VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att få besöka er skola med Vad ska vi göra? För den lärare som vill arbeta vidare med sin klass kring verkets tematik - gemenskap och magi - har vi förberett några övningar och reflektioner som vi hoppas kan komma till nytta. Dem hittar du precis efter det här introduktionsbrevet. Vad ska vi göra? undersöker positiva och magiska erfarenheter av gemenskap. Övningarna i det här häftet kan förbereda en klass för en ovanlig teaterupplevelse där lekar och spel är viktigare än dramatik. De kan avrunda teaterupplevelsen och fungera som en nyckel till att börja prata om vad som hände i verket. De kan frikopplas från Vad ska vi göra? och integreras i undervisningen som ett sätt att skapa positiva gemensamma upplevelser i en grupp. De kan också fungera som en inledning till allmänna samtal om vad gemenskap är eller kan vara - i skolan, i familjen, i kompisgänget eller i samhället. Både de följande övningarna och teaterns klassrumsbesök kan vara verktyg för dig som lärare att få syn på elevgruppen på nya sätt. Hur påverkas gruppen av upplevelsen? Gjorde någon något som den i vanliga fall inte skulle göra? Eller var allt som vanligt? Vad är som vanligt? Vad skulle krävas för att något ovanligt skulle ske? Om du har frågor till oss, vänd dig till: Jenny Sandström Projektledare ung scen/akademi 073-335 96 20 jenny.sandstrom@ungscen.se SAMARBETSFÖRMEDLINGEN Vill du och din klass ha kontakt med en annan klass, på en annan skola i Östergötland? Kanske hitta brevvänner, utbyta erfarenheter eller ses och göra ett projekt tillsammans? Eftersom vi med Vad ska vi göra? strävar efter att skapa mer gemenskap i världen, förmedlar vi under spelperioden kontakter mellan skolor vi besöker. Om du är intresserad, hör av dig till Vad ska vi göra? vsvg@ungscen.se så kopplar vi ihop dig med någon annan som söker samarbeten.

ÖVERRASKNINGEN Det här är en bra övning för att lära känna varandra och få syn på att alla är olika från dag till dag. En grupp kan må bra av att ha ett roterande schema, där några i gruppen förbereder något de tycker är mysigt och fint som de andra får ta del av. Så här kan en övning i att göra detta gå till: Överraskningshjärnstorm Den som leder gruppen ber gruppen säga sådant som de tycker är mysigt och spännande och som går att göra i grupp. Allt skrivs upp på tavlan. Tavlan kan vara en skala mellan mysigt och spännande, så att det går att prata tydligare om att vissa saker kan vara både fina och lite skrämmande samtidigt. Det går att skriva samma sak på flera ställen på skalan, eftersom alla i en grupp inte tycker likadant. Övningen kan ta 15-30 minuter beroende på hur djupgående samtalet ska vara. Förberedelsen En mindre del av gruppen, kanske fyra personer, får en kvart på sig att förbereda någonting som de tycker är mysigt för de andra, någonting som fungerar inom en definierad tidsram, till exempel 30 minuter. De kan ta inspiration av orden på tavlan. Om det är första gången en grupp prövar det här kan det ibland vara bra att ha med en pedagog i planerandet. Utförandet Resten av gruppen kommer tillbaka och får uppleva överraskningen. Eftersamtal Det kan vara bra att samla upp gruppen lite efter en överraskning och kolla av hur alla hade det. Är det någonting som alla trodde skulle vara mysigt, som istället var lite läskigt för någon? Hur var det att ge överraskningen? Hur var det att få den? Hur kan var och en säga ja eller nej på de sätt som de behöver när de får en överraskning utan att det känns jobbigt för den som ger? NÅGRA SAKER SOM KAN VARA MYSIGA ELLER SPÄNNANDE Bjuda varandra på mat. Skriva ett gemensamt brev till er själva som grupp om 10 år. Få/ge massage eller ljudmassage (när det inte är någon beröring, utan bara till exempel att någon knackar i golvet bredvid en). Berätta en saga tillsammans där vi säger ett ord var och ser hur det blir. Leka tankeöverföring. Dela klassen i två grupper och låt den ena komma överens om en bild som den andra delen försöker fånga upp.

UPPOCHNERVÄNDA-DAGEN I skolan finns både utsagda och underförstådda regler om hur elever och lärare ska se ut. Inga mössor eller ytterkläder inomhus kan vara en utsagd regel. Inga andra byxor än jeans kan vara en underförstådd regel. Som pedagog finns goda möjligheter att hitta på undantagsdagar, som kan vara både ett lustfyllt men kontrollerat utlopp och ett tillfälle att diskutera underförstådda normer. Här kommer två exempel på undantagsdagar, som du som lärare skulle kunna iscensätta: MÖSSDAGEN ANSIKTSMÅLNINGEN Om det är så att eleverna aldrig får ha mössa på sig inomhus, kanske det finns en dag när denna regel inte gäller. Det kan bli ett tillfälle att diskutera regeln och vad den är bra för, vad den eventuellt inte är bra för och hur eleverna upplever förbudet. I mellanstadiet och högstadiet tar ofta samhällets könsroller sig nya uttryck för många elever, när sminkpennor kommer fram och ytterligare understryker en skillnad mellan pojkar och flickor. Ett sätt att närma sig frågan om sminket och sminkets roll i att framställa en identitet är att erbjuda en hel klass chansen att måla i ansiktet och på olika sätt ta på sig nya och andra ansikten. Att blanda upp traditionellt smink med andra sorters ansiktsfärger kan ge en större frihet i förhållande till vad ansiktet är eller ska vara, oavsett på vilken sida gränsen mellan pojkar och flickor eleverna har placerats.

SLUMPARKIVET I skolans värld används slumpen ofta både för att skapa och bryta upp grupper. Färgen på tröjan, första bokstaven i namnet, var en person råkar stå i rummet - allt kan när som helst bli föremål för en slumpning. Ibland skapar slumpens val besvikelse eller meningslöshetskänslor, som när någon säger: Varför måste jag göra det här? Varför måste jag vara med den här personen? Det är orättvist! Här följer en lista på några olika slumpmetoder som kan skapa känslor av tillhörighet, meningsfullhet och utvaldhet. Detta slumparkiv kan ge inspiration till att tänka på slumpen på nya sätt och kanske göra skolvardagens urvalsprocesser mer spännande och magiska. DRA LOTT Under denna rubrik kan allt som går ut på att välja ett objekt - ett kort, en sticka, en lapp - räknas in. Lottdragningen kan ge känslan av att det går att vinna eller förlora. Ibland verkar det bara finnas nitlotter, och objektet som är kvar i handen får en att hoppas att det ska gå att byta till sig en bättre plats. Lotten är något som var och en måste bära ensam, något som de flesta vill bli av med. För den som håller i en lottdragning kan det vara en bra idé att tänka på hur vinst och förlust kan blandas ihop och kollras bort. RÄKNERAMSA Här ingår allt från Ärtan pärtan till det gamla tricket att dela upp grupper genom att räkna till exempelvis 3 och låta ettor, tvåor och treor utgöra varsin grupp. Räkneramsan bryter ofta upp befintliga gruppstrukturer lite om människor ställt sig bredvid sina kompisar. Det finns även något bekvämt med att en auktoritet tar på sig ansvaret för slumpen och delar ut tillhörigheten. Räkneramsan är dock sällan särskilt magisk. SLÅ TÄRNING Att slå en tärning är en väldigt tydlig symbol för en slump som inte är styrd av den mänskliga viljan. Samtidigt kan den som slår tärningen känna att den är ansvarig för utfallet och att det är obehagligt att ha allas blickar på sig. Det är kul att uttolka tärningens vilja med lite humor och klurighet. Vad betyder till exempel siffran 4? Upprättar den ett räknesystem så att det blir var fjärde person i en grupp som ska göra någonting? Eller avgör den hur många grupper det ska vara? Eller hur många som ska vara i varje grupp?

SNURRA FLASKAN Detta spel skapar ett gemensamt fokus och en väntan, som kan vara både rolig och lite läskig. De som är i gruppen kan också i någon mån visa med sina kroppar hur mycket de vill eller inte vill bli pekade på och det kan uttolkaren välja att ta hänsyn till. Det kan förstås bli så att vissa blir pekade på hela tiden och andra inte alls, men uttolkaren kan även där vara med och jämna ut. STEN-SAX-PÅSE Efter som sten-sax-påse är en slumptävling, där det faktiskt går att göra strategier och försöka förutse hur motståndaren kommer att spela, kan den väcka konkurrens och tävlingslusta. Samtidigt är det lite som ett eget språk eller en annan värld där stenar, saxar och påsar gör saker med varandra som är okända för människor, och det är lite magiskt. Vissa har tagit detta ännu längre och gjort egna varianter på spelet eller lagt till ytterligare tecken. Ett känt exempel är spelet sten-sax-påse-ödla-spock.

ETT MAGISKT SIGILL Det magiska sigillet är en enkel ceremoni för att skapa koncentration och reflektion kring något. Just det här magiska sigillet handlar om gemenskap och görs i grupp, men det går att göra liknande övningar om någonting helt annat och individuellt. Gruppen sitter på golvet i en ring, tar varandra i händerna och andas tre andetag tillsammans. Därefter får alla tänka en liten stund och bestämma sig för ett ord som de förknippar med positiv gemenskap. Ordet måste inte vara begripligt för någon annan, det måste inte förklaras och det kan vara på vilket språk som helst. Dock kommer var och en skriva ned ordet och skicka det vidare så att alla kan se det. Det kan vara praktiskt om alla skriver med samma alfabet, annars kan det blir lite förvirrande. Alla får varsitt papper som de skriver ned ordet på. t.ex. Lyhördhet Alla skickar sedan sina papper ett steg medsols i ringen. Nästa person som får pappret stryker alla vokaler i det nya ordet t.ex. Lhrdht Därefter skickas pappren ytterligare ett steg medsols. Nästa person som får pappret stryker upprepningar av konsonanter i det nya ordet, så att varje konsonant förekommer bara en gång. t.ex. Lhrdt

Pappren skickas ytterligare ett steg medsols. Alla får också ett nytt papper. På det nya pappret försöker var och en sätta samman linjerna i de kvarvarande konsonanterna i ordet med så få streck som möjligt, så att de bildar en sammanhållen figur. Pappren skickas ytterligare ett steg medsols och alla får ytterligare ett nytt papper. Nu är uppgiften att förenkla den förra figuren så mycket som möjligt så att det går att komma ihåg den. Pappren skickas ytterligare ett steg medsols. Var och en kopierar nu figuren på det nya pappret framför sig till ett gemensamt papper i mitten av cirkeln. Pappret i mitten, det färdiga magiska sigillet, kan sparas som en minneshjälp eller förstöras. Det viktiga är gruppens upplevelse av att ha delat ord med varandra och tillsammans ha tänkt på positiva erfarenheter av gemenskap. Se exempel på nästa sida

Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping 013-37 77 71 info@ungscen.se www.ungscen.se