Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh, Tove Corneliussen, Anita Kruse, Daniel Cederberg Viveka Enander, Jenny Ström, Eva Wendt. Gunilla Krantz, Carina iloson. Vad är? Övergripande uppdragä Målgrupp Hur arbetar vi? Tillsammans med målgruppen Dialog, delaktighet och processarbete Utbildningar Uppdrags- och målgruppsanpassade Information Portalen Västsvensk portal om våld i nära Lisebergsteatern. Katarina Wennstam & Börje Svensson. Universitetsprogram Universitetskurser GESS
Utbildningsfilmer Fråga om våld: Mödravårdscentral Barnavårdscentral Ungdomsmottagning Information Rapporter Hinder och möjligheter vid primärprevention av våld i nära Söker du så finner du Könsforskning pågår! Forskning Initiera, bedriva och förmedla Genväg till forskning Att stanna och att gå kvinnors uppbrottsprocesser Avslöjandets tid kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp Forskning Forskningsprojekt 1 Använda WHO:s frågeformulär om våld riktad mot både män och kvinnor - doktorandstudie Forskningsprojekt 2 Bemötandestudie av våldsutsatta kvinnor i regionen Forskningsprojekt 3 Kartläggningsstudie av samtliga MVC, BVC och UM i regionen Utveckling Utvecklingsprojekt 1 Regionprojekt om gemensamma riktlinjer vid sexuella övergrepp/våldtäkt från 13 år Utvecklingsprojekt 2 Storgöteborgprojekt om samverkan vid sexuella övergrepp/våldtäkt 13-25 år Varför ska vi göra något? Våld i nära är ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347 Våld i nära är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor. Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314;1331-36. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821 Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
Hälso- och sjukvårdens roll Upptäcka/identifiera Behandla/stödja/motivera Dokumentera skador/spårsäkra Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser Samverka Socialtjänstlagen 5 kap 11 Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott.. Person som skyddas av sekretessen kan ge sitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap 10:1) Vid misstanke om brott som ger ett års fängelse eller försök till brott som ger minst två års fängelse får sekretessbelagd uppgift lämnas till polis/åklagare (kap 10:23). Uppgifter får lämnas ut om en gravid kvinna om det behövs till skydd för det nyfödda barnet (kap 25:12). Dokumentation Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill anmäla Dokumentera gärna med fotografier Journalanteckningar kan användas vid en ev. rättegång
Anmälningsplikt Vid misstanke om att barn far illa eller är utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL). Anmälningsplikt Räcker med misstanke Rådgör med socialtjänsten! Vad gör g r socialtjänsten? Bedömer barnets situation Startar utredning Erbjuder stöd (samtal, kontaktfamilj, behandling etc) I allvarliga fall LVU Anmälningspliktens efterlevnad 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95 barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc och 50 % till polisen Källa: Child abuse clinical investigation management and nursing approach. Björn Tingberg, 2010 Varför r anmäler vi inte? Vår egen ångest - vill inte se Skjuter upp problemet till nästa person Rädsla för att slå sönder familjen Dålig återkoppling Misstro till socialtjänstens arbete Dålig kunskap Socialtjänst och hälsoh lso- och sjukvård rd....har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans. Björn Tingberg, Miogruppen, 2008 Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al 2010
Utbildningsfilmer Fråga om våld: Mödravårdscentral Barnavårdscentral Ungdomsmottagning Framgångsfaktorer Skaffa kunskap kring våldet. Diskutera värderingar inom arbetsgruppen. Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen. Skaffa goda kanaler för samverkan. Ta fram bra hänvisningslistor. Våga agera!