Karlstadstudenter om studier och studentliv

Institutionen för ekonomi Avdelningen för företagsekonomi Lars Haglund Karlstadstudenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter 2000 till 2005 Karlstad University Studies 2005:32

Lars Haglund Karlstadstudenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter 2000 till 2005 Karlstad University Studies 2005:32

Lars Haglund. Karlstadstudenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter 2000 till 2005. Forskningsrapport Karlstad University Studies 2005:32 ISSN 1403-8099 ISBN 91-85335-74-6 Författaren Distribution: Karlstads universitet Institutionen för ekonomi Avdelningen för företagsekonomi 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 vx www.kau.se Tryck: Universitetstryckeriet, 2005

Förord... 2 Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning... 3 Vikten av kundorientering i högskoleverksamhet... 3 Kartläggningar av studenters upplevelse av sina studier... 3 De terminsvisa studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema... 4 Tema i de olika studentenkäterna... 6 Studenterna i undersökningarna... 7 Studenternas bakgrund och hur man söker till högre utbildning... 9 Vilka studenter söker till Karlstads universitet?... 9 Sysselsättning innan studierna... 10 Information om utbildningen... 10 Förstahandssökande... 11 Vad påverkar valet av studieort... 13 Valet att studera i Karlstad... 14 Studenternas insatser och studieprestationer... 17 Arbetsinsats i utbildningen...17 Studieprestationer och produktivitet... 22 Studenternas åsikter och synpunkter... 25 Åsikt om studietempot... 25 Vad studenterna anser att utbildningen ger... 27 Balans mellan teori och praktik... 31 Utlandsstudier... 32 Vad tycker studenterna om administrativ personal och lärare?... 34 Allmänna attityder gentemot Karlstads universitet... 38 Bilden av högskola och universitet... 46 Sammanfattande slutsatser... 51 Studenternas bakgrund och hur man söker till högre utbildning... 51 Studenternas insatser och studieprestationer... 51 Studenternas åsikter och synpunkter... 52 Referenslista... 54 1

Förord Denna andra delrapport inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv, sammanställer information om studenters syn på Karlstads universitet som sedan våren 2000 samlats i terminsvisa enkäter. I delrapporten redovisas i detalj resultat från de senaste fem undersökningarna våren 2003 till och med våren 2005. Mer detaljerade resultat från de första sex enkäterna presenterades i den första delrapporten från projektet (Haglund m. fl., 2003). Jämförelser görs i denna andra delrapport mellan samtliga elva studentenkäter. Slutsatser från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet. Till min hjälp har jag haft studenter som samlat in data. Dessutom har omkring 7000 studenter tagit sig tid att svara på våra frågor. Slutligen har varje termin ett lag av studenter hjälpt till med kodning av enkäterna. Tack för all hjälp! Karlstad våren 2005 Lars Haglund 2

Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning Vikten av kundorientering i högskoleverksamhet I ett utbildningssystem där konkurrens mellan studieorter blir allt viktigare kommer studium av studenterna som kunder att alltmer komma i fokus. En viktig nyckel till att utveckla den högre utbildningen är att se tillbaka på vad som gjorts och att lyssna på nuvarande och f d kunder. Strävan är att involvera nuvarande och före detta studenter som en aktiv part i kvalitetsarbetet. Inom Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har vi i ett antal projekt studerat hur kvalitetsuppfattningar bildas i olika typer av tjänsteverksamhet. Gemensamt för alla studier av tjänstekvalitet är principen att kunden ses som medproducent i tjänsteverksamheten. För att veta hur man kan förbättra kvaliteten i en verksamhet måste man känna till hur dessa medproducenter upplever tjänsten som produceras och dessutom hur studenterna uppfattar själva utbildningsprocessen. Syfte med studier av kvalitetsfrågor där man söker kundernas perspektiv är att framställa åtgärdsorienterad information som kan användas för att kvalitetsförbättringar. Kartläggningar av studenters upplevelse av sina studier Flera studier av hur studenter upplever sina studier vid Karlstads universitet har genomförts. I början av 1990-talet genomfördes en jämförande studie av ekonomstudenter i Lund, Göteborg, Växjö, Karlstad och vid Mitthögskolan. Jämförelserna visade här relativt stora skillnaden mellan de olika utbildningsorterna. Studien finns redovisad i Haglund (1991). Ytterligare en tidig studie kring studenters upplevelser av utbildning och studiemiljö startades vid Centrum för tjänsteforskning 1992. Syftet med studien var att kartlägga studenternas syn på kvaliteten i utbildningen vid Högskolan i Karlstad. I studien ville vi följa kundens, dvs. 3

studentens väg genom utbildningssystemet. Istället för att göra en tvärsnittsstudie för att kartlägga studenter i olika faser av sina studier, valdes vi att över tiden undersöka enskilda studenters utbildningsvägar. Studien genomfördes genom att vi följde ett par hundra studenter från den inledande kursen på högskolan i Karlstad hösten 1992 fram till 2000 då de flesta avlagt examen, kommit ut i arbetslivet och samlat erfarenheter och perspektiv på sin utbildning. Frågorna i undersökningarna tog upp studenternas förväntningar, planer och upplevelser före, under och efter studierna i Karlstad. Denna longitudinella studie har följts av två större undersökningar, dels den serie av terminsvisa studentenkäter som ligger till grund för denna rapport samt dels en omfattande Studentbarometer i form av en tvärsnittsstudie genomförd våren 2000 (Davidsson m.fl., 2000). De terminsvisa studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema Utvecklingsarbetet inför studentundersökningarna inleddes i en dialog mellan lärare och studenter inom några marknadsföringskurser. Våren 2000 genomfördes den första studentenkäten med frågor i första hand om hur man söker till högre utbildning. Sedan har vi fortsatt med en enkät per termin. Studentenkäternas distribution och datainsamling sköts var termin av studenterna i kursen Marknadsföring A som får i uppgift att hitta respondenter i universitetets lokaler och få dem att besvara enkäten. Studenterna uppmanas att sprida insamlandet i universitetets olika hus. Mycket få respondenter låter bli att fylla i enkäten när de får den i handen av en student. Ett par handfull studenter vägrar svara i en normal Studentenkät där urvalet är mellan 500 och 1000 studenter. Valet att genomföra undersökningen genom ett urval i universitetslokalerna gör att vi till stor del missar vissa studentsegment, t ex distansstudenter och kvällskursstudenter. Studentenkäterna ger alltså inte en total bild av våra studenter vid universitetet. Samtidigt kan vi snabbt och enkelt samla data praktiskt taget utan bortfall bland våra studenter på universitetet. Urvalsmetoden har i samtliga enkäter varit densamma, varför jämförelser över tiden blir relevanta och intressanta. 4

Nya undersökningsområden väljs inför varje ny termin, och utöver dessa teman ingår några standardiserade frågor som återkommer i alla eller så gott som alla enkäter. Förutom frågor om studiestart, studieinriktning, ålder, bostadsort före studierna och kön har följande frågor om hur man upplever sina studier i Karlstad genomgående funnits med i enkäterna: Hur nöjd är du med utbildningen, studentlivet och staden här i Karlstad? Mycket Nöjd Varken Miss- Mycket nöjd eller nöjd missnöjd Utbildningskvaliteten 0 0 0 0 0 Studentlivet 0 0 0 0 0 Staden Karlstad 0 0 0 0 0 Universitetsstudierna 0 0 0 0 0 som helhet Ta ställning till följande påståenden kring Karlstads universitet? Instämmer Instämmer Varken Tar avstånd Tar avstånd helt delvis eller från delvis från helt Jag är stolt över att studera i Karlstad 0 0 0 0 0 Atmosfären vid universitetet är 0 0 0 0 0 inspirerande och kreativ Jag rekommenderar andra att söka 0 0 0 0 0 till Karlstad Studierna har hittills varit väl värda 0 0 0 0 0 insatsen 5

Tema i de olika studentenkäterna Vt2000 Sökprocessens utformning Avgörande faktorer vid val av studieort Ht2000 Orsaker till byte av studieort Avgörande faktorer vid val av studieort Vt2001 Viktiga faktorer och tillfredställelse med studierna i Karlstad Sökprocessen Ht2001 Bilden av Stora universitet, Nya universitet och Regionala högskolor Sökprocessen Vt2002 Intresse för utlandsstudier Studier och studentliv - vad är viktigt och hur nöjd är man? Ht2002 Utsträckning utbildningen har bidragit till utvecklande av olika färdigheter Arbetsinsats per vecka Vt2003 Studenternas tidsanvändning mätt med olika metoder 6

Ht2003 Bilden av Stora universitet, Nya universitet och Regionala högskolor Vt2004 Studenternas tidsanvändning Uppfattning om studietempo Balans mellan teori och praktik Utsträckning utbildningen har bidragit till utveckling av olika färdigheter Ht2004 Utlandsstudier Studier och studentliv - vad är viktigt och hur nöjd är man? Balans mellan teori och praktik Vt2005 Sökprocessens utformning Avgörande faktorer vid val av studieort Studenterna i undersökningarna Från universitetets stora utbildningsområden som ekonomiutbildning, övrig samhällsvetenskaplig utbildning, lärarutbildning/humanistiska utbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar har samtliga undersökningar fått rimligt stora populationer. Studenter från sektorn hälsa och vård är mindre väl företrädda i undersökningarna. Antalet studenter från hälsa och vård är i en enkät normalt under 50. I det följande redovisas inte resultat separat för denna grupp studenter. Våra urval ger i någon mån en överrepresentation av förstaårsstudenter. Det är förstaårsstudenter som samlar in data i anslutning till sina studier. 7

De svarar själva på enkäten och har dessutom kanske något mer frekvent hittat respondenter bland nystartade studenter. Urvalsmetoden är dock identisk för alla elva undersökningarna och följaktligen bör jämförbarheten över tiden vara god. Urvalsstorleken varierar mellan terminerna beroende på hur många studenter som läser kursen. Totalt har drygt 7000 studenter svarat på våra enkäter. Antal studenter som svarat på enkäterna vt 2000 ht 2000 vt 2001 ht 2001 vt 2002 ht 2002 vt 2003 ht 2003 vt 2004 ht 2004 vt 2005 637 692 571 1102 686 881 503 689 553 551 362 8

Studenternas bakgrund och hur man söker till högre utbildning Vilka studenter söker till Karlstads universitet? Andelen kvinnliga studenter är i våra undersökningar ganska konstant och klart större än andelen manliga dito. Statistik över samtliga studenter visar här en ökande andel kvinnliga studenter. I våra enkäter är kvinnliga studenter något underrepresenterade. Förklaringen till detta kan vara en viss överrepresentation av gruppen ekonomstudenter. Denna grupp har en något mer jämn fördelning mellan könen än övriga studentgrupper. Faktisk andel kvinnliga studenter var studieåret 2003/2004 hela 66%. Den genomsnittliga åldern bland de studenter som intervjuats ligger genomgående kring 24 år. Detta stämmer relativt väl med statistik för samtliga studenter vid universitetet. Andelen värmlänningar bland våra studenter verkar minska något över tiden. Detta stämmer med statistik över samtliga studenter. Här har faktiska andelen värmlänningar minskat från 48% för läsåret 1999/2000 till 42% 2003/2004. Sammanfattningsvis ger våra enkäter trots den enkla urvalsmodellen en relativt god bild av våra studenter vid universitetet. Andel kvinnliga studenter Genomsnittlig ålder vt 2000 50% 25,1 år - ht 2000 62% 24,1 år - vt 2001 56% - 53% ht 2001 57% 24,2 år 49% vt 2002 56% 24,6 år 51% ht 2002 54% 24,0 år 46% vt 2003 56% 24,7 år - ht 2003 52% 23,4 år 44% vt 2004 58% 24,5 år 46% ht 2004 57% 24,0 år 43% vt 2005 58% 24,4 år 42% Andel värmlänningar 9

Sysselsättning innan studierna I undersökningen våren 2000 angav de flesta studenterna att de gick vidare till högre studier direkt från gymnasiet. Fem år senare kommer allt fler av studenterna från arbetslivet, medan andelen som kommer direkt från gymnasiet minskar i motsvarande grad. Tendensen är generell och det finns inte några större skillnader mellan olika programområden när det gäller bakgrund före studierna. Vad gjorde du innan du började studera här i Karlstad? vt2000 vt2005 Studerade på gymnasiet, komvux 43% 29% Studerade på annat universitet/annan högskola 8% 12% Arbetade 29% 43% Gjorde militärtjänst 7% 5% Var arbetslös 6% 7% Flera alternativ 7% 4% Information om utbildningen Föga förvånande var Kurskatalogen och annat tryckt informationsmaterial mycket viktiga i kontaktarbetet. Därefter kommer kompisar som studerar eller som studerat vid högskolan/universitetet. En jämförelse mellan informationsvägarna 2000 och 2005 visar tydliga trender. Användningen av Internet ökar markant liksom vikten av råd från kompisar som har erfarenheter av studier i Karlstad. Kurskatalogen och annat tryckt material minskar i betydelse, men är givetvis fortfarande mycket viktiga informationskällor. 10

Hur kom Du i kontakt med universitet/högskolan någon innan du började studera här? vt2000 vt2005 Kompisar som studerar eller har studerat här tidigare 31% 40% Gymnasiestudievägledare 9% 9% Informatörer från universitet/högskolan 8% 4% Studiebesök på universitetet 15% 11% Universitets/högskolans hemsida på Internet 10% 19% Kurskatalog och annat informationsmaterial 64% 50% Förstahandssökande Andelen förstahandssökande bland universitetets studenter är genomgående hög. Möjligen ökar andelen förstahandssökande något över tiden, men någon klar trend finns inte här. Sökte du till Karlstad som studieort i första hand? vt 2000 ht 2000 vt 2001 ht 2001 ht2003 vt2004 ht2004 vt2005 Ja 70% 72% 65% 70% 72% 79% 78% 76% Lärarutbildningen i Karlstad har en något starkare ställning än övriga utbildningar när det gäller att attrahera förstahandssökande. Skillnaderna är dock inte stora. 11

Hur olika programstudenter sökt lärosäte i första hand (vt 2005) Program Karlstad i första hand Regional högskola i första hand Nytt universitet (Örebro, Växjö) i första hand Ekonomi 73% 2% 4% 21% Samhällsvetenskap 72% 2% 11% 16% Humaniora och lärarutbildning 85% 1% 1% 13% Naturvetenskap och teknik 73% 2% 0% 25% Totalt 76% 2% 4% 18% Gammalt universitet eller teknisk högskola i första hand 12

Vad påverkar valet av studieort Hur viktiga var följande faktorer då du valde studieort? Faktorerna är rangordnade efter andel som angivit faktorn som ganska eller mycket viktig i enkäten våren 2005. Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt Mycket oviktigt Program och kursutbud vt 2000 50% 36% 10% 1% 2% ht 2000 29% 29% 22% 12% 9% vt 2005 45% 39% 16% 2% 0% Möjlighet att få bostad vt 2000 29% 28% 22% 6% 15% ht 2000 26% 31% 24% 8% 11% vt 2005 40% 31% 19% 3% 8% Stadens övriga utbud vt 2000 12% 40% 29% 10% 9% ht 2000 13% 45% 28% 7% 8% vt 2005 15% 44% 30% 5% 7% Aktivt studentliv vt 2000 14% 31% 29% 12% 14% ht 2000 16% 37% 26% 11% 10% vt 2005 18% 34% 24% 12% 12% Att kompisar rekommenderade studieorten vt 2000 10% 25% 34% 13% 18% ht 2000 10% 25% 36% 14% 15% vt 2005 10% 31% 24% 11% 8% Samarbete med näringsliv och förvaltning vt 2000 11% 28% 36% 12% 13% vt 2005 11% 24% 44% 12% 10% Möjligheter att studera i utlandet vt 2000 10% 22% 30% 17% 20% vt 2005 11% 20% 35% 18% 17% 13

Program och kursutbud är den enskilt viktigaste faktorn för valet av studieort. Närhet och tillgång till bostäder är näst mest viktiga faktor för valet. Övriga faktorer angavs vara klart mindre centrala faktorer. Studenter lägger dock en ökad vikt vid att det skall finnas tillgång till bostäder, men bortsett från denna trend verkar det inte finnas några tydliga förändringar över tiden i studenternas värderingar av vad som är viktigt vid val av studieort. Ett försök att analysera hur de olika faktorerna för val av studieort relateras till varandra har gjorts genom en faktoranalys av 8 av variablerna. Analysen visar två faktorer som tillsammans förklarar 55% av totalt variation i de 8 variablerna. Faktor 1 sammanfattar 38% av variationen. Mest centrala variabler i denna faktor är möjligheten till ett aktivt studentliv och stadens utbud. Faktor 2 sammanfattar 17% av variationen och centralt i denna faktor är närheten till familjen och universitetets program- och kursutbud. Kanske är det två viktiga studentsegment som sammanfattas och beskrivs här. Om vi tar utgångspunkt i de två mest centrala variablerna i de två faktorerna, intresse för ett aktivt studentliv respektive vikten att finnas nära familjen, kan vi visa att studenter som är intresserade av själva studentlivet oftare kommer från områden utanför Värmland, oftast är yngre och något oftare är män. Motsatsen är fallet för de studenter som uppger att närheten till familjen är viktig. Bland olika utbildningssektorer är intresset för det aktiva studentlivet något större bland ekonomer och naturvetare/tekniker, medan familjelivet prioriteras av studenter inom hälsa och vård respektive humaniora och lärarutbildning. Valet att studera i Karlstad Resultaten från Studentbarometern (Davidsson, 2000) visar att valet av Karlstads universitet främst beror på närheten till universitet, dels att det är pendelavstånd till hemorten dels att många studenter redan bor i Karlstad. En del utbildningar finns bara på ett fåtal platser i landet och i vissa fall endast på Karlstads universitet vilket då blir ett starkt skäl till att studenterna väljer att gå här. Andra orsaker till att studenterna väljer Karlstads universitet är att de har hört att universitetet är bra samt att de 14

tycker om Karlstad som stad. Dessa resultat stämmer bra överens med resultaten från studentenkäterna. Vad avgjorde ditt slutgiltiga val att studera vid Karlstads Universitet? vt 2000 och vt 2001 Totalt antal svar Förstahandsval Andrahandsval Förstahandsval Andrahandsval Totalt antal svar Kom in här 14% 53% 25% 8% 49% 27% Pendelavstånd till 21% 6% 16% 13% 4% 9% hemorten Bodde redan här 17% 3% 13% 29% 0% 15% Utbildning/kurser som fanns tillgängliga Nära familj/jobb/bo hemma 12% 17% 13% 2% 14% 7% 14% 1% 10% 24% 0% 13% Trevlig stad 5% 3% 4% 6% 3% 5% Kompisar 3% 3% 3% 5% 10% 7% Pojkvän/Flickvän 4% 0% 3% 2% 8% 5% Bostadsfråga 1% 5% 2% 5% 1% 3% Nya Universitetet 1% 4% 2% 2% 5% 3% I undersökningen fem år senare var svarsalternativen kodade något annorlunda. Några tydliga skillnader är svåra att belägga. Möjligen har utbildningskvaliteten som motiv ökat något. En jämförelse mellan olika program när det gäller motiven att söka sig hit till Karlstad visar ganska stora skillnader. Studenter inom humaniora och lärarutbildning anger närheten som mycket viktig faktor. Samhällsvetarna ligger här under genomsnitt men anger istället oftare än genomsnittligt att utbildningens kvalitet är viktig för valet. 15

Vad avgjorde ditt slutgiltiga val att studera vid Karlstads Universitet? vt 2005 Utbildningskvaliteten och utbudet Trevlig stad Närheten Bra studentliv Lätt att få bostad Lätt att komma in Ekonomi 24% 9% 43% 2% 4% 18% Samhällsvetenskap 41% 13% 21% 0% 3% 23% Humaniora och lärarutbildning Naturvetenskap och teknik 17% 11% 54% 0% 2% 17% 22% 9% 46% 0% 9% 15% Totalt 23% 10% 43% 1% 4% 19% 16

Studenternas insatser och studieprestationer Arbetsinsats i utbildningen Inför en undersökning av utbildningskvaliteten inom ekonomutbildningar vid fem olika lärosäten i Sverige (Haglund, 1991) testades olika utformning av frågor kring studenternas arbets- och tidsinsats i utbildningen. Genom personliga intervjuer studerade vi hur studenter resonerar när man svarar på frågor om studietiden. Slutsatsen av testerna var att det är ytterligt svårt att ställa enkla frågor kring studenternas arbetstid som ger rättvisande och jämförbara svar. Frågeformuleringen påverkar resultaten mycket markant. Respondenter tolkar frågor med identisk formulering mycket olika när man beräknar sin arbetsinsats och studietid. Trots svårigheterna att ställa rättvisande frågor kring studietider har vi i terminsenkäterna analyserat studenternas arbetsinsatser. Översiktliga frågor om veckoarbetstid ingår i mätningarna höstterminen 2002, vårterminen 2003 och 2004. Frågeformuleringen baseras på de formuleringar man valt att använda i högskoleverkets undersökning Studentspegeln (2002). Frågan om den normala veckoarbetstiden har formulerats enligt följande: Under en typisk undervisningsvecka (7-dagar), hur många timmar lägger Du på att förbereda och delta i undervisningen (räkna med all tid du lägger på aktiviteter relaterade till Dina kurser)? I undersökningen våren 2003 har vi samtidigt gjort mer detaljerade mätningar av tidsinsatser. Vi har här frågat om hur mycket tid man just den dagen undersökningen genomförts lägger ned på föreläsningar och seminarier, egen läsning, grupparbeten och övriga studiemoment. I tillägg till detta har vi frågat om hur mycket tid man lägger på sina studier en normal helg. Baserat på svaren har vi sedan summerat den totala tidsinsatsen under undersökningsdagen och multiplicerat denna med en faktor 5 för att komma fram till en total studieinsats under en normal veckas veckodagar. Denna beräkning bygger alltså på att vi antar att undersökningsdagen är en genomsnittlig studiedag. Sedan har vi slutligen för varje individ lagt till studietiden under en normalhelg för att komma 17

fram till en beräknad total veckoarbetstid. I samma undersökning har vi också inkluderat den enkla frågan om hur mycket tid man lägger på sina studier en normalvecka. I undersökningen Vt2003 kan vi alltså direkt för varje individ jämföra resultat från översiktliga och mer detaljerade mätningar av studietid. Den enkla frågan våren 2003 om studieinsatser under en normalvecka visade att våra studenter som läser på heltid i genomsnitt studerar drygt 27½ timmar i veckan. Vad visar då vår undersökning när vi använder en mer detaljerad beräkning av studietiden? Om vi summerar studieinsats bland heltidsstudenterna får vi fram att studenten lägger drygt 6½ timmar på sina studier just den dag då de intervjuades. 85% av studenterna studerar dessutom normalt på helgerna. I genomsnitt för alla heltidsstudenter blir helgstudierna drygt 4 timmar. Om vi antar att intervjudagen var en normal studiedag blir den totala veckoinsatsen i studierna drygt 37 timmar bland våra heltidsstuderande. Samma student som uppger att hon/han studerar drygt 27½ timmar i veckan har alltså om vi får lita på de mer detaljerade frågorna studerat inte mindre än omkring 37 timmar under veckan. Totalt är skillnaden mellan de olika frågemetoderna inte mindre än i underkant av 10 timmar per studievecka. Skillnaden mellan uppskattad veckoarbetstid baserad på den enkla frågan och beräknad arbetstid baserad på de mer detaljerade mätningarna skiljer sig markant åt beroende på hur mycket tid studenterna uppger att de studerar. Studenter som på den enkla frågan om hur mycket man studerar en normal vecka anger låga tal på studieinsats räknar tydligen sina timmar på ett annat sätt än studenter som tycker att de studerar mer. 18

Avvikelse mellan detaljerad och översiktlig mätning av studietid relaterad till svar på den enkla frågan om studietid (vt 2003). Normalvecka klassindelad (endast heltidsstudenter) Veckostudietid beräknad på den mer detaljerade mätningen -10 timmar 30,9 tim 23,3 tim 11-20 timmar 32,2 tim 14,0 tim 21-30 timmar 37,5 tim 9,1 tim 31-40 timmar 41,2 tim 2,8 tim 41 - timmar 54,1 tim 3,9 tim Total 37.1 tim 9,9 tim Differens mellan översiktlig och mer detaljerad mätning av studietid Enkla mätningar av studieinsats visar mycket stora skillnader i hur studenterna arbetar. Detta har visats i Studentspegeln (2002) och också i våra terminsvisa enkäter. Det verkar dock som den huvudsakliga källan till de stora skillnader i studieinsats som visas i undersökningarna är att studenter tolkar begreppet studietid på olika sätt när man svarar. Med tanke på att en av de viktigaste resurserna i högre utbildning är våra studenters arbetstid kan det kanske vara av intresse att se lite mer i detalj på resultaten. Vem är mest flitig och vem är minst flitig? Beräkningarna nedan baseras de detaljerade mätningar bland våra heltidsstudenter. Veckostudietid inom olika utbildningssektorer, beräknade från detaljerade frågor om studieinsats bland heltidsstudenter (vt 2003). Utbildningsområde Veckostudietid Humaniora och lärarutbildning Naturvetenskap och teknik Ekonomi Samhällsvetenskap 41,0 timmar i veckan 39,7 timmar i veckan 35,1 timmar i veckan 33,6 timmar i veckan 19

Föga förvånande samvarierar studieinsatsen med hur mycket resurser som läggs inom respektive sektor. Lägst veckostudietid har samhällsvetar- och ekonomstudenter, som har lägst studieplatskostnad och relativt sett få timmar med lärarkontakt. Om vi tittar på hur studieinsatsen varierar med studentens ålder och ser vi att insatsen ökar med åldern. Veckostudietid i olika åldersgrupper, beräknade från detaljerade frågor om studieinsats bland heltidsstudenter (vt 2003). Studentens ålder Veckostudietid Upp till och med 21 år 33,1 timmar 22-23 år 36,2 timmar 24-26 år 40,0 timmar över 26 år 42,2 timmar Flitfaktorn i form av studerade veckotimmar ökar alltså med åldern. Möjligen kan detta ha något att göra med hur arbetsinsatsen fördelar sig över studieåren. Veckostudietid under studenternas studieperiod, beräknade från detaljerade frågor om studieinsats bland heltidsstudenter (vt 2003). Studiestart Veckostudietid Startat under året 36,9 timmar Läser andra året 35,3 timmar Läser tredje året 38,6 timmar Har läst i fyra år eller mer 41,6 timmar Studenter kommer till högre studier med höga ambitioner och startar i hyfsat högt tempo. År två lugnar man tydligen ner sig något för att sedan intensifiera sina studieinsatser mot slutet av utbildningen. Kanske det faktum att man under senare delen av studierna i allt högre grad själv bestämmer innehållet i sina studier kan vara en viktig orsak till den högre studieintensiteten under denna tid. Detta angavs som en viktig orsak till att 20

studietempot ökade markant under studietiden vid undersökningen av ett antal ekonomutbildningar (Haglund, 1991). Veckostudietid och kursnivå, beräknade från detaljerade frågor om studieinsats bland heltidsstudenter (vt 2003). Kursnivå under terminen Veckostudietid A-kurs B-kurs C-kurs D-kurs 36,0 timmar 36,6 timmar 46,9 timmar 38,3 timmar Det verkar som om studenternas studieinsats är klart högst under studierna på C-nivå. På C-nivån har man fortfarande en relativt stor andel undervisning och egen lästid samtidigt som man då gör sitt första större individuella arbete genom kandidatuppsatsen. När vi sedan kommer till D- nivån minskar undervisningsintensiteten medan andelen tid som ägnas åt grupparbeten ökar markant. Magisteruppsatsen tar säkerligen en hel del av arbetstiden under denna termin. Slutligen har vi visat något som vi länge misstänkt. Kvinnliga studenter är flitigare än manliga dito. Veckostudietid för kvinnliga och manliga studenter, beräknade från detaljerade frågor om studieinsats bland heltidsstudenter, (vt 2003). Kön Veckostudietid Kvinnliga studenter 39,2 timmar Manliga studenter 34,8 timmar Jämförelser över tiden kan göras med hjälp av den enkla frågan om hur mycket tid man lägger ner på sina studier en normalvecka. För att göra data jämförbara har vi här tagit med såväl deltidsstudenter som heltidsstudenter, och orsaken till detta är att vi endast i de två tidigare mätningarna har uppgift om heltids- eller deltidsstudier. Markeras bör också att, som ovan visats, mätningarna troligen ganska betydligt underskattar studenternas arbetsinsats. 21

Under en typisk undervisningsvecka (7-dagar), hur många timmar lägger Du på att förbereda och delta i undervisningen (räkna med all tid du lägger på aktiviteter relaterade till Dina kurser)? Timmar per vecka ht 2002 vt 2003 vt 2004 < 11 h 13% 10% 10% 11-20 h 32% 25% 20% 21-30 h 30% 36% 37% 31-40 h 20% 23% 26% 40 h > 5% 6% 7% Det finns en klar positiv trend i våra studenters insats i sina studier. Vårt nya bibliotek med den goda och mycket aktiva studiemiljö som finns där uppges av studenterna ofta som orsaken till att arbetsinsatsen ökat. Med tanke på att studenternas tidsinsats blivit en allt viktigare kvalitetsfaktor i takt med att antalet lärarledda undervisningstimmar minskat, måste resultaten som visas här vara utomordentligt tillfredsställande. Det är vikigt att i framtiden följa utvecklingen noga när det gäller studenternas studieinsatser. Studieprestationer och produktivitet Våren 2004 ingick en fråga om hur många poäng man tagit hittills inom sina studier. Genom att dividera antalet poäng med hur många terminer man uppger att man studerat kan vi beräkna produktiviteten i form av poängproduktion per termin för varje individ. Då undersökningen genomfördes i starten av en termin har denna påbörjade termin inte räknats in i underlaget för antal terminer. Totalt har våra studenter tagit i underkant av 20 poäng per termin i genomsnitt. Mellan manliga och kvinnliga studenter finns en viss skillnad i hur många poäng per termin man lyckas ta. Kvinnliga studenter presterar tydligen något bättre än sina manliga kollegor. Om vi jämför med tidsinsatsen är dock skillnaden i poängproduktion lägre än skillnaden i poängproduktion. Kvinnliga studenter lägger i genomsnitt drygt 10% mer tid på sina studier och tar omkring 5% mer poäng än sina manliga kollegor. 22

Poängproduktion per termin för kvinnliga och manliga studenter (vt 2004). Kön Poäng per termin Kvinna 19,9 Man 19,0 Totalt 19,6 Poängproduktionen tycks öka med studenternas ålder något. Poängproduktion per termin för studenter i olika åldersgrupper (vt 2004). Åldersklass Poäng per termin - 21 år 18,6 22-23 år 19,7 24-25 år 19,9 26 år - 20,0 Totalt 19,6 När man startar sina studier har man normalt en något lägre prestation i poäng per termin för att under studierna öka produktiviteten något. Poängproduktion per termin för studenter i olika årskurser (vt 2004). Studiestart Poäng per termin Startat under året 17,1 Läser andra året 19,2 Läser tredje året 19,8 Har läst i fyra år 20,1 eller mer Totalt 19,6 Även mellan olika programområden finns det vissa skillnader, om än ganska marginella i poängproduktion per termin. 23

Poängproduktion per termin för studenter från olika programområden (vt 2004). Studieinriktning Poäng per termin Ekonomi 18,9 Samhällsvetenskap 21,0 Humaniora och 20,7 lärarutbildning Naturvetenskap och teknik 18,8 Totalt 19,6 24

Studenternas åsikter och synpunkter Åsikt om studietempot När vi i undersökningen av ekonomstudenter (Haglund, 1991) konstaterade att det var mycket svårt att mäta studietider med enkla frågor i en enkät valde vi istället att formulera en frågar om hur studenterna uppfattade tempot i utbildningen. En totalundersökning genomfördes bland ekonomstudenter vid de olika svenska studieorterna (ekonomlinjerna vid Lunds och Göteborgs universitet samt vid Mitthögskolan och högskolorna i Karlstad och Växjö). Drygt hälften av studenterna ansåg att tempot var ganska lagom under de två första åren av utbildningen. Ungefär en tredjedel ansåg att tempot var för lågt. Under de två sista åren på utbildningen vad andelen som anser tempot lagom två tredjedelar och andelen som tyckte att tempot var lågt hade minskat till 17 procent. Skillnaderna var här ganska markanta mellan olika studieorter. I undersökningen våren 2004 ställdes frågan om hur studenterna uppfattar studietempot. Vad tycker du om studietempot hittills i dina studier här i Karlstad? vt 2004 Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Ekonomi 3% 27% 63% 5% 1% Samhällsvetenskap 1% 16% 76% 5% 1% Humaniora och lärarutbildning 1% 17% 66% 13% 3% Naturvetenskap och teknik 2% 34% 55% 5% 3% Totalt 3% 24% 65% 6% 2% Mycket för lågt 25

I undersökningen 2004 var resultaten att de flesta studenterna tycker att tempot är lagom och ett flertal av resterande anser att tempot är lite väl högt Naturvetar- och teknikstudenter liksom ekonomstudenter tycker att tempot i studierna är högre än övriga studenter. Studietempot upplevs vara som högst vid starten av utbildningen och minskar sedan kontinuerligt under studieperioden. De studenter som gör sitt fjärde år är mest nöjda med studietempot. Uppfattning om studietempot under studenternas studieperiod Studiestart vid undersökningen vt 2004 Studietempo Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Startat under året 7% 39% 52% 2% 0% Startat för ett år 1% 34% 61% 3% 3% sedan Startat för två år sedan Startat tre år tidigare eller ännu längre tillbaka 4% 18% 69% 8% 2% 2% 10% 74% 12% 2% Totalt 3% 24% 65% 6% 2% Mycket för lågt För att försöka förstå vad studenternas åsikter om studietempot innebär i studieinsatser har vi sammanställt hur mycket man anger att man studerar under en normalvecka beroende på åsikt om studietempot. Märk här att vi ovan visat att den verkliga studieinsatsen ligger omkring 10 timmar högre än denna översiktliga mätning. Tendensen är att studenter som tycker att tempot är högt lägger mer tid på sina studier än de som anser att tempot är lågt. Skillnaderna är dock inte helt stora. 26

Studietimmar normalvecka i förhållande till vad man anser om studietempot (vt 2004). Studietempo Studietimmar under normalvecka Mycket för högt 32,8 timmar Något för högt 30,8 timmar Lagom 27,6 timmar Något för lågt 25,4 timmar Mycket för lågt 28,5 timmar Totalt 28,5 timmar Det finns en samvariation mellan vad studenterna svarar på frågan om hur man upplever tempot i studierna och hur många poäng man tar i sina studier. Ju högre studenterna upplever tempot desto lägre är deras poängproduktion per termin. Studenter som tycker att studietempot är för lågt läser tydligen ofta extrakurser som komplement för att höja studietempot. Poängproduktion beroende på vad man anser om studietempot (vt 2004). Studietempo Genomsnittligt antal poäng per termin Mycket för högt 15,3 Något för högt 18,2 Lagom 19,9 Något för lågt 20,0 Mycket för lågt 25,9 Totalt 19,6 Vad studenterna anser att utbildningen ger Studenterna har i studentenkäten Ht2002 och Vt2004 angivit vad de anser att de lärt sig under sin utbildning. Begreppen och definitionerna i frågorna är ett urval från det enkätformulär som användes i Studentspegeln (2002). Avsikten var att kunna jämföra resultaten vid Karlstads universitet med motsvarande uppgifter från Studentspegeln och då också bryta ner på olika studieområden. Det visade sig att detaljerade jämförelser med resultat 27

i Studentspegeln var svåra att göra bl. a. beroende på skillnader i urvalsförfaranden. Studentspegeln riktas mot studenter som läst ett par år på högskola medan våra lokala studentundersökningar omfattar studenter från att de börjar på universitetet. Dessutom finns det i Studentspegeln ett relativt omfattande bortfall på omkring 30%, medan våra lokala undersökningar genomförs i universitetets lokaler och med mycket litet bortfall. För de flesta färdigheterna som undersökts anger över hälften av studenterna att deras utbildning i hög grad eller mycket hög grad bidragit till att utveckla dem. Ju längre studenterna läser desto mer anser de sig ha lärt sig genom sin utbildning, stegringen är brant upp till tredje året varefter den planar ut. En jämförelse mellan studentundersökningarna som genomfördes Ht2002 och Vt2004 visar att det bortsett från en viss positiv trend när det gäller färdigheter att använda datorer och IT inte finns några större skillnader mellan åren. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till (rangordning efter andel som angivit svaret hög eller mycket hög grad, 2004): att Du lärt Dig samarbeta med andra Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 6% 29% 52% 13% vt2004 5% 23% 54% 18% att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 7% 31% 50% 13% vt2004 3% 30% 51% 16% 28

att Du uppnått en breddad allmänbildning Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 5% 32% 52% 11% vt2004 5% 35% 50% 10% att Du uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 8% 34% 46% 12% vt2004 7% 39% 47% 8% att Du lärt Dig skriva klart och begripligt Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 13% 39% 41% 7% vt2004 10% 36% 41% 13% att Du kan använda datorer och informationsteknologi Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 20% 42% 27% 11% vt2004 18% 35% 36% 10% att stimulera Dig att ta del av aktuell forskning Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 18% 41% 35% 5% vt2004 19% 46% 30% 6% att Du lärt Dig att tala klart och begripligt Mycket liten Liten grad Hög grad Mycket hög grad grad ht2002 15% 48% 32% 6% vt2004 13% 53% 28% 6% 29

Motsvarande rangordning baserad på svar från Studentspegeln 2002 ger i stort identisk rangordning som vår studie i Karlstad. Ett försök att ser vilka färdigheter/kunskaper som studenter anser att man tillägnat sig visar två tydliga faktorer. En faktoranalys av data från våren 2004 visar en första faktor som sammanfattar 29% av variationen i samtliga variabler. Höga faktorladdningar visar att denna faktor innefattar mer generella färdigheter som att samarbeta, skriva och tala. Den andra faktorn som genereras sammanfattar 23% av all variation sammanfattar mer ämnesorienterade kunskaper kring forskning och yrke. Roterade faktorladdningar (>.50) från frågor om vad man lärt sig i sina studier Faktor 1 Generella färdigheter Bred allmänbildning 0,54 Yrkesrelaterade kunskaper 0,66 Datorer och IT 0,53 Kritiskt och analytiskt 0,57 Samarbeta 0,78 Skriva klart 0,77 Tala klart 0,72 Ta del av forskning 0,76 Faktor 2 Ämneskunskaper Baserat på faktoranalysen har vi tagit fram faktorvärden för individerna i undersökningen. Höga värden på dessa innebär att man samtidigt genomgående anser sig ha tillägnat färdigheter/kunskaper enligt respektive faktorkombination. Om vi studerar hur de två typerna av färdigheter/kunskaper utvecklas over studietiden ser vi tydligt hur vi studenterna anser sig alltmer duktiga ju längre man studerat. Här finns dock en viss skillnad i progressionen. Faktorn ämneskunskaper får ett högt värde först efter tre års studier medan faktorn generella färdigheter redan under det tredje året visar högre värden. De allmänna färdigheterna ser man att man utvecklar under hela sin studietid medan ämneskunskaperna blir tydliga för studenterna först mot slutet av studierna. 30

En jämförelse mellan kön och färdigheter/kunskaper visar liten skillnad när det gäller ämneskunskaper. Generella färdigheter uppfattar kvinnliga studenter att man tillägnat sig i större utsträckning än manliga studenter. Höga värden när det gäller generella färdigheter visar studenter som läser samhällsvetenskap och studenter inom humaniora och lärarutbildning, medan ekonomstudenter och naturvetare/ingenjörer här ligger något lägre. Studenter inom humaniora och lärarutbildning har ett relativt högt värde när det gäller generella färdigheter men samtidigt det lägsta värdet när det gäller faktorn ämneskunskaper. Balans mellan teori och praktik I undersökningarna våren och hösten 2004 ingick en fråga om hur studenterna uppfattar balansen mellan de teoretiska och de praktiska inslagen i utbildningen. Även denna fråga förkom i den kartläggning av ekonomstudenter (Haglund, 1991) som genomfördes i början av 1990- talet. Resultaten var under 2004 i stort sett identiska med dem som vi fann drygt tio år tidigare. Sammanfattningsvis efterlyser en mycket stor andel av studenterna mer praktiskt orienterade inslag i utbildningen. Som student ställer man sig frågan om det man lär sig är praktiskt användbart? Tydligen är vi inom akademin inte helt övertygande när vi försöker besvara denna fråga. Balans mellan teori och praktik inom olika programområden (vt och ht2004) Mer teori Bra balans Mer praktik Ekonomi 2% 48% 50% Samhällsvetenskap 3% 46% 51% Humaniora och lärarutbildning 2% 66% 31% Naturvetenskap och teknik 3% 64% 33% Hälsa och vård 4% 58% 38% Kombinationer av program 7% 46% 47% Totalt 3% 54% 43% 31

Uppfattningarna om balansen mellan teori och praktik skiljer sig ganska tydligt mellan olika utbildningsområden. Lärarutbildningen, som har relativt omfattande praktikinslag, har ganska nöjda studenter här medan samhällsvetare och ekonomer tydligen funderar mycket på hur teori och praktik balanserar i studierna. Balans mellan teori och praktik i olika årskurser (vt och ht2004) Mer teori Bra balans Mer praktik Startat under året 2% 61% 37% Läser andra året 4% 63% 36% Läser tredje året 3% 51% 45% Har läst i fyra år eller mer 2% 40% 58% Totalt 3% 54% 43% Vid studiestarten är studenterna relativt nöjda med balansen mellan teori och praktik och under år två av sina studier blir de ännu mer nöjda. När studenterna sedan närmar sig avslutningen av sina studier blir de alltmer intresserade av att söka den praktiska nyttan med studierna och missnöjet med de alltför teoretiska studierna ökar markant. Utlandsstudier I enkäterna våren 2002 och hösten 2004 ingick frågor om utlandsstudier. Knappt en tiondel av våra studenter i Karlstad har studerat vid universitet eller högskola utomlands tidigare. I de två undersökningarna var andelen med tidigare studier utomlands oförändrad. Lika stor andel av dem som åkt utomlands har åkt till länder inom Europa som utom Europa. De flesta åker en termin. Antal terminer utomlands 1 termin 2 terminer 3 terminer 4 terminer vt2002 43% 35% 8% 8% 6% ht2004 53% 23% 3% 8% 15% 5 terminer eller mer 32

Fler än de som faktiskt studerat utomlands säger att de är mycket intresserade av att studera utomlands (19% säger att de är mycket intresserade mot de 8% som redan studerat utomlands). Studenter inom ekonomi och humaniora är mer intresserade av att studera utomlands än övriga studenter. Studenter som inte bodde i Värmland innan de började studera i Karlstad är mer intresserade av utlandsstudier än de som bodde i Värmland innan studierna. Hur stort är ditt intresse att under din planerade utbildning här i Karlstad studera vid ett utländskt universitet? vt2002 ht2004 Mycket intresserad 19% 19% Ganska intresserad 27% 30% Varken eller 20% 18% Ganska ointresserad 19% 18% Helt ointresserad 15% 15% Mer än hälften av de tillfrågade efterfrågar mer information om utlandsstudier. Har du tillräcklig information om villkoren för utlandsstudier? (vt 2004) vt2004 Tillräcklig info 12% Vill veta mer 54% Inte intresserad 34% Lite fler vill studera i ett land utanför Europa än inom Europa. Om du vill studera utomlands, vilka land skulle du välja för dina utlandsstudier? Europa vt2002 40% Europa ht2004 38% 33

Mest populära länder för utlandsstudier var 2004 i rangordning: 1. U.S.A. 2. U.K. 3. Australien 4. Frankrike 5. Tyskland Om du vill studera utomlands, hur många terminer skulle du vilja läsa (om du redan studerat utomlands räkna in denna tid i ditt svar)? vt2004 1 termin 32% 2 terminer 56% 3 terminer eller mer 12% De flesta vill läsa 2 terminer om de ska studera utomlands. Intresset för utlandsstudier är i stort oförändrat i de två enkäterna 2002 och 2004. Vad tycker studenterna om administrativ personal och lärare? I studien ht 2004 ingick frågor kring den administrativa personalens och lärarnas insatser. Frågorna är identiska med dem som ingick i Studentspegeln (2002), högskoleverkets undersökning av drygt 15000 studenters inställning till högskolestudier. Svaren angavs på en skala från 1 till 7 där 7 är bästa värdet. Resultaten från Studentspegeln visar mycket positiva resultat för Karlstads universitet. Jämförelserna nedan är hämtade ur Högskoleverkets rapport där man jämför 13 universitet och större högskolor i en strategisk grupp. Tillgänglig administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor. Serviceinriktad administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor. 34

Flexibel administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor. Högskoleverket har vägt ihop alla tre svar kring den administrativa personalens insatser till ett index. I gruppen av 13 universitet och högskolor har Karlstads universitet högst index, och också om man jämför med samtliga 33 lärosäten ligger Karlstad i toppen. Frågorna kring lärarnas insatser visar också mycket positiva resultat för Karlstads universitet. Tillmötesgående lärare: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola. Stödjande lärare: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola tillsammans med Växjö och Umeå universitet. Kunniga lärare: Karlstads universitet rangordnat som fyra tillsammans med Göteborgs, Uppsala, Växjö och Luleå tekniska universitet. Högskoleverket har vägt ihop svaren kring lärarnas insatser till ett index. I gruppen av 13 universitet och högskolor har Karlstads universitet högst index, och om man jämför med samtliga 33 svenska lärosäten ligger Karlstad tredje plats efter Idrottshögskolan och Lantbruksuniversitetet. Som ovan nämnts är det svårt att jämföra direkt mellan våra studentenkäter och den nationella Studentspegeln p.g.a. olikheter i urvalsmetod. Våra egna enkäter kan dock användas för att ta fram jämförelser av hur olika studentgrupper värderar administrativ personal och lärare. 35

Uppfattning om administrativ personal och lärare i olika studentkullar (ht 2004). Startår Startat under året Administrativ personal tillgänglig Administrativ personal serviceinriktad Administrativ personal flexibel Lärare tillmötesgående Lärare stödjande Lärare kunniga 4,2 4,2 4,0 4,5 4,2 4,5 Läser andra året 3,9 4,1 3,8 4,5 4,2 4,4 Läser tredje året 3,6 3,8 3,6 4,1 3,7 4,1 Har läst i fyra år eller mer 4,2 4,3 3,8 4,4 4,0 4,5 Totalt 4,0 3,1 3,8 4,4 4,1 4,4 Studenterna tenderar att vara mer positiva till administrativ personal och till lärarna i starten av sin utbildning och mot slutet av densamma. Skillnaderna är dock inte alltför stora. Uppfattning om administrativ personal och lärare inom olika utbildningsområden (ht 2004). Program Administrativ personal tillgänglig Administrativ personal flexibel Lärare tillmötesgående Ekonomi 3,9 3,9 3,7 4,4 4,0 4,4 Administrativ personal serviceinriktad Samhällsvetenskap Humaniora och lärarutbildning Naturvetenskap och teknik Lärare stödjande Lärare kunniga 4,1 4,3 3,9 4,6 4,3 4,5 4,0 4,3 3,9 4,6 4,2 4,6 4,1 4,2 3,9 4,3 4,1 4,3 Totalt 4,0 4,1 3,8 4,4, 4,1 4,4 Skillnaderna mellan olika utbildningsområden är inte stora när det gäller inställningen till administrativ personal och till lärarna. Möjligen är 36

studenter inom samhällsvetenskap och inom humaniora något mer positiva. Ett försök att analysera hur de olika kvalitetsfaktorerna när det gäller lärare och administrativ personal inverkar på studenternas hela värdering av sina studier har gjorts genom att i korrelations- och regressionsanalyser relatera studenternas värderingar av de sex olika kvalitetsfaktorerna: tillgänglig, serviceinriktad och flexibel administrativ personal samt tillmötesgående, stödjande och kunniga lärare till olika mätningar av hur studenterna uppfattar kvaliteten i sin utbildning generellt. Regressionerna bygger på antagande om intervallskalemätningar av variablerna. Strängt taget är våra mätningar på ordinalskalenivå om än i fallet av de sex kvalitetsfaktorerna ganska intervallskaleliknande mätningar. Inledningsvis har vi tagit fram korrelationer baserade på just ordinalskalemätningar. Gammakoefficienter (ordinal-ordinal korrelationskoefficient) för samvariation mellan kvalitetsfaktorer och sammanfattande mått på utbildningskvaliteten Kvalitetsfaktor Gamma Kunniga lärare 0,54 Tillmötesgående lärare 0,47 Stödjande lärare 0,45 Flexibel administrativ personal 0,34 Serviceinriktad administrativ personal 0,31 Tillgänglig administrativ personal 0,21 Kvalitetsfaktorerna relaterade till lärarnas insatser visar genomgående högre samvariationer med utbildningskvaliteten än motsvarande för den administrativa personalen. Analyserna är bivariata och ingen hänsyn har alltså tagits till inbördes samvariationer mellan kvalitetsvariablerna. Genom en regressionsanalys kan vi testa relationerna multivariat. Analyserna visar dock här ganska låga förklaringsnivåer. Om vi väljer som beroende variabel hur studenterna värderar utbildningskvaliteten generellt i Karlstad kan vi endast förklara 17% av variationen med hjälp av de sex kvalitetsvariablerna. Positiva och signifikanta relationer till den totala 37

utbildningskvaliteten visar i rangordning faktorerna kunniga lärare, stödjande lärare och flexibel administrativ personal. Övriga faktorer samvarierar i en multivariat modell obetydligt med den totala utbildningskvaliteten. Allmänna attityder gentemot Karlstads universitet Trenderna för Karlstads universitet nät det gäller studenternas attityder till sin utbildning och sin studietid i Karlstad är övervägande positiva, studenterna blir mer och mer positivt inställda till flera viktiga nyckelfaktorer. Studentenkäterna har kontinuerligt mätt studenternas inställning till kvaliteten i utbildningen och studentlivet samt inställning till staden Karlstad som studentstad. Dessutom har vi i varje undersökning inkluderat frågor om man: rekommenderar andra att söka till Karlstad, om studierna har varit väl värda insatsen, om studenterna är stolta över att studera i Karlstad samt om atmosfären vid universitetet är inspirerande och kreativ. För samtliga av dessa påståenden finns positiva trender. Hur nöjd är du med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet? Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd vt 2000 8% 56% 24% 11% 2% ht 2000 11% 59% 22% 7% 1% ht 2001 10% 66% 18% 5% 1% vt 2002 11% 61% 20% 5% 1% ht 2002 16% 62% 14% 4% 0% vt 2003 21% 58% 13% 6% 0% ht 2003 16% 67% 13% 4% 0% vt2004 10% 69% 16% 5% 1% ht 2004 12% 67% 16% 4% 0% vt 2005 12% 66% 17% 5% 0% Mycket missnöjd Under de första åren verkar studenterna ha blivit alltmer nöjda med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet varefter det finns en tendens 38

att andelen helt nöjda stagnerar i de senaste undersökningarna. Om man ser på andelen som anser sig nöjda eller mycket nöjda så är denna tendens inte så markerad. Kanske har förväntningarna på det nya universitetet ställts så högt att man inte riktigt ser verkligheten hänga med. Kanske kan de senaste årens ständiga byggarbete mitt på universitetsområdet också spela viss roll härvidlag. Hur nöjd är du med Studentlivet i Karlstad? Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd vt 2000 8% 48% 37% 2% 1% ht 2000 17% 51% 28% 3% 1% ht 2001 23% 45% 30% 2% 1% vt 2002 17% 45% 33% 3% 0% ht 2002 24% 38% 30% 3% 0% vt 2003 20% 44% 33% 3% 0% ht 2003 24% 47% 37% 2% 1% vt 2004 21% 42% 31% 5% 1% ht 2004 23% 44% 29% 4% 1% vt 2005 17% 66% 17% 5% 0% När det gäller studentlivet finns också en klart markerad positiv trend de första åren på 2000-talet. Ökningen av andelen studenter som är nöjda med studentlivet planar sedan ut under de senaste mätningarna. 39