Innehållsförteckning

Årsrapport 2011

Innehållsförteckning 1 Inera i korthet 2 Styrelseordförande och VD har ordet 4 Invånartjänster 8 1177 hela Sveriges webbplats 10 UMO sajten för unga om sex, hälsa och relationer 12 Vårdtjänster 18 Unikt breddinförande av elektroniska intyg 19 God och säker vård med Vårdhandboken 20 Infrastrukturtjänster 24 Kundservice vårt viktiga ansikte utåt 26 Tryggare hantering av känslig information 27 Ineras interna utveckling 28 Flerårsöversikt 30 Revisionsberättelse 32 Styrelsen

Invånartjänster Vårdtjänster Center för ehälsa i samverkan, CeHis Nationell patientöversikt Vårdhandboken Rikshandboken i Barnhälsovård Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL Pascal ordinationsverktyg Läkemedelsförteckningstjänsten Elektroniskt sjukintyg Elektronisk födelseanmälan Svenska biobanksregistret Elektroniskt dödsbevis och dödsorsaksintyg Eira Landsting & Regioner Myndigheter Beslutsfattare Privata vårdgivare Sjunet Omsorgspersonal Katalogtjänst HSA Sveriges landsting & regioner Infrastruktur Identifieringstjänst SITHS Säkerhetstjänster Nationell test Tjänsteplattform Kundservice Video- och distansmöten 1177.se UMO 1177 Sjukvårdsrådgivningen Din journal på nätet Mina vårdkontakter Mina hälsotjänster Nationella hjälplinjen Kommuner Invånare Vårdpersonal

Inera i korthet Mission Vi bidrar till att vård och omsorg blir mer tillgänglig, effektiv och säker. Vision Vi gör det enkelt och tryggt för människor att påverka sitt liv och sin hälsa. Verksamhetsidé Vi utvecklar tjänster för Nationell ehälsa till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. Vi arbetar på uppdrag av lands ting och kommuner, i nära samverkan med vårdens aktörer. Inera driver ett trettiotal projekt och tjänster inom ramen för Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Vi har 135 anställda och ett antal konsulter med bred kompetens inom vård, it och kommunikation. Vi ägs av alla landsting och regioner och drivs helt utan kommersiella intressen. Vi får även beställningar från regeringen, kommuner och privata aktörer. Samtliga beställningar går via Center för ehälsa i samverkan, CeHis, som är landstingens beställarorganisation på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Bolaget leds av en styrelse med representanter från landsting, regioner och kommuner. Vi har även ett politiskt tillsatt förtroendemannaråd som är rådgivande organ till Ineras ledning och valberedning till styrelsen. 2011 hade vi en omsättning på 378 miljoner kronor varav 25 procent var personalkostnader och 75 procent externa kostnader.

Styrelseordförande och VD: Ett händelserikt år i utvecklingens tecken Ineras nya kundservice innebär att det blir lättare att kontakta oss och att våra kunder får bättre stöd. 2011 blev ännu ett händelserikt år för Inera. Helt klart är att utvecklingen inom e-hälsoområdet går allt snabbare och engagerar både invånare, vårdpersonal och beslutsfattare. Samverkan mellan landstingen och landets kommuner har tagit ytterligare fart när det gäller e-hälsofrågor vilket märks i konkreta samarbeten på regional och central nivå. SKL uppmärksammar frågorna ytterligare genom att bygga upp programkontoret Center för esamhället, CeSam. Som ett led i arbetet pågår en översyn av Ineras styrning och ledning. För att kommunerna ska få mer inflytande i bolaget tyder det mesta på att Inera blir ett SKL-ägt bolag. 1177.se utsågs i höstas till årets Bästa offentliga sajt ett välförtjänt pris till landstingens gemensamma och kvalitetssäkrade webbplats som nu har över två miljoner besök i månaden. 1177 Sjukvårdsrådgivningen tog emot mer än fyra och en halv miljon samtal 2011. Projektet Pascal har varit en spännande utmaning. Vi har tagit fram ett ordinationsverktyg med SIL inbyggt som beslutsstöd och har också haft stort fokus på att ansluta kommuner och privata vårdgivare till de säkerhetslösningar som krävs när Pascal under våren ska ersätta nuvarande e-dos. Vårdhandboken har ökat från 60 000 till 100 000 besök per månad och kommer under 2012 att anpassas för mobil och surfplatta. Även UMO finns nu i mobilen. Nästan alla landsting använder de elektroniska sjukintygen och införandet av Nationell patientöversikt och SIL fortsätter. Den efterlängtade jämförelsetjänsten för tandvård finns nu på 1177.se. För att underlätta för privattandläkarna att ansluta sig har Inera blivit HSA-ombud. Under 2011 tog vi över webbplatsen Growing people. Innehållet till föräldrar integrerades i 1177.se och materialet i Rikshandboken, för personal inom barnhälsovården, har flyttats till en ny webbplats. Vi bygger upp en kundservice som på sikt ska omfatta alla nationella tjänster så att våra kunder får en väg in till Inera. Vi har även upp handlat en ny it-servicefunktion, som kommer att hantera incident- och supportärenden dygnet runt. Att vi flyttade till nya lokaler blev ett lyft. Alla medarbetare sitter i öppet landskap på ett våningsplan vilket har inneburit ökade möjligheter till samordning och enklare kommunikationsvägar. Tack för det gångna året! Nu ser vi fram emot nya utmaningar 2012! Styrelseordförande Johan Assarsson VD Ellen Hyttsten 2 3

Invånartjänster Invånartjänster Invånartjänster Programområde Invånartjänster arbetar för att invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt sin egen hälso situation. De ska erbjudas bra service och vara delaktiga i sin egen vård utifrån individuella förutsättningar. 4 5

Invånartjänster Invånartjänster 1177 Sjukvårdsrådgivningen skapar trygghet. Vi finns här för den som ringer. Alla samtal är lika viktiga oavsett om de handlar om skrapsår eller något allvarligt. Ann-Christine Wagnås, verksamhetschef 1177 Sjukvårdsrådgivningen i Landstinget Dalarna. Det är helt ovärderligt att kunna utföra ärenden i Mina vårdkontakter under tider som passar ens vardagsliv och slippa långa telefonköer. Kvinna, 65 år 70% av småbarnsföräldrar använder 1177 på webb och telefon. 1177.se Året avslutades med att 1177.se fick ta emot pris som Bästa offentliga sajt av tidningen Internetworld. En rolig och välförtjänt utmärkelse! Nu har 1177.se drygt två miljoner besök per månad, en siffra som hela tiden ökar. I varje landsting och region finns en redaktion som tar fram information och nyheter för den regionala nivån i 1177.se. I avdelningen Hitta och jämför vård finns över 10 000 vårdenheter. Den största utvecklingsinsatsen under året var en ny jämförelsetjänst, där invånare kan jämföra priser i tandvården. Både offentlig och privat tandvård erbjuds utrymme inom 1177.se och kan där presentera sin verksamhet och sina prislistor. Under hösten genomfördes för första gången en nationell kampanj kring 1177 på webb och telefon. Kampanjen riktades till småbarnsföräldrar och sammanföll med släckningen av webbplatsen Growing people, som nu har integrerats i 1177.se. Över 100 000 personer prenumererar på det nya nyhetsbrevet från 1177.se. 1177 Sjukvårdsrådgivningen Alla landsting och regioner har nu anslutits till 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Det sista landstinget kopplar på telefonnumret under 2012. Därmed kan hela svenska folket ringa 1177. Av de över fyra och en halv miljon samtal som 1177 tar emot varje år leder cirka 40 procent till egenvårdsråd. Undersökningar visar att över 90 procent av de inringande är nöjda med tjänsten och följer råden. Mina vårdkontakter Alla vårdmottagningar i landet har nu möjlighet att erbjuda sina patienter att kommunicera med vården via Mina vårdkontakter, och omkring 4000 mottagningar är anslutna. Över 800 000 personer har öppnat ett konto. Där kan de exempelvis boka tid, förnya recept, ta emot kallelser och provsvar, beställa intyg, se sin läkemedelsförteckning och få personlig rådgivning. Stockholms läns landsting har, på uppdrag av CeHis, startat projektet Mina hälsotjänster, där Inera bidrar med projektledning. Avsikten är att Mina vårdkontakter ska moderniseras med en ny teknisk plattform som också stödjer mobil tillgänglighet samt med ett nytt koncept för användargränssnitt. Tjänsten ska även öppnas mot fler leverantörer så att utvecklingstakten av nya e-tjänster för invånarna kan öka. UMO UMOs nya mobilwebb, som släpptes under våren, har blivit en succé. En fjärdedel av UMOs över 300 000 användare per månad använder mobilversionen. Kännedom och användning av UMO hos unga ökar ständigt, och UMO som nationell aktör är också efterfrågad av forskare, nätverk och organisationer som arbetar inom UMOs verksamhetsområde. Med sitt normkritiska, inkluderande förhållningssätt och fokuserade arbete för lika villkor har UMO blivit en självklar kunskapskälla och ett nödvändigt stöd för många unga i landet. Nationella hjälplinjen Första januari 2012 tar Inera över Nationella hjälplinjen som ger stöd och råd vid psykisk kris via telefon och en anonym kommunikationstjänst på webben. Arbetet påbörjades under hösten och personalen flyttade till Inera redan i mitten av december. Utbildade psykologer, socionomer och psykiatrisjuksköterskor besvarar omkring 10 000 telefonsamtal och 2000 webbfrågor per år. Målsättningen är att nå personer tidigt och försöka vända ett destruktivt tänkande eller beteende eller förmå personen att söka vård. Nationella hjälplinjen kommer att samordnas med 1177 på webb och telefon. Journal på nätet och nya e-tjänster Förstudien Din journal på nätet har undersökt möjligheter och risker kring att ge patienter tillgång till sin journal via Internet. Förstudierapporten föreslår en juridisk modell för hur patienters åtkomst till elektronisk journalinformation skulle kunna se ut. Utgångspunkterna är att journalen främst är vårdens verktyg men att patienter har rätt att begära ut journalinformation efter menprövning. Utlämnad journalinformation betraktas som en kopia och är patientens egendom att förfoga fritt över. Modellen visar också en metod för patienter att återkoppla med egen information tillbaka till vårdsystemen. Förstudien har förankrats brett hos olika organisationer och yrkesförbund och kan ligga till grund för ett nationellt genomförande. Flera andra förstudier har genomförts, med syfte att erbjuda invånarna ytterligare information, råd och stöd via olika kanaler. Förstudierna har bland annat belyst möjligheten att ta fram en nationell plattform för KBT-behandling via Internet, att ta del av vårdens resultat genom att tillgängliggöra information från nationella kvalitetsregister, att jämföra och välja hjälpmedel samt att tillhandahålla en rådgivningstjänst om cancer via telefon. 91% av de som ringer 1177 är så nöjda att de skulle ringa igen. 6 7

Invånartjänster Invånartjänster 1177.se hela Sveriges webbplats Med två miljoner besök varje månad Vi samordnar information och tjänster från hela Sveriges vård Innehåll Manus från sakkunniga inom vården, patienter och anhöriga runt om i landet Mina vårdkontakter E-tjänster t.ex. förnya recept och boka vårdbesök i en regionalt anpassad webbplats... SVERIGES BÄSTA OFFENTLIGA SAJT 2011 som ger nöjda invånare, hög patientsäkerhet och effektivitet för landsting och kommuner. Stärkt och trygg patient Ökar kunskapen, ger trygghet och förbereder patienten inför vårdbesöket Ökad tillgänglighet En lättillgänglig webbplats som har öppet dygnet runt 1177.se är hela vårdsveriges webbplats riktad till allmänheten. Här erbjuder vi den självklara och naturliga ingången till allt som rör den egna eller en närståendes hälsa. På 1177.se kan allmänheten ta del av innehåll om sjukdomar, besvär och förebyggande hälsovård, förbereda sig och sina barn inför besök i vården och logga in till Mina vårdkontakter för att förnya recept och boka tider. Här kan Sveriges invånare också jämföra och hitta sin vårdmottagning bland de över 11 000 mottagningar över hela landet som i dagsläget är sökbara på sajten. Nationella Patientenkät Patienters omdömen om vårdmottagningar Tandvårdspriser Prislistor för tandvård Väntetidsdatabasen Väntetider för landets mottagningar HSA Ger information om mottagningar över hela Sverige Jag förlorade min mamma hastigt i juni och vill tacka för en välskriven, mjuk och känslosam text om sorg som lugnade mig och gjorde att jag kunde gråta igen. Har just fått svar på en fråga som jag skulle ha tyckt vara lite pinsam att ställa på telefon eller öga mot öga med läkare. Snabbt gick det också. Stort tack! RGS 1177:s rådgivningsstöd stödjer vårdpersonal att bedöma vårdbehov, utgår från faktabasen i 1177.se 1177.se råd om vård på webben Apotek Hjärtat och FASS är några aktörer som valt att spegla innehållet på 1177.se Effektivitet och samordningsvinster för kommuner och landsting Kvalitetetssäkrad och granskad information Över 11 000 kontaktuppgifter till vårdcentraler och mottagningar i hela landet Efter att ha läst all er information om epilepsi vill jag framföra mitt varma tack för denna utförliga text. Appar till smartphones: 1177 Gravid och UD resklar hämtar innehåll från 1177.se. Ville bara säga att artikeln om infektioner hos barn var så bra. Innehållet i artikeln gjorde mig lite lugnare som den hönsiga mamma jag är. Med ett nationellt kvalitetssäkrat innehåll med regional anpassning förenklar vi för invånarna i deras kontakt med vården. Regionaliseringen innebär att redaktioner i landsting och regioner kan komplettera nationell, gemensam information med konkret och specifik information från det egna landstinget eller regionen. Det kan till exempel handla om mottagningars öppettider, tidpunkter för kallelse till mammografi eller villkor för vaccinering. Allt fler känner till och använder 1177.se. I januari 2011 hade sajten över två miljoner besök, en fördubbling jämfört med samma månad ett år tidigare. Den kampanj som hösten 2011 riktades mot småbarnsföräldrar bidrog till den ökade kännedomen. Den visade också att de som känner till 1177.se, även känner sig trygga med avsändaren och tycker att innehållet är pålitligt och bra. 1177.se bidrar till ökad kunskap, förbättrad folkhälsa och skapar trygghet för både patient och sjukvårdspersonal, som kan hänvisa till pålitlig information på ett och samma ställe. Tack vare att vi har en gemensam, nationell webbplats gör vi en effektivisering och en enorm kostnadsoch resursbesparing istället för att ha 21 olika tekniska lösningar och tjänster. KVINNA, 27 ÅR DEN OROLIGA MORMORN 76-ÅRIG MAN SMÅBARNS- MAMMA 8 9

Invånartjänster Invånartjänster UMO.se sajten för unga om sex, hälsa och relationer 2,9 miljoner besök 1,9 miljoner unika besökare 330 tusen besökare/mån 9 416 besvarade frågor I november 2008 lanserades UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet, och med det fick alla Sveriges unga mellan 13 och 25 år en snabb, säker och lättillgänglig kanal för att få svar på sina frågor om exempelvis kroppen, sexualitet, hur man skyddar sig, alkohol, kärlek eller psykisk hälsa. UMO har på kort tid tagit en plats i ungas medvetande. Det märks inte minst genom det stigande antal besök som sidan har. Under 2011 ökade besöken med närmare en miljon och över hälften (55 procent) av landets alla 15 17-åringar uppgav att de kände till sajten. Att UMO ska vara tillgänglig för alla oavsett till exempel etnicitet, kön, sexualitet, könsidentitet eller funktionalitet är en av de viktigaste utgångspunkterna i det ständiga arbetet med att utveckla sajten. För att ytterligare förbättra tillgängligheten lanserades en mobilanpassad sajt 2011. Idag kommer lite fler än var fjärde besökare till UMO via mobilen. Unga är experterna på UMO Allt material som publiceras på UMO granskas i flera led av experter och medicinsk personal. Innehållet på sajten är resultat av mångas kunskap och erfarenheter, men de främsta experterna är ungdomarna. UMO har en panel som består av ett 40-tal unga mellan 13 och 25 år från olika delar av landet och med olika bakgrund, erfarenheter och intressen. Panelen får olika uppdrag, som att läsa och kommentera texter, ta ställning i frågor om ordval, tycka till om bilder, filmer och animationer. David Gustavsson har varit med i panelen sedan 2008. Jag ansökte om att få vara med i UMOs panel för att få vara delaktig i någonting som skulle finnas där för att med tips och råd hantera alla möjliga situationer som uppkommer i livet, berättar David. Under åren som jag varit med har jag haft möjligheten att utveckla min självreflektion och se saker ur andra perspektiv. Det är bra att få professionell hjälp från barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, dietister och läkare. Men ibland kan man inte relatera till deras support som man kan göra med andra ungdomars support. Därför är det väldigt bra att ungdomar spelar en viktig roll i UMOs utveckling, att UMO är en plats där man vet att unga varit delaktiga i utvecklingen av innehållet. David Gustavsson är 21 år och studerar just nu i Lyon. Han har varit med i panelen sen 2008. Fördelen med UMO är att det är tillgängligt dygnet runt. Då kan vem som helst få svar på en fråga eller fundering genom att surfa in på sajten. Och om man inte kan hitta svaret kan man använda Fråga UMO. UMO är en samlingspunkt för bra, seriös och trovärdig information. Det är en plats som ungdomar vet att de kan besöka och få svar på oklarheter utan att de behöver ifrågasätta trovärdigheten, menar David. Davids personliga UMO-tips: Jag tycker mest om Kärlek & vänskap eftersom det är mest aktuellt i mitt liv just nu. Ibland kan det bli tråkigt att läsa en massa information och fakta och därför tycker jag att Filmer, tester och spel på UMO är bra eftersom man får informationen på ett helt annat sätt. UMO är ett komplement UMO ska vara ett komplement till de fysiska ungdomsmottagningarna, det slog regeringen fast i uppdraget att starta en ungdomsmottagning på nätet. Carina Vestergren, som är verksamhetschef för ungdomsmottagningarna i Örebro, kan se många fördelar med att det finns en lättillgänglig, kvalitetssäkrad sajt som komplement till den verksamhet hon själv bedriver. Idag är det väldigt tydligt att unga ofta kollar upp online innan de tar kontakt med oss. Det är inte sällan som de berättar att de har varit inne på UMO innan de kommer hit. De har förberett sig. Särskilt märks det när de har fysiska besvär, till exempel om det kliar eller svider men också när de har funderingar som: är jag normal, kan man se ut så här? I vårt län har vi också många som bor i glesbygden och har långt till ungdomsmottagningen, och då är det bra att man kan hänvisa till UMO. Carina tycker att det är bra om ungdomsmottagningarna och UMO kan hänvisa till varandra, det ger ett mervärde som båda har allt att vinna på. Det är viktigt att bygga broar och hitta vägar för att främja varandras verksamheter, menar hon. En annan viktig aspekt är att UMO är på ungas villkor. UMO har med rätt ton verkligen lyckats fånga målgruppen. Här hittar unga en sajt som är direkt riktad till dem. Det gör att man som personal tryggt kan hänvisa till UMO. Ett exempel på att man har förstått sin målgrupp är panikknappen, som med ett snabbt klick byter sida till Google. Skönt om man vill undvika att andra ska se var man surfar. Här kan man också dela med sig av sina egna erfarenheter och läsa om andras. UMO har även bidragit till kompetensutveckling för ungdomsmottagningarnas personal. På UMO kan man snabbt kontrollera fakta om man känner sig osäker på något. Tack för att ni finns!! :D (Tjej 18) PS ja älskar Umo.se! /en kille som saknar kärlek. (Kille 14) Hej underbara räddare i cyberrymden! (Kille 19) 10 Illustration: Cecilia Birgerson Nordling 11

Vårdtjänster Programområde Vårdtjänster syftar till att ge medarbetare inom vård och omsorg tillgång till väl fungerande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet. Foto: Johan Olsson 12 13

Vårdtjänster Vårdtjänster Vi har länge önskat att kunna ta del av Käkkirurgens och sjukhustandvårdens journaler vilket nu är möjligt. Som tandläkare ser jag stor nytta med NPÖ. Anna Westin, Folktandvården, Örebro Som ansvarig för den högspecialiserade vårdens utveckling ser jag det som en självklarhet att alla kliniker som tar emot utomlänspatienter ska kunna utnyttja NPÖ. Inger Dedorsson, områdeschef huvud, hud och onkologi, Universitetssjukhuset i Örebro 100 tusen besök per månad. Vårdhandboken ökar stadigt. Nationell patientöversikt Via Nationell patientöversikt, NPÖ, får behörig vårdpersonal direkt åtkomst till patientinformation oavsett hos vilken vårdgivare och system som informationen är skapad och lagrad. Förutsättningen är att patienten har lämnat sitt samtycke. NPÖ ger vårdpersonalen säkrare faktaunderlag för diagnos och behandling och ökar patientsäkerheten. Efter Örebro och Sörmland har ytterligare fyra landsting, Blekinge, Västernorrland, Västra Götaland och Jönköping, anslutit sig som producenter. Ett tjugotal kommuner har också anslutit sig som konsumenter, vilket innebär att de tar del av vårdinformation via NPÖ. Vi arbetar med införandestöd till ytterligare elva landsting och hos en privat vårdgivare. Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL SIL, tar in och kvalitetssäkrar aktuell läkemedelsinformation från flera källor och ger förskrivaren en samlad information om läkemedel. Risken för patienterna minimeras eftersom skillnaderna inom och mellan olika medicinska källor försvinner. SIL används helt eller delvis i 18 landsting och i drygt 20 olika system, de flesta är av journalsystemskaraktär. Arbete pågår för att ytterligare system ska integrera med SIL och att samtliga landsting ska ansluta sig under 2012. SIL har också integrerats med det nya ordinationsverktyget Pascal som under våren 2012 ersätter e-dos i alla landsting och kommuner, vilket innebär att SIL kommer att användas vid ordination till Sveriges alla dos-patienter. I december stod de nio största systemen som integrerat SIL för 78 procent av alla inskickade e-recept i Sverige, vilket motsvarar 2,4 miljoner per månad, eller 77 000 per dag. I varje inskickat e-recept har minst en slagning gjorts mot SILs kvalitetssäkrade läkemedelsinformationstjänster. Pascal ordinationsverktyg Projektet Pascal arbetar för att ordinatören ska få tillgång till patientens samlade läkemedelshistorik oavsett var och av vem läkemedlen har ordinerats. En sammanhållen läkemedelslista bidrar till ökad kvalitet vid läkemedelsbehandling. Under 2011 har vi tagit fram ett ordinationsverktyg med SIL inbyggt som beslutsstöd. Projektet har också etablerat en nationell driftmiljö samt support för införandestöd. För att uppfylla patientdatalagen har vårdens säkerhetslösningar HSA, SITHS och Säkerhetstjänster implementerats. En införandeplan har beslutats i samråd med CeHis, Inera, Apotekens Service AB och Apoteket AB. Under våren 2012 ska Pascal ordinationsverktyg ersätta nuvarande e-dos som har cirka 15 000 användare i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare. En plan har också tagits fram för vidareutveckling och införande av Pascal för övriga öppenvårdsordinationer och uthämtade läkemedel, antingen via Pascal ordinationsverktyg eller via landstingens journalsystem. Detta sker inom ramen för projektet Nationell ordinationsdatabas, NOD, som drivs av Apotekens Service. Läkemedelsförteckningstjänsten Läkemedelsförteckningstjänsten hämtar information om uthämtade läkemedel från Läkemedelsförteckningen på Apotekens Service och vidarebefordrar den till användare av Nationell Patientöversikt samt till Stockholm och Västra Götaland via deras journalsystem och portaler Läkemedelsförteckningstjänsten kommer på sikt att ersättas av Pascal. Svenska biobanksregistret Svenska Biobanksregistret innehåller översiktlig information om hälso- och sjukvårdens sparade biobanksprover. Informationen gör det enklare att genomföra provgivarnas samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. Under 2011 har anslutning av landstingens laboratorieinformationssystem till Svenska biobanksregistret börjat ta fart. Allt fler landsting använder Rikshandboken istället för lokala handböcker. 14 15

Vårdtjänster Vårdtjänster Genom Eira-samarbetet får vi i Gävleborg tillgång till ett stort och viktigt kunskapsunderlag för att vården ska kunna fatta de rätta besluten. Elinor Bergström-Falk, bibliotekarie, Landstinget Gävleborg Alla vi som arbetar med nyfödda barn är mycket nöjda med elektronisk födelseanmälan. Den förenklar administration väsentligt eftersom vi slipper pappersanmälan och reservnummer. Mats Sundqvist, barnmorska, Region Halland 70 % av Sveriges födslar anmäls elektroniskt. Vårdhandboken Vårdhandboken.se är ett rikstäckande kunskapsstöd för flera yrkesgrupper i deras dagliga arbete inom vård och omsorg. Den är också ett stöd för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i lednings- och kvalitetsarbetet, ett verktyg vid vårdutbildningar och när vård utförs av närstående. Vårdhandboken innehåller metodanvisningar och riktlinjer, praktiska hjälpmedel, regelverk, referenser och relevanta standarder. Under 2011 har Vårdhandboken ökat från 60 000 till 100 000 besök per månad. För att möta användarnas krav på användning i det dagliga patientmötet anpassas nu Vårdhandboken för mobil och surfplatta. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken i barnhälsovård har under 2011 migrerats från Growing People till den nya webbplatsen, rikshandboken-bhv.se. Den har fått ny struktur och layout, bättre sökfunktion och mobilanpassats. Rikshandboken ger all personal inom barnhälsovården samma kunskapsbaserade information vilket är en viktig grundförutsättning för barnhälsovård på lika villkor. Idag innehåller Rikshandboken närmare 400 kvalitetssäkrade och uppdaterade artiklar om barnhälsovård, i kortare eller längre format. Allt fler landsting använder Rikshandboken istället för lokala handböcker. Eira Eira syftar till att förse hälso- och sjukvårdens personal med vetenskaplig information. Eira sluter licensavtal med förlagen vilket ger all landstingsfinansierad sjukvård i Sverige tillgång till 920 e-tidskrifter, 460 e-böcker och tre kunskapsstöd. Eira är en stark förhandlare som förser svensk hälso- och sjukvård med ett jämlikt utbud av de forskningsresultat som är en av grundstenarna för en evidensbaserad vård. Eira också tagit fram avtal med tidskrifter riktade till socialtjänsten och hittills har cirka 30 kommuner beställt tillgång till Socialtjänstbiblioteket. Elektroniskt sjukintyg Elektroniskt sjukintyg har drivits som ett projekt med syfte att överföra sjukintyg elektroniskt från vården till Försäkringskassan. Även frågor och svar kopplade till sjukintygen överförs elektroniskt. Projektet har tagit fram specifikationer och verifierat att tekniken fungerar. En nationell infrastruktur i form av en transformeringstjänst och en ärendekommunikationstjänst har också levererats. Under 2011 har projektet stöttat landstingen med att införa sjukintygsfunktionerna i landstingens journalsystem. Vi har också tagit fram en fristående webbapplikation för de vårdgivare som har valt att inte integrera lösningen i sina journalsystem. Under hösten införde 19 landsting elektroniska sjukintyg. Tio av dessa skickar idag cirka 90 procent av sina sjukintyg elektroniskt. Elektronisk födelseanmälan Elektronisk födelseanmälan är en tjänst för elektronisk födelseanmälan från förlossningskliniker till Skatteverket som returnerar direkt online med personnummer. Idag anmäls cirka 70 procent av Sveriges födslar elektroniskt. Fem landsting har inte infört tjänsten men beräknas göra det under våren 2012. Elektroniskt dödsbevis och dödsorsaksintyg Elektroniskt dödsbevis och dödsorsaksintyg är ett projekt som drivs i samarbete med Socialstyrelsen och Skatteverket. Projektet har tagit fram en tjänst för inrapportering av dödsbevis till Skatteverket och dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen. Vid datoriserad hantering kan man undvika misstag, till exempel att döda personer finns kvar i register eller att levande personer felaktigt blir dödförklarade. Tjänsten är en webbapplikation som använder vårdens säkerhetstjänster med autentisering och signatur med SITHSkort. Tjänsten ska pilotdriftas under våren 2012 och därefter breddinföras i Sverige. SILs läkemedelsinformation används 1 gång/sekund dygnet runt. 16 17

Vårdtjänster Vårdtjänster genombrottsåret 2011 19 av 21 landsting har infört elektroniska sjukintyg som skickas från vården till Försäkringskassan och en stor del av födslarna anmäls i dag elektroniskt till Skatteverket. Jan-Olov Strandberg, programansvarig för Vårdtjänster, är imponerad av resultaten: På bara några månader har landstingen breddinfört elektroniska sjukintyg. Det är unikt. I tio landsting skickas nu cirka 90 procent av sjukintygen elektroniskt. Införandet av elektroniska sjukintyg ger stora kostnadsbesparingar för samhället. Andra effekter är en säkrare hantering av information och tidsbesparingar i arbetet. Jan-Olov Strandberg berättar att barnmorskor på förlossningskliniker och all övrig personal som använder elektronisk födelseanmälan är mycket nöjda och ger tjänsten högt betyg. Samma effekter hoppas man uppnå med elektroniska dödsbevis och dödsorsaksintyg som ska testas och införas under 2012. De goda resultaten har fått Regeringen att ge klartecken till en fortsatt satsning på elektroniska intyg och tjänster. I ett projekt ska vi vidareutveckla lösningar för invånarna där de själva kan hantera och följa sina intyg på webben via Mina Vårdkontakter. I ett annat projekt ska vi utreda och ta fram specifikationer för framtidens intyg. Vi ska se över alla intyg som vården hanterar med målet att kunna skicka även dem elektroniskt. Jan-Olov Strandberg menar att det här är en stor förändring för vården. Elektroniska lösningar för hantering av intyg gör arbetet enklare, snabbare och säkrare för vårdpersonalen, och invånarna får både bättre service och en ökad delaktighet. Unikt breddinförande av elektroniska intyg Jan-Olov Strandberg, programansvarig på Inera, är glad över de höga betyg som intygen får. Vid årsskiftet blev Beata Gill och Madeleine Grenå färdiga sjuksköterskor. Parallellt med studierna arbetade de på Kliniskt Träningscentrum, KTC, på Akademiska sjukhuset i Uppsala där de lärde sig att omsätta teori i praktik. De är eniga om nyttan med Vårdhandboken. Vårdhandboken är vår faktabas. Man får snabbt informationen om hur man gör ett visst arbetsmoment, som att sätta en urinkateter, ge injektioner och lägga en perifer venkateter. Inte minst illustrationerna och filmerna är väldigt tydliga, säger Beata Gill. Vårdhandboken är en webbplats med information kring arbetsmetoder i vården, undersökningar, provtagningar och behandlingar. Den beskriver också hur man hanterar olika hjälpmedel och medicintekniska produkter. Vårdhandboken vänder sig till flera yrkesgrupper som arbetar inom vård och omsorg. Innehållet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehållet granskas och kvalitetssäkras i flera steg före publicering. På Akademiska sjukhuset används Vårdhandboken på bred front och är tillgänglig genom sjukhusets interna nät Navet. Vårdhandboken beskriver inte bara praktiska moment utan innehåller även texter om bemötande och information om lagar såsom patientdatalagen och sekretesslagen. Madeleine Grenå berättar att hon under kursen Vård i livets slutskede hade stor användning av de texter om bemötande som finns i Vårdhandboken. Man får ett gott stöd i hur man ska bemöta svårt sjuka och deras anhöriga. För att möta användarnas krav på användning i det dagliga patientmötet kommer Vårdhandboken under våren att anpassas för mobil och surfplatta. vårdhandboken För nyblivna sjuksköterskorna Beata Gill och Madeleine Grenå är Vårdhandboken ett självklart verktyg i det dagliga arbetet. Man får ett gott stöd i hur man ska bemöta svårt sjuka och deras anhöriga. 18 19

Infrastrukturtjänster Programområde Infrastrukturtjänster utgör den tek niska plattform som bidrar till att informationsöverföringen mellan kommuner, landsting och privata vård givare sker på ett säkert, tillgängligt och kostnadseffektivt sätt. Foto: Johan Olsson 20 21

Infrastrukturtjänster Infrastrukturtjänster Tjänsteplattformen gör det möjligt att föra information mellan vårdens aktörer i realtid oberoende av källa och mottagare. Jan Edquist, it-strateg i Örebro läns landsting Gertrud är det nationella videonätverket som räddar livet på många hjärtsjuka barn. All kompetens finns nu endast en knapptryckning bort. Fantastiskt! Bo Lundell, docent och överläkare, Barnkardiologen, Karolinska Universitetssjukhuset Snart är alla kommuner anslutna till HSA och SITHS. SITHS och HSA Ett stort antal kommuner och privata vårdgivare anslöt sig under året till SITHS och HSA som en direkt konsekvens av kraven från Pascalprojektet. Utöver samtliga landsting och regioner är nu även merparten av kommunerna fullt anslutna. HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i landsting och regioner, kommuner och hos privata vårdgivare. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering som bland annat kan användas till säker inloggning, inpasseringskontroll och som e-legitimation. Sjunet Kommunikationsnätet Sjunet har kontinuerligt levererat mycket hög tillgänglighet under året vilket ofta är ett krav för att sprida verksamhetskritisk information mellan system. De senaste åren har tillgängligheten för Sjunet legat på 99,999 procent. Under 2011 har vi förbättrat robustheten ytterligare, förberett för det nya ip-adresseringssystemet ipv6 och förenklat för mindre organisationer att ansluta sig till Sjunet. Cirka 90 kommuner och 160 privata aktörer var anslutna vid årsskiftet. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänsterna är idag etablerade och stabila och möjliggör andra tillämpningar än Nationell patientöversikt. Logg- och åtkomstfunktionen har förbättrats för att i framtiden klara nationell och fullskalig drift. Vi har tagit fram en leveransplan för att göra säkerhetstjänsterna mer fristående och lätta att ansluta sig till. Ett exempel är en lokal och nationell spärrtjänst som togs i drift i Uppsala under hösten och nästa leverans är en fristående samtyckes- och patientrelationstjänst. Säkerhetstjänster har också implementerats i Pascal ordinationsverktyg. Tjänsteplattformen Tjänsteplattformen är en nationell teknisk plattform som förenklar, säkrar och effektiviserar informationsutbyte mellan olika it-system inom vård och omsorg. Allt eftersom fler e-tjänster utvecklas innebär det att integrationen mellan olika verksamhetssystem i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare blir mer omfattande. Sammanlagt rör det sig om tusentals förbindelser som behöver upprättas och upprätthållas. Det kommer i praktiken att vara omöjligt att genomföra detta om det sker via så kallade punkt-till-punktförbindelse. Nu räcker det att systemen kontaktar Tjänsteplattformen som i sin tur dirigerar meddelandet vidare till rätt tjänst/system. Detta är en av grundstenarna i det nationella arkitekturramverket. Exempel på anslutna tjänster är tidsbokning, listning och elektroniska sjukintyg. Anslutningstakten beräknas öka explosionsartat under 2012. Kundservice Kundservice långsiktiga mål är att erbjuda en gemensam kanal in till Inera för samtliga kunder. Under 2011 fortsatte uppbyggandet av Kundservice med två viktiga upphandlingar, ett ärendehanteringssystem och en it-servicefunktion. Under hösten fick Kundservice utökade medel för att säkerställa en snabb och effektiv hantering av SITHS- och HSA-anslutningar i samband med Pascalprojektet. Detta resulterade i att samtliga kommuner nu har kommit igång med att ansluta sig till tjänsterna vilket är en grundläggande förutsättning för att uppfylla målen i Pascal. Video- och distansmöten Idag är alla landsting och regioner och ett 20-tal andra organisationer anslutna till tjänsten. Användningen ökar stadigt och idag utförs drygt 1 000 samtal per månad. Användningsområdena är många och tjänsten används till exempel vid kliniska situationer som rond, diagnostik och behandling samt vid möten av administrativ karaktär. I år har dessutom det nationella videonätverket för barnhjärtkonsultationer, Gertrud, etablerats med stöd av medel från Hjärt-Lungfonden. Detta gör det möjligt att överföra ultraljudsbilder från barnhjärtan i realtid med mycket god kvalitet. Tack vare att dessa höga kvalitetskrav nu kan tillgodoses, finns även förutsättningar för andra kliniska tillämpningar med motsvarande krav. Nationell test Nationell test ska etablera en generellt gällande kvalitetssäkringsfunktion inklusive kringliggande kvalitetsprocesser som stöd för samtliga nationella tjänster. Under året har vi implementerat en ändringshanteringsprocess enligt ITIL, utvecklat en testhandbok och genomfört en förstudie och efterföljande kravspecifikationsprojekt. Syftet är att samordna all drift av samtliga miljöer, inklusive test, för att skapa kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Detta är några av grundförutsättningarna för att på sikt etablera ett testoch kvalitetssäkringscentrum för nationella tjänster. 160 privata aktörer och cirka 90 kommuner är nu anslutna till Sjunet. 22 23

KUNDSERVICE Vårt viktiga ansikte utåt Kundservice är oerhört efterlängtad och mycket välbehövd. Ineras kundservice befinner sig i en expansiv utvecklingsfas och närmar sig målet att vara en sammanhållen kontaktväg in till Inera. Snart hanterar kundservice samtliga nationella tjänster och under 2012 börjar vi även införa vår nya it-servicefunktion. Det är både utmanande, roligt och engagerande att jobba på Kundservice som har hela Sverige som arbetsfält, tycker Anna-Liisa Enroth och Buffy Östmark som fördjupar sig i ett komplicerat ärende. Maria Walkenström är tjänsteansvarig för Kundservice och tycker att det är en självklarhet att det ska vara så enkelt som möjligt för kunden att kontakta Inera. Våra kunder ska inte behöva hålla reda på vem som är ansvarig för vad, eller ha koll på en massa telefonnummer för att få den hjälp de behöver. Detta är särskilt viktigt för att påskynda anslutningstakten till våra tjänster. Kundservice är idag bemannad måndag till torsdag 9-12 och 13-15, och it-service har öppet dygnet runt. Om allt går enligt plan, ska samtliga Ineras tjänster vara införda i Kundservice under 2012. Det kommer att innebära stora förbättringar både för våra kunder och för oss internt, säger Maria Walkenström. Service att lita på Allt eftersom fler tjänster ansluter till Kundservice ökar också trycket på oss, konstaterar Maria. Dessutom ökar trycket när kunden upptäcker den hjälp och det mervärde som vår Kundservice kan ge. Vår hjälp är oerhört efterlängtad och mycket välbehövd, det märker vi mer och mer för varje dag som går. Detta ställer höga krav på att vi kan hantera alla ärenden som kommer in på ett effektivt och pålitligt sätt. Dessutom är det viktigt att ge snabb återkoppling och ha ett bra flöde genom hela ärendehanteringsprocessen. Det räcker inte bara med kompetent och duktig personal. Till vår hjälp har vi därför upphandlat ett nytt ITSM-system, som kommer att fungera som själva ryggraden i Kundservice, Under 2012 ska alla Ineras tjänster anslutas till Kundservice vilket innebär stora förbättringar både för våra kunder och för oss internt, säger Maria Walkenström. och i hela Inera för den delen. Med ett professionellt ärendehanteringssystem, kan vi ge en bättre och mer pålitlig service. Effektiv it-service Den mest betydande delen som återstår för att vår nationella kundservice ska nå sitt mål, är att införa vår nya upphandlade IT-servicefunktion. Under våren 2012 ska den förhoppningsvis vara etablerad för en handfull av våra nationella tjänster. Införandet av resterande tjänster fortsätter året ut och ska bli klart i början av 2013. Funktionen kommer att ta emot och hålla ihop alla frågor kring support och felanmälningar på ett helt annat sätt än tidigare. När allt är på plats kommer vi äntligen att kunna erbjuda en professionell och effektiv IT-service, och det är vi många som sett fram emot länge, säger Maria Walkenström. Dessutom kommer it-servicefunktionen att kontinuerligt arbeta med att förbättra hela supportprocessen och vara en viktig del i varje tjänsts livscykel. Detta bidrar till värdefull återkoppling och information, som vi sedan kan använda för att effektivisera och förbättra vår förvaltning. Hjälp till självhjälp På Ineras webbplats finns massor av information om våra tjänster. Dessutom håller vi på att utveckla en portalliknande kundservicesida där kunder själva ska kunna anmäla och administrera sina ärenden, ta del av aktuell driftstatus, ansöka om anslutning, anmäla servicefönster med mera. 24 25

INTERNT INERA Ineras interna utveckling Britt Ehrs, it-strateg i Landstinget i Uppsala och Peter Öberg, projektledare på Inera, är mycket nöjda med den lokala spärrtjänsten som nu ska erbjudas andra vårdaktörer. Parallellt med vårt uppdrag att driva projekt och tjänster fortsätter vi att utveckla företaget och arbetsplatsen Inera. Följande tjänster erbjuds också som separata lösningar: Autentisering Kontrollerar identitet. Patientrelation Registrerar och kontrollerar att det finns en patientrelation. Samtycke Registrerar och kontrollerar patientens samtycke till att andra får läsa information. Loggning Registrerar vem och när någon läser i journalen Åtkomstkontroll Kontrollerar vilken information som får lämnas. Tryggare hantering av känslig information Landstinget i Uppsala län är först i landet med att använda en lokal spärrtjänst för sitt journalsystem. Spärrtjänsten togs i drift i november och under våren ska den även erbjudas andra intresserade landsting, kommuner och privata vårdgivare. Våra erfarenheter av spärrtjänsten är enbart positiva. Tjänsten fungerar tekniskt mycket bra. Fortfarande återstår en del arbete, men det känns som om vi är på rätt väg, säger landstingets it-strateg Britt Ehrs, som håller i införandet av spärrtjänsten i landstingets journalsystem Cosmic. Spärrtjänsten är inte en nyutvecklad lösning utan har brutits ut ur ett paket med ett antal sammankopplade säkerhetstjänster som används när vårdgivare delar journalinformation via Nationell patientöversikt, NPÖ. Nackdelen är att säkerhetstjänsterna inte fungerar lokalt i landstingens egna journalsystem, utan bara vid kommunikation via NPÖ och för att lösa de lokala behoven kommer säkerhetstjänsterna i fortsät t- ningen att levereras som separata och valbara tjänster. Spärrhanteringen är den mest eftertraktade men landstingen vill även ha funktionen autentisering för att identifiera användare via så kallade SITHS-kort liksom tjänsterna som kontrollerar patientsamtycke och patientrelation. Sällan har jag haft glädjen att leda ett så lyckat projekt. På uppdrag av CeHis har Inera, Landstinget i Uppsala län, Cosmic och Logica gemensamt levererat en komplex funktion i tid, med kvalitet och till överenskommen kostnad. För framtida implementering av nationella tjänster inom vården kan detta fungera som ett gott exempel på hur ett effektivt samarbete kan byggas, säger projektledare Peter Öberg på Inera. Med spärrtjänsten ger vi vården och dess patienter en trygg hantering av känslig information. Den första januari flyttade vi till nyrenoverade lokaler på Östgötagatan 12 på Södermalm i Stockholm. Alla medarbetare sitter på samma våningsplan i ett öppet landskap med många konferensrum och samtalsrum som stödjer vårt processorienterade arbetssätt. Den 2 mars var det invigning och öppet hus för cirka 300 gäster och medarbetare. Vid årsskiftet hade Inera 135 anställda, varav 70 procent kvinnor och 30 procent män. Under året började ett trettiotal nya medarbetare hos oss och ett tjugotal slutade. Lönenivåerna steg med cirka två procent vid årets lönerevision. Sjukfrånvaron är fortsatt mycket låg, mindre än två procent. Sedan november har vi ramavtal med en ny företagshälsovård, Falck Health Care. För att minska kostnaderna och erbjuda en jämnare kvalitet av våra tjänster inför Inera förvaltningsmodellen pm3 för vår systemförvaltning. Vi inför även balanserade styrkort och fortsätter arbetet med vårt ledningssystem för informationssäkerhet, LIS. Ledningssystemet ska säkerställa att vi arbetar på ett sätt som gör att våra kunder kan känna tillit till att Ineras tjänster uppfyller kraven på säkerhet och tillgänglighet. Vi har inlett ett samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Företrädare för Inera ingår i en grupp inom vård- och omsorgssektorn som MSB regelbundet träffar. I april deltog Inera på Vitalis i Göteborg. Tillsammans med CeHis och SKL hade vi en stor och välbesökt monter med rubriken ehälsa idag och imorgon. Inera ingick också i den svenska delegationen som var i Budapest i maj på den europeiska e-hälsokonferensen WoHIT. Den 4-6 juli var CeHis och Inera i Almedalen där vi arrangerade flera välbesökta seminarier. På Nationell ehälsas årliga höstkonferens i oktober deltog vi med de flesta av våra tjänster och Inera hade även en monter på Medicinska Riksstämman där vi visade några av våra vårdtjänster. Under hösten genomförde vi en nationell kampanj för att öka kännedomen om 1177 och i november vann 1177.se tidningen Internetworlds prestigefyllda pris Bästa offentliga sajt! Inera har 135 anställda och ett antal konsulter med bred kompetens inom vård, it och kommunikation. 26 27

Flerårsöversikt 2011 2010 2009 2008 2007 Intäkter (tkr) Nettoomsättning 377 841 286 651 216 134 124 640 53 747 Övriga intäkter 0 54 631 52 000 89 750 47 600 Summa 377 841 341 282 268 134 214 390 101 347 Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster -125 642-117 003-121 408-111 477-25 389 Övriga externa kostnader -158 471-140 721-75 325-46 948-36 808 Personalkostnader -92 153-80 676-70 512-62 514-39 058 Avskrivningar och övriga kostnader -1 452-1 789-772 -885-908 Summa -377 718-340 189-268 017-221 824-102 163 Rörelseresultat 123 1 093 117-7 434-816 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad 3 076 741 998 3 227 1 738 Periodiseringsfond -1 020 0 0 1 383-414 Skatt -54-1 504-50 0-361 Summa 2 002-763 948 4 610 963 Årets resultat 2 125 330 1 065-2 824 147 Balansomslutning (tkr) 185 785 179 680 149 264 122 908 74 995 Soliditet 14% 12% 14% 16% 10% Antal anställda 135 125 115 106 59 Sjukfrånvaro 1,8% 1,9% 1,4% 2,4% 3,4% 28 29

30 31

Styrelse Ledamöter Johan Assarsson Ordförande, konsult i egen firma Sofie Edberg Stabschef, Västerbottens läns landsting Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör, Landstinget i Östergötland Bo Anderson VD, Örebro läns förvaltnings AB Monika Kraft Kommunikationsdirektör, Region Skåne Peter Rönnerfalk Chefläkare Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Annika Wennerblom Stadsdirektör, Trollhättans stad Martin Andreasson Politisk representant, Västra Götalandsregionen Suppleanter Kerstin Einarsson Kommunikationsdirektör, Västra Götalandsregionen Vakant Stefan Schoultz Ekonomidirektör, Landstinget i Jönköpings län Svante Lönnbark Landstingsdirektör, Landstinget Gävleborg Karin Christensson Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne Henrik Almkvist Chefläkare, Stockholms läns landsting Vakant Kalle Sandström Politisk representant, Landstinget Blekinge 32