Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet
Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft arbetskraftsdeltagande och pensionering Svenskarnas inställning till pensionstidpunkt Konsekvenser av förtida pension
Bakgrund Låg fertilitet Åldrande samhälle Behov att öka arbetskraftsdeltagande bland äldre Ökad livslängd
Andel över 65 och över 80 år 1975 2000 2015 2030 65+ 80+ 65+ 80+ 65+ 80+ 65+ 80+ 15,1 2,7 17,3 5,0 21,4 5,7 25,1 8,6
I absoluta tal antalet 65+ 2005-2020 från 1,5-1,9 miljoner Antalet personer över 80 Idag 450 000 2030 750 000 Försörjningskvoten Sedan 1950-talet mellan 0,65 och 0,75. 2030 cirka 0,85
Pensionsålder och medellivslängd i Sverige Pensionsålde r Medellivslängd Kvinnor Män 1913 67 58 56 1976 65 77 72 2005 Flexibel 82 78
Genomsnittlig tid i pension i Sverige och inom OECD Män Kvinnor 1970 2004 1970 2004 Sverige 11,9 17,8 14,9 22,9 OECD 11,0 18,0 14,0 22,5
Early Exit-trend Startade i tider av höga arbetslöshetsnivåer under 1970-talet Flora av olika försörjningsalternativ (ftp, avtalspensioner) Intermediära system (pathways)= växer fram En externaliseringspraktik Fördjupning av välfärden Man har förtjänat en rätt att sluta tidigt Yngre får jobb Utbredd konsensus runt detta Svårt att hitta universella lösningar
Ålder för utträde ur arbetsmarknaden. Källa: LU 2008 67 66 65 64 Uttädesålder 63 62 61 Män Kvinnor 60 59 58 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2006
Konsekvenser Stora påfrestningar på välfärdsstaten Ekonomiska konsekvenser av åldrande i sig, vård, omsorg, pensioner, efterfrågan på välfärdstjänster ökar Generationskontraktet utmanas färre i arbete ska försörja ökande antal som står utanför Arbetskraftsbrist, minskande arbetskraft fallande produktivitet, krympande skatteintäkter sjunkande ekonomisk tillväxt Ökad fertilitet, produktivitet, invandring räcker inte Stort behov att öka antalet sysselsatta, och sysselsättningsgraden bland äldre. Nya pensionssystem
Konsekvenser Utan tillskott i form av arbetskraftsinvandring måste den faktiska pensionsåldern i EU-området ligga på drygt 75 år i mitten av 2000-talet om nuvarande balans mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande ska kunna upprätthållas (SOU 2002:29:109)
Teoretiska perspektiv på vad som påverkar arbetslivets längd Protection/Pull - pensions- och socialförsäkringssystemens utformning Production/Push - strukturella egenskaper på arbetsmarknad och i arbetsliv. Diskriminering Jump Värderingsmönster. Har önskan om fritid blivit viktigare än plikten att arbeta? Early Exit kultur Stay positiva egenskaper arbetet
PSAE Panel Study of Ageing and the Elderly Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel 2002/2003, 2010/2011 + tilläggsfrågor om äldre Urvalsförstärkning av äldre (55+). Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel Olika delprojekt Äldre och arbete Äldre och hälsa Äldre och ekonomiska resurser Äldre och sociala relationer
Fråga om önskad pensionsålder till förvärvsaktiva 55+ i ULF 2002/03 och 2010/11 Idag har man vissa möjligheter att själv välja när man vill bli pensionerad. Det kan vara både före och efter 65 år. Om du tar hänsyn till hälsa, din ekonomi, ditt arbete och nuvarande pensionsregler, vid vilken ålder vill du då gå i pension(helt och hållet)?
Önskad egen pensionsålder bland förvärvsaktiva 55 64 år 45 40 35 30 25 20 2002/03 2010/11 15 10 5 0 50-59 60-64 65 66-70 71- Vet ej
Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden före 65 års ålder 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor
Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden efter 65 års ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor
Vad påverkar synen på pensionstidpunkten? Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Ålder 0.257 *** 0.264*** Subjektiv hälsa -0.626 *** -0.377 *** -0.628 *** -0.341 *** Antal diagnoser -0.193 ** -0.218 *** -0.210 *** -0.231 ** Utbildning 0.673*** 0.141 0.608*** 0.302*** Psykosocialt välbefinnande -0.113-0.200 *** -0.020-0.166 *** Social klass 0.277 *** 0.126 * 0.213 *** 0.154 ***
Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Fysisk arbetsbelastning -0.109 *** -0.156 *** -0.110 ** -0.154 *** Kvantitativa krav -0.01 0.03 Kvalitativa krav -0.05 0.023 Monotont arbete -0.963 *** -0.604 *** -0.742 *** -0.342 Inflytande arbetet 0.148 *** 0.02 0.119 ***
Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Emotionellt socialt stöd (kollegor) 0.236 0.456 *** 0.258 Instrumentellt socialt stöd (chef) 0.06 0.338 *** 0.269 * Emotionellt socialt stöd (chef) 0.408 ** 0.476 *** 0.254 0.270 * Kommer överens med chef 0.319 ** 0.557 *** 0.238 0.387 *** Fysisk arbetsförmåga 0.08 0.207 *** 0.210 ***
Slutsatser Jump Fritid viktigt skäl till en tidig önskad pensionsålder=tecken på Early Exit kultur Push Krävande arbetsmiljö sänker önskad pensionsålder Stay Positiva egenskaper i arbetet viktiga för en önskan att jobba länge
Är det farligt att förtidspensioneras? Studier pekat på negativa hälsoeffekter av förtidspension ökad dödlighet Förtidspension (disability pension/benefit) Mål=skapa rimliga levnadsförhållanden för människor med reducerad arbetsförmåga En välfärdsframgång Dock vissa problem Varför??? Post retirement health - Omfattande forskningsfält oklara resultat
Teoretiska perspektiv vad som påverkar Post Retirement Health Roll teori (diskontinuitet) -Roll expansion - Många roller (förälder, anställd, partner) en buffert -Roll stress - olika roller överbelastning. Förlust av en roll minskar bördan Kontinuitet - människor tar med sig livsstil, självbild, preferenser efter pensioneringen Life course Olikheter i Post Retirement Health en konsekvens av kvardröjande olikheter under hela livscykeln
Vår studie Timing of retirement and mortality - A cohort study of Swedish construction workers. Social Science and Medicine. 70 (2010) 1480 1486 Panel med >380 000 deltagare Möjlighet att kontrollera för viktiga bakgrundsfaktorer -kön, födelsekohort, -yrkesgrupp, yrkesposition -pensionsålder -ohälsa före pensionen, diagnoser, konsumtion av slutenvård
Dödlighet olika diagnoser
Ojusterad överlevnad under studieperioden
Risk att dö mellan 65 and 72. (ref.grp: ålderspensionärer) FTP 1,25*** Hazard ratio Ojusterad Hel och del Ålder, generation Ålder, generation, slutenvård. FTP hel 1,28*** 1,13** 1,11 FTP partiell 0,93 0,88 1.00 FTP-ålder 0,72*** 1,02 Generation 0,84*** 0.85***
4 slutsatser Inga tecken på skillnader i dödlighet kopplat till förtidspension i sig. Det (dåvarande) förtidspensionssystemet förefaller fungera som i linje med dess syften då programmen fångar upp dem som är mest sjuka Att utvärdera effekterna av socialförsäkringssystem som förtidspension kräver robust kontroll för hälsoselektion I linje med social gerontologisk forskning om post retirement health, fler studier som granskar specifika yrkesgrupper är viktiga