekvensbandet 230 240 MHz måste utnyttjas i vissa områden. Försvarsmakten har till PTS meddelat att det vid eventuella framtida beslut om användning av band III bör beaktas att Försvarsmakten önskar frekvensutrymme i frekvensbandet 230 240 MHz och att detta band är europeiskt harmoniserat för militär användning. 3.3.3 Band IV och V (470 862 MHz) Band IV och V (470 862 MHz) utgör det största frekvensområdet som används för analog TV. Efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna kommer de befintliga fem driftsatta DVB-T-näten att använda detta frekvensområde. Frekvensområdet planerades vid Stockholmskonferensen 1961 för analog marksänd TV. I Chester 1997 kompletterades Stockholmsplanen 1961 med regler för digital användning (Chester 97). Under 2006 genomfördes i ITU:s regi den regionala radiokonferensen RRC-06 som ersatte dessa planer för frekvensområdet 174-230 MHz med det nyligen beslutade Genèveavtalet (GE06). Rapporten kommer fortsättningsvis främst att behandla det frekvensutrymme som frigörs vid nedsläckningen av analoga TV-sändningar i band IV och V och hur detta frekvensutrymme kan användas. En förutsättning för eventuella nya användningsområden är att dessa kan samexistera med befintliga fem DVB-T-nät. 3.4 Lagstiftning om användning av radiosändare m.m. Eftersom radiospektrum är en begränsad naturresurs finns det regler för användning av radiosändare, liksom om vilken radioutrustning som får säljas (sättas på marknaden). I 3 kap. 1 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation EkomL anges bl.a. att det i Sverige krävs tillstånd för att använda radiosändare. Tillstånd meddelas av PTS. PTS kan också utfärda föreskrifter om undantag från tillståndsplikt. 20 I lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning och föreskrifter meddelade med stöd av lagen finns det bl.a. bestämmelser om vilken utrustning som får sättas på marknaden i Sverige. Lagen genomför EU:s direktiv (99/5/EG) om radio- och teleterminalutrustning (det s.k. R&TTE-direktivet). 20 PTS föreskrifter (PTSFS 2005:8) om undantag från tillståndsplikten för vissa radiosändare 28 (99) Post- och telestyrelsen