Vässa IT-stödet i administrativa processer

Relevanta dokument
Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Stabens Verksamhetsplan 2018

Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

Landstingens fastighetsbestånd

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Utveckling av Vårdsynpunkter Investeringsplan 2015

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

Beskrivning av processen Skapa användarvänliga e- tjänster för externa och interna mottagare

Landstingens fastighetsbestånd

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Sammanträdesprotokoll. Ärendeförteckning

Handledning till underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Långsiktig plan för IT-verksamheten vid KMH

Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter , Version 3

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Verksamhetsplan 2019 Staben

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i invånare, hälften i tätorten km 2 (=Skåne)

INSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter

Yttrande till kommunrevisionen över granskning av attester för utbetalningar

Strategi för e-tjänster i Kumla kommun

Processer och processkartläggning

Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Bra på bygglov. En intervjustudie 3

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

NÄR DIARIEFÖRINGEN FLYTTAR TILL HANDLÄGGAREN

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Landstingens fastighetsbestånd

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

3) Kommunstyrelsen beslutar att Ekerö Direkt ska lokaliseras i kommunhuset.

KS 10 9 APRIL Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Ökad kontroll, högre effektivitet och bättre transparens. Leverantörsreskontra

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Digitalisering och förändringsarbete vid registraturen. Länsstyrelsen Stockholm

ANSÖKAN OM FINANSIERING AV E-TJÄNSTER

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Handledning till underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Hur ska vi göra våra tjänster mer digitala? Kristina Jonsson, utvecklingschef Statens servicecenter

Dialog om lön mellan chef och medarbetare ETT INSPIRATIONSMATERIAL

Standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering edok Svar på remiss från kommunstyrelsen

Redovisning av intern kontroll 2014 för miljö- och hälsoskyddsnämnden

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

Datum Kommunrevisionen: Angående stödsystem Heroma och Agresso

E-strategi för Strömstads kommun

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING

Haninge kommun berättar om resan mot digital post. Anette Eriksson, förvaltningsledare digital plattform Milda Larsson, kundansvarig Sokigo

Strategi för digital utveckling

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay-

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Täby kommun. Verksamhetssystemet Pulsen Combined. Förstudie. Offentlig sektor KPMG AB 14 september 2016 Antal sidor: 5

Granskning av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Skellefteå kommun invånare ( ) Yta km inflyttade i Skellefteå i övriga orter

Uppföljning av plan för intern kontroll 2016

Kort beskrivning av GIS:

Olika former av metodstöd

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

Analys av investeringen Fastighetsbildning 2.0. hos Lantmäteriet. Datum: Dnr: Komm2018/

Digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

KS 4 4 SEPTEMBER 2013

SLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION

Projektdirektiv. Säker e-post

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014

Systematisk byggledning

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Granskning av detaljplaneprocessen Vadstena kommun

SAMARBETE MELLAN 9 LANDSTING R7E-PROJEKTETETS RESA TILL GEMENSAMT E-ARKIV 29/ Flera landsting ett gemensamt e-arkiv

Försäkringskassans IT-strategi

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Handlingsplan för Helt Enkelt Gävle

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning Uppsala universitet

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Minskad handläggningstid med digitalisering? Seija Bäcklund Migrationsverket

Intressent- och behovskarta

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

FormPipe Kvalitetsledning

Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning

Karlstads kommun e-plattform

Transkript:

FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1

Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det verkligen värt den tid och den ansträngning som krävs? Detta är en fråga som allt fler offentliga organisationer ställer sig runt om i landet. Många brottas i sitt dagliga arbete med uppgifter som utförs manuellt och kan tyckas ta onödigt lång tid. Utvecklingen inom IT har i dag gått så pass långt att det finns stora möjligheter att förenkla sitt arbete med hjälp av digitala hjälpmedel. Att byta invanda sätt att arbeta mot helt nya och digitala går inte alltid helt friktionsfritt, men om det görs på rätt sätt kan de positiva effekterna bli många. Uppsalahem och Uppsala kommun har därför genomfört ett pilotprojekt i syfte att undersöka effekter och fallgropar vid införande av ett IT-stöd i administrativa processer. Projektet har planerats, genomförts och utvärderats. I den här rapporten kan du läsa om pilotprojektet och vilka vinster det ledde till. Potentialen i att digitalisera de administrativa processerna är stor. I den här rapporten ligger fokus på vilka vinster ett IT-stöd kan generera samt de erfarenheter som Uppsalahem och Uppsala kommun fått tillsammans. Denna rapport är författad av Per Viklund, Uppsalahem och Alf Hemlin, Uppsala kommun. Sonja Pagrotsky och Felix Krause, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Arbetet har genomförts med stöd från Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor. Under 2010-2014 ges stöd till ett flertal projekt som bedrivs inom kommunernas fastighetsorganisationer. Denna rapport är den fjärde i en serie som presenterar framgångsrika lokala exempel. Stockholm i november 2013 Gunilla Glasare och Jan Söderström Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2

Innehåll Inledning... 4 Ett gemensamt samverkansprojekt... 5 Ineffektiv och otidsenlig hantering... 5 Potentialen i de administrativa processerna... 5 Så här genomförde vi pilotprojektet... 7 Ett process- och ärendehanteringssystem... 7 Resultat effekter, nyttor och spinoffer... 9 Ekonomiska effekter per ärende... 10 Erfarenheter och möjliga fallgropar... 10 Rekommendationer... 10 Slutord... 10 Kontakta oss gärna... 11 3

Inledning Uppsala kommun är Sveriges fjärde största kommun och Uppsalas största arbetsgivare. Under ett antal år har kommunen tillsammans med Uppsalahem, som är Uppsalas största bostadsbolag, genomfört ett gemensamt processutvecklingsprojekt. Syftet har varit att utveckla parternas gemensamma processer. Projektet har resulterat i ett bra samarbete, effektiva arbetsprocesser och nöjdare kunder och medarbetare. Potentialen i de administrativa processerna blev därmed ett faktum. Att arbeta på ett genomtänkt och strukturerat sätt, att se helheten och att fokusera på kunden genererar stora värden. När vi utnyttjar de tekniska möjligheterna blir effekterna ännu större. Med stöd av SKL:s FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor genomförde vi ett pilotprojekt om utveckling och införande av IT-stöd i administrativa processer. Vi ville ta reda på: Vilka effekter kan ett IT-stöd generera? Vilka fallgropar finns det vid införande av ett IT-stöd? Hur bör vi gå tillväga? Är det värt att satsa på att utveckla ett IT-stöd? Genom denna studie vill vi dela med oss av våra erfarenheter och bidra till att andra lyckas med administrativ utveckling. 4

Ett gemensamt samverkansprojekt Uppsala kommun och Uppsalahem interagerar i ett stort antal processer. För att förbättra samarbetet, skapa förståelse för organisationernas olika förutsättningar och utveckla arbetet i de gemensamma processerna, etablerades ett gemensamt process- och verksamhetsutvecklingsprojekt. Projektet avgränsades till utveckling inom tre verksamhetsområden: ekonomi bostäder för olika bostadssociala ändamål fastighetsförvaltning Pilotprojektet bestod i att utveckla IT-stöd för två gemensamma processer: att handlägga ett godkännande och beslutsärende att handlägga ett ansökningsärende Projektet har fått många positiva effekter. Samarbetet har blivit betydligt bättre, de gemensamma arbetsprocesserna har effektiviserats avsevärt, fel och kvalitetsbrister har reducerats kraftigt och medarbetarna upplever att de fått en bättre arbetssituation. Genom detta projekt blev potentialen i de administrativa processerna ett faktum. Processorientering, helhetssyn, teknikutveckling, samarbete och kundfokus är några områden med stor potential. Pilotprojektet om införande av IT-stöd i administrativa processer initierades med stöd av SKL:s FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor. På detta sätt vill vi bana väg för andra att genomföra en administrativ utveckling. Vi ville ta reda på: Vilka effekter kan ett IT-stöd generera? Vilka fallgropar finns det vid införande av ett IT-stöd? Hur bör vi gå tillväga? Är det värt att satsa på att utveckla ett IT-stöd? Ineffektiv och otidsenlig hantering Inslag av ineffektiv och otidsenlig hantering är vanliga i många administrativa processer. Fortfarande har vi pågående ärenden i plastkorgar, arkiv i pärmar, många manuella moment och massor av olika datasystem för hantering av ett och samma ärende. Detta bidrar till fel och ineffektivitet. Teknikutvecklingen har de senaste åren gått mycket fort vilket underlättar utvecklingen av administrativa processer. Potentialen i de administrativa processerna Det gemensamma utvecklingsprojektet ledde till att potentialen i de administrativa processerna blev ett faktum. Handläggningstiden för vissa processer kunde effektiviseras med över 70 % samtidigt som både medarbetare och kunder blev nöjdare. Till detta kunde vi addera ett stort antal andra effekter och spinoffer. 5

Medarbetarna fick möjlighet att fundera över sin arbetssituation, vilket ofta inte varit möjligt i vardagen. Vi kunde identifiera många spännande och intressanta förbättringsområden i våra gemensamma processer. Några av dessa var: Manuell handläggning Handläggningen genomfördes uteslutande manuellt. IT-stöd och information Användarvänlighet, funktion och data är tre områden med stora förbättringsmöjligheter. Funktioner kan anpassas så att de stödjer processen bättre. Mer automatiska moment, användarvänlighet och bättre datakvalitet kan ge stora effekter. Fel- och avvikelsehantering En struktur för fel- och avvikelsehantering saknas ofta. Många gånger avhjälps inte felet på rätt sätt vilket leder till att det återkommer. Kontaktvägar Kontaktvägar behöver vara kända och tillgängliga. Annars förlängs handläggningstiden och irritation uppstår bland medarbetare och kunder. Handläggningstider Handläggningstiden kan förbättras genom bättre ordning, bättre överblick, uppföljning, datorisering och ett genomtänkt arbetssätt. Förståelse för varandras olika organisationer och förutsättningar Genom att förstå varandras organisationer och olika förutsättningar kan många missförstånd och irritationsmoment undvikas. Detta leder i sin tur till en bättre arbetssituation. Rutiner Enkla, snabba och rätt utformade rutiner är viktiga för introduktion, uppföljning och ett enhetligt arbete. Om rutiner saknas är risken stor att arbetet inte utförs optimalt. Dubbelarbete Dubbelarbete kan minskas genom struktur, överblick och spårbarhet. Uppföljning och statistik Genom uppföljning och statistik kan verksamheten följas upp och utvecklas på ett mer objektivt sätt. Överlämningspunkter Genom att tillsammans definiera överlämningspunkter mellan två samverkande parter blir arbetet enklare och snabbare. Kundnöjdhet Genom att ha fokus på kunden och säkerställa kvaliteten i hela ledet ökar kundnöjdheten. 6

Så här genomförde vi pilotprojektet Vi valde att arbeta i projektform för att få ett så effektivt och förutsägbart resultat som möjligt. Projektet initierades, planerades och genomfördes enligt godkänd plan. Efter genomfört projekt gjordes en utvärdering och uppföljning. Projektets mål var att till 2012-06-01 leverera en utvärdering och ett grovt upplägg för hur ett IT-stöd kan införas. Vi valde att avgränsa IT-stödet till att omfatta två av våra gemensamma processer. Dessa två processer är: att handlägga ett godkännande och beslutsärende att handlägga ett ansökningsärende Genom detta projekt ville vi ta reda på: Vilka effekter kan ett IT-stöd generera? Vilka fallgropar finns det vid införande av ett IT-stöd? Hur bör vi gå tillväga? Är det värt att satsa på att utveckla ett IT-stöd? Ett process- och ärendehanteringssystem Projektets mål innehöll fem delmål. Nedan beskriver vi de olika delmålen mer ingående. Förstudie Prototyp Utveckling Utvärdering Beskrivning av processen 7

Beskrivning av processen Inledningsvis genomfördes en processkartläggning. Genom denna fick vi fram viktig information om verksamheten och de resurser som används i förädlingen. Här identifierades verksamhetens behov och krav. En referensmätning gjordes för att senare kunna mäta effekter. Förstudie En teknisk förstudie av systemet gjordes. Utifrån de kartlagda processerna och verksamhetens behov och krav utformades en funktionsbeskrivning. En jämförelse av olika tekniska plattformar gjordes och val av plattform fastställdes. Prototyp När funktionsbeskrivningen var klar togs en prototyp fram. Genom prototypen blir systemet verkligt för användarna. Viktiga funktioner lades till och användarvänligheten förbättrades. Utveckling Systemet utvecklades och ett upplägg för testning och kvalitetssäkring togs fram och genomfördes. När systemet fungerade enligt beställning godkändes det och togs i bruk. Utvärdering Systemet utvärderades utifrån verksamhetsnytta och användarnas nöjdhet. 8

Resultat effekter, nyttor och spinoffer En utvärdering av systemet genomfördes utifrån verksamhetsnytta. Ett stort antal effekter och spinoffer identifierades. Ekonomiska värden Minskad kostnad för ärendehantering Högre ROI (avkastning) på befintliga system Minskad kvalitetsbristkostnad Bättre kvalitet Ärendets resultat (beslut) Handläggning Medarbetare Snabbare handläggning Bättre överblick Enklare hantering Mindre manuellt arbete Spårbarhet Roligare att arbeta Bättre kontaktvägar Snabbare handläggning Bättre informationsåtervinning Säkrare kontakter Kundvärden Snabbare handläggning Säkrare handläggning Bättre kvalitet Mindre irritation p.g.a. fel Mer information Miljö Mindre pappersanvändning Mindre material Miljövänligare kontaktvägar Framtidssäkring Förbättrad möjlighet att vidareutveckla verksamheten Möjliggör självbetjäning Uppföljning och styrning Ärendestatistik Kundkännedom Underlag för utveckling Underlag för beslut 9

Ekonomiska effekter per ärende Att handlägga ett godkännandeärende tog i genomsnitt 49 minuter per ärende innan IT-stödet infördes. Efter införandet av IT-stöd tog det i genomsnitt 17 minuter att handlägga samma typ av ärende. Handläggningstiden effektiviserades med 32 minuter per ärende. Om vi realiserar dessa effekter och kalkylerar med att besparingen blir 350 kronor per timme sparar vi 187 kronor per ärende. Antal ärenden Effekt per ärende 100 1 000 10 000 100 000 1 000 000 187 kr 18 667 kr 186 667 kr 1 866 667 kr 18 666 667 kr 186 666 667 kr Att handlägga ett bostadsärende tog i genomsnitt 50 minuter per ärende innan IT-stödet infördes. Efter införandet av IT-stöd tog det i genomsnitt 13,5 minuter att handlägga samma typ av ärende. Handläggningstiden effektiviserades med 36,5 minuter per ärende. Om vi realiserar dessa effekter och kalkylerar med att besparingen blir 350 kronor per timme sparar vi 213 kronor per ärende. Antal ärenden Effekt per ärende 100 1 000 10 000 100 000 1 000 000 213 kr 21 300 kr 213 000 kr 2 130 000 kr 21 300 000 kr 213 000 000 kr Erfarenheter och möjliga fallgropar Detta projekt har gett många erfarenheter. Nedan finns våra tips för ett lyckat genomförande: arbeta i projekt arbeta med processer skapa ekonomisk trygghet i projektet gör en funktionsbeskrivning i harmoni med projektets mål gör en prototyp ha ett genomtänkt upplägg för testning och kvalitetssäkring gör en sista kraftansträngning vid driftstart fokusera på de effekter som projektet ska generera Rekommendationer Efter detta pilotprojekt rekommenderar vi starkt en utveckling av de administrativa processerna genom att införa ett IT-stöd. Det är helt klart värt att satsa på att utveckla IT-stödet men det är viktigt att göra det på rätt sätt. Slutord Potentialen i de administrativa processerna är mycket stor. Vi har lyckats utveckla dessa och det kan andra också göra. De effekter vi uppnått kan även andra uppnå. De fallgropar vi gått i kan andra undvika. Det tillvägagångssätt vi valt kan andra ha som utgångspunkt. Lycka till! 10

Kontakta oss gärna Per Viklund, projektledare Arbetar med processverksamhetsutveckling och projektledning på Uppsalahem. Tveka inte att höra av dig om du har frågor eller vill veta mer. Du når mig på: Telefon: 018 727 36 43 Mobil: 0738 09 18 81 E-post: per.viklund@uppsalahem.se www.uppsalahem.se Alf Hemlin, verksamhetscontroller Arbetar på Kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Tveka inte att höra av dig. Du når mig på: Telefon: 018 727 44 41 Mobil: 073 093 89 39 E-post: alf.hemlin@uppsala.se www.uppsala.se 11

Vässa IT-stödet i administrativa processer Ett pilotprojekt mellan Uppsala kommun och Uppsalahem Att byta från manuella processer till att använda digitala stöd i den dagliga verksamheten kan innebära en stor utmaning i många organisationer. Processen påverkar både det dagliga arbetet och de invanda metoderna i organisationen. Dessa svårigheter gör ofta att ett byte ifrågasätts. Finns det verkligen så mycket att vinna på att ändra sina processer? Finns det inte många negativa effekter också? Uppsalahem har tillsammans med Uppsala kommun infört IT-stöd i flera delar av sin organisation och har därefter utvärderat resultatet. I den här rapporten kan du läsa om vad de kom fram till i sin utvärdering och på så sätt få svar på många frågor. För dig som överväger att införa nya IT-system i verksamheten finns ingen anledning att tveka, för detta är en nödvändig lösning med både viktiga poänger och intressanta infallsvinklar. Upplysningar om innehållet Felix, Krause, felix.krause@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Beställningsnummer: 5315 Text: Per Viklund, Uppsalahem och Alf Hemlin, Uppsala kommun Produktion: Birgitta Granberg och Felix Krause, SKL Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer 5315 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se