Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel, Skydds- och frihetsinskränkande åtgärder samt precisering och ansvarsfördelning av förskrivningsrätten för medicintekniska produkter.
2 Innehåll 1. Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel sid. 3 2. Skydds- samt frihetsinskränkande- åtgärder sid. 6 för personer i särskilda boendeformer och i bostad med särskild service enligt LSS. 2. Precisering och ansvarsfördelning av sid. 18 förskrivningsrätten för medicintekniska produkter. 2011-11 Dokumentet är framtaget av: Margareta Svensson Arbetsterapeut Cecilia Nilsson Arbetsterapeut Agneta Jönsson Kommunsjuksköterska Ingbritt Håkansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderat 2014-04 Cecilia Nilsson Arbetsterapeut Ulrika Malm Arbetsterapeut Gerd Lundgren Sjukgymnast Katarina Larsson Sjuksköterska Maria Tibell Distriktsköterska Magdalena Jeppsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Detta dokument är antagit av Omsorgsnämnden Karlshamn den 2011-12-01 166 Reviderad 2012-09 Reviderad 2014-04 Annelie Myrbeck Förvaltningschef Magdalena Jeppsson MAS
3 Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer för hjälpmedel. Karlshamns kommuns hjälpmedelsverksamhet skall vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om medicintekniska produkter SFS 1993:584. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten skall vara att Karlshamns kommun har en god hjälpmedelsförsörjning och en service på lika villkor för alla invånare, oavsett boendeform. Se hjälpmedelshandbok för Blekinge. Samverkansnämnd Landstinget i Blekinge och Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner har kommit överens om att from 2011-01-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad Samverkansnämnden i Blekinge. Den gemensamma nämnden ingår i landstingets organisation. Landstinget Blekinge är juridisk person för den gemensamma nämnden. Den gemensamma nämnden skall tillse att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Hjälpmedlen skall följa brukaren. Den gemensamma nämnden har ansvar för att erbjuda sina medlemmar hjälpmedel för funktionshindrade enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL), med undantag för syn-, hörsel- och ortopedtekniska hjälpmedel. Undantagna från nämndens ansvarsområde är även hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering, pedagogiska hjälpmedel inom skola samt förbrukningsartiklar. Kostnadsansvar. I princip skall förskrivningsrätt och kostnadsansvar följas åt. Förvaltningarna, som har kostnadsansvaret har dock rätt att förlägga förskrivningsrätten till den, som har kunskap från ett ur hjälpmedel professionellt perspektiv. I Karlshamns kommun förskriver hemsjukvårdens arbetsterapeuter höj- och sänkbara sängar samt lyftar i det ordinära boendet. Förskrivning annan förvaltning Förskrivning som sker av annan förvaltning, eller hos annan huvudman än den som har det ekonomiska ansvaret, skall samråd ske mellan berörda ekonomiskt ansvariga chefer. Kostnaden redovisas en gång i månaden till kostnadsansvariga i hälsovalet respektive kommun. I vissa fall förskriver kommunens sjuksköterskor diabeteshjälpmedel och landstinget står för kostnaden.
4 Gränsdragningar i Karlshamns kommuns särskilda boendeformer avseende inventarie/individuella hjälpmedel. Inventarier Boende som från början är avsedda för vård av svårt funktionshindrade och som inom överskådlig framtid är tänkta att fungera för detta ändamål bör ha som mål att ha en viss nivå på grundutrustning. Definitionen av denna typ av boende kan vara att boendet har dygnet runt bemanning och någon typ av gemensamhetsutrymme i direkt anslutning till lägenheten. Produkterna betecknas som inventarier och behovet är permanent på enheten. Exempel på dessa produkter är höj- och sänkbara sängar med grindar och standardmadrasser, sängbord, takskena för lyft, matningsstolar, släphjul på stolar. Dessa hjälpmedel/inventarier bekostas av enheten och enhetschefen är ansvarig för dessa vad gäller inköp, service och utrangering i samråd med förskrivare. Enhetschefen är ansvarig för att personalen som skall använda dessa hjälpmedel får undervisning, även detta sker i samarbete med förskrivare. Individuellt hjälpmedel Med individuellt hjälpmedel avses hjälpmedel som kräver individuell utprovning. Dessa hjälpmedel ansvarar förskrivaren för vad gäller utprovning, förskrivning, instruktion/information och uppföljning. Budget för individuella hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel ansvarar HSL- personalens enhetschef för. De individuellt utprovade hjälpmedlen skall i största mån sammanfalla med hjälpmedelscenters fastlagda sortiment. De förskrivaranvisningar som tas fram i samarbete med hjälpmedelcenter skall tillämpas i Karlshamns kommuns både i ordinärt boende och de i särskilda boendena. Detta för att Karlshamns kommuns samtliga invånare skall få tillgång till samma sortiment av hjälpmedel. Här avses dels de hjälpmedel som i vissa boende betecknas som inventarier men också alla de hjälpmedel som kräver en individuell utprovning i samtliga särskilda boenden. För inkontinenshjälpmedel samarbetar landsting och kommun i en upphandlingsgrupp för att ta fram gemensamt sortiment, detta ligger utanför hjälpmedelscenters ansvarsområde. Hyra/köpa De hjälpmedel som betecknas som inventarier bör köpas in av enheterna i samråd med förskrivare. Hjälpmedel som bara behövs tillfälligt hyrs från hjälpmedelscenter eftersom behovet på enheten inte är permanent.
Ansvarsfördelning hjälpmedel Hjälpmedelshanteringen ligger inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har det övergripande ansvaret för att lagar, regler och rutiner finns och följs i Karlshamns kommun. Förskrivare Verksamhetschefen förlägger förskrivningsrätten för medicintekniska hjälpmedel. Medicinskt ansvarig sjuksköterska förlägger förskrivningsrätten för inkontinenshjälpmedel. Som förskrivare av visst hjälpmedel förbinder man sig förutom en professionell bedömning och uppföljning av det enskilda ärendet att hålla sig uppdaterad inom området både vad det gäller sortiment av produkter, lagar och regler samt administrativa rutiner för att verksamheten skall fungera på ett säkert och effektivt sätt. Karlshamns kommun följer den rekommendation av förskrivare som tillämpas inom Blekinge läns landsting. För att erhålla förskrivningsrätt av medicintekniska hjälpmedel skall man som fast anställd eller tillfälligt anställd över 6 månader ha genomgått av hjälpmedelscenter anordnad förskrivarutbildning. Enhetschef Har ansvar för de hjälpmedel som betecknas som inventarier på enheten. Vad gäller behov av nyinköp, service och utrangering sker detta i samråd med ansvarig förskrivare. Kontaktman Som kontaktman har man ett speciellt ansvar för den enskilde vårdtagaren. Att bevaka de olika behov som uppstår hos den enskilde. Att vara den som förskrivare i första hand vänder sig till om personalmedverkan krävs i samband med utprovningen. Att vara den som i första hand får information och instruktion av förskrivare och ser till att viktig information sprids i övriga arbetsgruppen. Att vara den som tar kontakt med förskrivare om hjälpmedel inte längre fungerar eller används. Kontaktmannen har ansvar för att hjälpmedlen rengörs under tiden de används och i samband med återlämning. Kvalitetssäkring verksamhetsutveckling av hjälpmedelshanteringen. Kommun och landsting i samarbete. I första hand ska sortiment, framtaget av anvisningsgrupper från Hjälpmedelscenter väljas. Hjälpmedelscenter arbetar med kontinuerlig utveckling av hjälpmedelsområdet. I hjälpmedelscenters anvisningsgrupper ingår representanter från både landsting och kommun. Landsting och kommun har regelbundna träffar med representanter från hjälpmedelscenter. För inkontinenshjälpmedel finns separat gemensam upphandlingsgrupp med representanter från kommun och landsting. 5
Klagomål Hjälpmedelsförsörjning jämställs med annan vård enl. Hälso- och sjukvårdslagen. I de fall brukaren inte är nöjd med handläggningen avseende hjälpmedel sker därför anmälan till Förtroendenämnden eller Socialstyrelsen. Rapportering av olyckor och tillbud Rapportering av tillbud och olyckor i ordinära och särskilda boendet eller då kommunalt anställd personal är inblandad skall anmälas till enhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska via kommunens händelserapportering. Olyckor och tillbud angående hjälpmedel som faller inom ramen för hjälpmedelscenters hantering, rapporteras till hjälpmedelschefen. Denna rapportering görs av förskrivare. Övrigt. Inköp Upphandling av hjälpmedel som skall köpas in till de särskilda boendena sker på sedvanligt sätt. Upphandling sker ofta i samverkan med övriga kommuner i Blekinge. Se separat avtal. Service och underhåll För inköpta hjälpmedel ansvarar Enhetschefen i samarbete med förskrivare fullt ut vad gäller service, underhåll och utrangering. Se separat avtal. Se riktlinjer för användare. Bilaga 1 För hjälpmedel som hyrs eller köps in från Hjälpmedelscenter, finns separat samverkansavtal. Skydds- samt frihetsinskränkande- åtgärder för personer i särskilda boendeformer och i bostad med särskild service enligt LSS 1 Allmänt Fr.o.m. den 15 juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja beröva hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser typ bälte, rullstolsbordbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Det är heller inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. Lagstiftningen gäller även Bostad med särskild service enligt LSS (se stöd för tillämpning och handläggning Socialstyrelsen 2007). 6
7 Ofta utgörs skyddsåtgärderna av medicintekniska hjälpmedel. Dessa produkter styrs av ett särskilt regelverk när det gäller förskrivning, utprovning, uppföljning och utbildning. Lagen 1993:584 om medicintekniska produkter samt SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Det är av stor vikt att det finns personal med rätt kompetens i tillräcklig omfattning för att minimera användande av skyddsåtgärder. 1.2 Lag LPT och LRV Undantag från skyddet mot frihetsberövande eller frihetsbegränsande åtgärder kan endast förskrivas i lag. Exempel på dessa lagar är lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och smittskyddslagen (2004:168 SmL). 2 Nödrätt Samtidigt som inlåsning är förbjudet enligt grundlag så har kommunen ett vårdansvar för de personer som kan bege sig iväg från bostaden och på så vis komma till skada. Det finns ett undantag som gäller nödrätt i brottsbalken 24 kap 41 som innebär den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv eller hälsa. Detta kan gälla om personalen bedömer att inlåsning tillfälligt måste ske för att rädda liv eller hälsa. Nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässigt ingripande. Hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service samt socialtjänstlagen anger att det ska finnas den personal som behövs samt personal med lämplig utbildning och erfarenhet 3 Samtycke Ett samtycke från vårdtagaren kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. HSL 2a Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall vården och behandlingen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Begreppet samtycke innebär i generell mening accepterande eller godtagande av föreslagna åtgärder. Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att: Det har lämnats av någon som är behörig att lämna samtycke Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket Vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter Samtycket har lämnats frivilligt Samtycket är allvarligt menat
8 Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten för dess avgivande, medför detta inte att samtycket gäller för all framtid. En person kan när som helst återkalla sitt samtycke. 3.1 Behörig att lämna samtycke Samtycke kan endast lämnas av patienten själv. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. 3.2 Olika typer av samtycke från enskild Inhämtande av samtycke ska alltid föregås av information till patienten om vad åtgärden/åtgärderna avser. Uttryckligt Att patienten aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd Konkluderat Patienten agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Inre samtycke den enskilde har informerats och ger inte uttryck för någon motvilja Presumerat Bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med patientens vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Stöd för beslutet kan inhämtas från närstående till patienten. 4. Dokumentation Beslut om skyddsåtgärd skall dokumenteras i vårdplaner så att all involverad personal får tillgång till informationen. Dessa planer skall detaljerat beskriva användning, hur oönskade konsekvenser av skyddsåtgärd skall minimeras och när uppföljning skall ske. Av omvårdnadsjournalen skall också tydligt framgå vilka åtgärder som är vidtagna och vilken typ av samtycke som har inhämtats. 5. Egenvård Om den enskilde själv önskar ha t.ex. rullstolsbord, sänggrind eller andra hjälpmedel som är att jämföras med skyddsåtgärder betraktas åtgärden som egenvård och inte hälso- och sjukvård. Hjälpmedlen skall dock förskrivas enligt gällande riktlinjer. Riskanalys skall göras och dokumenteras. 6. Bälte och rullstolsbord 6.1 Huvudregel Bälte och rullstolsbord får endast användas efter att samtycke har inhämtats.
9 6.2 Riskgrupper Svaga och orkeslösa De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kommunikationsförmåga 6.3 Riskanalys Riskanalysen genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet kring patienten. Respektive yrkeskategori ansvarar för genomförandet. Involvera närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen. Varför reser sig patienten? Sittanalys Smärtanalys Nutritionsanalys Eliminationsanalys Social-/psykisk analys Aktivitetsanalys Läkemedelsanalys - finns läkemedel som påverkar: Balans Muskelstyrka Rastlöshet Nedsatt vakenhet Blodtrycksfall Trängningar 6.4 Individuellt hjälpmedel Positioneringsbälte och rullstolsbord är att anse som ett individuellt hjälpmedel och förskrivs av arbetsterapeut. 6.5 Dokumentation Hela beslutsprocessen dokumenteras i omvårdnadsjournalen. OBS! Positioneringsbälte eller rullstolsbord skall alltid kontrolleras före användandet. Trasiga eller slitna hjälpmedel får inte användas. Vårdpersonalen skall alltid finnas nära tillgänglig och med tillsyn över vårdtagaren. Fastspänning/fixering med positioneringsbälte/rullstolsbord får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga förhållanden förekomma.
10 6.6 Uppföljning Individuell bedömning. Senast en månad efter förskrivning. Därefter minst var sjätte månad. 6.7 Undantag I vissa fall kan det finnas behov av att använda bälte i rullstol vid utepromenader för att förhindra att vårdtagaren trillar ur vid t.ex. trottoarkanter eller andra ojämnheter i marken. I samråd med vårdtagaren och/eller anhöriga kan vid dessa tillfällen särskilda säkerhetsbälten användas. Bälten för detta ändamål får endast användas vid utepromenader när personal är närvarande och måste tas av när man kommer tillbaka till enheten/boendet. 7 Sänggrind som skyddsåtgärd 7.1 Huvudregel Sänggrind som skyddsåtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. 7.1.1 Allmänt All användning av sänggrind som skyddsåtgärd skall föregås av ingående vård- och omsorgsplanering inklusive nytto- och riskanalys. Alternativa åtgärder bör ha provats innan sänggrind som skyddsåtgärd föreslås. 7.2 Alternativ Det är viktigt att olika alternativ lösningar diskuteras och eventuellt prövas. Låg säng Övervakning/tillsyn Madrass på golvet Rörelselarm/larmmatta 7.3 Riskgrupper Svaga och orkeslösa De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Motoriskt oroliga Nedsatt kommunikationsförmåga Frekventa toalettbesök 7.3.1 Riskanalys Riskanalysen genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet kring patienten. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för genomförandet. Involvera närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen.
11 7.4 Varför behövs sänggrind? Tidigare fall från säng? Fysiskt status? Psykiskt status? Kliver över sänggrind? Läkemedelspåverkan? Sedativa Diuretika Neuroleptika 7.5 Dokumentation Hela beslutsprocessen dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 7.6 Förskrivning Sjuksköterska ansvarar för förskrivning av sänggrindar, arbetsterapeut ansvarar för förskrivning av övriga tillbehör till säng. 7.7 Undantag Om vårdtagaren själv begär att få ha sänggrind så är det inte att betrakta som frihetsinskränkande skyddsåtgärd. Sjuksköterska eller arbetsterapeut ansvarar för förskrivning av lämpligt hjälpmedel. 7.8 Uppföljning Individuell bedömning. Senast en månad efter förskrivning. Därefter minst var sjätte månad. 9 Lås och larm Allmänt Många som bor i kommunens särskilda boende har på grund av demenssjukdom mycket dålig orienteringsförmåga. Det är i dessa fall svårt för personal i särskilt boende att hålla ständig uppsikt över en person med demenssjukdom. Ett enkelt larm på dörren eller vid sängen gör att man direkt blir uppmärksam på att någon är på väg upp, eller på väg ut i felaktiga eller alltför få kläder. 9.1 Generella larm 9.1.1 Socialstyrelsens meddelande frågor och svar : Det är möjligt att ha ytterdörren till en särskild boendeform låst, så som man brukar i ett hem. Detsamma gäller dörrar till avdelningar och enheter. Låset får dock inte vara konstruerat så att den enskilde inte själv kan öppna dörren och gå ut. Om den enskilde av något skäl inte kan öppna dörren måste han eller hon utan fördröjning kunna få hjälp av personalen med att öppna den.
12 9.2 Godkännande Låsanordningar som installeras skall godkännas av brandmyndighet. Enhetschef ansvarar för att rutinerna och handhavande för olika tekniska lösningar som används i frihetsbegränsande syfte är juridiskt försvarbara och följer gällande lagstiftning. 10. Passiva/ individuella larm 10.1 Definition Med passivt larm menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. 10.2Huvudregel Passiva larm får endast användas efter att samtycke har inhämtats. 10.3 Passiva/ Individuella larm Dörrlarm ger larm när dörrbladet lämnar dörrkarmen. Stollarm ger larm när någon reser sig från stolen. Sänglarm ger larm när någon lämnar sängen och inte återvänder inom förutbestämd tid. Larmmatta - ger larm när någon trampar på mattan. Rörelselarm - ger larm när någon rör sig i avkänningsområdet Passagelarm larm som anbringas på personen och aktiveras vid passage av gräns. Linjedektor/ Jenkalarm - larm som anbringas i vårdtagarens kläder och aktiveras när denne passerar viss gräns t.ex. ytterdörr. Kräver speciell installation. 10.3.1 Nödsändare - ett nödsändar- och pejlingssystem som gör det möjligt att snabbt hitta försvunna personer. Sändaren har formen av en klocka (som ett trygghetslarm) och bärs runt handleden. 10.3.2 Nödsändarens funktion 1. Försvinnandet upptäcks av anhörig eller vårdpersonal. Individuell handlingsplan finns upprättad av förskrivaren med vad som ska göras innan kontakt med polisen. 2. Anmälan görs till polisen på 114 14 och be att få tala med vakthavande på Länskommunikationscentralen. Uppge att personen bär nödsändare. 3. Polisen beslutar om aktivering av nödsändaren och kontaktar SOS för aktivering.
13 10.4 Beslut om larm Dörrlarm; Stollarm Sänglarm; Larmmatta; Rörelselarm; Passagelarm; Jenkalarma; Ordineras av arbetsterapeut i samverkan med patientansvarig sjuksköterska. Beslutas av demenssjuksköterska i samråd med ansvarig enhetschef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas. Beslutas av demenssjuksköterska i samråd med ansvarig enhetschef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas. Nödsändare; Beslut tas av demenssjuksköterska i samråd med ansvarig enhetschef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas. Enhetschef ansvarar för att patientansvarigsjuksköterska, kontaktman och berörd vårdtagare, ev. anhöriga är delaktiga inför beslut. Enhetschef ansvarar för att rutinerna och handhavande för olika tekniska lösningar som används i frihetsbegränsande syfte är juridiskt försvarbara och följer gällande lagstiftning. 10.4.1 Uppföljning larm Individuell bedömning. Senast en månad efter förskrivning. Därefter minst var sjätte månad. 10.4.2 Uppföljning Phoniro Nödsändare Omprövning av beslut skall göras senast en månader efter förskrivning därefter var sjätte månad. Byte av sändare sker en gång om året, batteriet håller 1 år. Varje enhet skall föra statistik om hur ofta larmen utlöses, på individuell basis. Förvaltningens larmsamordnare registrerar aktuella tekniska lösningar på respektive enhet. 10.5 Dokumentation Hela beslutsprocessen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 11 Epilepsilarm (se. förskrivningsanvisningar) i Websesam. 11.1 Förskrivare: Sjuksköterska 11.1.2 Målgrupp: Patient med diagnostiserad epilepsi
14 12 Regelverk - Regeringsformen (1974:152, RF - Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) - Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) - Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter samt SOSFS (2008:1) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. - Socialstyrelsen, 2007. Bostad med särskild service enligt LSS, stöd för rättstillämpning och handläggning. - Socialstyrelsens meddelandeblad Nr2/2010. 13.1 Lokala rutiner Hjälpmedelshandboken i Blekinge län. Se Websesam. 14 Ansvar 14.1 Vårdgivaren I 2 d Hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs att det, där det bedrivs hälso- och sjukvård, skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Varje vårdgivare är skyldig att anpassa bemanningen av varje verksamhetsområde så att kraven på god vård av god kvalitet och säkerhet för patienterna kan upprätthållas. 14.2 Verksamhetschef enligt HSL Ansvarar för: att ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, rutiner och metoder som säkerställer kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten 14.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ansvarar för: att riktlinjer och rutiner finns och är kända att årlig uppföljning av användandet av skydds/frihetsinskränkande åtgärder görs att bestämmelserna 9 i lagen (1993;584) om medicintekniska produkter efterlevs beträffande de produkter som tillhör verksamheten eller har förskrivits av vårdgivarens hälsooch sjukvårdspersonal 14.4 Enhetschef Ansvarar för: att uppgjorda rutiner är kända hos medarbetarna att vårdpersonalen har god kännedom om larmfunktion och tillförlitlighet samt kompetens att använda skyddsåtgärder
15 att inköpta individuella larm är registrerade samt att det finns rutin för funktionskontroll enligt bruksanvisning och att bruksanvisning finns tillgänglig. för att olika tekniska lösningar som används i frihetsbegränsande syfte är juridiskt försvarbara och följer gällande lagstiftning. 14.5 Fastighetsägaren Ansvarar för att låsanordningar som installeras på en boendeenhets ytterdörr eller låsanordningar mellan enheter är godkända av brandmyndighet samt ansvarig för kontroll genom det sytematiska brandskyddsarbetet. 14.6 Förskrivare arbetsterapeut och demenssköterska Ansvarar för: att rutiner och riktlinjer tillämpas inom sitt yrkesansvar att följa upp hur skyddsåtgärderna används och att produkten är ändamålsenlig dokumentation 14.7 Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för: att rutinerna tillämpas inom sitt yrkesansvar att en vårdplanering kommer till stånd inför beslut om skyddsåtgärd att följa upp hur skyddsåtgärderna används ur omvårdnadshänseende att informera anhöriga/förvaltare/god man i förekommande fall dokumentation 14.8 Vårdpersonal Ansvarar för: att uppmärksamma sjuksköterska och/eller arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef när det föreligger ett omvårdnadsbehov där det kan vara lämpligt att sätta in skyddsåtgärder att meddela sjuksköterska eller förskrivande arbetsterapeut förändringar i omvårdnadsbehovet som påverkar behovet av skyddsåtgärder att följa uppgjorda riktlinjer och rutiner 14.9 Larmansvarig Av enhetschef utsedd, ansvarar förutom för det som anges för vårdpersonal även för de lokala rutinerna som gjorts upp av enhetschef som gäller installation av boendets inköpta individuella larm. Kan tex gälla funktionskontroll.
16 14.10 Förskrivare Arbetsterapeuter förskriver nedanstående skyddsåtgärder. Dörrlarm stollarm sänglarm larmmattor rörelselarm Under jourtid d.v.s. kvällar, nätter och helger har tjänstgörande kommunsjuksköterska förskrivningsrätt fram till näst följande vardag då ansvarig arbetsterapeut ska göra en ny bedömning av behovet. Larmansvarigas arbetsuppgifter Installation av trygghetslarm, rörelselarm, sänglarm, larmmattor och stollarm Byte av felaktiga larmknappar Enklare reparationer, enligt instruktion från leverantören. Felanmälningar görs av larmansvarig till Triator. Noggrann beskrivning av orsaken skall kunna redogöras vid felanmälan Ansvara för att reservdelar, batterier alltid finns att tillgå Tillsammans med enhetschef ansvara för att inventera larmförrådet, enl. uppgjord plan Utbilda medarbetare till att klara av installationer och byte av batterier Tillsammans med enhetschef ansvara för att register över utlånade larm hålls aktuell Ansvara för att larmen rengörs innan återlämning 14.11 Larmförråd 1. Gustavsborg 2. Östralycke 3. Solrosen 4. Perennagården 5. Eklunden 6. Båtsmansgården 7. Mariegården 8. Ekegården 9. Persgård
17 Exempel på register vid utlåning av larm Larm sort Reg. nr på larmet Utlämnat datum Utlämnat till Sänglarm 12223005 2010-09-01 Masten Gustavsborg Återlämnat datum 2010-09- 13 Signera M.B Larmförråden Förråden på Gustavborg och Östralycke ska innehålla: 1 st sänglarm 4 st rörelselarm 4 st larmmattor 1 st stollarm 1 reparationslåda Förråden på övriga boende ska innehålla 2 st rörelselarm 2 st larmmattor 1 reparationslåda Uppföljning och utvärdering Enhetschefen ansvarar för uppföljning och utvärdering larmförråden. Uppföljningen och utvärderingen sker under maj och november
18 Precisering och ansvarsfördelning av förskrivningsrätten för medicintekniska produkter. Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har kommunen ett tydligt ansvar för att inom ramen för sitt hälsooch sjukvårdsansvar tillhandahålla habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Detta innebär att för personer som bor i kommunens särskilda boende eller ordinärt boende som avser hemsjukvård eller hembesök samt vistas i sådan dagverksamhet som regleras i Socialtjänstlagen och LSS har kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder från skilda kompetensområden. Rehabiliteringens yttersta mål är att minska handikappet dvs. att höja funktionsnivån efter en akut skada eller bibehålla den nuvarande funktionsnivån genom individuell aktivering. I FN:s Standardregler definieras begreppet "rehabilitering" som: "en process vilken syftar till att människor med funktionsnedsättningar skall uppnå och behålla bästa möjliga fysiska, intellektuella, psykiska eller sociala funktionsförmåga och att ge dem möjlighet att förändra sina liv och uppnå ett större oberoende. Rehabilitering kan innefatta åtgärder av skilda slag, som att återställa en funktion eller kompensera förlusten eller avsaknaden av en funktion eller kompensera en funktionsbegränsning." I praktiskt rehabiliteringsarbete talar man om såväl funktionshöjande som funktionsbevarande åtgärder som är avgörande för hur den enskilde skall kunna leva ett så aktivt socialt liv som möjligt med de begränsningar som skadan/ sjukdomen och ett eventuellt funktionshinder utgör. Funktionshöjande rehabilitering står för insatser som syftar till att höja den enskildes funktioner dvs. att träna upp styrka, rörlighet, balans, språk, minne, koncentrationen etc. Funktionsbevarande åtgärder är insatser för att bibehålla en uppnådd funktion och motverka en försämrad funktion tillexempel minskad rörlighet eller försämrad balans. I en samordnad individuell vårdplan skall samtliga insatser av betydelse för den enskilde samordnas. I planen skall en beskrivning av mål och aktiviteter finnas samt vem som ansvarar för att aktiviteterna utförs och att de sedan följs upp. Befogenheter och ansvar ska preciseras och fördelas så att den yrkeskategori som ordinerar ska förskriva hjälpmedlet. Detta är arbetsgivarens uppgift att organisera. Hjälpmedlens roll God tillgång till väl fungerande hjälpmedel är för många funktionshindrade avgörande för deras möjligheter att aktivt och självständigt delta i samhället. Hjälpmedel kan förebygga framtida förluster av funktioner och förmåga, förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga och kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet.
19 För att hjälpmedlen skall utnyttjas så bra som möjligt krävs att den enskildes totala livssituation analyseras, att hjälpmedelsbehovet relateras till andra åtgärder och att individuella vårdplaner utformas med bland annat träning i att använda hjälpmedlen och uppföljning av hur hjälpmedlen används och fungerar.
20 Verksamhetschefen beslutar om vem eller vilka som skall ges rätt att prova ut och förskriva hjälpmedel. För att underlätta och tydliggöra hanteringen av individuellt utprovade hjälpmedel i Karlshamns kommun har följande arbetsfördelning utarbetats. Arbetsterapeuterna: Ansvarar för förskrivning av: - Hjälpmedel för träning och färdigheter och förmågor, - Hjälpmedel för personlig vård och skydd, - Rullstolar och personlyftar, - Hjälpmedel i hushållet, - Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder, - Hjälpmedel för kommunikation och information, - Hjälpmedel för hantering och transport av produkter. Bedömning av individuellt anpassade larm. Sjuksköterskorna: Ansvarar för förskrivning av: -Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling - Antidecubitushjälpmedel. -Tunna madrasser - Hälmadrass - Häl- och ankelskydd, armbågsskydd/öronring - Sänggrindar. - Ep-larm. - Larm då arbetsterapeuten inte är i tjänst. Demenssjuksköterskan: Ansvarar för förskrivning av: - Passagelarm - Jenkalarm; - Phoniro Nödsändare. Sjukgymnasterna: Ansvarar för förskrivning av: - Hjälpmedel för träning och färdigheter och förmågor, - Stimulatorer för smärtlindring, - Gånghjälpmedel,
21 - Stålyftar, - Hjälpmedel för överflyttning och vändning, - Mjuka ortoser - Isotonhandske - Höftskyddsbyxa Enhetschefen för respektive boende: Ansvarar för de hjälpmedel som betecknas som inventarier. Ansvarar för att personalen får information och undervisning. Verksamhetschefen beslutar: om rätten att prova ut och förskriva vissa medicintekniska hjälpmedel enligt ovanstående förslag.
22 Reviderad 2014-04 Bilaga 1 Riktlinjer för användande av sängar och taklyftar i äldreomsorgens särskilda boenden Säkerhetsrutiner Besiktning av inköpta sängar, takskenor, hjullyftar och lyftmotorer görs årligen enligt gällande avtal och anlitat företag. Arbetsterapeuten lämnar aktuella uppgifter om var hjälpmedlen finns placerade. För att besiktning ska gälla, får inga förändringar göras, förutom av anlitat företag. Flytt av säng mellan rum/våningsplan/boende, skall göras av anlitat företag efter arbetsorder från arbetsterapeut. Ny besiktning kostar extra. Undantag gäller på de boenden där sängar kan flyttas mellan rummen utan att vändas på sidan. Arbetsterapeut skall dock informeras. När det gäller reparationer av sängar, takskenor, hjullyftar och lyftmotorer, kontaktar personalen på enheten arbetsterapeuten som gör en arbetsorder. Manöverdosan skall alltid bytas av anlitat företag och får inte bytas mellan sängar eller taklyftar.
23 2014-04 Reviderad 2014-04 Förebyggande arbete handhavande för att minska skador på sängar och taklyftar Statistik visar stora kostnader för reparationer av manöverdosor, sänggrindar och knäledsfunktion i säng. Detta kan förebyggas med enkla åtgärder genom att vi hanterar hjälpmedlen på rätt sätt. Några exempel på vanligt förekommande reparationer: Grindar och sängens knäledsfunktion höj/sänkfunktionen av sängens fotände går sönder om grinden är uppfälld och täcket fastnar under grinden som sedan trycks upp. Likaså kan det uppstå skador om fel sorts grindskydd eller för bred madrass används. Manöverdosor till sänglyft - går sönder om de tappas i golvet eller sladdar körs över. Manöverdosor och laddare till taklyft - går sönder om de trycks hårt ner i laddaren och om man sedan drar i sladden istället för i handkontrollen. Manöverdosan till taklyften ska placeras LÄTT i laddaren. Arbetsterapeuterna Karlshamns Kommun