KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET Vanlig verksamhet Hellre kvalitet än kvantitet Interna utbildningar Samarbeten med andra organisationer Bilagor - förteckning 3-1 3-2 3-2 3-3 3-4 Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat september 2010.
Kapitel 3 Avdelningens grundläggande verksamhet RFSL:s avdelningar har mycket varierad och uppskattad verksamhet runt om i landet och den lokala förankringen är RFSL:s styrka! Många avdelningar känner att man inte gör tillräckligt och vill göra mer än man har möjlighet till. Därför är det viktigt att prioritera och känna efter vad aktivisterna har tid och ork med så engagemanget blir roligt och utvecklande för de aktiva. All verksamhet bygger på: - att det finns intresserade aktivister som är villiga att driva verksamheten - att det finns ett behov bland målgruppen/medlemmarna - att det finns tillräcklig finansiering Här nedan följer lite tips för verksamhet inom RFSL:s avdelningar. Vanlig verksamhet Här kommer en liten tips-lista för vad en RFSL-avdelning kan göra. Se detta som en inspirationslista, det är alltså ingen kravlista. Vad en avdelning väljer att ha för verksamhet måste avgöras av vad medlemmarna vill göra och hur många man är som kan genomföra det Cafékvällar - med eller utan tema eller föreläsare. Man kan bjuda in till debatter, filmvisning eller diskussioner i samband med cafékvällarna, för att locka nya besökare eller vidareutbilda sig själva. Fester med eller utan tema. Fester hållas i egen regi i sin egen lokal eller i samarbete med en krog. Fest i egen regi kräver kommunala tillstånd för alkoholservering, om man väljer att sälja alkohol, vill säga. Föreläsningar och filmkvällar inbjudna föreläsare (finns ett antal på RFSL:s egen föreläsarlista, den hittar ni som bilaga), debatter med lokalpolitiker, filmkvällar med hbt-tema etc. Detta kan med lätthet arrangeras i samarbete med en annan förening eller studieförbund för att öka på besöksunderlaget. Hivprevention kampanjarbete på fester, cafékvällar, spelomgångar med Stop Talk Listen, gå till qruising-områden och dela ut kondomer, delta i Colour of Love-kampanjen tillsammans med RFSL Ungdom och RFSU, anordna föreläsningar och utbildningar och filmkvällar. Allt detta kräver att det finns välutbildade aktivister att jobba med detta. Se RFSL:s pärm Handbok för hivpreventörer. Stödverksamhet och självhjälp jourtelefon, samtalsgrupper, komma-ut-grupper, stolta föräldrar, transgrupper, kuratorsverksamhet, hjälp till asylsökande hbt-personer, stöd till brottsoffer, stöd till missbrukande hbt-personer etc. Detta kräver att det finns välutbildade aktivister att jobba med detta. Påverkansarbete lobba på landsting och kommun när det gäller frågor som RFSL vill förändra (se avsnittet om Påverkansarbete) 3-1
Skolinformation se avsnittet om skolinformation. Vuxenutbildning utbilda lärare, fackföreningar, arbetsplatser, vårdpersonal i hbt-frågor. Detta kräver att det finns välutbildade aktivister att jobba med detta. Se avsnittet om vuxenutbildning. Medlemsvård skicka information till medlemmarna om vad som händer, bjud in till evenemang. Exempel kan vara chokladprovning, sminkkvällar i samarbete med en sminkaffär, spelkvällar med Velvet, rabatterade teaterföreställningar, grillkvällar, drag king-workshops etc. Gruppspecifik verksamhet vissa av RFSL:s avdelningar har specifik verksamhet för bögar, bisexuella, transpersoner, flator, äldre, yngre, sportintresserade. Hbt-festival många RFSL-avdelningar är med och anordnar Pride-liknande evenemang i sin kommun. Utbildningar - interna utbildningar för aktivister i olika aktuella ämnen. Här kan förbundet ofta hjälpa till. Sociala aktiviteter svampplockning, biobesök, grillning, brännboll och liknande för sammanhållning i föreningen. Temadagar utåtriktade dagar som behandlar särskilda ämnen, gärna i samarbete med andra föreningar. Det finns mycket mer en avdelning kan göra, det är bara energin, fantasin och pengarna som kan sätta gränserna. Hellre kvalitet än kvantitet Frågor att ställa sig när man planerar sin verksamhet: Vad vill medlemmarna och de aktiva göra? Vad har vi fått bidrag för att göra? Vad orkar vi göra? Vilka verksamheter är viktigast för oss? Det är lätt hänt att man som avdelning vill göra allt, och att saker delas upp så att en person är ensamt ansvarig för en aktivitet istället för att några aktiva hjälps åt att göra saker. Det är en farlig utveckling, för de flesta tycker att det inte är särskilt kul att göra saker helt själv. Poängen att vara med i en förening är att göra saker tillsammans med andra. Interna utbildningar Det är viktigt att en avdelningsstyrelse och de andra som är aktiva i avdelningen kan de frågor som man jobbar med, annars förlorar man snart intresset för sin förening eller sin fråga. Använd därför en del av resurserna för att vidareutbilda er själva. Har avdelningen möjlighet att ansöka om hiv-medel så se till att en del av er ansökan inkluderar internutbildning i dessa frågor, detta gäller även andra typer av bidrag som ni söker. Försök att alltid tänka: vad vill vi lära oss? Vad behöver vi lära oss? 3-2
Vem som sedan håller i utbildningen kan variera, kanske kan någon från förbundet komma, kanske finns det folk på orten som är kunniga i just de frågor som ni är intresserade av. Samarbeten med andra organisationer Samarbeten med andra organisationer när det gäller fester, föreläsningar eller andra projekt är oftast mycket uppskattade och givande. Dessutom minskar det arbetsbelastningen på den egna föreningen om man samarbetar med andra. En annan positiv aspekt är att urvalet av folk som kan komma på exempelvis en fest ökar om man utformar festen i samarbete med t.ex. en studentförening, eller om man har en kafékväll om hbt-personers rättigheter i samarbete med Amnesty. Exempel på samarbetsparter lokalt: RFSL Ungdom SFQ Sveriges förenade hbtq-studenter (eller annan studentorganisation) FPE-S (Full Personality Expression Sweden, transförening) KIM (Kön, Identitet, Mångfald, transförening) RFSU Noaks ark Sveriges Dövas Riksförbund Hörselskadades riksförbund Synskadades riksförbund Amnesty Studentkårer Universitet eller Högskola Röda Korset och Röda Korsets ungdomsförbund Scouterna Rädda Barnen och Rädda Barnens ungdomsförbund Partier och ungdomsförbund Fackföreningar Religiösa församlingar Ungdomsmottagning och landsting Fristående queeraktivistgrupper När det gäller samarbeten med partier och religiösa församlingar så får man absolut samarbeta i vissa sakfrågor eller specifika arrangemang. Det man bör tänka på är att inte samarbeta enbart med företrädare för ett och samma parti eller samma församling hela tiden så att man börjar förknippas alltför mycket med sin samarbetspartner. Sen ska man vara medveten om att om man samarbetar med ett parti så kan man få kritik för detta, och då är det bra att veta hur man ska bemöta kritiken om den kommer. Har ni frågor gällande denna gränsdragning, ta gärna kontakt med förbundet innan ni påbörjar samarbetet. RFSL:s avdelningar brukar ofta samarbeta med till exempel Svenska kyrkan när det gäller att högtidlighålla WAD och med politiska partier när det gäller debatter och seminarier i sakfrågor. 3-3
Bilagor - förteckning Föreläsarlista RFSL 3-4