Innehållsförteckning...1-3

Innehållsförteckning...1-3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund till projektet... 4 1.2 Egen regi... 4 1.3 Bakgrund till problemet... 4 1.4 Syfte & Mål... 5 1.5 Avgränsning... 5 2. Projektbeskrivning... 5 2.1 Problemställning... 5 2.2 Intressenter... 5 2.3 Kravspecifikation... 6 2.3.1 Krav... 6 2.3.2 Önskemål... 7 2.4 Projektorganisation... 8 2.5 Tidsplan och Avtal... 9 2.6 Tidsplanering... 9 2.7 Budget... 10 2.8 Risker... 10 2.9 Sekretess... 10 3. Metod... 11 3.1Faktainsamling... 11 3.2 Idégenerering... 11 3.3 Utvärderingsanalyser... 11 3.3.1 Utvärderingsmatris... 11 3.3.2 FMEA... 11 3.3.3 Bransch och användaranalys... 11 3.3.4 SWOT-analys... 12 3.4 Marknadsundersökningar... 12 3.5 Handledning och dokumentation... 12 3.6 DPD Dynamiskproduktutveckling... 12 4. Resultat... 13 4.1 Förstudie... 13 4.2 Tekniskturval... 13 1

4.2.1 Grundprodukt... 13 4.2.2 Tillval av options... 14 4.2.3 Vision... 15 4.3 Vald Lösning... 15 4.4 Teknisk lösning... 16 4.4.1 Trenyckel systemet... 17 4.5 Produktnamn... 17 4.6 Teknikval... 17 4.7 Återkoppling och avstämning med krav och önskemål... 18 4.7.1 Krav... 18 4.7.2 Önskemål... 18 4.8 Slutsats krav och önskemål... 19 5. Utvecklingsprocesser... 20 5.1 Marknadsföring/marknadsplan... 20 5.1.1 Prissättning... 20 Sekretess prisuppgifter... 20 5.1.2 Distributionskanaler... 20 5.1.3 Marknad... 20 5.1.4 Konkurrenter och dagens lösningar... 21 5.2 Potential... 21 5.3 Affärsplan Sekretess... 21 5.4 Affärssystem och Organisation Sekretess... 21 5.4.1 Stödprocesser... 21 5.5 Produktionsprocess delar under sektretess... 21 5.5.1 Aktiviteter... 22 5.9 Ekonomisk kalkyl Sekretess... 22 5.10 Förslag på fortsatt arbete... 22 6. Visioner/Framtid... 23 6.1 Projektägarnas vision... 23 6.2 Direktester... 23 6.3 Produktlansering... 23 6.4 Samarbete med företag... 23 7. Diskussion... 25 8. Referenser... 26 2

9. Bilagor... 27 Bilaga 1. GANTT... 27 Bilaga 2. Kompanjonsavtal... 28 Bilaga 3. Bidrag... 29 Bilaga 4. Kostnadskalkyl... 30 Bilaga 5. Utvärderings analys... 31 Bilaga 6. FMEA... 32 Bilaga 7. Funktions flödeschema... 33 Bilaga 8. Inkomstkalkyl Sekretess... 34 Bilaga 9. Artiklar... 35 9.1 Artikel Sveriges åkeriföretag... 35 9.2 ArtikelHallands Posten och Hallands Nyheter... 36 Bilaga 10. Konkurensanalys... 38 Bilaga 11. Affärsplan - Venture Cup... 39 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund till projektet Med många idéer och tankar startade Johan Hallberg och Rasmus Larsson att generera och forma ett projekt. Allt startade i början av sommaren 2008 när teknologerna bestämde sig för att jobba tillsammans i deras examensarbete. Idéerna var många och väldigt olika varandra allt ifrån banksäkerhet till alkoholinstrument. Tillslut landade projektet på transportsäkerhet och har varit det under hela projektet. Varför projektgruppen valde just transportsäkerhet var för att båda gruppmedlemmarna stötte på problemet dagligen, främst i media, där det framhävdes hur stort problemet är i samhället. Efter att gruppen hade diskuterat problemet sattes arbetet igång för att påverka och minska problemet inom stölder av och i trailers. 1.2 Egen regi I ett tidigt stadium bestämde sig projektmedlemmarna att driva projektet i egen regi. Detta har varit en drivkraft för gruppen under projektets tid. Gruppmedlemmarnas innovatörskap och engagemang nyttjades för att skapa en lösning på ett problem som upplevts i samhället och bygga ett växande företag på lösningen. För att inte kunna bli satta inom ramar och riktlinjer bestämde sig gruppen att fullt ut jobba i egen regi och på så sätt kunna utveckla projektet maximalt. 1.3 Bakgrund till problemet På Sveriges vägar åker många lastbilar runt med behövliga och värdefulla transporter. Varje år uppmärksammas att stölder via kapellskärningar och andra brott ökar drastiskt. Problemet ligger inte under transportfärden utan när ekipaget står stilla. Detta medför att många chaufförer känner sig otrygga på vägen, främst när de stannat för natten. I och med att chaufförer har ett körschema som ej får överskida 8 timmar, känner sig chaufförerna sig stressade när de kör. Hinner chaufförerna inte fram till de belysta och bevakade rastplatserna innan körtiden är ute kan de få stå längs vägen obevakade. Om en chaufför överskrider körschemat kan han/hon behöva betala böter på tusentals kronor vid en kontroll. Transportmarginalerna är väldigt små i dagens åkeribransch och varje kostnad drabbar åkerierna dramatiskt. Då billiga utländska chaufförer kommer till Sverige och kör gör att marknaden blivit väldigt pressad. Varje gång en lastbil drabbas av ett attentat måste den åka in för reparation. Under reparationerna förlorar åkerierna tusentals kronor varje timme som lastbilen står still. Det är inte enbart ute på rastplatser som problemet är stort. Även stora hamnar och knutpunkter för lager inom transportbranschen är väldigt utsatta. De stora och kostsamma stölderna sker inte genom kapellskärningar eller inbrott i lastbilen utan stölder av hela ekipage. Det stjäls släp varje natt i hela landet. Brottsligheten är så etablerad idag, antingen stjäls en dragbil eller använder förövarna sig av egna lastbilar som enkelt kopplar på trailersläpet och kör iväg med den. Förövarna kan även enkelt genom en fraktsedel få tillträde att åka in i ett hamnområde och hämta trailern, men istället för att ta sin egen trailer tar förövaren en annan mer värdefull trailer utan att det uppmärksammas. När åkerier och andra aktörer observerar detta, är det redan försent. Redan nästa dag säljs stöldgods i närlivsbutiker, på internet eller på svarta marknaden, utan att någon har lagt märke till det. 1. Polisens rapport om transportsäkerhet 2009-02-25 12.25 4

Stölder av daglighetsvaror och hemelektronik är det som stjäls mest enligt polisen utredningar 1 Polisens undersökningar visar även att insidertips förekommer med cirka 30 %. Tyvärr finns det ett mörkertal som ej är dokumenterat. Deras rapporter visar att mer än 1 miljard Sek försvinner genom stölder inom transportbranschen i Sverige varje år. Inom övriga Europa uppgår stölderna till hela 82 miljarder Sek. Små marginaler skapar ett pressat läge inom transportbranschen som är i stort behov av en lösning som ger chaufförerna trygghet och åkerierna en säkring kring sina transporter. Inbrott i lastbilar och stölder av ekipage ökar i värde varje år. Dessa stölder uppgår i miljardbelopp och aktörer i branschen känner sig otrygga. 1.4 Syfte & Mål Projektets syfte var att utveckla och ta fram en produkt som löser transportbranschens problem idag. Produkten skulle kunna ge en möjlighet att göra transporter mer säkra och i och med det ge chaufförerna en tryggare arbetsmiljö. Nyttan med denna teknologi som används i detta projekt är att kunna erbjuda marknaden täckningsområde och konkurrensfördelar, med mål att ge en möjlighet till maximal fokusering på åkeriers egendom vart de än befinner sig. Målet var att ta fram ett intelligent system som skulle vara möjligt att anpassas efter behov. Det skulle medföra en säkrare och tryggare miljö för chauffören och ge åkerier möjligheten att kontrollera sina ekipage på ett effektivt sätt. 1.5 Avgränsning Eftersom att potentialen på ett säkerhetssystem i denna genre är väldigt stor, finns det en stor marknad. Tekniken som används i detta projekt kan utvecklas och bli väldigt omfattande med många olika funktioner och options för att tillgodose flera problem inom just detta område. Därför har gruppen avgränsat sig till tre huvudoptions i produkten. Det som gruppen har tagit hänsyn till är tidsplanen och dess uppbyggnad. Huvudoptions är HA lösning, dynamiskt geo-fence, det unika 3- nyckel systemet och även att plattformen bygger på en öppen plattform. En annan avgränsning som gjorts på grund av säkerhetsrisker och lagstadgar, som vi tagit del av på grund av tester vi gjort, var options att låsa bromsarna. Detta kan tas del av i vidare projekt och visioner. 2. Projektbeskrivning 2.1 Problemställning För att lättare kunna analysera problemet har projektgruppen ställt en problemställning. Gruppens problemställning är följande Hur kan transportbranschen bli säkrare och tryggare?. 2.2 Intressenter Gruppen bestämde i ett tidigt skede att det var vikigt att lägga tyngd på att kartlägga intressenterna för denna produkt. Att identifiera alla intressenter i ett tidigt skede medförde att gruppen fick ett försprång vid uppstarten av projektet. Nedan presenteras några av de viktigaste intressenterna som identifierats. Projektägare (kärn): Johan Hallberg och Rasmus Larsson är projektägare. Det är de som bestämmer vad som ska genomföras och hur produkten ska utformas gällande design och innehållande teknik. Huvudansvaret för att leverera fram en fungerande produkt vid examensarbetets slut ligger hos dem. 5

Köpare (sekundär, primär): I denna produkt är oftast köpare och användare densamma. Huvudköparna är framförallt åkerier och transportfirmor i transportledet. Eftersom potentialen är så pass omfattande för produkten finns det många fler köpare. Men med avgränsning för examensarbetet är köparna transportbranschen. Krav som ställs av köparen är speciellt på säkerheten hos produkten men framförallt att den ska vara ekonomiskt lönsam. Köparna vill ha en så fördelsaktig produkt som möjligt för att t.ex. kunna sänka sina försäkringspremier. Användare (primär): Krav från användaren är att produkten ska vara smidig, lätt och ska fungera utan att användaren ska behöva trycka på några onödiga knappar för att aktivera systemet. Det som användaren ansåg vara viktigast, var att inte förändra något i deras arbetsrutin vid implementering av produkten. Tillverkare (kärn): Produkten är producerad och tillverkad av ett företag som har expertis inom kommunikationsområdet. Detta tillför att tekniken i produkten är den bästa möjliga. Tillverkaren hade som krav att produkten har en kravspecifikation som innehåller den teknik som ska användas och vilka uppgifter den ska utföra. Övriga intressenter (sekundär): Eftersom problemet är såpass stort idag, finns det många övriga intressenter inblandade. Det finns bland annat några statliga intressenter som Vägverket men främst Polisen som är väldigt mån om att det kommer fram säkerhetsprodukter som löser samhällsproblem, vilket lastbilstölder tyvärr har blivit. Andra som påverkas är försäkringsbolag som också har visat ett intresse, eftersom de i högsta grad är inblandad när stölder har skett. Behovet är stort av ett effektivt och högklassat säkerhetssystem som löser och minskar det som sker på vägarna idag. De nämnda intressenterna är villiga att hjälpa till med finansiella medel och expertis för produkten ska bli utvecklad på bästa sätt möjligt. 2.3 Kravspecifikation Produkten som tagits fram har ställts mot krav [K] och önskemål [Ö] som projektet har tagit hänsyn till under hela projekttiden: 2.3.1 Krav Skall kunna implementeras i nya och befintliga trailers. Skall byggas på en helt öppen plattform. (öppen plattform så att man kan anpassa systemet efter kunders behov och för att inte drabbas av låsta program t.ex. Windows) Skall alltid disponera HA kommunikation. (HA high avilibility mjukvara som söker upp det starkaste nätet så att information kan skickas var enheten än befinner sig) Det skall gå att tillföra kundanpassade options. (t.ex. termometer, gaslarm, övervakningskamera) Skall kunna skärma av lägre störningssignaler och deras standarder. Skall kommunicera med 3G, GSM och GPRS. Skall kunna upprätta Geo-fence; (i hamnar; dubbla fens, ett runt ekipaget och ett runt en viss area, på-/avlastningsställen, när ekipage stannar (automatiskt), och hos respektive distributör) Skall känna av om tändningen är av eller på. (om den är av så ska koordinaterna låsas automatiskt) 6

Systemet skall via 2 eller 3 nyckelsystem ha koll på rätt förare och dragbil till rätt trailer, annars larmar det. Accelerometer måste vara aktiv. (så den kan starta ur standby läget) Skall vara batteridriven när den är frånkopplad. (laddas upp när man kör) Skall logga i ett loggsystem. (huvuddator hos åkericentralen som ser allt som sker i loggningen) Skall skicka logg. (genomsnittlig hastighet, hur långt ekipaget kört, stopptider, service antal km, av- och pålastning av vara, körtider) 2.3.2 Önskemål Skall kunna implementeras hos teleoperatörer t.ex. Telenors tilläggstjänster. (tv, sms, mail, musik, internet m.m.) Skall automatiskt med terminal lägga upp rutt när man scannat in paket. Skall uppfylla regelverket för EU-direktiv inom transportsäkerhet och även vara godkänd av EU-organisationen Tapa. Skall kunna förutse rastplatser enligt rutt. Försäljningspriset skall vara konkurrenskraftigt och tas i beaktning. Den ska kunna larma på GPS s hos en närliggande larmcentral, chaufför och ansvarig distrubitör. (skicka koordinater, enligt tidsintervall) (genomsnittlig hastighet, hur långt ekipaget kört, stopptider, service antal km, av- och pålastning av vara, körtider) Skall kontrollera trafikövervakning så ATHENA kan lägga om rutt om trafikstockning sker t.ex. vid olycka. Kunna skicka ut hämtningsorder så de kan läggas in för att underlätta transportrutt. Kunna skicka sms med information till chauffören. Kunna få larm till mobil då åkerier ej är bemannade. 7

2.4 Projektorganisation De personerna som medverkat för att driva projektet mot de uppsatta målen på ett effektivt sätt är de i figur 1 nedan. Eftersom gruppen valt att jobba i egen regi har projektägarna Johan Hallberg och Rasmus Larsson blivit projektledare i hela projektorganisationen, förutom i referensgruppen där Fawzi Halila och Per-Arne Nilsson ingår, se figur 2 nedan. Samarbetspartner/Underleverantörer Wantech AB (Produktionsföretag) Apelo (Applikationsföretag) Transportorganisationer Tapa Transported Asset Protection association Svenska Åkeriföreningen + övriga transportorgani...+ åkeriförbund Pocketmobile AB (Applikationsföretag) Projektägare Johan Hallberg Rasmus Larsson Allmänt intresse Kunder Polisen Vägverket Försäkringsbolag (Länsförsäkringar) Almi företagspartner halland Övriga intressenter Åkeri Transportörer Speditörer Godsägare Uthyrningsföretag (trailer) Övriga användningsområden Figur 1. 1. Samarbetspartners är företag som gett projektet information och även hjälpt till med teknisk expertis. Även framtida samarbetetspartner som gör det möjligt att utveckla ett så säkert och eftertraktat system som möjligt. 2. Transportorganisationer en direkt kanal ut till framtid kunder. 3. Projektägare de som äger projektet och utvecklat det. 4. Kunder är potentiella intressenter och visat intresse för produkten och vill ha mer information och även testa produkten. 5. Allmänt intresse utomstående som har tillfört information och aktivitet i projektet. 8

Styrgrupp Johan Hallberg Rasmus Larsson Referensgrupp Fawzi Halila Per-Arne Nilsson Sören Björnman (Wantech) Projektägare Johan Hallberg Rasmus Larsson Projektgrupp nr 6 Johan Hallberg Rasmus Larsson Projektledare Johan Hallberg Rasmus Larsson Figur 2. 1. Projektorganisationen är uppställd i figur en sammansatt projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp, projektägare och projektledarna. 2.5 Tidsplan och Avtal I ett tidigt stadie gjorde projektgruppen en tidsplan som följts under hela examensarbetets gång. Denna plan gjordes för att gruppen skulle få kontroll på var projektet låg i fas och för att gruppen skulle kunna få en effektivare arbetsplan (Se bilaga1. GANTT). Även ett kompanjonavtal skrevs mellan gruppmedlemmarna (Se bilaga 2. kompanjonavtal). Det gjordes också ett avtal mellan mjukvara företaget Wantech AB på grund av framtida potential. 2.6 Tidsplanering En tidsplanering gjordes som sedan delades upp i olika faser. Huvudfaser var en hösttermin och en vårtermin. I dessa gjorde gruppen mindre faser för att kartlägga små aktiviteter på ett effektivt sätt (Se bilaga 1 GANTT). Projektgruppen har följt tidsplaneringen genom hela projektet om man bortser ifrån två veckors fördröjning av prototyp, vilket ej medförde någon fortsatt försening. Eftersom gruppen hela tiden har kontrollerat och checkat av med tidsplanen har inget avvikit markant, utan har istället medfört att projektet blivit klart innan utsatt deadline. Detta försprång har gett gruppen extra utrymme för vidare tester på produkten och övriga aktiviteter som förbättrat prototypsprodukten maximalt. Projektgruppen har även dokumenterat och gjort en kalkyl på tidsåtgången för att kunna följa hur många antal timmar som har gått åt. 9

2.7 Budget Eftersom projektet arbetades i egen regi bestämde gruppen en egen preliminär budget som projektet jobbade emot. I början av projektet togs det kontakt med olika intressenter som bidrag kunde fås av. De som slutligen var grunden till budgeten var Halmstad Högskola, Almi företagspartner och projektmedlemmarna själva (Se bilaga 3 Bidrag). En viktig bidragande del var kontakten med Wantech AB som stod för alla kostnader för prototyp (Se bilaga 3 Bidrag). Alla kostnader bokfördes och slutlig fastställdes kostnadskalkyl för projektet (Se bilaga 4 kostnadskalkyl). Det fanns även andra bidrag till budgeten till projektet, företaget Telenor som stod för externa terminaler. 2.8 Risker Projektgruppen ansåg att i början av projektet skulle en riskanalys vara till hjälp för att kunna identifiera eventuella risker med projektet, så en överskådlig riskanalys gjordes, (se figur 3 nedan). De risker som gruppen identifierade var att skapa en fungerande prototyp. I övrigt ansåg gruppen att projektets tidsplan och budget skulle vara realistisk. Eftersom uppföljning hela tiden gjordes kontinuerligt var projektet i fas under projektets gång. En viktig aspekt som gjorde att projektets arbete gick effektivt, var att gruppen valde att jobba i egen regi. Detta medförde att projektet blev flexibelt och gruppen kunde anpassa sig efter situationer som uppstod. Strengths Weaknesses I N Ny teknik Nya på marknaden T Pris A Trenyckel systemet R N A L Opportuniteis Threats E X Intressenter Konkurenter T Stor marknad Finanskrisen Polisen belyser Lastbilsbarnchen E problemet konservativ R Studentprojekt Tjuvar N A L är Figur 3. SWOT 2.9 Sekretess Under examensarbetets gång har alla utomstående fått skriva på ett sekretessavtal för att försäkra att inga utomstående tar del av informationen och för vidare detta utan tillåtelse, även för att vid en eventuell framtida patentansökan ska bibehålla nyhetshöjden för vår ansökan. 10

3. Metod Under projekts gång har gruppen använt många olika metoder inom produktutveckling. I detta avsnitt kommer vi beskriva hur vi gått tillväga och vilken arbetsform som vi tillämpat. Nedan följer de metoder och verktyg som används under projektets gång. 3.1Faktainsamling Projektgruppen startade projektet med att försöka få in så mycket information som möjligt. Gruppen började med att utföra en intressentanalys för att undersöka vilka som var intresserade av projektet och vilka som kunde bidra med nödvändig fakta. Därefter fortsatte gruppen med att ta kontakt med olika instanser för att samla information. Gruppen fick i det stadiet kontakt med Poliskommissarie Per- Arne Nilsson i Göteborg som är ansvarig för lastbilssäkerhetsfrågor på Polisen. Per- Arne fattade direkt tycke för projektet och gav gruppen mycket nyttig fakta. Gruppen tog även kontakt med fackföreningar, försäkringsbolag, åkerier och chafförer. Detta för att skaffa sig en helhetsbild på problemet och få in alla intressenters vinklar i lösningen. 3.2 Idégenerering Med all information på hur brotten går till började projektgruppen 1. BAD (Brain Aided Design). Teknologerna har använt vanlig brainstorming mycket under projektets gång. I det första stadiet började gruppen med en tyst brainstorming med post it som de senare sammanställde. Med sammanställningen började gruppen diskutera lösningarna och använde sig av 2. PAD (Pencil Aided Design) för att få ner idéerna på papper. Dessa skisser användes sedan för att ta fram modeller 3. (MAD Model Aided Design). Modellerna användes därefter som test. Gruppen använde vidare sig av 4. CAD (Computer Aided Design) för att få fram ritningar på hur man ville att prototypen skulle se ut. 3.3 Utvärderingsanalyser 3.3.1 Utvärderingsmatris När gruppen valde vilka lösningar man skulle jobba vidare med användes en poängmatris där de framtagna lösningarna sattes emot varandra. Gruppen satte ut värden mellan 1-10 för att kunna urskilja vilka som gruppen skulle satsa på. Denna utvärderingsmatris har även används senare där teknologerna satt sin egen lösning emot dagens lösningar, dessa resultat kan ni finna under (Bilaga 5. Utvärderings analys). Gruppen har även använt en plus och minus utvärderingsmetod när de tagit fram vad som kan förbättras i den egna lösningen. 3.3.2 FMEA Denna metod utfördes på den valda lösningen för att få fram möjliga fel, dess sannolikhet, allvarlighetsgrad och hur stor sannolikhet det är att felen uppkommer. Felen med höga resultat har gruppen kollat extra på och rättat till så hög grad som möjligt. FMEA analysen hittar ni i Bilaga 6. FMEA analys. 3.3.3 Bransch och användaranalys I detta stadium åkte gruppen ut till den bransch var produkten ska användas, där gruppen intervjuade framtida användare av produkten. Intervjuer fördes även via telefon. Enkäter sände gruppen ut till blivande kunder för att kunna få statistik på användarna och underlätta framtida arbetet mot branschen. 11

3.3.4 SWOT-analys Strengths, Weakness, Opportunities, Threats. Denna analys gjordes både av projektet som ett företag och av produkten. Analysen görs för att skapa en medvetenhet på en produkt eller ett företags helhetsbild. (se figur 3 Swot). 3.4 Marknadsundersökningar Benchmarking har använts mycket under projektets gång. Detta användes för att få en bild på vilka produkter som finns på marknaden och hur marknaden ser ut. Gruppen har även använt detta i syfte som inspiration av produkter för att göra produkten mer anpassad för marknaden. 3.5 Handledning och dokumentation Projektgruppen har varje vecka under hela projektet haft handledningsmöten med sin handledare. Detta för att få hjälp och vägledning under hela projektet och även för att följa upp vad som hänt under veckorna. Gruppen har även varje vecka skrivit veckorapport för att ha koll på vad man gjort och vad som skall göras till näst gående vecka. 3.6 DPD Dynamiskproduktutveckling Teknologerna har under detta projekt använts sig av dynamiskproduktutveckling, detta för att få en mer effektiv produktutvecklingsprocess. Projektgruppen jobbar under en gemensam vision, istället för en detaljerad projektplan. Detta har medfört att projektet har blivit mer flexibelt i sin utformning. Fördelar med att jobba flexibelt är att om det dyker upp nya saker vid sidan om, är dessa lätta att ta in och börja jobba med direkt utan att behöva flytta runt för mycket i schemat. 12

4. Resultat Under resultat kommer rapporten beskriva vilken lösning som valts bland de idéer och lösningar som uppkommit under projektets gång. 4.1 Förstudie Eftersom projektgruppen såg ett behov av en säkerhetsprodukt gjordes i ett tidigt skede en omfattande nyhetsgranskning och patentsökning i de stora patentdatabaserna Espacenet databas och Nordiska patent databas. Projektgruppen har även gjort en omfattande marknadssökning på befintliga produkter som finns på dagens marknad. Det fanns inget system som var uppbyggt på detta öppna sätt som examensarbetets produkt. Med goda resultat med inga konkurrerande produkter, fortsatte gruppens examensarbete för att utveckla produkten. 4.2 Tekniskturval Under detta avsnitt tar rapporten upp vad grundprodukten som utvecklas har för moduler och även vilken vald lösning som projektgruppen valt 4.2.1 Grundprodukt I grundprodukten kommer projektgruppen erbjuda en smart säkerhetslösning för alla sorters transporter. Här får kunden allt som behövs för att kunden skall känna sig trygg på vägarna. Nedan följer de options som grundprodukten kan utföra. GPS-modul: Så att kunderna lätt kan veta var deras lastbilar befinner sig. Detta kommer kunderna kunna följa på sina datorer och mobiltelefoner. Användbar även till att chauffören skall kunna veta var han är. GSM/GPRS/G3 modul: Används för att kunna sända och mottaga information. Detta kan vara allt från uppdateringar, larm, sms till chauffören och annan nödvändig information. Tre nyckelsystem/två nyckelsystem: Ett igenkännings system för lastbilar. Athena kontrollerar så att det är rätt chaufför, rätt dragbil och rätt trailer. Fleet Management: Är ett system för att effektivisera för chauffören och åkeriet med hjälp av att Athena lägger upp rutten. Dynamiskt Geofence (dubbelt): Enkelt Geofence: Sätts ut på på-/avlastningszoner. Detta är ett område som markeras på en karta där dörrar får öppnas och stängas. Dubbelt Geofence: Sätts upp inom hamnområden och terminal, områden där man har ett fence runt lastbilen och ett runt hamnen/terminalen. Detta för att kunna flytta runt trailern inom området men så fort den kommer utanför larmar det. Koordinatlåsning: Athena låser koordinaterna t.ex. när chauffören skall rasta. Rör sig lastbilen när koordinaterna är låsta larmar Athena. För att låsa upp koordinaterna behövs endast att chauffören skall sätta på tändningen. Då utför Athena en 2/3 nyckelskontroll. Stämmer det är det bara att köra. Spänningskännare: Märker om någon försöker kapa strömmen eller någon annan kabel som går till eller ifrån Athena bryter förbindelsen. 13

Accelerometer: Känner av om trailern rör på sig. Detta för att spara ström i t.ex. hamnområden, på parkeringar eller andra ställen då inte huvudströmmen är inkopplad och batteriet är den enda strömkällan. När allt står still går Athena in i viloläge men så fort det rör på sig startar den och batteriet får jobba. Batteri: Det sitter ett uppladdningsbart batteri i varje Athena. Detta laddas upp när huvudströmmen är inkopplad och används bara när trailern står ensam. Batteriet är ett Litium batteri. Elektroniskt sigill (TIR): Här sitter sensorer innanför dörren som ser till att det larmar ifall någon öppnar dörrarna där de inte får öppnas. Detta för att kunna garantera en säker transport hela vägen. Om dörrarna öppnas där det inte får, syns detta i körloggen och ett larm sänds ut till chauffören och åkeriet. 4.2.2 Tillval av options Utöver grundprodukten skall kunderna kunna skräddarsy produkten efter sina behov. Nedan följer en lista på vad kunderna kan välja på till sin Athena. Övervakningskamera: Detta så att man har koll på värdefull last med hjälp av övervakningskameror. Man kan välja att få denna information sparad i Athena eller att den sänder iväg videon till en server där den lagras så att ingen kan förstöra den på vägen. Överfallslarm (tyst): Ett överfalls alarm som chauffören har i sin bil. Märker han att något är fel trycker han bara in denna och ett larm går direkt till närmaste larmcentral. Inbrottslarm: Sensorer i trailern som känner av rörelse när bilen står still. Fuktmätare: De lastbilar som kör matvaror, frukt och olika metaller behöver ibland en fuktmätare för att hålla koll, så inte deras varor blir förstörda av fel luftfuktighet. Ifall de under-/överstiger vissa världen larmar Athena och man får undersöka felet. Det sker även logg så man kan följa upp vad som har gått fel. Termometer: Detta för att hålla koll på vissa varor som måste vara i en viss temperatur. Finns möjligheter för att både få det att larma och att Athena för logg på information om temperaturen i trailern. Gaslarm (Ammoniaklarm): När man transporterar varor som kan utsöndra farliga gaser är det viktigt att kunna få ett direkt larm när dessa börjar spridas. Brandlarm (rök): En instickningsmodul som larmar direkt när den känner av att det bildas rök eller brinner. Efter detta sänder Athena ut koordinaterna till åkeriet. Är det ett skarpt larm kan åkeriet eller chauffören sända dessa direkt till larmcentralen. IR-sensor: Fungerar som ett inbrottslarm. Värmekamera: Fungerar som ett inbrottslarm. Känner av värmeskillnader i trailern/släpet. Kan även känna av kapellskärningar.. 14

Flottstyrning: För större tranportbolag är det viktigt att kunna följa sina bilar och styra sin flotta. Med Athena kommer man ha full koll på sina lastbilar, vart de än är i världen. De når enkelt chauffören med sms direkt till skärmen. Kontroll (24h/7/365): Med Athena skall åkerierna ha kontroll över sina ekipage 24h om dagen 7 dagar i veckan och 365 dagar om året. Hastighetskontroll: Åkerierna skall kunna ha ständig koll på hastigheterna på sina ekipage. Hastigheterna loggas även i databasen så man skall kunna följa upp detta i senare tillfälle. Avvikelsekontroll: När Athena har lagt upp rutten kan den känna av så att chauffören inte avviker från denna. Överskit på andra listade bilar: Chaufförerna skall kunna se på sina egna skärmar vart deras kollegor befinner sig. Detta för att underlätta om de skulle behöva hjälp med något så kan de enkelt ringa närmaste chaufför själva. Telenor tjänster: Chaufförerna skall bli erbjudna att kunna använda olika mobila tjänster, bl.a. internet, musik, film och andra tilläggstjänster. 4.2.3 Vision Dessa optioners är sådana gruppen kollar på och valt att ha med i tillvalslistan. Trafikrapport: Vid olyckor, köer och andra trafikhändelser visas de upp på chaufförens skärm och rutterna kan läggas om så att chauffören slipper lägga onödig tid i köer. Paketupphämtning: Chauffören kan få hämtningsorder direkt till Athena. När chauffören tackar ja, läggs hämtningen direkt in i den bestämda rutten. Parkeringszon: Athena håller ständigt koll på var den befinner sig och söker upp var det finns säkra parkeringsplatser för ekipaget. Den lägger sedan in dessa i rutten hos chauffören för att minska stressen hos chauffören gällande vart han skall parkera och liknande. 4.3 Vald Lösning Säkerhetssystemet Athena (se figur 4 och 5) som är den valda lösningen skapar fokus och möjlighet för användaren (åkerier/transportörer) att kontrollera sina ekipage och även skapa en lite tryggare arbetsmiljö för chaufförerna. Systemet sköts automatiskt ifrån användarnas befintliga kontor, kommunikationen sker trådlöst mellan ekipagen och centralen på kontoret. Med hjälp av automatiken och de dynamiska grupperingarna via det utvecklade tre nyckelsystemet, underlättas spårningen och kontrollen över lastbärarna. Allt användaren behöver göra är att ge systemet direktiv var geo-fence ska markeras, sedan sker momenten trådlöst mellan enheterna. Användandet blir väldigt enkelt och det är lättförståligt att lära sig hur systemet fungerar. Athena bygger på en öppen plattform för att underlätta användandet och göra systemet så användarvänlig som möjligt. Den öppna plattformen är även utvecklad för att kunna utvecklas vidare och bredda användningsområdet (Se under vision/framtid). All statistik loggas och sänds över via kommunikationsenheten till centralen. Statistiken kan kontrolleras i tabeller och diagram för att lätt få en överblick på statistiken. Vad för statistik som ska visas bestäms av användaren själv, och onödig statistik för användaren läggs i bakgrunden för att enkelt kunna tas fram om det skulle behövas. Detta medför större kundnytta och bättre kundanpassning. 15

Med hjälp av Athena larmar systemet om något skulle avvika ifrån det normala (t.ex. fordon avviker ifrån rutt). Dessa larm skickas till centralen och syns på centralens skärm direkt vid upptäckt. Skulle larmet vara ännu mer prioriterat, att t.ex. gods lastas av på fel plats eller trailer blir stulen, kommer larmet inte enbart gå till centralen utan även till närmaste larmtjänst som kan skicka ut en patrullbil för att undersöka avvikelsen (larmet). Demonstration på hur larm och avvikelser fungerar (Se bilaga.7 Funktionsflödesschema). Användaren behöver aldrig serva sin produkt (Athena) utan alla uppdateringar till systemet skickas trådlöst ifrån servercentral (Wantech AB), allt för att underlätta och ge användaren chans att kunna fokusera på andra saker i deras verksamhet. Skulle användaren vilja ta bort systemet går det att göra men då måste användaren först avaktivera systemet ifrån larmtjänst och meddela servercentral (Wantech AB). Detta pågrund av att inte falska larm ska utlösas. Figur 4. Bilden illustrerar Athena Figur 5. Bilden illustrerar Athena från baksidan 4.4 Teknisk lösning Athena håller full kontroll på din transport när du själv inte kan det. Med Athena säkerhetssystem kan chauffören få en tryggare arbetsmiljö, då Athena ständigt och aktivt övervakar lastbäraren. Både stora och små transportörer skall kunna ha kontroll över sina ekipage både på dagen och under natten. Detta sköter Athena både med sitt automatiska geo-fence som aktiveras när ekipaget står stilla och med sitt unika trenyckelsystem ( Se under tre nyckelsystem kapitel 4.5.1). Eftersom Athena är byggd på en öppen plattform kan användaren även själv välja vilka funktioner och övriga options som tillgodoser just användarens behov, t.ex. om användaren behöver termometer, gaslarm, rörelsedetektor, kameror mm. Athena håller koll på användarens av- och pålastningar så de sker på rätt plats och att dina ekipage inte avviker från uppsatta rutter. De dynamiska geografiska zonerna kan anpassas precis hur användaren vill t.ex. i hamnar, terminaler, av-/pålastningsställen mm. Allt detta anpassas efter åkeriets egna behov. Athena erbjuder även elektroniska sigill för användarens transport. Detta för att kontrollera att inte lastbilen/ trailern öppnas på fel ställen. I grundsystemet ingår de traditionella tracking systemen med GPS där användaren kan hålla koll på service, hastighet, körrutter, körda km, position, stopp och starter på sina transporter. Allt detta görs med anpassade intervaller för användarens transporter. Användaren kan även få fram full historik med fakta på minuters/ timmars/ dagars/ månads journaler för att kunna ha kolla på allt som hänt deras transport. 16

4.4.1 Trenyckel systemet Athena är utrustad med det unika trenyckel systemet (se figur 6). Detta system håller koll på att rätt chaufför, kör rätt dragbil och hämtar rätt trailer. Denna identitetskontroll sköter Athena helt automatiskt. Den automatiska grupperingen av de olika identiteterna görs för att användaren enkelt ska kunna byta chaufför om akuta ändringar behövs göras för att få logistiken mer effektiv. Är det någon då som försöker stjäla antingen trailern eller dragbilen kommer Athena skicka ut ett larm som användaren enkelt kan följa på sin skärm. Har inte användaren någon central kan den få upp det på sin privata dator eller i sin mobil. Figur 6. Detta är en bild från testerna av trenyckel systemet. 4.5 Produktnamn Vi valde produktnamnet efter den grekiska mytologin då produkten är en skyddande produkt för att minska stölder inom transportbranschen. Eftersom att syftet var att skydda och övervaka valde vi ATHENA eller Pallas Athena som står för att vara vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi. Athena var hård och modig i strider som var till för att försvara hennes hem från fiender. Hon var gudinnan över städer, hantverk, olivträdet och visheten. Hon uppfann trumpeten, flöjten, vagnen, skeppsbyggarkonsten, plogen och mycket annat som blev till nytta för mänskligheten och civilisationen. Hennes evige följeslagare var en uggla. (Se figur 7. För logotyp) Figur 7. Här den logotypen vi har valt 4.6 Teknikval Eftersom att den utvecklade tekniken är extremt intelligent och det finns expertis inom området, bestämde sig gruppen för att jobba och samarbeta med ett företag Wantech AB som håller på med mobilkommunikations lösningar. Tidigt i projektet bestämdes att inte producera fram en prototyp på egen hand då det inte skulle hinnas med inom tidsramarna. Med lång erfarenhet i kommunikationsbranschen ansågs Wantech AB kunna förse projektet med den teknik och material 17

som behövdes och kunde erhållas inom snara tidsramar. Detta samarbete gjorde att projektgruppen på ett enkelt men framförallt på ett effektivt sätt kunde koncentrera sig på vad produkten skulle utföra, inte hur den skulle vara uppbyggd. 4.7 Återkoppling och avstämning med krav och önskemål För att få ett bevis på att de krav och önskemål som ställts uppfyllts har en kort avstämning gjorts. Nedan följer dessa återkopplingar till krav och önskemål 4.7.1 Krav Skall kunna implementeras i nya och befintliga trailers -Eftersom produkten (Athena) har utvecklats smidig och lätt kan den appliceras på nya och befintliga trailers, enda kravet är att huvudström finnes på trailern. Skall byggas på en helt öppen plattform -Athena har programmerats och bygger på en helt öppen plattform, detta pågrund av att få bredare användningsområde (Se visioner/framtid) Skall alltid disponera HA kommunikation -Kommunikationsenheten i Athena arbetar aktivt efter HA Kommunikation (Se under HA) Det skall gå att tillföra kundanpassade options -Den öppna plattformen gör det möjligt att tillföra kundanpassade options Skall kunna skärma av lägre störnings standarder -Athena bygger på en dataplattform och är ytterst svår att störa ut Skall kommunicera med 3G, GSM och GPRS -Med hjälp av HA kommunikation fungerar applikationerna systematiskt Skall kunna upprätta Geo-fens; ( i hamnar; dubbla fens, ett runt ekipaget (trailern) och ett runt en viss area, på-/avlastningställen, när ekipage stannar (Automatiskt), och hos respektive distrubitör) -Med datacentralenshjälp kommer valfria dynamiska geo-fens kunna aktiveras. Skall känna av om tändningen är på eller om den är av. (automatiskt ska koordinaterna låsas) -Systemet känner av när huvudströmen är på/av automatiskt och skickar iväg koordinat till central Systemet skall via 2 eller 3 nyckelsystem ha koll på rätt förare och dragbil till rätt trailer annars larmar det. -Systemet håller koll på enheterna och skapar dynamiska grupperingar av identiteterna. Accelerator måste vara aktiv (Så den kan starta ur standby läget) -Den implementerade acceleratorn har kontroll över rörelser som sker i systemet Skall vara batteridriven när den är frånkopplad, Laddas upp när man kör -Detta kontrolleras av huvudsystemet Skall logga i ett loggsystem (huvuddator hos åkericentaralen som ser allt som sker i loggningen.) -Mjukvaran skickar loggar med hjälp av HA kommunikationen till vald destination Skall skicka logg (Genomsnittlig hastighet, hur långt ekipaget kört, stopptider,service antal km, Av och på lastning av vara, körtider) -Mjukvaran skickar loggar med hjälp av HA kommunikationen till vald destination med valfri intervall 4.7.2 Önskemål Skall kunna implementeras hos tele operatör t.ex. tilläggstjänster (tv, sms, mail, musik, internet mm) -Detta är kontrollerat hos operatör och går att implementerar i systemet (Se visioner/framtid) 18

Skall automatiskt med terminal lägga upp rutt när man scannat in paket -Rutt kan läggas upp efter scanning med hjälp av samarbete med applikationsföretag, systemet klarar av de krav som ställs för att kunna implementera rutt direktiv Skall uppfylla regelverket för EU-direktiv inom transportsäkerhet även vara godkänd av EU-organisationen Tapa. -Det kommer att göras tester på systemet och ett försök till ett utlåtande av Tapa kommer begäras, målet är att certifiera systemet hos Tapa. Skall kunna förutse rastplatser enligt rutt -Rutt kan läggas upp efter scanning med hjälp av samarbete med applikationsföretag, systemet klarar av de krav som ställs för att kunna implementera rutt direktiv Försäljningspriset skall vara konkurrenskraftigt och tas i beaktning -När volym i produkten är i omlopp kommer priserna kunna sjunka, priserna kommer till en början ligga lite högre, detta på grund av systemets potential. Den ska kunna larma på GPSén hos en närliggande larmcentral, chauffören och distrubitören (skicka koordinater, enligt tidsintervall, genomsnittlig hastighet, hur långt ekipaget kört, stopptider, service antal km, av- och pålastning av vara, körtider) -Systemet kommer kunna göra detta. Med en tilläggstjänst hos larmcentral kommer detta kunna utföras, en extra avgift måste erläggas om larmet skall gå till larmcentral. Skall kontrollera trafikövervakning så ATHENA kan lägga om rutt om trafikstockning sker t.ex. vid olycka -Rutt kan läggas upp efter scanning med hjälp av samarbete med applikationsföretag, systemet klarar av de krav som ställs för att kunna implementera trafikdirektiv Kunna skicka ut hämtningsorder så de kan läggas in för att underlätta rutten -Hämtningsorder kan skickas med hjälp av samarbete med applikationsföretag, systemet klarar av de krav som ställs för att kunna implementera hämtningsorderdirektiv Kunna skicka sms med info till chauffören -Detta är kontrollerat hos operatör och går att implementerar i systemet (Se visioner/framtid) Kunna få larm till mobil då åkerier ej är bemannade. -Denna tjänst är fullt möjlig med hjälp av HA kommunikation och samarbete med teleoperatör (Se under kapitel 6 visioner/framtid) - Med en återkoppling och sammanställning av krav och önskemål har produkten Athena uppfyllt de direktiv som ställdes upp i början av projektet. Detta har medfört att syfte och mål för projektet är klara och projektet är fullgjort. 4.8 Slutsats krav och önskemål Eftersom systemet (Athena) klara av alla krav som ställts, anser vi att vi har uppnått våra mål för vilka uppgifter som Athena skall utföra. Även den stora potentialen med det öppna systemet har gjort det möjligt att arbeta vidare med produkten och bredda användningsområdet. De önskemål som vi satt upp har kontrollerats och kommer kunna implementeras i systemet i framtida arbete i projektet (Se under kapitel 6 visioner/framtid). För att vissa av önskemålen ska kunna implementeras krävs samarbete med applikationsföretag. Detta har vi kontrollerat och vi har två intresserade samarbetsföretag som är villiga att samarbeta i ett framtida projekt för detta system. De ser samma möjligheter och potential i systemet precis som vi gör. Med denna slutsats anser vi att produkten uppnår de uppställda kraven och önskemålen och säkerhetssystemet (Athena) godkänns av projektgruppen (Johan Hallberg och Rasmus Larsson). 19

5. Utvecklingsprocesser 5.1 Marknadsföring/marknadsplan delar under Sekretess Under denna rubrik kommer du kunna läsa hur projektgruppen hade tänkt prisätta och marknadsföra Athena. 5.1.1 Prissättning Prissättningen kommer ligga lite över dagens pris på befintliga produkter p.g.a. fördelarna med vårt öppna system. Fördelar med Athena jämfört med dagens produkter på marknaden; Genom att installera Athena säkerhetssystem kommer åkerierna troligen kunna sänka sina försäkringspremier/självrisker men framförallt ge kunder full kontroll av deras fordonsflotta 24 timmar om dygnet. Athenas öppna system gör det också möjligt att skräddarsy kundens Athena lösning specifikt utifrån deras behov och önskemål. Åkeriets chaufförer erbjuds en tryggare arbetsmiljö och gör det möjligt att följa deras lastbärare till deras destinationer med full kontroll och övervakning, allt för att få så kostnadseffektiva transporter som möjligt utan stölder och reparationer med stillastående fordon som följd. Sekretess prisuppgifter 5.1.2 Distributionskanaler Kanaler som kommer att användas mot marknaden är Alternativa kanaler; Tidningar: Ta kontakt med olika tidningar och trycka på att det är ett studentprojekt och att vi fått stipendier. Detta för att inte behöva lägga ut pengar på annonser och istället få gratis publicitet. T.ex. Regionala tidningar, transport tidningar, biltidningar, kvällstidningar och ekonomi/entreprenörs tidningar: Regionala tidningar: HN, Helsingborgs dagblad, Göteborgsposten, Transport tidningar: TruckerBil tidningar: Byt bil, Motormännen, Kvälls tidningar: GT, Svenska dagbladet, Aftonbladet (Teknik delen)ekonomi/entreprenörskap: DI, Entreprenören, Forskning och framtid (Se bilaga 9. artiklar) Tv; Här tänkte vi ta kontakt med regional tv och prata med dem. De borde vara intresserade då detta är ett projekt startat på den lokala Högskolan och som hittills varit väldigt framgångsrikt med tanke på responsen från åkerierna, försäkringsbolagen och polisen. Tv kanaler som kan vara intresserade: SVT, TV4, Viasat Motor Internet; I dagens samhälle styrs mycket av nyhetsflödet på internet, så att få ut sitt namn genom att använda olika lastbils forum och artiklar på hemsidor tror projektägarna starkt på, t.ex. www.lastbilsforum.se, www.truckstop.nu/forum.asp, www.lastbil.forum24.se/ (Se bilaga 9. artiklar) 5.1.3 Marknad Säkerheten hos våra lastbilar är i dagens läge katastrofalt 1! Det är inte acceptabelt att chaufförerna i våra lastbilar skall åka runt och vara rädda. Enligt Sveriges Åkeriföretag har de idag 10,000 medlemmar och varje medlem har i snitt 2.5 lastbilar. Dvs.. att det finns ca 25,000 lastbilar på våra vägar i Sverige. För att dessa åkerier skall kunna jämföra sig med de billaga utländska åkerierna kan de endast ta ut en vinstmarginal på 2-3%. Därför blir det en extra stor smäll när ett åkeri åker på en stöld eller ett inbrott. Bara i Sverige stjäls det för över en miljard SEK. Så det är lätt att se att det behövs göras något! Även ute i Europa ser vi en stor marknad för vår produkt då det stjäls för över 72 miljarder. 1 Citat: Kriminal inspektör Per-Arne Nilsson 2009-01-19 11.25 Lastbilsseminarium i Varberg 20

5.1.4 Konkurrenter och dagens lösningar I dagens läge finns det ganska många olika sorters lösningar på dessa problem. Här finns GPS spårnings system och olika sorters manuella lås. Dock är de väldigt opålitliga och väldigt lätta att störa ut. Åkerierna är i dagens läge inte villiga att lägga tusentals kronor, plus att de skall betala en hög abonnemangskostnad varje månad utan att ha en produkt som funkar till hundra procent. Åkerierna använder idag nästan bara ett tracking system för att hålla reda på var lastbilarna är. Detta system är väldigt enkelt och billigt att störa ut för dem som vill. Det enda man behöver är en sändare som stör ut GPS en som i dagsläget kostar 400 Sek på internet. T.ex. på befintliga konkurrenter är huvudaktören Guard systems även Navkin och Pro-evo. Dessa tre kör på den enkla GPSén. Vår produkt bygger på ett helt annat system än deras och framförallt är vårt system öppet, som gör potentialen maximal för kundens behov. (Se bilaga 10. Konkurentanalys) 5.2 Potential Projektgruppen har under projektets gång märkt att transportbranschen är i större behov utav en ny säkerhetsprodukt som verkligen fungerar och anpassar sig för åkeriets behov, än vad gruppen först trodde. Gruppen har under hela projektets gång jobbat för att Athena skulle vara så automatisk som möjligt, så att chaufförerna eller åkerierna inte skulle behöva göra extra jobb för att aktivera eller styra systemet. Teknologerna valde även att bygga ett öppet system så att man skall kunna anpassa Athena efter kundernas behov. När projektet har visats upp för transportbranschen har gruppen fått väldigt bra repons av alla leden i transportbranschen. Athena har även visats upp för Polisen och Länsförsäkringar som har valt att ta med sig Athena på seminarier och i diskutionsgrupper för att rekomendera denna för transportbranschen. Gruppen ser därför en stor potential i systemet då möjligheterna till kundanpassning är obegränsade. 5.3 Affärsplan Sekretess Denna affärsplan (Se bilaga 11. Venture cup) är utformad efter vintern 08 och början av våren 09, eftersom examensarbetet har utvecklats och blivit bredare i utformning är denna affärsplan gjord för mallarna i projektets början. Detta medför att den inte omfattar de nya avgränsningar utan endast huvudmålen. 5.4 Affärssystem och Organisation Sekretess Eftersom vi nämnt ett framtida projekt med Athena och företagsnamn ej är fastställt så namnges i texten nedan att företaget Athena är företagsnamnet. 5.4.1 Stödprocesser Företagssystemet för projektet Athena ska byggas upp med ett programpaket som tillgodoser det framtida företagets behov av styrning och administration. Detta system kommer innehålla moduler för redovisning, order- och lagerbehandling. Även produktionsplaneringen och personaladministrationen kommer vara kopplad till företagets gemensamma databas för information. Där kommer tabeller lagras för att med smidighet för hantering kunna finna de parametrar som söks. Funktionaliteten anpassas till företaget och inställningarna kommer ställas in med hjälp av parametrar i de olika modulerna. 5.5 Produktionsprocess delar under sektretess Kapitlet produktionsprocess tar upp vem som är ansvarig kring produktens olika tillverkningar och enheter. 21

5.5.1 Aktiviteter Athena kommer erbjuda en helhetslösning för säkra transporter. Säkerheten för chauffören ska vara i fokus och möjligheten för åkerierna att kontrollera sina ekipage ska vara en självklarhet. Athena kommer erbjuda distributörerna en helhetslösning för en säker transport. Detta kommer Athena göra genom att både kunna följa lasten var den befinner sig i Sverige och även i Europa. 5.9 Ekonomisk kalkyl Sekretess (Se bilaga 8. ekonomiskkalkyl) 5.10 Förslag på fortsatt arbete För att kunna få strukturprodukten och ett blivande företag behövs en plats (kontor). Vi känner att vi har det som krävs för att börja med affärer, det som krävs är lokaler. Vi har kommit så långt i fas att produkten Athena 1.0 redan är på test hos ett mellanstort åkeri. Detta har vi gjort pågrund av att kunna utveckla och förbättra vår produkt ute på marknaden på ett skarp sätt. Sedan för att kunna nå referenser i form av ett aktivt åkeri när lansering blir aktuell. När vi väl fått en fast plats kan vi börja jobba aktivt med våra framtida kunder och strukturera upp gå vidarefasen. En del som vi kollar extra mycket på nu, är att pressa ner kostnaderna på vår produkt till en lämplig nivå. Inom närmsta tiden kommer fortsatt arbete utföras antingen med hjälp av Science Park Halmstad eller via någon annat alternativ. Vi kommer att jobba vidare med Athena efter utbildningens examen. Gruppen tror helhjärtat på produkten och kommer arbeta vidare och utveckla den med start direkt efter Utvecklingsingenjörs utbildningens slut. 22

6. Visioner/Framtid Under detta kapitel tas framtid och visioner upp vad gäller projektet Athena. Lite information om vad som händer med Athena efter examensarbetets slut. 6.1 Projektägarnas vision Projektägarnas vision är att kunna utveckla intelligenta system för framtida behov. Vi kommer att expanderat till flera marknader, inte bara transport utan även hus och hem men även andra aktuella marknader. Produkten kommer leda till ett företag som står på stadiga ben och har många nya utvecklingsprojekt inom området. Det framtida företaget har börjat ta sig hand på den globala marknaden och har börjat ta marknadsandelar. Flera grenar inom företaget har utvecklats och flera marknader kommer vara i fokus. Vi kommer se till kundnytta och mervärde, man ska inte betala för något som man inte behöver. Med den potential som produkten har kommer möjligheterna vara stora och framtiden och visionen kommer att vara stor. Det öppna systemet gör det möjligt att implementera andra system med vårat så man får komplement som skapar stora möjligheter för många behov. 6.2 Direktester Direkttesterna som togs upp under kapitlet Tester kommer direkt genomföras, trådlöst med samarbete av ett åkeri. Detta för att produkten ska utvecklas i dess riktiga arbetsmiljö. Testerna kommuniceras med hjälp av HA-lösningen som tidigare har beskrivits. Alla uppdateringar och inställningar skickas ut till produkten i det placerade ekipaget. 6.3 Produktlansering Eftersom produkten Athena 1.0 redan är i bruk kommer modifieringen av produkten lanseras när den anses färdigutvecklad. Vi kommer göra omfattande tester innan den kommer att släppas för försäljning. Med beräknad tid kommer utvecklingen fortsätta och en lansering kommer kunna vara möjlig inom rimlig tid ett år. Sedan kommer produkten Athena vidareutvecklas så att den kan nå flera marknader och användningsområden. 6.4 Samarbete med företag För att visionen ska kunna vara möjlig, är behovet av att börja samarbeta med företag inom området, t.ex. Fleet management och även andra applikationsföretag. Diskussioner med ett par potentiella samarbetspartners är redan gjorda och flera kommer att tas kontakt med. 23

Figur 8. Athena kommer utvecklas och denna bild illustrerar hur en möjlig produkt kan se ut i framtiden. Bilden visar en touchskärm, meningen är att den ska placeras inne i dragbilen. 24

7. Diskussion Projektet har genomförts och resulterat i en produkt som avser de krav som vi ställt. Vi är mycket nöjda med resultatet av lösningen. Eftersom tidsplanen som sattes upp har följts med ett öppet och flexibelt arbetssätt har vi ständigt kunnat jobba med mera frihet i projektet. Projektmedlemmarnas engagemang och nyfikenhet gjorde att projektet kunde genomföras på ett effektivt sätt med väldigt gott resultat. Vi har under projektets gång jobbat efter att bygga upp och jobba via nätverk och kontakter. Detta har lätt till att rätt personer tillämpats för att få den information som behövts för att vi skulle nå ett fulländat projekt med en slut produkt Athena. Vi har haft möjligheten att utnyttja den utbildning och kunskap som tre år på Utvecklingsingenjörsprogrammet har gett oss. Utbildningen har gett oss inblick i alla led för att se ett behov ta fram en produkt som löser behovet och sedan nå marknaden med den. Teorin som Utvecklingsingenjörsprogrammet gett oss har vi tillämpa i projektet och kommer ha väldigt stor nytta av ute i praktiken i framtiden. Vi ser ljust på framtiden och ser fram emot att starta företag runt vårt projekt. Förhoppningsviss kommer vi se Athena ute på transportsäkerhetsmarknaden inom en snar framtid. Vi tycker det är väldigt roligt att kunna bidra till en produkt som gör transportbranschen effektivare men framförallt säkrare. 25

8. Referenser Personliga referenser Fawzi Halila Handledare, Universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad Per-Arne Nilsson Kriminal inspektör Polismyndigheten Göteborg Lena Rosberg Analytiker Polismyndigheten Skåne Mats R Andersson Säljare Trygg Hansa Per Rådström Länsförsäkringar Halland Tomas Bergkvist Länsförsäkringar Skåne Sören Björnman VD Wantech AB Kristian Kristinsson Programmerare Wantech AB Wantech AB och deras övriga personal Conny Nilsson Almi företagspartner Halland Lars Strömberg Almi företagspartner Halland Yvonne Andreasson Åkeri Andreasson Veddige Bo Hallberg Företagsäljare Telenor AB Arne Lindén VD Sveriges Åkeriföretag Halland Hans-Erik Eldemark, Universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad Torbjörn Hobbygården Klippan Skåne Litteratur Holmström, Nancy, Från begrepp till beslut, Bonnier 2000 Kotler, Philip, Att skapa, vinna och dominera marknader, Liber (1999) Giovagnoli, Bygg nätverk för livet och skapa aktiva kontakter, Richter, 1995 Sikö, Arne, Tillämpad ellära, Studentlitteratur AB 2006 Ottosson, Stig, Dynamisk Innovationsverksamhet, Tervix, Floda, 1999 Ottosson, Stig, Dynamisk Produktutveckling, Tervix, Floda, 1999 Ottosson, Stig, Handbook in Innovation Management, Tervix, Floda, 2006 Rundquist, Jonas; Grönevall, Richard, Kreativ produktutveckling en verktygsbok, 2004 Internet Wantech AB www.wantech.se Blackberry terminaler www.blackberry.com Telenor www.telenor.se TAPA EMEA Transported Asset Protection Association www.tapaemea.com Polismyndigheten www.polisen.se Sveriges åkeriförening www.akeri.se/ Lokala tidningar www.hallandnyheter.se www.hallandsposten.se www.trailer.se 26

9. Bilagor Bilaga 1. GANTT GANTT schema på hur mycket tid och pengar som kommer gå åt under projektets gång. 27

Bilaga 2. Kompanjonsavtal Detta avtal gäller vem som rätt till idéerna och lösningarna till projektet och examensarbetet 2008/2008 JOR Intelligent Solutions. Avtalet gäller mellan Johan Hallberg och Rasmus Larsson. De båda parterna äger 50 % vardera mellan sig eftersom båda har jobbat lika mycket i projektet och tillfört lika mycket. Påskrift av detta avtal gäller för vem som har äganderätten. Halmstad 20/5-09 ------------------------------- ---------------------------------- Johan Hallberg Rasmus Larsson 28

Bilaga 3. Bidrag Sekretess 29

Bilaga 4. Kostnadskalkyl Sekretess 30

Bilaga 5. Utvärderings analys Här ser man hur vi valde ut vilken idé gruppen valde att arbeta med. 31

Bilaga 6. FMEA FAILURE MODE AND EFFECT ANALYSIS Main system Part name. Dwg No. Supplier Athena Function Date Issued by Status - hardware Project Issue Athena transportssystem 2009-03-04 031693 Johan & Rasmus 1 PART CHARACTERISTICS OF FAILURE RATING ACTION - STATUS No Function Failure mode Causes of failure Effects of failure on part/syst. 1 System fel i system felprogrammera t programmer a om 2 System sabotage ingen logg förstörd produkt 3 system fel ingen signal byta ut del komponent komponent Testing Po S Pd RPN Recommendations Decisions taken Po S Pd RPN Resp. Dept/Sign Undersök funktioner 1 9 2 18 tester Kontrollera 1 5 8 40 leverantör nytt system 2 5 4 40 uppmärksammhet kontrollera 1 5 9 45 Installatör kommunikati kontroll 1 5 8 40 Leverantör testning innan system sätts ut 2 5 4 40 Testning innan leverans 4 system falsk larm fel larm uttryckning komminikations test 2 5 4 40 tester kontroll 1 5 8 40 leverantör 5 system utstörning fel modul byt ut testa störa ut 3 5 2 30 tester kontroll 1 5 9 45 leverantör 0 0 0 0 FMEA är en fel analys på Athena systemet 32

Bilaga 7. Funktions flödeschema 33

Bilaga 8. Inkomstkalkyl Sekretess 34

Bilaga 9. Artiklar 9.1 Artikel Sveriges åkeriföretag Halmstadsstudenter tar fram säkerhetssystem för åkerinäringen 2009-03-25 16:16, Uppdaterad: 2009-03-25 16:18 Ny transportsäkerhet är på väg. Johan Hallberg och Rasmus Larsson, som utbildar sig till utvecklingsingenjörer på Högskolan i Halmstad, håller på att arbeta fram ett nytt säkerhetssystem för transportbranschen. Syftet är att få bukt med stölder av gods och ekipage utmed vägarna. - Vi har förstått att det är ett stort och svårlöst problem. Därför bestämde vi oss för att vårt examensarbete skulle handla om transportsäkerhet, säger Rasmus Larsson. När de började söka information kom de i kontakt med Per-Arne Nilsson från Polisen. Han bistår med att förklara vilken typ av problem det handlar om och hur brotten går till. Det säkerhetssystem som Johan Hallberg och Rasmus Larsson håller på att utarbeta, bygger på GPS-teknik som kan anpassas till olika godstyper efter kundernas behov. Genom ett "3-nyckelsystem" kan man dessutom förhindra att obehöriga tar över fordonet. Nycklarna är avpassade så att rätt bil måste kombineras med rätt trailer och köras av rätt chaufför. En annan lösning är "geofence", ett osynligt staket som man kan koppla in när man parkerat. Det larmar om fordonet rör sig. - Vanlig GPS är för lätt att störa. Därför har vi utarbetat en ny variant. Just nu håller vi på att testa de olika systemen och se hur de fungerar i praktiken. Hittills har det gått över förväntan. De kommer att vara lätta att installera och inte innebära något extra arbete för chaufförerna. Det enda som behövs är tillgång till ström. Skydden kommer i sin tur att vara säkrade med ett elektroniskt sigill, säger Rasmus Larsson. Om några månader, när de är klara, tänker de starta ett företag för att lansera sina produkter till åkare, chaufförer, speditörer, distributörer och försäkringsbolag. - Intresset är stort. Många transportföretag har redan hört av sig. Men vad det kommer att kosta kan vi ännu inte ge besked om, säger Rasmus Larsson. Text: Torbjörn Svensson 35

9.2 ArtikelHallands Posten och Hallands Nyheter TipsaSkriv ut Transportsäkerhet. Utvecklingsingenjörerna Johan Hallberg och Rasmus Larsson har ägnat sitt examensarbete åt ett transportsäkerhetssystem som ska minska stölderna på vägarna. Studenter ska sätta stopp för stölder i transportleden Fotograf: Jonas Arneson VARBERG/HALMSTAD.Två unga studenter har skapat en produkt som ska lösa problemen med stölder i transportleden. Ett system som larmar om inte rätt förare startar lastbilen och som kan sätta upp osynliga staket. I transportleden stjäls det varje år gods för grovt räknat en miljard kronor i Sverige och i hela EU för 75 miljarder kronor, enligt polisen. Det finns absolut inget lättare sätt att komma över värdeföremål. Så beskrev polisen Per-Arne Nilsson situationen, vid ett seminarium kring transportsäkerhet som hölls i Varberg i januari. Rasmus Larsson och Johan Hallberg, som läser till utvecklingsingenjörer vid Högskolan i Halmstad, har det senaste året arbetat med ett transportsäkerhetssystem som ska försvåra rejält för de kriminella. Vi såg att det är ett väldigt stort problem och kände att vi måste göra något åt det, säger Rasmus Larsson som kommer från Varberg. Polisen Per-Arne Nilsson har varit bollplank och hjälpt dem med att kartlägga problemen och visa hur brotten går till. Det är viktigt att se saken ur tjuvarnas ögon för att kunna utveckla en bra produkt, säger Johan Hallberg. Grovt förenklat bygger systemet på gps-teknik, men användarna ska kunna nyttja det till betydligt mer än att spåra förlorat gods och ekipage på villovägar. 36

Vi har gjort ett öppet system som man kan bygga på. Kör man en frysbil kan man exempelvis ha en funktion som varnar om temperaturen går under en viss nivå, säger Johan Hallberg. Andra tillval kan vara gaslarm, övervakningskameror, alkolås och liknande och tanken är att produkten ska skräddarsys efter kundernas behov. Systemet övervakar också och ser till att det är rätt chaufför som kör. Annars varnar det och tar kontakt med larmcentralen och åkeriet, säger Rasmus Larsson. De använder sig av ett 3-nyckelsystem, som matchar rätt bil med rätt förare och rätt trailer, som ska förhindra att obehöriga tar ett släp eller hela lastbilen, men även andra stöldskydd kan byggas på. Man kan koppla på geofence, vilket är som ett osynligt staket. När man ställt sig någonstans sätter man ut gps-koordinater och om lastbilen rör sig utanför det området larmar systemet, berättar de. Transportsäkerhetssystemet borde även tilltala försäkringsbolagen, anser de. Det sker rätt mycket bedrägerier. Om något anmäls skadat kan de kolla våra logglistor och finna bevis, säger Johan Hallberg. Intresset från branschen har varit stort och efter examen planerar Rasmus Larsson och Johan Hallberg att starta företag för att få ut produkten på vägarna. Det gäller att få med åkare, chaufförer, speditörer, distributörer och försäkringsbolag, säger Rasmus Larsson. JOHANNA HILLGREN 37

Bilaga 10. Konkurensanalys Konkurent analys Guard system VHF Guard system Tracking Navkin GPS Navkin Lås JOR Green BOX Importerade GPS Lätt att montera 5 10 6 6 7 6 8 Lätt att förstå 5 8 6 6 7 7 7 Pris 8 7 7 7 6 7 8 Tracking möjlighet 8 9 7 6 0 9 5 Störa Ut / Demontera 8 9 5 5 8 9 4 Påkommade av brott (h) 9 3 4 4 2 9 3 Funktions möjligheter 7 3 5 5 1 9 3 Totalt 338 283 275 207 409 259 38

Bilaga 11. Affärsplan - Venture Cup Sekretess 39