LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Luleå 2009-06-29 Luleå kommun, tekniska förvaltningen Telefon 0920-45 30 00

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 1 av 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE 3 2 SÖKANDE 3 3 GÄLLANDE LAGSTIFTNING 3 4 GÄDDVIKS VATTENTÄKT 4 4.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV VATTENTÄKTEN 4 4.2 TEKNISK BESKRIVNING AV VATTENTÄKTEN 6 4.3 BRUNNAR 6 4.4 RESERVVATTEN 7 5 VATTENKVALITET 8 5.1 ÄLVVATTEN 8 5.2 RÅVATTEN 8 5.3 RENVATTEN 9 6 DRIFT AV VATTENVERKET 10 7 HYDROLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 10 7.1 OMGIVNINGSBESKRIVNING 10 7.2 NEDERBÖRD, AVDUNSTNING OCH AVRINNING 12 7.3 GRUNDVATTNETS STRÖMNINGSMÖNSTER 12 7.4 GRUNDVATTNETS UPPEHÅLLSTID 14 7.5 FLÖDESUPPGIFTER FÖR LULEÄLVEN 15 7.6 YTVATTNETS UPPEHÅLLSTID 15 8 FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE 17 8.1 ALLMÄNT 17 8.2 BARRIÄRTÄNKANDE VID UPPRÄTTANDE AV SKYDD 19 8.2.1 Arbetsmodell för barriärtänkande 19 8.2.2 Barriärer vid Gäddviks vattentäkt 19 8.3 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE 19 8.3.1 Tertiär skyddszon 19 8.3.2 Sekundär skyddszon 20 8.3.3 Primär skyddszon 21 8.3.4 Vattentäktszon 22 8.3.5 Kommentarer till zonindelningen 22 9 PLANBESTÄMMELSER 23 10 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 23 10.1 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 10.2 RISKANALYS 23 23 11 EARLY WARNING SYSTEM 24 12 FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING 25 13 SKYDDSFÖRESKRIFTER 25 14 INFORMATION OCH SAMRÅD 25 15 REFERENSER 26 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 2 av 27 BILAGOR 1 VATTENANALYSER, ÄLVVATTEN 2 VATTENANALYSER, STORSANDS BADPLATS 3 VATTENANALYSER, RÅVATTEN (FRÅN BRUNNAR) 4 VATTENANALYSER, RENVATTEN 5 RAPPORT VATTENTÄKTEN GÄDDVIK. HYDROGEOLOGI, SÅRBARHET, RISKER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG EXKLUSIVE BILAGOR OCH RITNINGAR 6 TILLRINNINGSOMRÅDE FÖR GÄDDVIKS VATTENTÄKT 7 RAPPORT VATTENTÄKTEN GÄDDVIK. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN I SAMBAND MED OLJEUTSLÄPP OKTOBER 2003 EXKLUSIVE BILAGOR OCH RITNINGAR 8 BERÄKNINGAR AV UPPEHÅLLSTIDER FÖR GRUNDVATTNET 9 KARTA ÖVER KRAFTSTATIONER FÖR FLÖDESBERÄKNINGAR 10 KARTA MED UPPEHÅLLSTIDER FÖR YTVATTEN 11 ARBETSMODELL FÖR BARRIÄRTÄNKANDE 12 KARTOR ÖVER VATTENSKYDDSOMRÅDET 13 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 14 KARTOR ÖVER POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 15 FÖRSLAG PÅ FÖRVARNINGSSYSTEM (EARLY WARNING SYSTEM) 16 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER 17 FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING 18 INVENTERING VATTENSKYDDSOMRÅDE GÄDDVIKS VATTENTÄKT 19 PM ANGÅENDE FÖRÄNDRINGAR I ANSÖKAN EFTER INKOMNA SYNPUNKTER, DEL 1 20 PM ANGÅENDE FÖRÄNDRINGAR I ANSÖKAN EFTER INKOMNA SYNPUNKTER, DEL 2 21 PM ANGÅENDE FÖRÄNDRINGAR I ANSÖKAN EFTER SAMRÅD MED MILJÖKONTORET 22 SAMRÅDSYTTRANDE FRÅN LÄNSSTYRELSEN 23 PM ANGÅENDE SKYDDSOMRÅDETS UTSTRÄCKNING I BODENS KOMMUN 24 PM REGLERING AV LANTBRUK OCH SKOGSBRUK, GÄDDVIKS VATTENSKYDDSOMRÅDE 25 PM ANGÅENDE LRF.:S YTTRANDE ÖVER ANSÖKAN OM SKYDD FÖR GÄDDVIKS VATTENTÄKT 26 PM ANGÅENDE MILJÖNÄMNDENS YTTRANDE ÖVER ANSÖKAN OM SKYDD FÖR GÄDDVIKS VATTENTÄKT 27 BESLUT FRÅN POLITISKA NÄMNDER SAMT KOMMUNFULLMÄKTIGE RITNINGAR 1 PLAN ÖVER VATTENTÄKTSOMRÅDET GÄDDVIK 2 PLAN ÖVER VATTENTÄKTSOMRÅDET GÄDDVIK MED RESULTAT FRÅN SALTFÖRSÖK 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 3 av 27 1 BAKGRUND OCH SYFTE Gäddviks vattentäkt, huvudvattentäkt för Luleå centralort, har ett skyddsområde fastställt år 1977. Det befintliga skyddet, inklusive föreskrifter, är i behov av översyn och revidering med hänsyn till rådande förhållanden och dagens normer för vattenskydd. Föreliggande förslag till skyddsplan för Gäddviks vattentäkt omfattar förslag till skyddsområde samt förslag till skyddsföreskrifter. Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Gäddviks vattentäkt med tillhörande ytvattentäkt och grundvattenmagasin. Vatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå en god livskvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattnet mot föroreningar och annan negativ påverkan, både idag och inför framtiden. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har valts miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Efter att samråd angående den föreslagna skyddsplanen skett mellan länsstyrelsen och Luleå kommun och den föreslagna skyddsplanen antagits av kommunfullmäktige inlämnas ansökan till länsstyrelsen för fastställande. Sedan yttranden inhämtats från personer med särskild rätt till berörda markområden kan fastställelse ske av länsstyrelsen. När skyddet fastställts ska befintligt skyddsområde, fastställt av länsstyrelsen i Norrbottens län, upphävas. 2 SÖKANDE Ansökan om fastställande av skyddsområde inklusive skyddsföreskrifter för vattentäkten i Gäddvik är inlämnad av: Luleå kommun Tekniska förvaltningen 971 85 LULEÅ 3 GÄLLANDE LAGSTIFTNING Skydd av vattentäkter regleras i första hand av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 4 av 27 omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet. Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats på grund av bestämmelser upprättade med stöd av 7 kap 22. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde, meddelade med stöd av 7 kap 22, döms enligt 29 kap 8 punkt 7 till böter eller fängelse i högst 2 år. Tillsyn över efterlevande av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap. Enligt 26 kap 3 ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer. Enligt punkt A19 i tillsynsförordningens bilaga (1998:900) är den kommunala nämnden tillsynsmyndighet för de vattenskyddsområden som fastställs av kommunen. Punkt A18 i samma bilaga klargör att det är länsstyrelsen som har tillsynen över de vattenskyddsområden som har beslutats av länsstyrelsen. Tillsynen får av länsstyrelsen överlåtas till en kommunal nämnd. 4 GÄDDVIKS VATTENTÄKT 4.1 Allmän beskrivning av vattentäkten Gäddviks vattentäkt ligger på en udde i Luleälven ca 7 km väster om Luleå centrum, omgiven av Gammelstadsfjärden i väster och Notviken i öster. Vattentäkten ligger på den västra sidan av udden i ett skogsområde bestående av främst tallskog. Vattentäktsområdet avgränsas åt öster av Storsandsvägen. Öster om Storsandsvägen ligger Storhedens industri- och handelsområde. Områdena norr och söder om vattentäkten domineras av fritidshusbebyggelse. Genom industriområdet löper ett stickspår för industrijärnväg. En karta över området för vattentäkten finns i figur 1. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 5 av 27 E4 Figur 1. Karta över området vid Gäddviks vattentäkt. Vattentäkten (vattenverksbyggnad, infiltrationsbassänger och brunnar) ligger på fastigheten Storheden 2:2 och älvvattenpumpstationen ligger på fastigheten Storheden 2:4. Ägare till fastigheterna är Luleå kommun. Vattentäktens huvudman är Luleå kommuns tekniska förvaltning. Det finns ingen vattendom för Gäddviks vattentäkt. Vattentäkten är en grundvattentäkt förstärkt med konstgjord grundvattenbildning vilket innebär att ytvatten från Luleälven pumpas till bassänger där vattnet infiltreras och bildar grundvatten. Det sker även en viss så kallad inducerad infiltration till vattentäkten direkt från Luleälven samt naturlig grundvattenbildning. Inducerad infiltration innebär att vatten från älven strömmar in i grundvattenmagasinet, på grund av den sänkning i grundvattennivå som uppkommer vid uttag i vattentäktens brunnar. Distributionsområdet för vattentäkten är Luleå tätort, Gammelstad, Sunderbyn, Kallax, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Alvik, Ale, Bälinge, Avan, Rutvik och Persön. Antal anslutna personer är ca 61 500. Vattenförbrukningen år 2006 varierade mellan 16 154 m 3 /dygn och 24 366 m 3 /dygn. Medelförbrukningen var 19 250 m 3 /dygn, vilket motsvarar ca 220 l/s. Totalt under år 2006 levererades 7 124 719 m 3 dricksvatten. Den största vattenförbrukaren är SSAB Tunnplåt med ca 460 000 m 3. Andra stora 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 6 av 27 vattenförbrukare är Norrmejerier, Bergnäset med ca 155 000 m 3 och Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting med ca 68 000 m 3. Det finns ingen framtagen prognos för vattenförbrukningen men tendensen visar på en nedåtgående trend i förbrukningen. Ytterligare några av kommunens byar kan komma att anslutas till Gäddviks vattentäkt. Vattentäktens maximala kapacitet uppgår till ca 35 000 m 3 /dygn. Vid det uttaget sker dock snabbt en successiv kvalitetsförsämring av vattnet. Den kapacitet som kan hållas utan en märkbar kvalitetsförsämring av vattnet bedöms vara ca 27 000 m 3 /dygn. 4.2 Teknisk beskrivning av vattentäkten Älvvattenintaget ligger ca 60 m ut i Luleälven vid Furunäsudden på ett vattendjup av ca 5,0 m. Älvvattnet leds med självtryck från älven till älvvattenpumpstationen. Därifrån pumpas älvvattnet vidare till snabbsandfilter i verksbyggnaden med hjälp av tre dränkbara pumpar som är placerade på botten i en pumpsump. Pumparna är dimensionerade för en sammanlagd maxkapacitet på 1260 m 3 /h. På grund av friktionsförluster i efterföljande älvvattenledningar är den rådande maxkapaciteten ca 1090 m 3 /h. Vid normal drift (2006) i vattenverket pumpas ca 860 m 3 älvvatten/h. Älvvattnet får passera genom snabbsandfilter innan det med självtryck leds via en reglerbyggnad till infiltrationsbassängerna. För närvarande används tre bassänger, se ritning 1. Bassäng 1 har en area på ca 7000 m 2, bassäng 2 har en area på ca 9000 m 2 och bassäng 3 har en area på ca 450 m 2. Bassängernas djup ligger mellan 1,0-1,5 m. Råvatten pumpas till vattenverket ur ett stort antal uttagsbrunnar. Vattentäkten omfattar 28 brunnar varav ungefär hälften används. Uttagens fördelning beror på respektive brunns kapacitet och vattenkvalitet och varierar stort mellan brunnarna och över året. I vattenverket finns två lågreservoarer på 1000 m 3 respektive 2300 m 3 dit renvattnet pumpas efter behandling med kolsyra, kalk och klor. Från vattenverket pumpas vattnet ut på distributionsnätet. Maximal pumpkapaciteten ligger på 1300 m 3 /h, vid normal drift pumpas ca 800 m 3 /h. 4.3 Brunnar Vattentäkten består av 28 brunnar, alla är så kallade grusfilterbrunnar (formationsfilter-) i jordlager. Av dessa är sex brunnar inte inkopplade (brunn 6, 15, 20, 21, 23 och 25). Djupet på de inkopplade brunnarna varierar mellan 11,7 m och 29,5 m. Medeldjupet ligger på 21,5 m. Uppgift om djup saknas för brunn 12, 25 och 26. Rördimensionen på brunnarna varierar mellan 225-400 mm. Vattenkvalitet och uttagskapaciteten för brunnarna varierar stort. Flera brunnar används i princip aldrig på grund av höga halter järn, mangan, klorid eller hög turbiditet. Inte heller de brunnar som ligger närmast Storsandsvägen används, på grund av närheten till Storhedens industriområde. Brunnar som används är nr 1, 2, 3, 8, 9, 10, 12, 19, 24 och 28 Hydrauliskt uttag för de aktuella brunnarna redovisas i tabell 1. Brunnarnas läge redovisas på ritning 1. 2009-06-29

# # # # # # # # LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 7 av 27 Tabell 1. Uttag ur brunnar 2007-11-07. Brunnsnummer Totalt djup (m) Uttag 2007-11-07 (l/s) 1 25,2 15 2 22,0 32 3 23,8 12 7 uppgift saknas 7 9 11,7 21 10 22,1 32 12 uppgift saknas 24 19 30 34 24 29,5 62 28 20,0 30 4.4 Reservvatten En reservvattentäkt finns belägen nedströms huvudvattentäkten i Södra Gäddvik vid Luleälven på fastigheten Gäddvik 1:252, se figur 2. Reservvattentäkten som består av sex rörbrunnar har en kapacitet på ca 5 000 m 3 /dygn. Den kan därför inte förse hela distributionsområdet med vatten. Luleå kommun undersöker för närvarande möjligheten att lokalisera en reservvattentäkt med högre kapacitet alternativt bygga in en reservprocess i Gäddviks vattenverk. Reservvattentäkten har ett skyddsområde med skyddsföreskrifter (nr 140-1970), fastställt av länsstyrelsen år 1970. Eventuell nödvattenförsörjning sker enligt tekniska förvaltningens krisberedskapsplan. Gammelstad Vattentäkt Bälinge Luleälven Storheden N Gäddvik Gäddvik Bergnäset Luleå Reservvattentäkt Figur 2. Översikt över Luleå med vattentäkt och reservvattentäkt markerade. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 8 av 27 5 VATTENKVALITET 5.1 Älvvatten En gång per månad tas prov på älvvattnet som sedan skickas till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för kemisk analys. Provtagningen ligger inom Naturvårdsverkets program för nationell miljöövervakning - sötvatten. Vattenprovet tas ur pumpsumpen i älvvattenpumpstationen. Samtliga parametrar som analyseras samt analysresultat för åren 2000-2006 finns sammanställda i bilaga 1. Vattenkvaliteten i Luleälven varierar under året. Halten organiska ämnen i vattnet som mäts med parametrarna TOC (totalt organiskt kol), COD Mn (kemisk syreförbrukning) samt absorbans är som lägst under vinterhalvåret för att sedan öka med vårfloden och ha sina högsta värden under juni och juli. Järn- och manganhalten följer samma mönster med de högsta halterna under vårfloden och de lägsta halterna under vinterhalvåret. Samma sak gäller för näringsämnena kväve och fosfor. Figurer som visar hur halterna av organiska ämnen, järn och mangan, näringsämnen och metaller varierar med tiden finns i bilaga 1. Observera att tidsserierna sträcker sig över olika långa perioder beroende av vilket år analyserna påbörjats. En bedömning av tillståndet av metallhalter och näringsämnen i älvvattnet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag, rapport 4913, visar att älvvattnet år 2000-2002 har låga eller mycket låga halter av metaller samt låga arealspecifika förluster av näringsämnen, se bilaga 1. Tillståndet har inte förändrats under senare år (2003-2006). Medelvärdet för kväveförlusterna för åren 2000 till 2002 är 1,75 kg/ha,år. I Naturvårdsverkets handbok, 2003:6, anges att kväveförlusterna för skogsmark ligger mellan 1-2 kg/ha,år. Under sommarmånaderna juni, juli, augusti tas bakteriologiska prover på älvvattnet vid Storsands badplats ca 2 km uppströms älvvattenintaget för kontroll av badvattenkvaliteten. Resultat för åren 1997-2003 finns sammanställda i bilaga 2. Halten av bakterier har vid några tillfällen överskridit de kvalitetskrav som finns uppställda i Naturvårdsverkets föreskrifter för strandbadvatten; SNFS (1996:6). Halterna indikerar att älvvattnet är påverkat av de avloppsanläggningar och jordbruk som finns belägna uppströms badplatsen. 5.2 Råvatten Vattenprov på råvattnet från brunnarna tas en gång per månad, varvid fysikaliska och kemiska parametrar kontrolleras. Provet tas på inkommande vatten till vattenverket, vilket gör att vattnet från samtliga brunnar som är i drift är blandat. Vattenkvaliteten vid provtagningstillfället bestäms av vilka brunnar som körs vid provtagningstillfället. Det är därför inte meningsfullt att söka bedöma eventuella trender och förändringar i vattenkvaliteten för en längre tidsperiod. Vid fyra av provtagningstillfällena per år görs en mer omfattande kontroll där fler parametrar ingår. En sammanställning av de 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 9 av 27 parametrar som analyseras samt analysresultat för åren 2001 till 2006 finns redovisade i bilaga 3. Råvattnet har ingen utpräglad grundvattenkaraktär på grund av infiltrationen av älvvatten, men är av god kvalitet med en låg halt av organiskt material, lågt färgtal samt låga halter av näringsämnen. Hårdheten varierar mellan 0,69 dh och 4,1 dh vilket karaktäriseras som ett mjukt vatten. Alkaliniteten är låg och varierar mellan 12 mg/l och 29 mg/l. Järnoch manganhalterna kan till viss del regleras genom att olika brunnar används. Järnhalten är låg och varierar mellan <0,010 mg/l och 0,049 mg/l. Manganhalten är vid några mättillfällen något förhöjd. Den högsta uppmätta halten är 0,085 mg/l. Vid ett för stort uttag ur de brunnar som ligger närmast älvstranden kan kloridkoncentrationen i råvattnet öka på grund av att relikt grundvatten tränger in i brunnarna. Med en korrekt styrning av uttagen i brunnarna kan halterna hållas på en rimlig nivå. Den högsta uppmätta kloridhalten är 47 mg/l. Turbiditeten på råvattnet är vid några mättillfällen högre än vad som är önskvärt, vilket kan inverka negativ på vattenkvaliteten. Turbiditeten varierar mellan 0,11 FNU och 0,84 FNU. Analys av bland annat bekämpningsmedel, fenoxisyror och PAH har utförts vid en utökad kontroll av råvattnet från brunnarna, provtagningsdatum 2000-06-07. Inga bekämpningsmedel, fenoxisyror eller PAH påvisades i provet. Fullständiga analysresultat av den utökade kontrollen finns i bilaga 3. 5.3 Renvatten Analyser på utgående renvatten från vattenverket utförs en gång per månad varvid fysikaliska, kemiska samt bakteriologiska parametrar kontrolleras. Vid fyra av provtagningstillfällena per år görs en mer omfattande kontroll där fler parametrar ingår. Parametrar samt analysresultat finns sammanställda för åren 2001 till 2006 i bilaga 4. En utvärdering av vattenkvaliteten enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 visar att turbiditeten vid flera tillfällen överskrider gränsvärdet för tjänligt med anmärkning (0,50 FNU). Även manganhalten överskrider gränsvärdet (0,05 mg/l) för tjänligt med anmärkning vid några tillfällen. Övriga parametrar uppfyller vid samtliga analystillfällen Livsmedelsverkets gränsvärden. Råvattnet från brunnarna genomgår en vattenbehandling med kolsyra, kalk och klor innan det pumpas ut på distributionsnätet. Kolsyra och kalk tillsätts för att höja utgående vattens alkaliniteten, hårdhet och ph. Klor tillsätts i syfte att avdöda patogena bakterier. Alkaliniteten på det utgående vattnet varierar mellan 51 mg/l och 68 mg/l för vattenprover tagna under 2001 till 2006. Hårdheten ligger mellan 2,5 dh och 4,7 dh och ph på utgående vatten är ca 8,0 under samma tidsperiod. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 10 av 27 Det finns inga anmärkningar i den bakterieologiska bedömningen av vattenkvaliteten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Utifrån de utförda vattenanalyserna kan ingen påtaglig påverkan av föroreningar påvisas, varken med avseende på bakterier, närsalter eller förhöjda salthalter. 6 DRIFT AV VATTENVERKET Driften av vattentäkten ska ske enligt befintlig driftinstruktion för Gäddviks vattentäkt (97023) med komplettering enligt nedan: För att säkerställa en god dricksvattenkvalitet rekommenderas att brunn 16, 17, 18, 19, 20 och 21 inte används för råvattenproduktion. Brunnarnas läge nära Storsandsvägen medför att en ökad risk, för att förorenat grundvatten från Storsandsvägen och Storhedens industriområde ska infiltrera i grundvattenmagasinet, uppkommer vid uttag i brunnarna. Endast i nödsituationer bör brunnarna användas och då endast under en begränsad tid. 7 HYDROLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 7.1 Omgivningsbeskrivning Gäddviks vattentäkt är lokaliserad på en större isälvsavlagring som sträcker sig längs Luleälvens dalgång och som mynnar i havet via Kallaxheden och Sandön. Ett utdrag ur jordartskartan där vattentäkten är belägen redovisas i figur 3. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 11 av 27 Vattentäkt Figur 3. Isälvsavlagringen där Gäddviks vattentäkt är belägen. Grönt indikerar isälvssediment, rött berg i dagen, blått morän samt orange svallsediment. (Utdrag ur SGU Jordartskarta 24L Luleå NO). Geologin där vattentäkten är belägen är komplex och inhomogen med finare sedimentskikt mellan grövre avlagringar. Det tyder på att sedimenten har bearbetats av havet efter den senast istiden. Strandvallarna väster om Karlshäll vittnar också om detta. Söder om vattentäkten går berget i dagen. En utförlig utredning av jordlagerförhållandena inom Storheden finns redovisad i rapporten: Vattentäkten Gäddvik. Hydrogeologi, sårbarhet, risker samt åtgärdsförslag (Bothniakonsult, 2002-03-07). Rapporten finns med som bilaga 5. Det naturliga tillrinningsområdet för grundvattentäkten, det vill säga om inte älvvatten skulle infiltreras, uppskattas till ca 4 km 2. Ytvattentäktens tillrinningsområde sammanfaller i stort med Luleälvens tillrinningsområde vilket innefattar ett ca 25 000 km 2 stort område, varav ca 470 km 2 ligger i Norge, se bilaga 6. Berggrunden inom tillrinningsområdet består huvudsakligen av yngre omvandlade sedimentära bergarter i fjällkedjan och äldre vulkaniter och graniter i skogslandet ner mot kusten. Jordarten i tillrinningsområdet domineras av morän. I älvens nedre lopp finns stora områden av havs- och sjösediment som huvudsakligen består av sand, silt och lera. Markanvändningen inom tillrinningsområdet domineras av skogsmark, följt av kalfjäll och glaciärer enligt tabell 2. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 12 av 27 Tabell 2. Markanvändning i Luleälvens tillrinningsområde, källa Bottenviken life. Skogsmark Öppen myrmark Sjöareal Öppen mark Kalfjäll och glaciärer 46 % 10 % 9 % 1 % 34 % Större tätorter som ligger inom tillrinningsområdet är Boden och Jokkmokk. Befolkningsmängden för tillrinningsområdet uppgår till ca 41 600 varav ca 35 800 bor i tätorterna. 7.2 Nederbörd, avdunstning och avrinning Nederbördsdata från SMHI för mätstationen Luleå Flygplats visar att nederbörden i medeltal uppgår till 506 mm/år för tidsperioden 1961-1990. Medelvärde (1961-1990) för årsavrinningen i kustområdet vid Luleå uppgår till ca 300 mm/år. Det ger en avdunstning på ca 200 mm/år. 7.3 Grundvattnets strömningsmönster Vattennivån i Notviken, öster om halvön där vattentäkten är belägen, ligger ca 0,3 m lägre än vattennivån i Gammelstadsviken väster om vattentäkten. Denna skillnad i vattennivåer innebär att grundvattnet under naturliga förhållanden, det vill säga utan infiltration och uttag, huvudsakligen skulle strömma från väst till öst. De stora vattenmängder som hanteras genom infiltration och uttag påverkar grundvattenförhållandena i närheten av vattentäkten. Vid infiltrationsbassängerna höjs grundvattennivåerna, medan avsänkningstrattar bildas runt de brunnar där uttag görs. Allt vatten som infiltreras fångas inte upp i brunnarna. Överskottsvattnet läcker ut i omgivningen och förändrar den naturliga flödesbilden ytterligare. Infiltrationen och topografin i området gör att flödet strömmar ut från infiltrationsområdet mot en sektor från sydsydväst till ostsydost. Vattnets strömning lokalt styrs sedan mot aktiva brunnar. Det sker även en viss inducerad infiltration i nordväst från Gammelstadsviken. En grundvattenmodell över Gäddviks vattentäkt är utformad av Sweco under 2007. I figur 4 redovisas modellens beräkning av flödesmönstret vid vattentäkten från driftsfall 14 december 2006, markerat som blåa pilar. Det gråa/gröna området symboliserar det område i grundvattenmodellen där beräkningar inte har utförts, s.k. inaktiva celler. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 13 av 27 Figur 4. Grundvattnets flödesmönster vid driftfall 14 december 2006 markeras med blåa pilar. Grundvattenflödet under Storhedens industri-/handelsområde är normalt riktat åt öster. Under normala driftsförhållanden strömmar således inte grundvattnet från Storhedenområdet mot vattentäkten. I rapporten Vattentäkten Gäddvik. Hydrogeologi, sårbarhet, risker samt åtgärdsförslag (2002-03-07) redovisas en utförlig undersökning av grundvattennivåer och grundvattenströmningar inom Storheden, se bilaga 5. Om infiltrationen minskar, minskar gradienten ut från vattentäkten, enligt beräkningar i utförd grundvattenmodell. När infiltrationen understiger ca 85-90% av uttaget vänds gradienten och tillåter ett flöde från Storsandsvägen och Storhedens industriområde till vattentäktens aktiva brunnar i ost. Om infiltrationen helt stängs av under en längre tid, blir gradienten ännu större. I samband med oljeutsläppet från Laxede kraftstation 10 mil uppströms Gäddviks vattentäkt i oktober 2003 stängdes älvvattenintaget och infiltrationen av under ca 10 dygn. Detta resulterade i ett förändrat flödesmönster i vattentäktens närområde med en grundvattensänkning inom infiltrationsområdet och en ökande grundvattenströmning mot brunnarna från närområdet. Resultatet från undersökningen finns presenterat i rapport Grundvattenförhållanden i samband med oljeutsläpp oktober 2003 (Bothniakonsult, 2004-01-26). Rapporten finns i sin helhet i bilaga 7. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 14 av 27 För att minska risken för kontaminering av vattentäkten vid eventuella utsläpp i anslutning till Storsandsvägen har diken tätats. Partier utrustade med gummiduk redovisas i figur 5. Figur 5. Karta över partier längs Storsandsvägen som tätats med gummiduk. Dessa områden markeras med grönt. 7.4 Grundvattnets uppehållstid Spårämnesförsök med salt har tidigare använts för att bedöma flödesriktningen och transporttiden i grundvattenmagasinet. Nya hydrauliska beräkningar och termohydrauliska beräkningar kompletterar detta. Medeluppehållstiden i grundvattenmagasinet för det infiltrerade 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 15 av 27 vattnet ligger inom 7-20 dygn på sommaren och något längre på vintern. Några brunnar har kortare och några har längre uppehållstid. Skillnad i uppehållstid är stor mellan enskilda brunnar. Variationen beror främst på stråk med olika genomsläpplighet och därefter att grundvattenytans lutning är olika inom olika delar av området. Avståndet mellan infiltration och brunnar är emellertid inte avgörande för uppehållstiden, eftersom brunnarna ligger på ungefär samma avstånd från infiltrationsbassängerna. Ur saltförsöket har det gjorts beräkningar av vattenhastigheten vid bl. a. Storsandsvägen. Grundvattnet väster om Storsandsvägen rör sig från vattentäkten med hastigheten några decimetrar per dygn vid normala driftsförhållanden. När infiltrationen är avstängd, vänds gradienten mot vattentäktens aktiva östra brunnar. Fullständiga beräkningar finns i bilaga 8. 7.5 Flödesuppgifter för Luleälven Luleälven är reglerad med totalt 15 kraftstationer vilket innebär att flödet i älven till stor del styrs av kraftproduktionen i älven. Flödesuppgifter från kraftstationerna Boden, Porsi, Letsi och Messaure belägna uppströms vattentäkten har erhållits från Vattenfall. I bilaga 9 syns kraftstationernas läge. Flödena är beräknade ur energiproduktionen vid kraftverken vilket innebär stora variationer i flödena beroende på vattentillgång samt energibehov. I tabell 3 finns vattenföringen vid de olika kraftstationerna för åren 1999-2003 redovisade som högsta högvattenföring (HHQ), medelhögvattenföring (MHQ) samt medelvattenföring (MQ). Tabell 3. Vattenföring i Luleälven 1999-2003, (m 3 /s). Statistik baserad på data från Vattenfall. Kraftstation HHQ 1999 HHQ 2000 HHQ 2001 HHQ 2002 HHQ 2003 MHQ 1999-2003 MQ 1999-2003 Boden 1134 1191 1220 1195 717 1091 552 Porsi 992 1094 1106 1165 790 1015 499 Letsi 686 686 794 355 344 573 197 Messaure 615 742 714 789 613 695 303 Medelhögvattenföringen (medel av HHQ) i Luleälvens utlopp för perioden 1961-1990 var 980 m 3 /s och medelvattenföringen var 490 m 3 /s enligt SMHI. Vid extrema situationer under 1990-talet har dygnsmedelvärdet för vattenföringen överstigit 2000 m 3 /s. Luleälvens längd är ca 460 km från källorna till utflödet i Bottenviken och det tar ungefär 9 dygn att omsätta älvvattnet vid medelvattenföring. 7.6 Ytvattnets uppehållstid För att få en uppfattning om med vilken hastighet en förorening i ytvattnet transporteras mot vattentäkten har uppskattningar av vattenhastigheter och uppehållstider i ytvattnet gjorts. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 16 av 27 Utifrån flödesuppgifter från Bodens och Porsis kraftstationer har vattenhastigheten för olika delsträckor av Luleälven mellan vattentäkten i Gäddvik och Laxede kraftstation uppskattats med hjälp av sambandet: Q = v A där 3 [ m ] Q = flöde s v = vattenhastighet A = älvens area 2 [ m ] [ m ] Älvens bredd har uppmätts från karta och varierar mellan 200 och 350 meter från Laxede och ner till Unbyn. För delsträckan mellan Unbyn och vattentäkten, där älven breder ut sig i fjärdar med en bredd på mellan två och tre km, har inte hela älvens bredd använts för beräkningen av vattenhastigheten, utan strömfåran har uppskattats till 800 m. Djupet har uppskattats till 8-10 m. Beräkningar utförs enligt principen om värsta fallet, vilket i det här fallet innebär flödet under högsta högvattenföringen. I tabell 4 är vattenhastigheter och uppehållstider för vattnet beräknade för de olika delsträckorna. Tabell 4. Vattenhastigheter och uppehållstider i Luleälven vid HHQ,1999-2003. Sträcka Bredd Djup Längd Flöde Hastighet Uppehållstid Accumulerad (m) (m) (m) (m 3 /s) (m/s) (h) uppehållstid (dygn) Gäddvik- 800 8 16000 1220* 0,19 23,3 0,97 Unbyn Unbyn- 200 10 13000 1220* 0,61 5,9 1,2 Boden Boden- 350 8 7000 1165** 0,42 4,7 1,4 Vittjärv Vittjärv- 300 8 56000 1165** 0,49 32,0 2,7 Laxede * HHQ noterat år 2001 i Boden ** HHQ noterat år 2002 i Porsi Vattenhastigheter och uppehållstider har också beräknats för medelvattenföringen i älven för att få en uppfattning om hur lång tid det kan ta för en förorening att passera vattentäkten och älvvattenintaget vid normala flöden, se tabell 5. s 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 17 av 27 Tabell 5. Vattenhastigheter och uppehållstider i Luleälven vid MQ,1999-2003. Sträcka Bredd Djup Längd Flöde Hastighet Uppehållstid Accumulerad (m) (m) (m) (m 3 /s) (m/s) (h) uppehållstid (dygn) Gäddvik- 800 8 16000 552 0,09 51,5 2,1 Unbyn Unbyn- 200 10 13000 552 0,28 13,1 2,7 Boden Boden- 350 8 7000 499 0,18 10,9 3,1 Vittjärv Vittjärv- Laxede 300 8 56000 499 0,21 74,8 6,3 Vid lågvattenföring blir uppehållstiderna ännu längre än vid medelvattenföring. Samma sak gäller för det vatten som inte befinner sig i strömfåran. I bilaga 10 har isolinjer för uppehållstiderna 2, 4, 6, 8, 12 och 24 timmar ritats in för högsta högvattenföring och för medelvattenföring. Sträckan som vattnet transporteras uppströms Gäddviks vattentäkt under olika tidsintervall finns i tabell 6. Tabell 6. Transportsträckor vid olika uppehållstider för HHQ och MQ, 1999-2003. Tid (h) Transportsträcka, HHQ (km) Transportsträcka MQ (km) 2 1,4 0,6 4 2,7 1,2 6 4,1 1,9 8 5,5 2,5 12 8,2 3,7 24 16,5 7,5 Vid ogynnsamma vindförhållanden kan transporttiderna med ytvattnet för eventuella föroreningar förkortas. Men det kan även innebära att en förorening rör sig uppströms längs älven. Oljeföroreningar sprids enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6) på vattenytor med ungefär 3 % av vindhastigheten. En vind på 10 m/s ger då en transporthastighet på 0,3 m/s. 8 FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE 8.1 Allmänt Naturvårdverket har tagit fram en handbok för vattenskyddsområden med allmänna råd (NFS 2003:16). De allmänna utgångspunkterna för indelning av vattenskyddsområdet i skyddszoner skiljer sig åt något för ytvatten och grundvatten. Enligt handboken bör vattenskyddsområdet dimensioneras/uppdelas enligt nedan: 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 18 av 27 Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Området skall vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren och skyddas genom inhägnader. Vattentäktszonen består av området närmast vattentäkten. Den primära skyddszonens uppgift är att skapa rådrum vid en akut förorening. För ytvattentäkter rekommenderas att rinntiden för avgränsning av den primära skyddszonen är 12 timmar vid högvattenföring fram till vattentäktszonen. Barriärer, naturliga och tekniska kan motivera en kortare dimensionerande rinntid. Strandzonen som ingår i skyddszonen bör vara minst 50 meter bred. För grundvattentäkter gäller att uppehållstiden för vattnet i grundvattenmagasinet innan vattentäktszonen nås är minst 100 dygn från gränsen mellan primär och sekundär skyddszon. Utgångspunkten för upprättande av den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller förbättra befintlig kvalitet. För ytvattentäkter avgränsas den sekundära skyddszonen genom en dimensionerande rinntid fram till den primära zongränsen på 12 timmar baserat på högvattenföring, samt en strandzon med en uppehållstid i grundvattnet av 100 dygn eller ett minst 100 meter brett markområde vid ytvattendraget. I grundvattentäkten ska den sekundära skyddszonen omfatta hela grundvattentäktens tillrinningsområde eller så stor del av tillrinningsområdet att den beräknade uppehållstiden för grundvattnet från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen är minst ett år. Handboken anger även att det i vissa vattenskyddsområden behövs en tertiär skyddszon som omfattar området mellan den sekundära zongränsen och vattenskyddsområdets yttre gräns. Den ska förhindra att mark- och vattenutnyttjande påverkar vattentäkten negativt i ett långsiktigt perspektiv. I vissa fall kan delar av tillrinningsområdet läggas utanför skyddsområdet. Vilka delar detta gäller avgörs utifrån hydrogeologiska förhållanden, vattentäktens sårbarhet och möjligheten att övervaka eventuella potentiella föroreningar. Vid upprättande av föreliggande förslag på skydd har påverkan på vattenkvaliteten från verksamheter belägna utanför föreslagen skyddszon tagits under beaktande. En utvärdering av naturliga barriärer mot föroreningar är ett stöd vid arbetet med zonavgränsningen. I vissa fall är det lämpligt att zongränsen dras vid en naturlig barriär, såsom till exempel en mäktig omättad zon eller ett tätande lerskikt som leder till förlängd uppehållstid. Även frånvaron av barriärer, till exempel när berget går i dagen och därigenom är oskyddat mot föroreningstillförsel, är en faktor som påverkar zongränsernas utseende, eftersom mer sårbara områden behöver ett starkare skydd än mindre sårbara områden. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 19 av 27 8.2 Barriärtänkande vid upprättande av skydd 8.2.1 Arbetsmodell för barriärtänkande Det administrativa skyddet av vattentäkten kan behöva kompletteras med olika skyddsåtgärder. Barriärer, både naturliga och konstgjorda, kan användas för att förhindra att vattentäkten förorenas. Barriärtänkandet som tillämpas vid upprättandet av skydd finns närmare förklarat i bilaga 11. För att i ett tidigt skede varna för en förorening i vattnet i vattentäktens tillrinningsområde används ett Early Warning System (förvarningssystem), se även bilaga 11. Detta har till syfte att ge tid för motåtgärder för att förhindra att vattentäkten förorenas. 8.2.2 Barriärer vid Gäddviks vattentäkt Vattentäkten är belägen på en udde i Luleälven. Största delen av vattnet som tas ut vid vattentäkten är vatten från älven som infiltrerats och bildat grundvatten (s.k. konstgjort grundvatten). Älven i sig kan ses som en barriär. Här sker en utspädning av eventuella föroreningar samt en fastläggning i sediment följt av nedbrytning av vissa föroreningar. Ytterligare en barriär är grundvattenmagasinet, vilket fungerar som ett filter. Föroreningar i älven eller på markytan kommer till viss del att fastläggas och brytas ned i marken under vattnets väg mot brunnarna. I beredningen av vattnet i vattenverket tillsätts klor som en barriär mot mikrobiologisk förorening. 8.3 Avgränsning av skyddsområde Tillrinningsområdet för Gäddviks vattentäkt består av hela Luleälven uppströms vattentäkten med dess tillflöden. Eftersom vattentäkten skyddas genom utspädning i älven och filtrering i grundvattenmagasinet samt att det föreslås att tekniska barriärer i form av förvarningssystem införs görs bedömningen att delar av tillrinningsområdet kan läggas utanför vattenskyddsområdet. Skyddsområdesgränserna följer fastighetsgränser, strandlinjer, vägar och kraftledningsgator. När det inte har funnits några naturliga linjer att dra skyddsområdesgränsen efter har så långt som möjligt fasta brytpunkter använts för gränsdragningen. När fasta brytpunkter saknats har koordinater för punkterna angetts i rikets koordinatnät RT 90. Dessa punkter finns markerade och koordinatsatta i bilaga 12. 8.3.1 Tertiär skyddszon Tertiär skyddszon rekommenderas få ett utseende enligt kartan i bilaga 12. Inom Storheden sammanfaller gränsen med vattentäktens tillrinningsområde. På den norra sidan av älven följer zongränsen väg 97 ca 10 km förbi Gammelstad och Sunderbyn. Zongränsen närmar sig sedan successivt Luleälven och i höjd med kommungränsen till Bodens kommun 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 20 av 27 löper den längs med strandlinjen. Från vattentäkten och uppströms på den södra sidan av älven följer den tertiära zongränsen vattendelaren mellan Luleälven och Bälingeträsket ca 8 km åt nordväst, för att sedan successivt närma sig Luleälven och i höjd med kommungränsen till Bodens kommun följa strandlinjen. Ett undantag är dammen vid Bodens kraftstation, där dammkroppen ingår i skyddsområdet, dvs gränsen dras på dammkroppens norra sida (uppströmssidan). Den större bredden för den tertiära skyddszonen på den södra sidan av älven motiveras med att terrängen sluttar betydligt brantare ned mot älven där än vad den gör på den norra sidan av älven. Brantare sluttningar kan ge en snabbare transport av föroreningar till Luleälven. Att strandzonen som inkluderas i skyddszonen minskar med avståndet från vattentäkten beror på att uppehållstiden för älvvattnet till intagspumpstationen ökar. En längre uppehållstid gör att verksamheter som kan tänkas bedrivas i anslutning till älven ger upphov till en lägre risk för vattentäkten. Uppehållstiden från Bodens kraftstation till vattenintaget bedöms vara ungefär 29 timmar vid högsta högvattenföring. Vissa mindre vattendrag såsom exempelvis Sävastån anses kunna läggas utanför skyddsområdet eftersom de har lång uppehållstid till vattentäkten och utspädningen i älven blir stor. Kraftverksdammen ovanför Bodens kraftstation kan ses som en barriär genom dess stora vattenvolym som ger en stor utspädning av föroreningar. Vattenskyddsområdets norra gräns dras därför på norra sidan av kraftverksdammen (uppströmssidan). Vid en eventuell olycka uppströms kraftverket kan flödet genom kraftverket minskas och på så sätt skapa rådrum för motåtgärder innan föroreningen når vattenintaget. Nedströms vattentäkten i älven har gränsen dragits ungefär 300 meter nedströms älvvattenintaget för att skydda älvvattenintaget mot föroreningar som transporteras med vinden eller med turbulenta strömmar. 8.3.2 Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen indelas i sekundär skyddszon A och sekundär skyddszon B och finns utritade på karta i bilaga 12. Sekundär skyddszon A omfattat det område som har grundvattentillrinning till vattentäkten och sekundär skyddszon B omfattar ytvattentäkten och tillrinningen till denna. Uppdelningen av den sekundära skyddszonen i A och B motiveras med att grundvattentäkten har ett större skyddsvärde än ytvattentäkten på så sätt att en förorening av grundvattentäkten får större och mer långvariga konsekvenser för vattenförsörjningen än vad en förorening av ytvattentäkten får. Utspädningseffekten blir också mindre än om föroreningen först ska passera genom Luleälven. 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 21 av 27 I den undersökning som genomfördes angående hur grundvattenförhållandena i vattentäktens närområde påverkades när infiltrationen av älvvatten stängdes av på grund av oljeutsläppet i Laxede i oktober 2003, framkom det att vatten från omgivningen i högre grad strömmade mot brunnarna jämfört med under normala driftsförhållanden när bassänginfiltrationen är på. På Storheden, där grundvattentäkten ligger, har gränsen för den sekundära skyddszonen dragits så att det bedömda tillrinningsområdet för grundvattentäkten vid ett eventuellt längre stopp i bassänginfiltrationen ingår. Även industriområdet som avgränsas av Storhedsvägen i söder, Storsandsvägen i väster och industrijärnvägen i öster ingår i skyddsområdet med motiveringen att det inte kan uteslutas att grundvatten från området under vissa extrema driftssituationer kan nå grundvattentäkten. Längs den aktuella delen av Luleälven är skyddsområdesgränsen dragen på ett minsta avstånd av 100 meter från älvstranden för att säkerställa ett långvarigt skydd mot förorening av ytvattentäkten. Vid Storbäckens (Sunderbybäckens) inflöde i Luleälven har gränsen för den sekundära skyddszonen dragits så att ett hundratal meter av väg 97 på båda sidor av den vägbro som korsar Storbäcken ingår i den sekundära skyddszonen eftersom en eventuell olycka vid vägbron kan leda till utsläpp i bäcken, som därefter snabbt kan påverka vattenkvaliteten i intagspumpstationen. I och med de barriäreffekter mot föroreningar som stor utspädning i Luleälven och lång uppehållstid i grundvattenmagasinet samt klorering och förvarningssystem har görs bedömningen att rinntiden i ytvattentäkten från den sekundära zongränsen till den primära zongränsen kan minskas från Naturvårdsverkets rekommenderade tolv timmar till fem timmar. Rinntiden från den sekundära zongränsen och fram till vattentäkten vid högsta högvattenföring (1999-2003) uppskattas till tolv timmar. Rinntiden tillsammans med befintliga och planerade barriärer bedöms göra att risken för att en förorening från området utanför zongränsen ska förorsaka skada på vattentäkten reduceras till en tillfredsställande nivå. Nedströms vattentäkten i älven sammanfaller zongränsen med gränsen för den tertiära skyddszonen och ligger ungefär 300 meter nedströms älvvattenintaget. Det är för att skydda älvvattenintaget mot föroreningar som transporteras med vinden eller med turbulenta strömmar. 8.3.3 Primär skyddszon På Storheden där grundvattenmagasinet ligger föreslås den primära zongränsen dras så att hela tillrinningsområdet, vid normala driftsförhållanden för grundvattentäkten, innefattas i den primära skyddszonen. Den primära skyddszonen finns inritad i bilaga 12. Det innebär samtidigt att uppehållstiden för grundvattnet från den primära zongränsen till de brunnar som används under normala driftsförhållanden 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 22 av 27 blir minst 100 dygn enligt de beräkningar/uppskattningar av transporttiden i grundvattenmagasinet som utförts, se bilaga 8. Även känsliga inströmningsområden som där berget går i dagen och en gammal grustäkt ingår i det primära skyddsområdet. I och med de barriäreffekter mot föroreningar som stor utspädning i Luleälven och lång uppehållstid i grundvattenmagasinet samt klorering och förvarningssystem har görs bedömningen att rinntiden i ytvattentäkten från den primära zongränsen till vattentäkten kan minskas från rekommenderade tolv timmar. Den primära zongränsen har dragits så att den uppskattade rinntiden blir 7 timmar fram till vattentäkten vid högsta högvattenföring (1999-2003). En vindstyrka på 10 m/s ger en yttransport på ca 0,3 m/s. Tillsammans med en vattenhastighet på 0,19 m/s vid högsta högvattenföring ger det en vattenhastighet på 0,49 m/s och en transporttid på ungefär 2,7 timmar från den primära zongränsen till vattentäkten för en förorening som ligger på ytan. Rinntiden tillsammans med befintliga och planerade barriärer bedöms göra att risken för att en förorening från området utanför zongränsen ska förorsaka skada på vattentäkten reduceras till en tillfredsställande nivå. Vid Storbäckens (Sunderbybäckens) inflöde till Luleälven har gränsen dragits så att rinntiden från den primära zongränsen där den korsar Storbäcken och ner till vattentäkten blir ungefär densamma som rinntiden från den primära zongränsen i Luleälven, det vill säga ca 7 timmar. Runt ytvattentäkten är zongränsen dragen med ett minsta avstånd till älvstranden på 50 meter. Nedströms vattentäkten i älven har gränsen dragits ungefär 200 meter nedströms älvvattenintaget för att skydda älvvattenintaget mot ytvattenföroreningar som transporteras med vinden samt med turbulenta strömmar. 8.3.4 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen finns brunnar, infiltrationsbassängerna och vattenverksbyggnader. Största delen av området är inhägnat. En mindre del av vattentäktszonen ligger utanför stängslet, vid Luleälvens strand. Området finns inritat i bilaga 12. 8.3.5 Kommentarer till zonindelningen På grundval av Naturvårdsverkets rekommendationer för skydd av vattentäkter, rådande hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden samt beräkningar föreslås skyddszonerna få en utsträckning enligt bilaga 12. Eventuella klimatförändringar bedöms inte påverka Gäddviks vattentäkt och det föreslagna skyddsområdet i någon stor omfattning. Eventuella höga flöden kan göra att vattennivån i Lule älv stiger. Vattentäktens huvudsakliga uttagsområde ligger dock ett flertal meter över havs- och 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 23 av 27 älvnivån, vilket gör att översvämningsrisken bedöms vara låg. Klimatförändringen kommer även att påverka vattenkvaliteten i Sveriges vattendrag. Luleälvens vattenkvalitet är dock god och inga större tendenser till förändringar är synliga i tillgänglig vattenkvalitetsdata. Vattentäkten bedöms därför vara en viktig resurs även för en framtida vattenförsörjning i ett förändrat klimat. Vid avgränsning av det föreslagna skyddsområdet har möjliga klimatförändringar beaktats. 9 PLANBESTÄMMELSER Inom föreslaget skyddsområde finns ett stort antal detalj- och översiktsplaner som innefattar motortrafik, parkering, gångtrafik, båttrafik, industri, allmänna byggnader, boende, samlingslokaler, handel samt teknisk försörjning. Ingen av dessa planer har funnits strida mot föreslagna skyddsföreskrifter. 10 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 10.1 Inventering av potentiella föroreningskällor En översiktlig inventering av potentiella föroreningskällor har utförts under våren 2004. Till de potentiella föroreningskällorna räknas verksamheter och objekt som vid ogynnsamma förhållanden kan påverka vattenkvaliteten negativt. Inventering utfördes inom vattentäktens tillrinningsområde, och därigenom Luleälvens tillrinningsområde, eftersom vattnet från avlägsna delar av området så småningom passerar med älvvattnet vid vattentäkten och därigenom eventuellt kan påverka grundvattenkvaliteten i råvattenbrunnarna. Detaljeringsgraden på inventeringen ökar dock ju närmare vattentäkten man kommer. Inventeringen har utförts genom sammanställning av material från myndigheter och företag. Inventeringen finns redovisad i bilaga 13 samt på kartor i bilaga 14. En utökad inventering utfördes under 2006 genom utskick av en enkät till alla fastighetsägare/boende i det föreslagna skyddsområdet. Ca 60 % (1790 enkäter av 3000) besvarades. Svaren har sammanställts i en databas. Detta arbetet kompletterades med platsbesök hos verksamheter/fastigheter belägna inom sekundär skyddszon A (på Storheden). Mer information om den utökade inventeringen redovisa i bilaga 18. I samband med arbetet med att utforma ett nytt skyddsområde för Gäddviks vattentäkt har kommunen även genomfört en utredning angående dagvatten samt sammanställt uppgifter angående bräddningar från avloppspumpstationer och avloppsledningsnät. 10.2 Riskanalys Den översiktliga inventeringen av potentiella föroreningskällor samt beskrivningen av rådande förhållanden ligger till grund för den riskanalys som gjorts. Vid analysen sammanvägdes sannolikheten för att en händelse 2009-06-29

LULEÅ KOMMUN Gäddviks vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Sidan 24 av 27 som påverkar vattenkvaliteten på råvattnet inträffar med konsekvensen händelsen skulle kunna ge upphov till för vattentäkten, se bilaga 13. Resultatet av analysen visar att det finns flera risker för vattentäkten som bör utredas. Ett utdrag ur riskklassificeringen från bilaga 13 som visar dessa risker finns i tabell 7. Tabell 7. Potentiella föroreningskällor och händelser med riskklass som innebär att risken bör utredas. Risk/Händelse Sannolikhet KonsekvensRiskklass Kraftstationer Förorening i form av petroleum från Bodens, Vittjärvs eller Laxede kraftstation 2 4 3 Dammbrott i Suorvadammen 1 5 3 Oljecisterner Utsläpp av petroleumprodukter genom olycka 2 4 3 Bensinstationer och tankställen Utsläpp av petroleumprodukter, olycka 2 4 3 Transport av farligt gods på väg Brandfarliga vätskor, petroleum 2 4 3 Färjeled Avan Olycka följt av petroleumutsläpp 2 4 3 Den största risken för förorening av ytvattentäkten är utsläpp av petroleumprodukter direkt i Luleälven från vattenkraftverken i Boden, Vittjärv och Laxede samt från vägfärjan i Avan. För grundvattentäkten är den största risken för förorening utsläpp av petroleumprodukter i samband med en olycka med oljecisterner eller vid bensinstationer och tankställen samt med transport av farligt gods på väg inom företrädesvis Storheden. Även ett dammhaveri i Suorvadammen hör till de händelser som bör utredas. Konsekvensen bedöms som katastrofal men sannolikheten för att händelsen ska inträffa bedöms som osannolik. 11 EARLY WARNING SYSTEM Inom vattenskyddsområdet bör ett förvarningssystem, ett så kallat Early Warning System (EWS), finnas. Systemet ska i ett tidigt skede varna om vattnet i tillrinningsområdet har förorenats eller om negativa trender i vattenkvaliteten föreligger av andra anledningar. Det rekommenderas att EWS består av vattenkvalitetsmätningar i älvvattenintaget från Luleälven (i intagspumstationen) samt nedströms 2009-06-29