Green Building och miljöklassificeringssystem

Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nr. 490 Green Building och miljöklassificeringssystem Översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme Författare: Johan Annell Handledare: Hans Lind Stockholm 2009

Master of Science thesis Title Author Department Master of Science thesis number 490 Supervisor Hans Lind Keywords Green Building and Environmental Rating Systems an overview and an analysis of certified properties according to the EU GreenBuilding Programme Johan Annell Department of Real Estate and Construction Management Division of Building and Real Estate Economics Green Building, Green Building Council, Environmental Rating System, EU GreenBuilding Programme Abstract In recent decades, national organizations actively working with the environmental issue in the construction and property industry have become quite common. An international umbrella organization, in which the leading national organizations can become members, was founded in 2002. The name was World Green Building Council (WorldGBC) and today WorldGBC consists of 14 national organizations - and Sweden is not currently represented. To unite the Swedish market regarding the environmental issue and let Sweden become a member of WorldGBC, the Sweden Green Building Council was formed in June 2009. The national organizations have environmental rating systems which measures how environmentally friendly a building is. There is worldwide a broad range of environmental rating systems and a couple of these systems are large and more well known. Among the larger international environmental rating systems are BREEAM, LEED and Green Star. Usually, environmental certified buildings are referred to as Green Buildings. Since the requirements vary between different rating systems, it is important to clarify under what rating system a building has been certified. Because of the fast and constant development of organizations and rating systems it is sometimes difficult to get an accurate overview of the situation. An environmental rating system, that has had a great growth on the Swedish market, is the EU GreenBuilding Programme. The rating system in Sweden is operated by the Swedish Property Federation. Normally when a building is marketed as a Green Building in Sweden it is certified according to this definition. The rating system only take into account the energy aspect which make the system somewhat easier to understand compared to other international environmental rating systems. An analysis of the certified properties according to the EU GreenBuilding Programme is for the first time presented in the thesis. The analysis shows that there are by the end of the third quarter 2009 approximately 115 certified properties according to this definition in Sweden. These properties comprise just over 1.3 million m 2 of premises, of which the largest part is office. Most of the properties are located in the area of Stockholm and Gothenburg. The number of certified properties makes the system comparable with large international environmental rating systems. 1

Examensarbete Titel Green Building och miljöklassificeringssystem översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme Författare Johan Annell Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 490 Handledare Nyckelord Hans Lind Green Building, Green Building Council, miljöklassificeringssystem, EU GreenBuilding Programme Sammanfattning Under de senaste decennierna har nationella organisationer vuxit fram som driver miljöfrågan inom bygg- och fastighetsindustrin. En internationell paraplyorganisation, i vilken de ledande nationella organisationerna kan bli medlemmar, bildades 2002 och döptes till World Green Building Council (WorldGBC). WorldGBC består idag av 14 nationella organisationer där Sverige för närvarande inte är representerat. För att skapa en större svensk enhetlighet och att ansluta Sverige till WorldGBC bildades organisationen Sweden Green Building Council under sommaren 2009. De nationella organisationerna har miljöklassificeringssystem som mäter hur miljövänlig en byggnad är. Det finns i världen ett stort antal olika miljöklassificeringssystem och ett par av dessa system är stora och mer välkända. Bland de stora internationella miljöklassificeringssystemen märks BREEAM, LEED och Green Star. Ofta benämns miljöklassificerade byggnader vanligtvis som Green Buildings. Eftersom kraven skiljer sig åt mellan olika miljöklassificeringssystem är det viktigt att tydliggöra enligt vilket system en byggnad har blivit miljöklassificerad. Då utvecklingen av organisationer och miljöklassificeringssystem har gått fort, och eftersom utvecklingen fortsätter, kan det ibland vara svårt att få en korrekt överblick över området. Ett miljöklassificeringssystem som fått stort genomslag på marknaden i Sverige är EU GreenBuilding Programme. Systemet handhas i Sverige av organisationen Fastighetsägarna. Vanligtvis när en byggnad marknadsförs som en Green Building i Sverige är den miljöklassificerad enligt denna definition. Systemet kan sägas vara enklare än jämfört med andra internationella miljöklassificeringssystem så till vida att det endast beaktar energiförbrukningen. I uppsatsen görs för första gången en sammanställning och analys över miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme i Sverige. I detta arbete framkommer det att cirka 115 fastigheter har miljöklassificerats enligt denna definition till och med tredje kvartalet 2009. Dessa fastigheter inrymmer drygt 1,3 miljoner m 2 uthyrbar yta, varav merparten utgörs av kontor. Huvuddelen av dessa fastigheter ligger i Stockholms- och Göteborgsområdet. Antalet miljöklassificerade fastigheter gör att systemet till och med kan börja mäta sig med större internationella miljöklassificeringssystem. 2

Förord Denna uppsats utgör ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad med inriktningen mot Bygg- och Fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Uppsatsen påbörjades under våren 2008 och slutfördes under hösten 2009. Den längre tidsperioden beror på att jag under denna tid heltidsarbetat som analytiker vid Newsec Advice AB i Stockholm. Skrivandet har alltså ägt rum på kvällar, helger och andra ledigheter. Jag vill härmed tacka min handledare, professor Hans Lind, för hans stöd och goda handledning under mitt arbete med uppsatsen. Ett särskilt tack vill jag även rikta till Sofie Roy-Norelid och Marcus Broberg vid organisationen Fastighetsägarna för information, synpunkter och kommentarer. Ytterligare ett tack vill jag rikta till mina kollegor på Newsec som givit mig kunskap och förståelse för fastighetsmarknaden vilket underlättat skrivandet av uppsatsen och då särskilt analysdelen. Stockholm, oktober 2009 Johan Annell 3

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Metod... 7 1.4 Avgränsning... 7 1.5 Disposition... 7 2 Green Building... 9 2.1 Inledande diskussion... 9 2.2 Definitioner av Green Building... 10 2.2.1 US Green Building Council... 10 2.2.2 Green Building Council of Australia... 10 2.2.3 OECD... 11 2.2.4 Wikipedia... 11 2.3 Summering av Green Building... 11 3 Green Building Council... 12 3.1 Bakgrund... 12 3.2 Definition av Green Building Council... 13 3.3 Medlemmar i World Green Building Council... 14 3.4 Green Building Council of Australia... 15 3.5 Sweden Green Building Council... 15 4 Internationella miljöklassificeringssystem... 16 4.1 Bakgrund... 16 4.2 LEED... 16 4.3 BREEAM... 18 4.4 Green Star... 21 5 Miljöklassificeringssystem i Sverige... 23 5.1 Bakgrund... 23 5.2 EU GreenBuilding Programme... 23 5.3 Miljöklassad byggnad enligt Bygga-bo-dialogen... 24 6 Sammanställning miljöklassificeringssystem... 26 7 Internationella miljöklassificerade fastigheter... 27 7.1.1 Atlantis Office Project, Bryssel Belgien... 27 7.1.2 7 London Circuit, Canberra, Australien... 28 4

7.1.3 Millennium Tower Residences, New York City, USA... 28 8 Miljöklassificerade fastigheter i Sverige... 29 8.1 Bakgrund... 29 8.2 Metod och analys miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme... 29 8.2.1 Antal fastigheter och kvadratmeter som miljöklassificerats... 30 8.2.2 Nyproduktion eller ombyggnation... 31 8.2.3 Fördelning mellan lokalslag... 32 8.2.4 Fastighetsägare och GreenBuilding Partners... 33 8.2.5 Läge i landet... 34 8.3 Intervju och diskussion med ansvariga vid Fastighetsägarna Sverige... 35 9 Sammanfattning och slutlig diskussion... 37 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund En ökad miljömedvetenhet under de senaste decennierna har resulterat i skapandet av organisationer som driver miljöfrågan inom bygg- och fastighetsindustrin runt om i världen. Dessa organisationer består av ett brett spann av olika professioner inom branschen, däribland fastighetsägare, byggherrar, arkitekter, kommuner, fastighetskonsulter, mäklare, med flera. En internationell paraplyorganisation, i vilken de ledande nationella organisationerna kan bli medlemmar, bildades 2002 och döptes till World Green Building Council (WorldGBC). WorldGBC består idag av 14 nationella organisationer där Sverige för närvarande inte är representerat. De nationella organisationerna har miljöklassificeringssystem eller Environmental Rating Systems som mäter hur miljövänlig en byggnad är. Det finns i världen ett stort antal olika miljöklassificeringssystem och ett par av dessa system är stora och mer välkända. I folkmun kallas miljöklassificerade byggnader vanligtvis för Green Buildings. Eftersom kraven skiljer sig åt mellan olika miljöklassificeringssystem är det viktigt att tydliggöra enligt vilket system en byggnad har blivit miljöklassificerad. Då utvecklingen av organisationer och miljöklassificeringssystem har gått fort, och eftersom utvecklingen fortsätter, kan det ibland vara svårt att få en korrekt överblick över området. I Sverige bildades under sommaren 2009 organisationen Sweden Green Building Council. Organisationen består av 14 organisationer och företag och syftet med bildandet är att skapa en större enhetlighet inom området i Sverige samt att bli medlem i WorldGBC. Ett miljöklassificeringssystem som fått stort genomslag på marknaden i Sverige är EU GreenBuilding Programme. Systemet handhas i Sverige av organisationen Fastighetsägarna. Vanligtvis när en byggnad marknadsförs som en Green Building i Sverige är den miljöklassificerad enligt denna definition. För närvarande finns ingen sammanställning över vilka fastigheter som har miljöklassificerats i Sverige. Beroende på den snabba ökningen av antalet miljöklassificerade byggnader enligt EU GreenBuilding Programme har heller ingen sammanställning gjorts enligt enbart denna definition. I tider då ett område utvecklas relativt fort är det viktigt att ha rätt grunddata över den faktiska situationen. En sammanställning och analys över miljöklassificerade fastigheter i Sverige torde därför vara efterfrågad. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att inledningsvis diskutera innebörden av begreppet Green Building. Det görs för att det idag ofta betraktas som ett begrepp som relativt få kan definiera eller precisera. Därefter beskrivs olika organisationer som arbetar och handhar miljöklassificeringssystem. Ett par av de större internationella miljöklassificeringssystemen beskrivs. Denna beskrivning syftar till att ge kunskap om ämnet men även att fungera som en introduktion till kommande kapitel i uppsatsen där situationen i Sverige skildras. För att länka ihop den internationella delen med den svenska sammanfattas allt i tabellform. Med tanken att inte den internationella delen ska kännas alltför diffus ges avslutningsvis tre exempel på byggnader som miljöklassificerats enligt de tre beskrivna internationella miljöklassificeringssystemen. 6

Som ovan beskrivits har under de senaste åren miljöklassificeringssystemet EU GreenBuilding Programme utvecklats till att bli det mest välkända miljöklassificeringssystemet i Sverige. Den snabba utvecklingen under de senaste åren har dock medfört att ingen sammanställning och analys gjorts på de fastigheter som blivit miljöklassificerade i Sverige. I den andra delen av uppsatsen har ett material över samtliga fastigheter som miljöklassificerats enligt EU Green Building Programme sammanställts. Syftet med detta är att visa hur det ser ut med miljöklassificerade fastigheter i Sverige, vilket förhoppningsvis kan skapa en klarare bild samt ligga till grund för kommande beslut inom miljöklassificeringsområdet i Sverige. 1.3 Metod Arbetet med uppsatsen påbörjades med informationssökning, främst via internet och artiklar då litteraturen inom området upptäcktes vara begränsad. Som grund för analysdelen över vilka fastigheter som miljöklassificerats enligt EU GreenBuilding Programme har flera möten med Sofie Roy-Norelid och Marcus Broberg vid Fastighetsägarna ägt rum. Själva sammanställningen av analysmaterialet gjordes genom Fastighetsägarna Sveriges grundmaterial, vilket delvis fick analyseras vidare genom fastighetsägarnas hemsidor, årsredovisningar samt den internetbaserade fastighetsinformationstjänsten Datscha. 1.4 Avgränsning Uppsatsen är begränsad till att beskriva utvalda större organisationer samt dessa organisationers miljöklassificeringssystem. Med andra ord finns det säkert personer som har uppfattningen att ytterligare miljöklassificeringssystem borde nämnas i uppsatsen. För att sammanställa och analysera miljöklassificerade fastigheter i Sverige har miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme utgjort grunddata. Det beror på att det är det miljöklassificeringssystem som uppfattas som det mest välkända systemet och som upplevt snabbast tillväxt. Det finns andra system men de har inte ingått i sammanställningen och analysen då dessa endast har ett mindre antal miljöklassificerade fastigheter. 1.5 Disposition Kapitel 2 innehåller en inledande diskussion med definitioner av begreppet Green Building. Kapitel 3 avser beskriva innebörden och spridningen av Green Building Councils. Kapitel 4 beskriver och förklarar ett par av de större internationella miljöklassificeringssystemen, eller som de ibland kallas på engelska Environmental Rating Systems. Kapitel 5 beskriver de två nationella miljöklassificeringssystemen EU GreenBuilding Programme och Miljöklassad Byggnad som Fastighetsägarna respektive Bygga-bo-dialogen handhar. Kapitel 6 sammanställer de i uppsatsen beskrivna miljöklassificeringssystemen. Kapitel 7 upplyser om antalet miljöklassificerade byggnader enligt de tre beskriva internationella miljöklassificeringssystemen. Därpå följer tre konkreta exempel på byggnader som har miljöklassificerats. 7

Kapitel 8 innehåller sammanställning och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme i Sverige. Kapitel 9 avslutar uppsatsen med en sammanfattande diskussion. 8

2 Green Building 2.1 Inledande diskussion De senaste åren har begreppet Green Building fått en allt större spridning på den svenska fastighetsmarknaden. På de flesta seminarium som fastighetsbranschen anordnar diskuteras och debatteras Green Building. Alla verkar vara överens om att Green Building kommer att få en betydande påverkan i Sverige och att det egentligen bara är en tidsfråga innan det slår igenom. 1 I andra länder, exempelvis USA, Storbritannien och Australien, har begreppet funnits och varit välkänt under en längre tid. I dagens samhälle, med en markant ökad medvetenhet och ett påfallande ökat intresse för miljön där fokus mer har flyttats mot en minskning av energianvändningen, har ordet Green fått en mycket positiv betydelse. Det är inte längre bara miljöaktivister som vill kännas vid ordet. Nu marknadsförs och säljs de flesta produkter med en vinkling mot att de har en tydlig miljöprofil. Trots att Green Building funnits i många länder ett bra tag, och att begreppet inte är helt nytt i Sverige heller, är det svårt att få en klar definition av det. Olika organisationer har gjort lite skilda tolkningar. För personer som inte är lika bekanta med Green Building kan föreställningar om gröna tak, naturliga materialval, alternativ design och avancerade tekniska lösningar förekomma. På grund av dessa oklarheter är det extra viktigt att försöka precisera begreppet Green Building. De flesta definitioner av olika begrepp är korta, enkla och väl vedertagna för den stora allmänheten eller i vad fall den omgivning som vanligen kommer i kontakt med begreppet. Men för begreppet Green Building är det annorlunda. Trots att ordet Green nämns i flera sammanhang är det näst intill omöjligt att finna en precis definition av bara detta ord. För att göra situationen ännu mer oklar finns det dessutom flera synonymer och överlappande begrepp till Green Building. Ett par exempel på sådana begrepp är Energy-efficient Building, Environmental Building, Eco-Building, Sustainable Building och Highperformance Building. Ett stort antal byggnader runt om i världen samt ett ökande antal i Sverige har fått benämningen Green Building. Detta har medfört att en viss allmän föreställning om hur en Green Building ska se ut och vara utformad har spridits. Det gäller särskilt synliga kännetecken som till exempel fönsterskuggning, gröna/planterade tak och energisparande fönster. Men Green Building inbegriper även mindre synliga och ibland helt dolda lösningar. Detta medför att det är extra viktigt att få klarhet i definitionsfrågan. Miljöpåverkan från byggnader är mindre omdiskuterad. Byggnader orsakar stora mängder utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som påverkar miljön negativt genom att bland annat skada luftkvaliteten och bidra till växthuseffekten. Under en byggnads uppförande genereras en mängd byggavfall som har en negativ miljöpåverkan och under byggnadens användning påverkar allt från vattenkonsumtion, elförbrukning samt värme- och kylanläggningar miljön. Byggnader påverkar även i en mycket hög grad människornas hälsa. 1 Exempelvis Johan Karlström, VD, Skanska AB, Fastighetsvärldens seminarium, 2008 05 14 9

Dålig inomhusluft och miljö bidrar till en lägre prestationsförmåga vilket i sin tur leder till en sämre arbetseffektivitet. Hela den förda diskussionen ovan bildar grunden för begreppet Green Building. Green Building minimerar miljöpåverkan och de negativa faktorer som påverkar människors hälsa. Dessa byggnader ska även vara komfortabla. Då aspekterna och frågeställningarna kontinuerligt både utvidgas och förändras är det fortsatt svårt att få fram en klar och precis definition. Det har resulterat i att olika organisationer och aktörer har skapat egna definitioner vilket inte är optimalt då det kan leda till oklarheter och missuppfattningar. Under rubrik 2.2 beskrivs ett par organisationers definition av begreppet Green Building. 2.2 Definitioner av Green Building 2.2.1 US Green Building Council The US Green Building Council för i en av sina publikationer en diskussion om begreppet Green Building. 2 Där sägs bland annat att praktiserandet av Green Building minskar avsevärt eller eliminerar helt den negativa miljöpåverkan och förbättrar den nuvarande ohållbara designen, konstruktionen och driften. Som en ytterligare fördel leder Green Building till lägre driftkostnader, bättre marknadspositionering, högre arbetsproduktivitet samt reduktion av det potentiella ansvaret från dålig inomhusluftkvalitet. I en annan av organisationens publikationer diskuteras begreppet Green. 3 Där står att termen blivit en förkortning för konceptet hållbar utveckling inom bygg- och fastighetsindustrin. Green Buildings är avsedda att vara miljömässigt ansvarstagande, ekonomiskt lönsamma samt erbjuda en hälsosam plats för boende och arbete. 2.2.2 Green Building Council of Australia Green Building Council of Australia definierar begreppet Green Building som en byggnad där design, konstruktion och driftaspekter samverkar för att markant reducera eller eliminera den negativa utvecklingen av påverkan på miljön och dess nyttjare. 4 Detta sker genom strategier för: Energieffektivitet Minskning av växthusgasutsläpp Vattenbevarande Avfallsundvikande; återanvändning och återvinning Förhindrande av föroreningar; ljud, vatten, luft, mark och ljus Ökad biologisk mångfald Reducerat ändligt resursutnyttjande Produktivare och hälsosammare miljöer Flexibla och anpassningsbara lokaler 2 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.12 3 USGBC, Commercial Interiors Version 2.0 Reference Guide, Third Edition October 2006, s.11 4 GBCA,THE DOLLARS AND SENSE OF GREEN BUILDINGS 2006, s.16 10

2.2.3 OECD The Organisation of Economic Co-operation and Development (OECD) definierar Green Building som en byggnad som har en minimal negativ påverkan på den byggda och naturliga miljön både vad gäller själva byggnaden, dess omedelbara närhet samt i det större regionala och globala perspektivet. 5 2.2.4 Wikipedia Wikipedia definierar Green Building enligt följande 6 the practice of increasing the efficiency with which buildings use resources energy, water, and materials while reducing building impacts on human health and the environment, through better siting, design, construction, operation, maintenance, and removal the complete building life cycle. 2.3 Summering av Green Building Det finns således olika definitioner av begreppet Green Building. Exempelvis anses US Green Building Council lägga större vikt vid byggnaden och tekniska specifikationer medan Green Building Council of Australia väger in mer mjuka parametrar som hälsa, välbefinnande och biologisk mångfald. Med Green Building avses dock i grunden att minimera miljöpåverkan och negativa faktorer från en byggnad. 5 GBCA, THE DOLLARS AND SENSE OF GREEN BUILDINGS 2006, s.16 6 www.wikipedia.org, 2008 07 28 11

3 Green Building Council 3.1 Bakgrund Runt om i världen finns det idag ett antal verksamma nationella Green Building Councils. Den första nationella organisationen var The U.S. Green Building Council (USGBC) som grundades 1993 i USA av David Gottfried. USGBC är en icke-vinstdrivande organisation vars syfte är att sprida praktiserandet av miljömässigt hållbara byggnader. Idag består USGBC av mer än 15 000 organisationer knutna till bygg- och fastighetssektorn i USA. Medlemmarna inkluderar fastighetsägare, slutanvändare, fastighetsutvecklare, facility management företag, arkitekter, designers, ingenjörer, byggföretag, produkt- och byggsystemtillverkare, myndigheter och icke vinstdrivande intressenter. 7 I slutet på 1990-talet började representanter för nationella Councils att mer aktivt mötas för att utbyta erfarenheter och diskutera utvecklingen. 1999 samlades åtta länder i Kalifornien vilket resulterade i grundtanken på ett skapande av World Green Building Council (WorldGBC). 8 Länderna som var närvarande vid detta möte var: USA Australien Spanien Storbritannien Tabell 1: Länderna som närvarade vid mötet då tanken på WorldGBC uppkom Japan Förenade Arabemiraten Ryssland Kanada Det formella bildandet av World Green Building Council ägde sedan rum 2002. 9 medlemsländerna vid bildande av organisationen var: De nio Australien Japan Indien Sydkorea Mexiko Kanada Spanien USA Brasilien Tabell 2: Medlemsländerna som var med vid det formella grundade av WorldGBC Organisationens huvudsakliga mål är att formalisera de internationella kommunikationerna, hjälpa och stödja ledare inom bygg- och fastighetsindustrin med att få tillgång till nya marknader samt att vara en internationell röst för Green Building-initiativ. Bild 1: World Green Building Councils logotyp De senaste åren har intresset för Green Building ökat avsevärt. Det har resulterat i etableringen av ett sekretariat hos WorldGBC. Sekretariatet bildades formellt 2007/2008 och har idag sin verksamhet baserad i en LEED Gold Building i The Living City utanför Toronto i Kanada. 7 www.usgbc.org, 2008 06 01 8 www.worldgbc.org, 2008 06 01 9 www.gbca.org.au, 2008 06 01 12

3.2 Definition av Green Building Council Syftet med en nationell Green Building Council är att pådriva förändringen av den byggda miljön mot ett mer miljömässigt hållbart samhälle i de enskilda länderna. En nationell Council blir en del av en internationell koalition som representerar den globala bygg- och fastighetsindustrin. Green Building Councils är företags- och organisationsledda koalitioner uppbyggda genom ett samförstånd. De är inte vinstdrivande och saknar privat ägande. Dess medlemmar är från olika sektorer inom bygg- och fastighetsindustrin. Organisationerna arbetar för att förbättra företagens kompetens samt med att finna nya lösningar inom det miljö- och energieffektiva området. Green Building Councils samtycker med följande riktlinjer: En nationell (eller ekonomisk zon) koalition Offentligt/privat öppet medlemskap Ej vinstdrivande inget privat ägarskap Varierad och integrerad representation Baserat på samtycke Transparent Källan för ett nationellt (eller en större ekonomisk zons) Green Building ledarskap & utbyte Aktivt deltagande i WorldGBC Dela kunskaper med WorldGBC för att möjliggöra utbyte mellan alla nationella Green Building Councils 13

3.3 Medlemmar i World Green Building Council Utvecklingen och intresset för Green Building Councils går både snabbt och är stort vilket medför en ständig förändring. För närvarande består WorldGBC av 14 medlemsländer. 10 Medlemsländerna är: Land Namn Logotyp Argentina Argentina Green Building Council Australien Green Building Council of Australia Brasilien Green Building do Brasil Kanada Canada Green Building Council Indien Indian Green Building Council Japan Japan Sustainable Building Consortium Mexiko Mexico Green Building Council Nya Zeeland New Zealand Green Building Council Taiwan Taiwan Green Building Council Tyskland German Sustainable Building Council Förenade Arabemiraten Emirates Green Building Council Storbritannien United Kingdom Green Building Council Sydafrika Green Building Council of South Africa USA US Green Building Council Tabell 3: Medlemsländer i World Green Building Council 10 www.worldgbc.org, 2009 10 04 14

3.4 Green Building Council of Australia Green Building är ett mycket angeläget och aktuellt ämne i Australien. Det riktigt stora intresset uppkom i samband med de Olympiska Spelen i Sydney 2000. Dessa spel kallades även de gröna spelen. Efter olympiaden utvecklades intresset och tänkande på miljön i Australien. För att möta detta intresse och för att få ett nationellt närmande till Green Building gick ett antal industri- och myndighetsorganisationer ihop för att bilda en icke vinstdrivande organisation, vilken skulle skapa en förenande struktur och ett nationellt miljöklassificeringssystem för byggnader. Slutresultatet blev Green Building Council of Australia (GBCA) som grundades i Sydney den 30 oktober 2002. Green Building Council of Australia har utvecklats till den ledande organisationen inom området i Australien. Idag är organisationen respekterad världen runt. Organisationen finansieras genom medlemsavgifter och sponsringspengar. Organisationen har över 600 medlemmar som kommer från olika områden inom bygg- och fastighetsindustrin, exempelvis fastighetsutvecklare, myndigheter, fastighetsägare, fastighetsinvesterare, tillverkare, leverantörer, universitet, lokalanvändare och byggföretag. Green Building Council of Australia åsyftar till att: utveckla en hållbar fastighetsindustri i Australien och att driva införandet av praktiserande av Green Building genom marknadsbaserade lösningar Nyckelmålet är att driva förändringen av den australiska fastighetsindustrin mot: Hållbarhet genom främjande av Green Building program, teknologi, design, praktiserande och drift Integration av Green Building initiativ inom design, konstruktion samt drift av byggnader 3.5 Sweden Green Building Council I mitten på juni månad 2009 bildades även ett Green Building Council i Sverige. Namnet på denna organisation är Sweden Green Building Council. Bakom bildandet av organisationen Sweden Green Building Council står tolv företag och organisationer: Fastighetsägarna Sverige Akademiska Hus NCC White Arkitekter Stockholm Stad Sweco Vasakronan Skanska IVL SEB Malmö Stad DTZ Tabell 4: Företag och organisationer bakom bildandet av Sweden Green Building Council Som ordförande till Sweden Green Building Council har valts Monica von Schmalensee, vice vd på White Arkitekter. Under hösten 2009 ansöker Sweden Green Building Council om medlemskap i World Green Building Council. Därefter är målet att bredda organisationen och att utöka medlemsantalet. 11 11 Pressmeddelande från Fastighetsägarna Sverige, 2009 06 16 15

4 Internationella miljöklassificeringssystem 4.1 Bakgrund Under de senaste 20 åren har en rad olika system utvecklats för att mäta hur en byggnad påverkar miljön. Sådana system kallas på engelska Environmental Rating Systems eller miljöklassificeringssystem på svenska. I många länder runt om i världen finns idag organisationer eller myndigheter som tillhandahåller dessa. Några av de mest utbredda miljöklassificeringssystemen internationellt sett är LEED, BREEAM och Green Star. Dessa tre beskrivs under kommande rubriker. 4.2 LEED Efter bildandet av USGBC 1993 framkom ett behov av att ha ett system för att definiera och mäta Green Buildings. USGBC tillsatte en kommitté som skulle fokusera på frågan. Kommittén bestod av arkitekter, fastighetsmäklare, fastighetsägare, advokater, miljöspecialister, och byggindustrirepresentanter. Detta vida spann av professioner bidrog till varierande kunskaper och kompetenser vilket resulterade i miljöklassificeringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design, förkortat LEED i USA. LEED är ett frivilligt, samförståndsbaserat och marknadsdrivet byggnadsklassificeringssystem som är baserat på befintlig och beprövad teknologi. Systemet utvärderar en byggnad utifrån dess helhet samt över hela dess livscykel. Utifrån det klargörs hur miljövänlig byggnaden anses vara. Idag finns LEED även i bland annat Kanada och Argentina. I augusti 1998 lanserades den första versionen av LEED, LEED Version 1.0. Efter flera modifikationer lanserades sedan LEED Green Building Rating System Version 2.0 i mars 2000. Idag benämns detta system Version 2.2 och det är det system som kallas LEED Green Building Rating System for New Commercial Construction and Major Renovations, eller bara LEED for New Construction. 12 LEED har idag system för att mäta och klassificera befintliga och nya kommersiella-, institutionella- samt bostadsbyggnader. Under våren 2009 lanserades LEED Version 3.0 vilket för närvarande håller på att implementeras. 12 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.12 16

Nedan visas en illustration över den nuvarande klassificeringsportföljen inom LEED: 13 * = Under utveckling Bild 2: Illustration av klassificeringsportföljen inom LEED Dagens versioner av miljöklassificeringssystemet LEED är organiserade i fem olika miljökategorier: 14 Hållbara markplatser Vatteneffektivitet Energi & atmosfär Material & resurser Inomhusmiljökvalitet En ytterligare kategori som faller utanför ovan nämnda fem miljökategorier är Innovation & Design processer. Denna beaktar kunskap om miljövänliga byggnader samt design- och utformningsåtgärder som inte alltid behandlas under de övriga fem miljökategorierna. 13 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.13. Med Core and Shell menas exempelvis byggnadsskal, värme, ventilation och luftkonditionering. Neighborhood Development integrerar the principles of smart growth, urbanism and green building into the first national system for neighborhood design. 14 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.14 17

LEED-systemet fungerar genom att poäng fördelas utifrån en skala beroende på hur byggnaden uppfyller de respektive kriterierna som utformats för att mäta miljöpåverkan i design, konstruktion samt drift och underhåll i byggnaden. Det finns flera olika nivåer av LEED och vilken nivå som en byggnad miljöklassificeras som beror på det totala antalet erhållna poäng. LEED New Construction 2.2 har exempelvis följande nivåer inom poängskalan: 1. Platina 52-69 poäng 2. Guld 39-51 poäng 3. Silver 33-38 poäng 4. Certifierad 26-32 poäng Byggnader som uppfyller någon av dessa nivåer får ett registreringsbevis samt ett certifikat utfärdat av USGBC. 4.3 BREEAM BREEAM utvecklades av Building Research Establishment 1990 i Storbritannien. Förkortningen BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Building Research Establishment var tidigare en statlig organisation men övergick 1997 till att bli en privat organisation som finansieras av bygg- och fastighetsindustrin i Storbritannien. 15 Huvudkontoret är beläget i Watford. Idag handhas BREEAM av Building Research Establishment och UK Green Building Council. De första två versionerna av BREEAM var ämnade för kontor och bostäder. Sedan lanseringen 1990 har flera nya områden inkluderats för att tillgodose fler byggnadstyper. 16 För närvarande finns följande typer av BREEAM utvecklade: BREEAM Bespoke. Den här versionen av BREEAM kan användas för byggnader som inte faller inom någon av de övriga BREEAM-versionerna. Klassificeringskriterierna får här skräddarsys för just denna byggnad. Exempel på sådana byggnader kan vara hotell, upplevelsekomplex och laboratorium. BREEAM Courts. Denna version utvecklades för att möjliggöra klassificeringar av hur stor miljöpåverkan var bland domstolar och liknande byggnader i Storbritannien. The Code for Sustainable Homes. Våren 2007 ersatte denna version av BREEAM versionen EcoHomes vid klassificering av nya bostäder i England. Den nya versionen bygger på EcoHomes och inrymmer sju olika områden; energieffektivitet/co2, vatteneffektivitet, dagvattenhantering, byggnadsplatsens avfallshantering, hushållets avfallshantering, användning av material samt byggnadens livslängd. BREEAM EcoHomes. Versionen miljöklassificerar bostäder med hänsyn till hög livskvalitet, säkerhet samt en hälsosam inomhusmiljö. Som står nämnt ovan ersatte versionen The Code for Sustainable Homes denna version som 15 www.wikipedia.org, 2008 07 28 16 www.breeam.org, 2008 07 28 18

klassificeringsmetod av nya bostäder i England under våren 2007. BREEAM EcoHomes kommer fortfarande att användas för renoverade bostäder i England samt för alla bostäder i Skottland och Wales. BREEAM EcoHomes XB. Denna version hjälper ägare av bostadsbestånd att klassificera och följa upp miljöpåverkan av befintliga byggnader. En stor skillnad mot andra versioner av BREEAM är att denna inte utfärdar klassificeringar utan syftet med denna version är att kunna jämföra sitt resultat samt att kunna sätta realistiska delmål för att uppnå ett eventuellt satt mål. BREEAM Healthcare. Versionen används för att klassificera alla typer av byggnader med medicinska verksamheter under hela dess livscykel. Denna version ersatte den tidigare versionen NHS Environmental Assessment Tool (NEAT) under sommaren 2008. BREEAM Industrial. Versionen kan klassificera lager, logistik, industrier och verkstäder. Versionen kan användas både i projekteringsskedet liksom för befintliga byggnader. BREEAM International. Denna version kan klassificera en enskild byggnad i ett land utanför Storbritannien eller hjälpa till vid bildandet av en ny BREEAM version i ett land eller en region. Ett exempel på det är då ett multiinternationellt företag vill klassificera sina byggnader belägna i flera länder med samma miljöklassificeringssystem. Länder där byggnader blivit BREEAM-certifierade är till exempel Ungern, Luxemburg och USA. BREEAM Multi-Residential. Versionen klassificerar exempelvis studentlägenheter, äldreboenden, stödboenden och andra typer av gemensamma boenden som inte faller inom de andra versionerna som behandlar bostäder. Multi-Residential kan användas under en byggnads hela livscykel. BREEAM Prisons. Versionen klassificerar fängelser och andra typer av omhändertagande institutioner under en byggnads hela livscykel. BREEAM Offices. Versionen klassificerar kontorsbyggnader vid nybyggnationer, större ombyggnationer samt befintliga byggnader. BREEAM Offices rankas som världens mest använda verktyg för att granska och minska miljöpåverkan från kontorsbyggnader. 17 BREEAM Retail. Versionen klassificerar handelsfastigheter vid nybyggnationer, större renoveringar, hyresgästanpassningar samt befintliga byggnader. BREEAM Schools. Versionen klassificerar skolfastigheter vid nybyggnationer, större renoveringar samt befintliga byggnader. 17 www.breeam.org, 2008 07 28 19

I huvuddrag väger ovanstående versioner av BREEAM in följande parametrar i miljöklassificeringsarbetet: Förvaltning Hälsa och välbefinnande Energi Transport Vatten Material och avfall Landanvändning och ekologi Föroreningar Poäng fördelas efter respektive parameters resultat tillsammans med en innovationspoäng. Sedan görs en vägning av poängen för att möjliggöra ett sammanlagt resultat. Byggnaden får sedan beroende på resultatet ett betyg i nedanstående skala samt ett certifikat: 1. Outstanding 2. Excellent 3. Very Good 4. Good 5. Pass Bild 3: Illustration av BREEAM Rating System (visar ej det senaste och högsta betyget Outstanding) BREEAM var världens första miljöklassificeringssystem för byggnader då det utvecklades i Storbritannien under början av 1990-talet. Det betraktas ofta som ett av världens mest använda miljöklassificeringssystem och har fått stor spridning, särskilt i Europa, Asien och Kanada. 18 Exempel på andra miljöklassificeringssystem som har BREEAM som föregångare men med mer lokala anpassade miljökrav är BEPAC (Building Environmental Performance Assessment Criteria) och BREEAM Green Leaf, som båda finns i Kanada. 19 I en jämförelse mellan BREEAM och LEED kan BREEAM sägas vara ett bredare miljöklassificeringssystem än LEED. LEED behandlar i större utsträckning byggnadsspecifika system samt byggnadens drift och underhåll. 20 18 MacDonald, M., s.8 19 Gowri, K., s.56 20 MacDonald, M., s.8 20

4.4 Green Star Green Star är det största miljöklassificeringssystemet för fastigheter i Australien. Det utvecklades utifrån BREEAM och LEED och är idag ett omfattande nationellt frivilligt miljöklassificeringssystem som utvärderar miljöaspekterna i byggnaderna. Miljöklassificeringssystemet handhas av Green Building Council of Australia (GBCA). Green Star utvärderar nio olika områden: 21 Förvaltning Energi Vatten Markanvändning och ekologi Inomhusmiljökvalitet Transport Material Utsläpp/föroreningar Innovation Green Star utdelar sedan poäng utifrån hur en byggnad presterar inom varje område. 22 Inom varje kategori sammanställs poängen som sedan delas med den högsta möjliga poängen som är möjlig att få inom kategorin. Om en byggnad till exempel har fått 9 poäng för en kategori och den högsta möjliga poängen som går att erhålla är 13 resulterar det i ett kategoriresultat på 69 %. För alla byggnader är det inte möjligt att utdela poäng och klassificera hur väl en byggnad lever upp till respektive kategori. I dessa fall utdelas ett na (engelska för not available). För att göra systemet rättvist utesluts helt enkelt denna kategori och detta leder till att det totala antalet poäng som kan erhållas minskar. Ett exempel på det är då en byggnad renoveras eller byggs om. I det fall utesluts de möjliga poängen från beräkningen avseende exempelvis återanvänd betong då byggnaden inte får ett nytt stomsystem. Efter beräkningen av erhållna poäng inom respektive kategori viktas de olika kategorierna ihop enligt en viktningsberäkning. Kategorin innovation tas dock inte med i denna del av miljöklassificeringssystemet utan beräknas endast i slutet. Viktningsklasserna kan även se olika ut beroende på var i landet byggnaden finns. Ovanstående exempel skulle exempelvis kunna viktas enligt följande; 69 % * 25/100 = 17,25. Slutligen slås alla kategoriresultat ihop och då även innovationspoängen. Den högsta poängen som kan erhållas är 100 plus ytterligare 5 för innovation. 21 www.gbca.org.au, 2008 08 08 22 www.gbca.org.au, 2008 09 14 21

Bild 4: Illustration av Green Star rating system Beroende på antalet erhållna poäng ges byggnaden Green Star stjärnor enligt följande skala. Green Building Council of Australia certifierar bara byggnader som uppnått fyra, fem eller sex stjärnor. 1. 75 poäng + Six Star World Leader 2. 60-74 poäng Five Star Australian Excellence 3. 45-59 poäng Four Star Best Practice 4. 30-44 poäng Three Star 5. 20-29 poäng Two Star 6. 10-19 poäng One Star 22

5 Miljöklassificeringssystem i Sverige 5.1 Bakgrund I Sverige finns en rad miljöklassificeringssystem, både mer och mindre välkända och använda. Flerparten av dessa har utvecklats senare än exempelvis LEED och BREEAM. Under nedanstående rubriker presenteras de två miljöklassificeringssystemen EU GreenBuilding enligt EU GreenBuilding Programme och Miljöklassad byggnad enligt Byggabo-dialogen. 5.2 EU GreenBuilding Programme Som ovan nämnt finns det ett antal olika mer eller mindre utvecklade miljöklassificeringssystem runt om i världen. Även EU har initierat ett program för Green Building. Programmet heter The GreenBuilding Programme (GBP) och startade 2005. Syftet med det är att minska energianvändningen genom att öka medvetenheten, delge information samt sprida den allmänna kännedomen till företag om hur detta kan göras. Nedan presenteras EU GreenBuilding Programmes huvudmål: 23 Bidra till investeringar i energieffektivitet och återvinningsbar energiteknologi i kommersiella byggnader Skapat för att bidra till att öppna upp marknader genom medvetenhet, kunskap, teknikmöjligheter, finansierings- och energilösningar för att uppnå investeringar med stora fördelar och korta avbetalningstider Initiera energieffektiva investeringar i kommersiella byggnader som är lönsamma och som baseras på beprövad teknologi Komplettera och utöka de av Europeiska byggnadsdirektivet och nationella byggnadskoderna framtagna standarderna Uppmuntra till ökad effektivitet av energianvändning utan att påverka befintliga nationella standarder eller dess utveckling Arbeta för att ge information och support samt för att öka den allmänna kunskapen I Sverige är det organisationen Fastighetsägarna som ansvarar för EU GreenBuilding Programme. Organisationen hjälper både privata och offentliga företag samt organisationer i sitt arbete att effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Miljöklassificeringssystemet EU GreenBuilding Programme skiljer sig från den svenska energideklarationen genom kravet på att åtgärdsplaner verkligen genomförs. Bild 5: EU:s och Fastighetsägarnas GreenBuilding logotyp 23 www.eu greenbuilding.org, 2009 10 10 23

Det finns två sätt att ansluta sig till EU GreenBuilding Programme, antingen genom att bli GreenBuilding Partner eller att bli GreenBuilding Stödjande Företag. Som GreenBuilding Partner finns det två alternativ, gå med på företagsnivå eller fastighetsnivå. På företagsnivån måste minst 30 % av företagets fastigheter i Europa inventeras och ingå i åtgärdsplanen. På fastighetsnivån kan en eller flera fastigheter väljas ut för att genomgå en inventering som resulterar i en åtgärdsplan. Alla byggnader kan klassificeras enligt systemet förutom bostäder. Med andra ord kan inte exempelvis flerbostadshus miljöklassificeras enligt EU GreenBuilding Programme. GreenBuilding Stödjande Företag arbetar med att stödja GreenBuilding Partners samt att hjälpa Fastighetsägarna och EU med att marknadsföra EU GreenBuilding Programme. För befintliga byggnader är riktlinjen att byggnadens energianvändning ska vara minst 25 % lägre efter en ombyggnation eller annan åtgärd. Det gäller även för byggnader som renoverats eller byggts om under de senaste fem åren. Ett alternativ till denna regel är att byggnaden ska förbruka minst 25 % mindre energi än kraven som Boverkets Byggregler (BBR) ställer. För nybyggnationer ska byggnadens energiförbrukning vara minst 25 % lägre än vad BBR föreskriver. 24 Om en byggnad sänker sin energiförbrukning med 30 % eller mer efter en ombyggnation eller annan åtgärd respektive 50 % eller mer för nybyggnationer erhåller byggnaden ett EU GreenBuilding plakat för uppsättning på byggnadens fasad. 25 EU GreenBuilding Programme som Fastighetsägarna ansvarar för i Sverige är det miljöklassificeringssystem som under de senaste åren varit mest uppmärksammat i Sverige. Då en fastighet marknadsförs som en Green Building är det oftast genom ovan nämnda definition. I ett senare kapitel sammanställs och analyseras fastigheter vilka har klassificerats enligt EU GreenBuilding Programme. 5.3 Miljöklassad byggnad enligt Bygga-bo-dialogen Ett relativt välkänt begrepp är Bygga-bo-dialogen, vilken påbörjades efter ett regeringsinitiativ 1998. Under 2000-talet har sedan ett relativt stort antal företag, kommuner och myndigheter ingått i den frivilliga överenskommelsen om att genomföra konkreta åtgärder i sina respektive verksamheter. I överenskommelsen förbinder sig aktörerna att: 26 Aktivt verka för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn Arbeta för att uppnå de mål som formulerats inom dialogen, Bygga-bo-målen Medverka till att utveckla och följa upp Bygga-bo-målen Medverka till att följa upp dialogprojektet Under 2004 inrättades ett sekretariat på Boverket med syftet att stödja Bygga-bo-dialogen. Följande år, 2005, påbörjades arbetet med att utveckla ett miljöklassificeringssystem inom Bygga-bo-dialogen. Miljöklassificeringssystemets målsättning var att få fram ett klassificeringssystem för byggnader där erfarenhet beaktats från både nationell och internationell forskning. Vidare har stor tyngd lagts på att få fram ett enkelt och tydligt system samt att ta hänsyn till byggnadens livscykelperspektiv. 24 www.fastighetsagarna.se, 2008 09 06 25 Bonde, M. et al., s.20 26 www.byggabodialogen.se, 2009 03 21 24

I april 2008 lades slutligen en rapport fram med ett miljöklassificeringssystem vilket inriktar sig primärt på tre områden samt ytterligare ett som är tillämpbart i vissa speciella fall för byggnader med eget VA-system: 27 Energi o Energianvändning baserad på köpt energi o Energibehov utifrån byggnadens fysiska utformning och värmeåtervinning o Energislag baserat på andelar av använda energislag Innemiljö o Ljudmiljö baserad på bedömning alternativt ljudklassning o Luftkvalitet utifrån radonhalt, ventilation och kvävedioxid i inneluften o Termiskt klimat och dagsljus baserat på transmissionsfaktor, solvärmefaktor och dagsljus o Fukt baserat på förekomst av eller risk för skador o Risk för förekomst av legionella i vatten, vilket baseras på tappvarmvattentemperatur Kemiska ämnen o Förekomst av särskilt skadliga ämnen baserat på inventering o Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen med hjälp av loggbok, databas eller liknande o Utfasning av särskilt farliga ämnen baserat på dokumentation Särskilda miljökrav o Små avloppsanläggningar med hög reduktion av övergödande ämnen o God dricksvattenkvalitet baserat på analys av tappvattnet från egen brunn De respektive ovanstående områdena betygssätts enligt skalan guld, silver, brons och klassad. 28 Betyget brons avser samhällets krav enligt regler för nya byggnader och betyget klassad är ett resultat som inte uppfyller dessa krav. Betyget guld och silver överträffar kraven. Först betygssätts alla aspekter för att dessa sedan ska vägas samman till ett betyg för respektive tre eller fyra områden. I ett sista steg är det frivilligt att väga samman dessa till ett övergripande betyg för bygganden. Bild 6: Bygga-bo-dialogens logotyp för en Miljöklassad byggnad Miljöklassificeringssystemet kan användas av fastighetsförvaltare, privata och offentliga fastighetsägare samt småhusägare. Systemet är främst inriktat mot befintliga byggnader som varit i drift under något år med intrimmade tekniska system. Det går även att miljöklassificera en byggnad i projekteringsstadiet och då byggnadens läge är bestämt är det förhållandevis enkelt. Själva miljöklassificeringen kan genomföras av fastighetsägaren själv för de lägre betygsklasserna. För att resultatet ska betraktas som trovärdigt rekommenderar Bygga-bodialogen att arbetet genomförs eller övervakas av en certifierad energiexpert eller annan sakkunnig. En byggnad som blivit miljöklassad enligt miljöklassificeringssystemet Miljöklassning av byggnader förses med titeln Miljöklassad byggnad. 27 Bygga bo dialogen, Miljöklassning av byggnader, s.5 samt Glaumann, M. et al., s.8 28 Bonde, M. et al., s.18 25

6 Sammanställning miljöklassificeringssystem I kapitel 4 och 5 ovan har fem miljöklassificeringssystem beskrivits. För att lättare få en överblick och möjliggöra jämförelser mellan de olika systemen visas i detta kapitel en tabell med sammanfattande fakta om respektive system. BREEAM var som visas i nedanstående tabell det första systemet av dessa. LEED och Green Star utvecklades till viss del med BREEAM som grund. 29 Av systemen i nedanstående tabell är EU GreenBuilding Programme det system som är enklast då det endast mäter energiförbrukningen. Detta system har heller inte någon betygsskala. Miljöklassificeringssystem LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) Härkomst År Ansvarig organisation USA 1998 US Green Building Council Typ av byggnad Viktiga parametrar Betygsskala Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Hållbara markplatser Vatteneffektivitet Energi & atmosfär Material & resurser Inomhusmiljökvalitet Platina Guld Silver Certifierad BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) Storbritannien 1990 Building Research Establishment och UK Green Building Council Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Förvaltning Hälsa & välbefinnande Energi Transport Vatten Material och avfall Landanvändning & ekologi Föroreningar Outstanding Excellent Very Good Good Pass Green Star Australien 2003 Green Building Council of Australia (GBCA) Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Förvaltning Energi Vatten Markanvändning & ekologi Inomhusmiljökvalitet Transport Material Utsläpp/föroreningar Innovation Six Star Five Star Four Star Three Star Two Star One Star EU GreenBuilding Programme 12 länder i Europa 2005 EU och Fastighetsägarna Sverige Alla byggnader, både befintliga och nya förutom bostäder Energi (25 % lägre energiförbrukning jämfört med tidigare eller BBR) EU GreenBuilding Miljöklassad byggnad Sverige 2008 Tabell 5: Sammanställning av miljöklassificeringssystem Bygga-bodialogen (Boverket) Alla byggnader, både befintliga och nya Energi Innemiljö Kemiska ämnen Särskilda miljökrav Guld Silver Brons Klassad 29 BREEAM, A DISCUSSION DOCUMENT COMPARING INTERNATIONAL ENVIRONMENTAL ASSESSMENT METHODS FOR BUILDINGS, S.43 26