Branschrådet för utbildningsprogrammet Hotell-och restaurangservice

Bilaga 3a. Branschrådet för utbildningsprogrammet Hotell-och restaurangservice Katarina Borenius Carl-Erik Carlsson Stig Grönlund Päivi Josefsson Johan Mörn Therese Sjöblom Johan Sjölund Marika Sundqvist Ordförande Intendent, Birka Line Restaurangchef, Indigo restaurang och bar Agenter & Logistik, Ålands Turistförbund Anläggningschef, Silverskär Hotellchef, Hotell Pommern Utvecklingsplanerare, Ålands landskapsregering Operativt ansvarig, Skärgårdssmak Styrelsen har tillsatt branschrådet till och med 31.12.2007

Bilaga 3b. Branschrådet för utbildningsprogrammet för sjöfart Josefine Lindblom Ordförande Bernt Bergman Sjöfartskonsulent, Ålands Redarförening Bo-Gustav Donning Sjöfartschef, Rederiaktiebolaget Eckerö Bo Gyllenberg Finlands Skeppsbefälsförbund Eva Mikkola-Karlström Godby Shipping Ab Olof Widén VD, Fraktfartygsföreningen r.f. Stina Torvaldson Studiehandledare, Högskolan på Åland Styrelsen har tillsatt branschrådet till och med 31.12.2007

Bilaga 3c. Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård Anette Häggblom Jana Andersson Birgitta Hermans Kirsi Jansson Maj Karlsson Bengt Michelsson Eivor Nikander Kaj-Gunnar Sjölund Ordförande Föreståndare, Socialomsorgen/ äldrevård Överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/ primärvården Lektor, Ålands vårdinstitut Sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/ specialsjukvården Förvaltningsöverskötare, Ålands hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsstyrelse Sjukskötare / Ålands hälso- och sjukvård /psykiatrisk vård Styrelsen har tillsatt branschrådet till och med 31.12.2007

Utbildningsplan för sjukskötarutbildningen, 210 studiepoäng (sp) (Study Programme in Nursing) Underlag för utbildningsplan och utbildningsstruktur Landskapslagen om Högskolan på Åland (81/02) trädde i kraft 1.1.2003. Högskolan har till uppgift att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Ålands landskapsstyrelse (nuvarande landskapsregering) fastställde 1.1.2003 enligt landskapsförordning (87/02) 3 2 mom utbildningsprogrammen för Högskolan på Åland (30/2005; 31/2005). Enligt detta beslut omfattar utbildningsprogrammet för vård 210 sp och ger yrkeshögskoleexamenstiteln Sjukskötarexamen YH. Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen gäller från xx. Syfte Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare som har en beredskap för att medverka i dagens och morgondagens hälso- och sjukvård i ett samhälle präglat av mångfald och internationell samverkan. Utbildningen leder fram till sjukskötarexamen (Bachelor in Nursing), och erhålls efter fullgjorda kursfodringar om sammanlagt 210 sp. Sjukskötarexamen ligger till grund för Rättsskyddscentralens för hälsovården utfärdande av legitimation. Mål Enligt högskolelagen ÅFS 81/2002. Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsmålet, Ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning. Ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Utveckla den studerandes förmåga och intresse att följa kunskapsutvecklingen. Allsidigt utveckla de studerandens kommunikativa och sociala kompetens. Den högskoleutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen skall därtill Utgå från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta. Ge den studerande sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra expertuppgifter i arbetslivet. 1

Utöver de mål som finns uppsatta i högskolelagen finns följande mål för programmet: För att erhålla sjukskötarexamen skall studeranden ha: - förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fodras för att självständigt kunna arbeta som sjukskötare inom allmän hälso- och sjukvård - tillägnat sig kunskaper i allmän och specifik omvårdnad - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors, barns och mäns hälsa, samt kunna initiera och delta i hälsofrämjande och förebyggande arbete - tillägnat sig kunskaper i hälso- och sjukvårdens ekonomi och organisation vilka är av betydelse för hälso- och sjukvården - tillägnat sig kunskaper i planering, ledning och samordning av vårdarbetet samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan mellan samtliga personalgrupper - förvärvat förmåga att undervisa patienter och deras närstående samt att handleda vårdpersonal. Härutöver gäller att: - utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt som skall utgöra grunden för såväl ett professionellt yrkesutövande i samverkan med andra yrkeskategorier som till fortsatt utbildning och forskning - utveckla lärandet och kunskapsutvecklingen interprofessionellt - utveckla förmågan till ett empatiskt och etiskt förhållningssätt till såväl patienter som närstående - uppöva sin förmåga att följa sjukskötaryrkets nationella och internationella kunskapsutveckling, analysera och lösa problem samt ha en beredskap för utvecklingsoch förbättringsarbete. Sjukskötarutbildningen följer också de mål som rekommenderats enligt Europeiska Kommissionen 31.05.98./XV/E/8481/2/97-SV. International Council of Nurses (ICN) antog 1953 den första etiska koden för sjukskötare vars målprogram uppfylls i de för utbildningen fastslagna mål. Koden har sedan dess reviderats och fastställts ett flertal gånger, senast år 2000 (International Council of Nurses, 2000). Även WHO utarbetade 2001 WHO European Strategy for Nursing and Midwifery Education (WHO Regional Office for Europe, 2001) vilken ligger till grund för utbildningsprogrammet. Även följande dokument lagen om yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården (FFS 559/94), gäller som styrdokument i utbildningsplanen. I strategidokumentet 2005-2010 för vårdutbildningen har den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården med ökade krav på kunskaper inom informations- och kommunikationsteknologi och ökade krav på både förbättrad kvalitet och kostnadseffektivitet som kräver att sjukskötarutbildningen ständigt utvecklas lyfts fram (Högskolan på Åland, 2005). 2

Utbildningens huvudsakliga innehåll och upplägg Sjukskötarutbildningen omfattar totalt 210 sp (7 terminer, Bilaga 1), varav praktiken består av minst 75 sp som ingår i omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap på sammanlagt 105 sp, därutöver ingår medicinsk vetenskap på 52,5 sp, folkhälsoarbete med 30 sp och beteendevetenskap på 22,5 sp. Utbildningsplanen är i enlighet med de riktlinjer som TERVA 2 projektet rekommenderat: att minst 21 sp bör vara grundstudier, att minst 96 sp bör vara yrkesstudier, att minst 3 sp bör vara valfria studier, att minst 75 sp bör vara praktik och minst 15 sp examensarbete. Inom utbildningsprogrammet för sjukskötarutbildningen betonas omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap i teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning, och ledarskap. Under det första läsåret, erhålls färdigheter inom grundvård och att vårda äldre. Det andra läsåret har fokus på patienter med medicinska respektive kirurgiska hälsohinder. Följande år riktas intresset mot psykiatriska hälsohinder samt kvinnors och barns hälsa och av examensarbetet. Det fjärde året, dvs. termin 7 upptas huvudsakligen av hälsa i ett internationellt folkhälsoperspektiv samt valfri praktik/teori. Vårdprogrammet samarbetar med övriga program inom högskolan. Grundläggande värderingar Den värdegrund som utgör utbildningens röda tråd är en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt som genomsyrar samtliga kompetensoråden i utbildningen. Helhetssynen och det etiska förhållningssättet innebär att: Utgå från en värdegrund som vilar på en humanistisk människosyn Visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet Tillvarata patientens och/eller närståendes kunskaper och erfarenheter Visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar Utifrån patientens och/eller närståendes önskemål och behov föra deras talan Tillämpa gällande forskningsetiska konventioner Tillvarata arbetslagets och andras kunskaper/erfarenheter och genom teamsamverkan bidra till en helhetssyn på patienten. Omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap En viktig förutsättning för att kunna ge vård av hög kvalitet och säkerhet under människans hela livscykel, är goda allmänna kunskaper om såväl människan med hälsa och välbefinnande som med ohälsa och illabefinnande. Sjukskötaren behöver vara lyhörd för tecken på ohälsa och illabefinnande och ha god beredskap för att åtgärda dessa genom beprövade och utvärderade metoder och vårdhandlingar. Som sjukskötare har man ett grundläggande ansvar att främja hälsa, förebyggande sjukdom, återställa hälsa och minska lidande. Utbildningen leder till att sjukskötaren har kunskaper om hur sjukdom, skador och funktionsnedsättning påverkar människans livssituation, hur patienten kan lära sig att bemästra sin situation, samt kunskap om hälsofrämjande faktorer. Omvårdnadsvetenskapens/vårdvetenskapens kärna utgörs av samspelet mellan patient och vårdare. Det goda samspelet präglas av respekt, tillit och ansvar. Naturvetenskapliga ämnen De naturvetenskapliga ämnena innehåller anatomi, fysiologi, farmakologi, mikrobiologi och patologi. Inom kursen tillägnar sig studenten kunskaper som ska tillämpas i arbetet som sjuksköterska vid diagnostik, behandling, vård och rehabilitering. 3

Forskning, utveckling och utbildning Den pedagogiska grundtanken att kommunicera hälsa, vilken i sjukskötarutbildningen är att förbereda och uppmuntra till ett livslångt lärande, kännetecknas av aktivt kunskapssökande och dialog. Den bärande idén utgår bl. a från den problembaserade inlärningsmetoden, vilket innebär att den studerande själv tillsammans med andra definierar problem, formulerar inlärningsmål, söker kunskap som analyseras, värderas och presenteras. Den didaktiska metoden är studerande-centrerad, vilken stimulerar till eget lärande. Den utexaminerade sjukskötaren förutsätts ha väldefinierade kommunikativa färdigheter, erbjuda patientcentrerad vård, svara på vårdbehov genom att medvetandegöra och förstärka den enskilda individens eget engagemang (empowering), har väl utvecklade färdigheter inom problemlösning - ett och kritiskt tänkande förhållningssätt. För att möjliggör ett personligt och professionellt arbetssätt använder och utvecklar sjukskötaren en evidensbaserad strategi i vårdarbetet, som vilar på aktuell forskning. Inom vårdarbetet där sjukskötarens relation till omgivningen oftast förutsätter kommunikation blir det didaktiska förhållningssättet avgörande i överförandet av kunskap likväl som i att skapa goda rollmodeller. Kommunikation i dagligt vårdarbete genomströmmar och påverkar alla relationer och utgör av den anledningen ett bärande kunskapsområde i utbildningen. Mångfald och internationalisering Mångfaldsperspektivet beaktas genom hela utbildningen. Den blivande sjukskötaren förbereds för yrkesutövning i en internationell och multikulturell miljö. Genom bland annat utbytesprogram för studier utomlands men även möte med utländska föreläsare och utbytesstuderanden, syftar internationaliseringen och interkulturell kommunikation till att studerande blir medvetna om sin roll och sitt ansvar som professionella sjukskötare för samarbete och samverkan över kultur- och nationsgränser. Klinisk utbildning Syftet med den kliniska utbildningen är att studeranden skall få möjlighet att tillägna sig, tillämpa och integrera teoretisk kunskap och att under handledning reflektera över vårdsituationer och vårdhandlingar. Härigenom ges den studeranden möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Utbildningsprogrammet för vård har ett stort internationellt nätverkssamarbete gällande praktikplaceringar. Varje studerande genomför minst ett praktikavsnitt inom ett av nätverken. 4

Arbetsformer Arbetsformer varierar och bygger på såväl individuellt arbete som samverkan i grupp med syfte att främja lärandet samt utveckla självkännedom och inlevelseförmåga. Studerande tränas i ett vetenskapligt förhållningssätt genom aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. En nära koppling mellan teoretiska och yrkesspecifika studier eftersträvas. Genom teoretiska studier skaffar sig studerande kunskaper om ämnets teori, aktuell forskning och dess tillämpning. Under de yrkesspecifika studierna utvecklas och fördjupas yrkeskunnandet genom att studerande i vårdmiljö fördjupar teoretisk kunskap, tränar färdigheter och utvecklar omdömet. Erfarenheter från vårdverksamheten utgör underlag för analys, bearbetning och diskussion vid seminarier, då kunskaper från omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap och medicinsk vetenskap integreras. Stöd och vägledning för att utveckla yrkesrollen, så kallad yrkeshandledning, pågår fortlöpande under utbildningen. Situationer som studenten deltagit i ställs i fokus och utgör utgångspunkt för handledning. Examination Examination av teoretiska och kliniska studier sker både individuellt och i grupp och såväl muntligt som skriftligt. 5

Utbildningsplan för vårdprogrammet, våren 2006. Bilaga 1 Programöversikt Årskurs 1 Introduktion till omvårdnad och etik - praktisk utbildning Kommunikation i omvårdnad samt forskningsmetodik Grundkurs i medicinskvetenskap 15 sp Omvårdnadsmetoder samt forskningsmetodik Grundvård allmän - praktisk utbildning Den äldre människan - praktisk utbildning Geriatrisk vård Årskurs 2 Omvårdnadsteorier och forskningsmetodik Medicinskomvårdnad - praktisk utbildning Medicinskvård - praktisk utbildning Patofysiologi Fördjupning i omvårdnad samt forskningsmetodik Kirurgiskomvårdnad - praktisk utbildning Kirurgiskvård - praktisk utbildning Beteendevetenskap Sociologi/psykologi Årskurs 3 Akut och katastrofmedicin Psykiatriskomvårdnad - praktisk utbildning Psykiatriskvård - praktisk utbildning Pedagogik, informationsteknologi och ledarskap Examensarbete Kvinnors och barns hälsa - praktisk utbildning Folkhälsoarbete 15 sp Årskurs 4 Folkhälsoarbete - internationalisering global health 15 sp Valfrikurs (fördjupning) - våld mot kvinnor, - geriatrik - ätande och nutrition 15 sp 6

Översikt över de 4 delområden som programmet består av Omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap 105 sp Termin 1: Introduktion till omvårdnad och etik - praktisk utbildning, Kommunikation i omvårdnad samt forskningsmetodik Termin 2: Omvårdnadsmetoder samt forskningsmetodik Grundvård allmän - praktisk utbildning Termin 3: Omvårdnadsteorier och forskningsmetodik Medicinskomvårdnad - praktisk utbildning Termin 4: Fördjupning i omvårdnad samt forskningsmetodik Kirurgiskomvårdnad - praktisk utbildning Termin 5: Psykiatriskomvårdnad - praktisk utbildning Termin 6: Examensarbete Kvinnors och barns hälsa - praktisk utbildning Termin 7: Valfrikurs (fördjupning) Medicinskvetenskap 60 sp Termin 1: Grundkurs i medicinskvetenskap Termin 2: Den äldre människan - praktisk utbildning Termin 2: Geriatrisk vård Termin 3: Medicinskvård - praktisk utbildning Patofysiologi Termin 4: Kirurgiskvård - praktisk utbildning Termin 5: Akut och katastrofmedicin Psykiatriskvård - praktisk utbildning Folkhälsoarbete 30 sp Termin 4: Folkhälsoarbete Termin 7: Folkhälsoarbete - internationalisering global health Valfrikurs (fördjupning) Beteendevetenskap 15 sp Termin 4: Beteendevetenskap - sociologi/psykologi Termin 5: Pedagogik, informationsteknologi och ledarskap 7

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 1 av 10 Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Hotell- och restaurangservice vid Högskolan på Åland Hotell- och restaurangadministratör YH 240 sp Utbildningsplanen gäller tills vidare och avser utbildning som påbörjades efter den 1.8.2005 Fastställd 3.3.2006 av styrelsen för Högskolan på Åland

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 2 av 10 INNEHÅLL 1 Underlag för utbildningsplan och utbildningsstruktur 2 Mål för utbildningsprogrammet 3 Utbildningsprogrammets struktur 3.1 Grundstudier 3.1.1 Allmänna studier och ämnen 3.1.2 Turism, hotell- och restaurangteknik 3.1.3 Hotell- och restaurangekonomi 3.1.4 Språk 3.2 Yrkesstudier 3.2.1 Obligatoriska yrkesstudier 3.2.2 Inriktade yrkesstudier 3.2.2.1 Restaurang och gastronomi 3.2.2.2 Hotell och turism 3.2.3 Valfria studier 3.2.4 Praktik 3.3 Examensarbete Bilaga: Översikt över utbildningsprogrammet för hotell- och restaurangadministration, 240 sp. Fördelning av studiehelheter, -avsnitt och kurser 2006.

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 3 av 10 1 Underlag för utbildningsplan och utbildningsstruktur Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:87) trädde i kraft 1.1.2003. Högskolan har till uppgift att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Ålands landskapsstyrelse fastställde 1.1.2003 enligt landskapsförordning (2002:81) 3 2 mom utbildningsprogrammen för Högskolan på Åland. Enligt detta beslut omfattar programmet för hotell- och restaurangservice, hädanefter programmet för hotell- och restaurangadministration, 240 studiepoäng (sp) och ger yrkeshögskoleexamenstiteln Hotell- och restaurangadministratör YH. Examen från utbildning på gymnasialstadienivå ger behörighet för studier på utbildningsprogrammet för hotell- och restaurangservice vid Högskolan på Åland. Högskolans gemensamma mål och uppbyggnad De gemensamma målsättningar för utbildningen anges i landskapslagen om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och övriga dokument 1. Programmen inom högskolan kännetecknas av en fokusering på helheten, problemlösning, analys och syntes, och ett nära samarbete med arbetslivet. Nätverk för samarbete och kommunikation över branschens gränser och internationella kontakter bidrar ytterligare till att fördjupa kunskap inom yrkesområdet. Utbildningen omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete. De kvalitativa och kvantitativa resultatmålen för programmet fastställs genom det utbildningsavtal som uppgörs för tre år i sänder mellan landskapsstyrelsen och styrelsen för Högskolan på Åland. Utbildningen innefattar möjligheter till internationellt studerandeutbyte inom nordiska och europeiska högskolenätverk. 1 Landskapslag om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002), landskapsförordning om Högskolan på Åland (ÅFS87/2002) samt Examensordning för Högskolan på Åland.

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 4 av 10 2 Mål för utbildningsprogrammet för hotell- och restaurangservice Målet för programmet för hotell- och restaurangservice vid Högskolan på Åland är yrkeshögskoleexamen i hotell- och restaurangadministration. Den allmänna målsättningen för examen inom programmet är att ge den studerande sådana kunskaper och färdigheter som krävs för lednings-, administrations-, planerings- och marknadsföringsuppgifter inom hotell-, turism- och restaurangföretag både på det lokala och internationella planet. Denna målsättning uppnås genom: - att i all undervisning sträva efter ökad initiativförmåga och eget ansvar, - att ge de studerande en gedigen utbildning som ger beredskap för framtida utmaningar och för ett vidareutvecklande av både nationella och internationella kontakter inom branschen, - att stärka de studerandes känsla för sin yrkesroll genom att efter hand låta de studerande använda nya kunskaper och färdigheter i verkliga arbetssituationer, - att låta de studerande komplettera de teoretiska studierna med branschpraktik både lokalt och internationellt, samt - att låta de studerande stifta bekantskap med hotell-, turism- och restaurangnäringen genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt som utgår från näringslivets behov. En målsättning är även att inom utbildningsprogrammet skapa en positiv utbildningsatmosfär som befrämjar de studerandes trivsel och studiemotivation samt att ge varje studerande en kvalificerad yrkeskompetens, servicemedvetenhet och en personlig utvecklingspotential.

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 5 av 10 3 Utbildningsprogrammets struktur Hotell- och restaurangserviceprogrammet omfattar följande studiehelheter Grundstudier Yrkesstudier (inklusive valfria studier och praktik) Examensarbete 73,5 sp 151,5 sp 15 sp Utbildningsprogrammet för hotell- och restaurangservice 240 sp EXAMENSARBETE 15 sp GEMENSAMMA YRKESSTUDIER 48 sp VALFRIA STUDIER 13,5 sp INRIKTADE YRKESSTUDIER 30 sp P R A K T I K GRUNDSTUDIER 73,5 sp 60 sp

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 6 av 10 3.1 Grundstudier 73,5 sp 3.1.1 Allmänna studier och ämnen 19,5 sp För samtliga utbildningsprogram erbjuds studiehelheter och ämnen som kan genomföras som allmänna studier oberoende av program. Allmänna ämnen bjuds ut kontinuerligt och de studerande kan i samråd med studiehandledaren välja när det är mest ändamålsenligt att avlägga olika kurser. De allmänna ämnena omfattar dels obligatoriska och dels valfria ämnen inom olika ämnesblock. Ämnena utvecklas efterhand av programmen och det totala utbudet av allmänna ämnen inom högskolan kan variera från år till år. De allmänna studierna och ämnena presenteras närmare i studiehandboken för varje läsår. De obligatoriska allmänna ämnena inom grundstudierna är: - Introduktion till studierna 3 sp - Individ, samhälle och arbetsliv 10,5 sp - Språkstudier 6 sp 3.1.2 Turism, hotell- och restaurangteknik 33 sp Målet är att den studerande skall behärska grundläggande arbetsuppgifter inom ett hotell- och restaurangföretag och kunna använda sig av moderna tekniska hjälpmedel. Den studerande skall ha god kännedom om, kunna presentera och aktivt sälja branschens produkter och inse vikten av estetiskt tänkande vid utformningen av nya produkter. Den studerande skall ständigt vara medveten om betydelsen av ekonomiskt tänkande, samarbete mellan de olika avdelningarna och servicekvalitet i sitt arbete. Följande kurser ingår i studiehelheten: - Yrkesarbete - Restaurangteknik - Matproduktion - Oenologi / Dryckeslära - Hotellära - Grunderna i turism - Grunderna i kryssningsindustrin

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 7 av 10 3.1.3 Hotell- och restaurangekonomi 9 sp Den studerande skall behärska företagsekonomisk fackterminologi, behärska grunderna i yrkesmatematik och ha en allmän helhetssyn på affärsverksamhet inom turism-, hotell- och restaurangbranschen. Den studerande skall behärska modern datateknik som hjälpmedel och inse vikten av att hålla sig á jour med utvecklingen. Den studerande skall inse betydelsen av olika konkurrensmedel och kunna kombinera dem för att kunna marknadsföra sina produkter effektivt samt kunna utföra mindre marknadsundersökningar och analysera resultaten. Den studerande skall känna till grunderna för gästernas behov och kunna anpassa sitt servicebeteende till olika kundsituationer samt ha förmåga att skapa en positiv attityd gentemot gästerna och vara medveten om de krav på samarbetsvilja som kännetecknar arbete inom hotell- och restaurangbranschen. Följande kurser ingår i studiehelheten: - Företagsekonomi - Kundbetjäning - Marknadsföring 3.1.4 Språk 12 sp Målet för studierna i nybörjarspråk är att den studerande skall lära sig grunderna i språket och behärska de vanligaste facktermerna. Målet för fortsättningskurserna i främmande språk är att den studerande skall behärska fackspråk och kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i servicesituationer. Studierna omfattar följande språk: - Engelska - Finska - Tyska / Franska - Svenska 3.2 Yrkesstudier 151 sp I yrkesstudier ingår gemensamma yrkesstudier, inriktade yrkesstudier, praktik och valfria studier. 3.2.1 Obligatoriska yrkesstudier 48 sp Målet för de obligatoriska yrkesstudierna är att den studerande skall ha de kunskaper som krävs för att självständigt handha marknadsföringen i landbaserade och maritima turism-, hotell- och restaurangföretag. Den studerande skall ha insikter i ledning och organisation utifrån ett perspektiv som tar särskild hänsyn till serviceföretagets

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 8 av 10 specifika problematik. Den studerande skall kunna strukturera och analysera företagsekonomiska problem kring lönsamhets- och finansieringsfrågor inom turism-, hotell- och restaurangföretag och inse vikten av att anpassa företagets personalpolitik till samhällets och individens krav. Den studerande skall kunna tolka och tillämpa kollektivavtalets bestämmelser och rekommendationer. Den studerande skall känna till den internationella turism-, hotell- och restaurangnäringen och de trender som påverkar branschen. Den studerande skall känna till de viktigaste strukturerna i Europa och särskilt i de länder där praktiken är förlagd. Den studerande skall självständigt kunna sköta företagets kontakter med utlandet. Följande kurser ingår i studiehelheten: - Passagerarfartygssäkerhet - Marknadsföring - Företagsekonomi - Human resource management - Affärskommunikation - Den internationella hotell- och restaurangnäringen - Att leda och utveckla människor - Logistik - Arbetslivsorientering 3.2.2 Inriktade yrkesstudier 30 sp 3.2.2.1 Restaurang och gastronomi inriktningsalternativ a Målet är att de studerande som valt inriktningsalternativet restaurang och gastronomi skall ha goda kunskaper i att leda och organisera hotell- och restaurangföretag utifrån ett service management perspektiv. Den studerande skall ha god kännedom om det gastronomiska arbetsfältet och vara väl insatt i oenologi. Den studerande skall ha en fördjupad kunskap om olika matkulturer och deras speciella särdrag. Följande kurser ingår i studierna: - Gastronomi - Oenologi / Dryckeskunskap - Matkulturer och kostetnologi - Sensorik

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 9 av 10 3.2.2.2 Hotell och turism inriktningsalternativ b Målet är att de studerande som valt inriktningsalternativet hotell och turism skall ha goda kunskaper i att leda och organisera hotell- och turismföretag utifrån ett service management perspektiv. Den studerande skall vara väl insatt i modern hotell- och konferensteknik samt ha god kännedom om internationell turism och de organisationer som verkar i branschen och kunna beakta olika kulturers särdrag vid internationella kontakter. Följande kurser ingår i studierna: - Försäljnings- och driftsfunktion i hotellindustrin - Incentive resekunskap - Turism (systemet, marknaden och produkten) - Resebyrå- och trafiktjänster 3.2.3 Valfria studier 12 sp Målet för de valfria studierna är att den studerande har specialiserade eller fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. Valfriheten ger den studerande möjlighet att välja en personlig kompetensprofil i sin utbildning. Kurser kan väljas inom hotell- och restaurangadministrationsprogrammet, vid annat utbildningsprogram inom högskolan eller vid extern yrkeshögskola/högskola. Studerande ges även möjlighet att profilera sin utbildning inom sjöfart genom valbar praktik på kryssningsfartyg motsvarande 6 sp. 3.2.4 Praktik 60 sp Praktiken utgörs dels av en praktik under andra året och dels av en förmanspraktik under årskurs fyra. Praktiken på årskurs två innefattar en fyra och en sex månaders praktikperiod. Ena perioden bör utföras utanför Norden (Sverige, Finland, Danmark eller Norge) medan den andra får utföras inom Norden, dock inte på Åland. Totalt omfattar praktiken under årskurs två 54 sp. Målet för praktiken under årskurs två är att den studerande skall tillämpa de kunskaper han inhämtat under basåret och få en bred bild av turism-, hotell- och restaurangverksamhet i hotell och restauranger av hög standard i land och/eller ombord på kryssningsfartyg. Den studerande skall få en inblick i internationell turism-, hotell- och restaurangkultur genom praktik utanför norden och därmed även ha tillfälle att fördjupa sina språkkunskaper. Förmanspraktiken under årskurs fyra omfattar 6 sp

Utbildningsplan för programmet Hotell- och restaurangservice 240 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: Hubertus von Frenckell Godkänd av: Pb 1010 Dok.nr: Rev.nr: 22 111 MARIEHAMN Datum : 03.03.2006 Sida 10 av 10 Målet för förmanspraktiken är att den studerande under en tre till fyra veckors tid skall kunna förvärva sig insikter i en förmans arbetsuppgifter genom att följa med en förman och om möjligt själva prova på förmansuppgifter i ett lämpligt företag. 3.3 Examensarbete 15 sp I varje utbildningsprogram ingår ett examensarbete om 15 sp där den studerande skall visa att han/hon kan tillämpa kunskaper och arbetsmetoder inom sitt yrkesområde. Arbetet presenteras skriftligt i en slutrapport, granskas av en opponent och presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium. För att examensarbetet skall godkännas skall den studerande även fungera som opponent för ett examensarbete samt aktivt delta i seminariediskussionerna. Det är en strävan att examensarbetet skall ha stark anknytning till arbetslivet. Ett examensarbete utförs enskilt eller i grupp och kan vara ett samarbetsprojekt mellan studerande från olika utbildningsprogram. Ämnesvalet skall vara relevant för den studerande inom hans/hennes utbildningsprogram. Examensarbetet kan ha teoretisk eller praktisk inriktning. Det kan till exempel vara ett planerings- eller utvecklingsprojekt eller ett arbete baserat på tillämpad forskning. Programmet erbjuder utöver den vanliga slutarbetsmodellen även en mer praktisk slutarbetsmodell där studerande driver övningsrestaurang Hjorten i 2-4 veckor för att sedan analysera verksamheten i det skrivna arbetet ur ett perspektiv som studerande överenskommit med handledare och programansvarig.

24 3 mars 2006 Ålands landskapsregering Pb 1060 22 111 Mariehamn Hänvisning Nr Datum Ärende Rambudget år 2007 år 2009 Kontaktperson Agneta Eriksson-Granskog Högskolans uppskattade behov av medel för 2007 och planperioden 2008-2009. I utbildningsavtalet mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland högskolans uppdrag, verksamhet och nettoanslag för driften behandlat för åren 2006-2008. För underhåll av de fastigheter högskolan verkar i och för ändamålsenlig förnyelse av fastigheterna är behovet för den kommande treårsperioden uppskattat till: Investeringar Fastigheterna Behov för år 2007 Brandalarm vid Neptunigatan 17 50 000 I fastigheten arbetar 230 personer och i byggnaden inryms laboratorier med avancerad teknisk utrustning. Ombyggnad till grupprum, mötesrum och tjänsterum vid 50 000 Neptunigatan 17 inklusive ventilation. Utrymmet var ursprungligen en tjänstebostad men behövs inte längre för det ändamålet. Behovet av grupprum, mötesrum och tjänsterum är dock stort. Utbyte av ventilationsaggregat, Neptunigatan 17 20 000 Det gamla aggregatet är utnött (från 1980). Ett nytt aggregat medför värmeåtervinning och Energibesparing. Kliniskt kompetenscentrum 50 000 Högskolans vårdutbildning är i behov av förnyad aktuell övningsutrustning och att därmed ett kliniskt kompetenscentrum byggs upp vid högskolan. Även inom de sjöfartsinriktade utbildningarna finns behov av ett kliniskt kompetenscentrum.

Samverkan mellan utbildningarna avses öka gällande kliniska övningar i och med satsningen på ett ändamålsenligt övningsutrymme. Renovering av fastigheten Navigationsskolegränd 2 795 000 Etapp II. Fastigheten är i mycket stort behov av renovering. Etapp I av renoveringen bestod av utbyte av radiatorer samt renovering av lektionssalar, auditorium och studerandekansli år 2004-2006. Under renoveringen av Etapp I framkom att huset inte är i så gott skick att endast en ytlig renovering av rummen är tillräcklig. I delar av huset har provtagning visat att allt trävirke måste rivas ut lokalt och att golv och innerväggar därmed byggas upp på nytt. Huset har varit utsatt för olika slags läckage under många år som har medfört såväl skador som ohälsosam arbetsmiljö. Under renoveringen av Etapp II avses verksamheten under en tid bedrivas i andra lokaler. Summa 965 000 Behov för år 2008 Simulatorcentrum 1 000 000 Högskolans nautiska och maskintekniska utbildning är i behov av förnyad aktuell simulatorutrustning med förbättrade möjligheter till samövningar för däck- och maskin och mer autentiska simuleringsövningar. Samverkan med Ålands sjösäkerhetscentrums anläggningar för övningar gällande sjösäkerhet är en möjlighet som konkurrenterna idag inte kan erbjuda om det nya simulatorcentret byggs i direkt anslutning till Ålands sjösäkerhetscentrums övningsbassäng. Summa 1 000 000 Behov för år 2009 Campusutbyggnad 3 000 000 För ändamålsensliga utrymmen för undervisning, studier, tjänsterum, forskning och utveckling omfattande ca 1600 m 2 vid Navigationsskolegränd 2 eller Neptunigatan 17. Den inbesparing åtgärden leder till är att utbyggnaden innebär att Högskolan inte längre behöver hyra utrymmen i andra fastigheter för sin personal och sina studenter. Den kvalitetsförbättring som åtgärden leder till är att verksamhetsförutsättningarna förbättras när verksamheten samlas i ändamålsenliga lokaler inom Högskolans

egna två fastigheter Summa 3 000 000 Lagstiftningsåtgärder Under perioden år 2007 år 2009 kommer såväl landskapslagen om Högskolan på Åland som landskapsförordningen om Högskolan på Åland att behöva vidareutvecklas. En utveckling och en översyn av högskoleexamina behövs för att kunna erbjuda aktuella högskoleutbildningar på Åland. I Finland har lagen om yrkeshögskoleutbildningar ändrats så att även andra cykeln inom ramen för Bolognaprocessen tillhör yrkeshögskolornas ansvarsområde. I Norden förnyas högskolelagstiftningen just nu gällande villkoren för studerande från länder utanför Europa. Båda frågeställningarna är aktuella att ta ställning till på Åland under år 2007- år 2009. I utbildningsavtalet under Särskilda utvecklingsfrågor fastslås att högskolans organisationsform skall utredas där även bildandet av högskolan som en helt fristående juridisk person övervägs. Arbetet med detta kräver resurser och leder till någon form av lagändring. Landskapsregeringen avsätter medel för kostnaderna för arbetet enligt utbildningsavtalet. Läraravtal Högskolans behov av ett ändrat tjänstekollektivavtal är brådskande. Önskemålet från högskolan är ett årsarbetstidsavtal för lärarna. Miljöpolicy Underhållet av de fastigheter högskolan verkar i och renoveringen av dem leder till bättre värmeåtervinning och energibesparing samt en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Fastigheten vid Navigationsskolegränd 2 är i behov av renovering omgående för personalens och de studerandes hälsa. Jämställdhetskonsekvensbedömningar Den studerandestatistik som produceras vid Högskolan redovisas enligt kön. Personaluppgifter har hittills redovisats individbaserat och utvecklas under år 2007 år 2009 för att uppnå målet statistik redovisad enligt kön. Rambudgetförslaget är behandlat i styrelsen för Högskolan på Åland den 3 mars 2006. I tjänsten, Agneta Eriksson-Granskog rektor