Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014)

SVAR 1 (8) Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten VA-ingenjör Sara Frid Tel. 0224-361 76 sara.frid@heby.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar dnr: 537-7197-2014 Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014) Bakgrund Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt har beslutat om samråd för Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021. Yttrande Mark- och planeringsenheten genom Camilla Winqvist och Hanna Svensson Generellt Det vore bättre att ta fram åtgärdsprogram per kommun istället, så att vi lättare vet vad som faktiskt gäller oss. HEBY100 v 1.0 2005-11-28, T:\Vattenmyndigheten-Forvaltningsplan-2015\Samsyn\Bottenhavet\Svar\Kommuner\150421 HebyKommun NÖVDklart.docx Angående åtgärdskedjorna behövs bättre konsekvens i dem, och mer faktiska åtgärder. Vi saknar åtgärder som handlar om information och rådgivning för kommunerna. Effekten av storskalig strukturkalkning på biologisk mångfald är inte utredd. Detta bör göras innan man föreslår denna åtgärd på 500 00 ha av Sveriges yta. Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande: Bör utökas, åtgärdskedjorna bryts. Saknas info om ex. SJV, och det finns en massa åtgärder som Lst måste göra för att åtgärderna ska kunna utföras. Man hänvisar till Naturvårdsverket, åtgärd 11 på flera ställen, det ska vara åtgärd 10. Forskning saknas för flera av de föreslagna åtgärderna, så det behövs en satsning på mer forskning om effekternas långsiktiga resultat, effekter när de utförs i stor skala och eventuella negativa effekter på biologisk mångfald. Olika upplägg mellan distrikt och även mellan olika åtgärdsprogram gör det svårläst. Olika ambitionsnivå i olika program, i detta saknas mycket data. Olika vattendistrikt har tagit fram olika underlag. Norra Östersjön har i sin Kostnadsnyttoanalys för åtgärder mot övergödning fakta som berör område 1:48, och detta borde framgå. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se

2 (8) Kommunerna, åtgärd 1 Kan bli ett problem med brist på kompetens. Informationsspridning borde ingå. Kommunerna, åtgärd 2 Tillsynen räcker inte långt, mycket viktigt att övriga föreslagna åtgärder blir av. Kommunerna, åtgärd 5 Denna åtgärd känns onödigt krånglig. Fokus borde ligga på att sätta stopp på nyläckage först. De stödjande åtgärderna är väldigt tandlösa, speciellt Länsstyrelsernas åtgärd 6. Stor fokus på musselodlingar, är det en realistisk åtgärd? Kommunerna, åtgärd 6 Helt beroende av Länsstyrelsernas åtgärd 12, som borde kompletteras med att de måste prioritera arbetet med de planer som är inskickade men inte antagna innan man börjar se över gamla planer. Kommunerna, åtgärd 7 Åtgärden syftar till att föra in miljökvalitetsnormerna tydligare i den fysiska planeringen. I åtgärden beskrivs en kedja av aktörer som ska bistå med vägledning till varandra. För att kommunen ska kunna genomföra åtgärden krävs att hela kedjan bidrar med sitt underlag, alltså Länsstyrelsen och Boverket. Kommunerna, åtgärd 9 Denna åtgärd blir ganska tandlös om inte alla markägare längs ett vattendrag ex. gör likadant. Det borde ligga åtgärder som rör detta även på SJV, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen. Miljögifter i yt- och grundvatten Fysiska åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna Under rubriken Dagvatten beskrivs en rad olika åtgärder som kan vidtas för fånga att upp farliga ämnen från dagvattnet. Sammanställningar för olika typer av åtgärder och dess förväntade effekt skulle underlätta för kommunens fortsatta arbete med dagvattenfrågan. Juridiken kring dagvattenfrågan i detaljplaner är ytterligare en fråga som kommunen behöver ta hänsyn till. Detta kan leda till en begränsning i vilka krav på åtgärder som kan ställas. Ytterligare klarhet i de frågorna skulle vara önskvärt tillsammans med åtgärdsförslagen. Klorid i grundvatten Åtgärdsprogrammet beskriver att en stor del av den förhöjda delen klorid i grundvattnet kommer från vägsaltning. Under möjliga åtgärder beskrivs att kommunen behöver inventera konfliktsträckor där kommunen är väghållare. Samma inventering beskriver man att Trafikverket behöver göra där de är väghållare. Inventeringen av konfliktsträckor ska finnas med i översiktsplan och detaljplaner. Åtgärden behöver förtydligas i omfattning och tillvägagångssätt för att dessa frågor ska bli möjliga att tas upp i kommande planer, framöver. Bilaga 1:48 Sammanställning av förslag till åtgärder för Dalälven Sidnumrering behövs, annars är det svårt att kommentera.

3 (8) Åtgärdsområdet ligger i fler län än Dalarna och Gävleborg. Lägg till cirkeldiagram där man ser källfördelningen för fosfor och kväve, eller skriv ut procent/andelar/värden i texten. Nu vet läsaren inte hur det ser ut mellan olika källor. (Sid 1) Övergödning listas som ett av de främsta problemen, och en av de främsta påverkanskällorna är läckage från jordbruksmark. Men uppräkningen av de viktigaste åtgärderna börjar med förbättring av enskilda avlopp, vilket är förvirrande, och påverkan från jordbruket förringas. Sid 1 + fler ställen: Det kan förtydligas att det är fisken asp som avses, eftersom området också har stora bestånd av trädet asp som också hyser värden. Det är mer tydligt när asp nämns tillsammans med vattenåtgärder, men på sidan 1 följs asp av och hotad flora, så då är det inte lika tydligt. Alla tabeller: Hur kommer det sig att man i detta åtgärdsprogram inte har kunnat räkna på skattad effekt och kostnad för många åtgärder, när man kunnat det i andra åtgärdsprogram (både för Norra Östersjön + ex. 1:49 Bottenhavet)? Saknas det data eller kunskap? I vissa fall saknas också uppgift på antal förbättrade vattenförekomster och då kanske den föreslagna åtgärden inte är så relevant. Lägg gärna till exempel på vad åtgärder mot internbelastning skulle kunna vara eftersom detta är en åtgärd för kommunerna. Oklart om det är ex. sedimentupptag eller odling av vegetation som skördas? Information om området finns i bilagan Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning, och borde ingå i åtgärdsbilagan. Tabell 2: Visar inte vilken vattenförekomst det gäller. Står detta i VISS så hänvisa dit. Utsläppsreducering miljögifter: Hur kan kunskapen om utsläppsstorlek från olika objekt vara otillräcklig? Finns det med som en åtgärd att ta reda på det? Bilaga 1:49 Sammanställning av förslag till åtgärder för Nedre Dalälven Sidnumrering behövs, annars är det svårt att kommentera. Åtgärdsområdet ligger i fler län än Dalarna och Gävleborg. Lägg till cirkeldiagram där man ser källfördelningen för fosfor och kväve, eller skriv ut procent/andelar/värden i texten. Nu vet läsaren inte hur det ser ut mellan olika källor. Förtydliga att det är fisken asp som avses, eftersom trädet asp också är värdefullt i detta område. Alla föreslagna åtgärder är sannolikt inte nödvändiga för att uppnå önskad miljöeffekt. En prioritering måste göras så att de som ska utföra åtgärderna vet vad som är mest kostnadseffektivt? Tabell 1, 2: Varför bara rådgivning etc. i Gävleborgs län? Finns den föreslagna källfördelningsanalysen med bland åtgärderna? Tabell 3, 4: Orimligt att föreslå åtgärder när man inte kan skatta effekten eller uttala sig om kostnaderna.

4 (8) Oklart var utbildning, information och rådgivning kommer in för kommunernas del. Tillsynen räcker inte. Miljökonsekvensbeskrivning Mycket bakgrundstext och upprepningar från övriga dokument, delen som handlar om miljökonsekvenser är mycket kortfattad. Det saknas utredningar om miljökonsekvenser främst av strukturkalkningen, den är viktig eftersom den föreslås utföras på 500 000 ha i Sverige och för att den har långvariga effekter. Man citerar i en annan av bilagorna Mattson (2001) det finns fortfarande skördeeffekter av den kalkning som genomfördes på 40-talet. Det är också sen denna tid som man sett stora förluster av biologisk mångfald på åkermark, som hänger ihop med intensifieringen av odlingslandskapet. Så det är mycket viktigt att utreda strukturkalkningens effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster som ex. biologisk kontroll. Hur påverkas svampmycel, hoppstjärtar, kvalster och andra organismer i botten av näringskedjan av förändringen i ph och struktur? Det finns även större organismer som ex. rovlevande skalbaggar som påverkas av jordens struktur som skulle kunna påverkas (positivt eller negativt). Att grödan blir tätare kan också påverka en rad organismer på precis samma sätt som övrig intensifiering i odlingslandskapet, men vet vi vilka konsekvenserna är? Det som står om eventuella negativa effekter av kalkning nu är: De negativa effekter som kan uppstå av en del av åtgärderna, till exempel kalkning i våtmarker, bedöms inte vara betydande ur distriktssynvinkel. Ett förtydligande behövs om vad ur distrikssynvinkel innebär. Är tveksam till att man inte utreder miljökonsekvenserna mer noggrant i bilagan och att det man skriver om mer detaljerade beskrivningar är detta: Den mer detaljerade beskrivningen av miljökonsekvenser vid fysiska åtgärder till följd av åtgärdsprogrammet står kommunerna för i det efterföljande arbetet med miljöbedömning och upprättande av mkb:er i den fysiska planeringen i respektive kommun. På motsvarande sätt beskrivs miljökonsekvenserna också mer detaljerat av verksamhetsutövare i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det känns som att ett väldigt stort ansvar läggs på kommunerna, vilket inte kommer att täcka upp för den information som saknas i MKBn för Åtgärdsprogrammet. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Stärk koppling mellan detta dokument och dokumentet om Miljökonsekvenser. Skyddszoner, fosfordammar: hur får man tillbaka fosforn i systemet sen, kretsloppstänk saknas. Kalkfilterdiken: Hur länge sitter effekten i? Väldigt få försök ligger till grund för denna åtgärd, forskning saknas på ex. långsiktiga effekter, resultat. Strukturkalkning Väldigt få försök ligger till grund för denna åtgärd med, forskning saknas på ex. långsiktiga effekter, resultat på stor skala, effekter på biologisk mångfald verkar saknas helt från Sverige/Europa. Fosforupptag i tvåstegsdiken: saknas forskning. Övriga miljöeffekter av kalkning: Vilken miljöpåverkan har inhemsk brytning eller ökad import av kalk?

5 (8) Sid 27: Det kan möjligen finnas en risk att alltför stor återföring av överskott av fällningsmetaller kan skapa en brist på fosfor i biologin, men det bortses ifrån här. Förklaring behövs. VA-verksamheten genom Sara Frid Övergripande synpunkter på förslaget till åtgärdsprogram I samrådsmaterialet beskrivs avloppsreningsverk som problem, föroreningskällor och som verksamheter som ger upphov till belastningar. EG-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG) utgår istället från att tätbebyggelsen utgör problemet. Genom att skriva att tätorter förorenar via avloppsreningsverken blir beskrivningen mer sakenlig. Åtgärdsprogrammen (ÅP) måste bli ännu konkretare om de ska ge avsedd styr- och miljöeffekter och kunna vara vägledande vid lagtillämpningen. Det gäller även bilagorna om lokala åtgärdsområden. För att underlätta för de kommuner och myndigheter som faller under fler än ett vattendistrikt vore det bra om ÅP var synkade, t.ex. med avseende på numrering av åtgärder, sätt att lägga upp ÅP och specifika åtgärdsprogram per avrinningsområde. Det skulle vara värdefullt om varje kommun och/eller myndighet (oavsett vilka vattendistrikt eller avrinningsområden man arbetar inom) fick ett lokalt åtgärdsprogram eller en åtgärdslista riktat mot den egna organisationen. Som exempel tillhör Heby kommun två olika vattendistrikt och inom dessa ett flertal avrinningsområden. För att förenkla arbetet med ÅP skulle det därför vara önskvärt att få de åtgärder som riktas mot Heby kommun konkretiserade och sammanställda i ett separat dokument. Åtgärder mot kemiska ämnen i vattenmiljön Reningsverken vare sig tillverkar eller importerar farliga kemikalier eller alstrar föroreningar. Det kan därför inte ligga på den kommunala VA-verksamheten att identifiera vilka av kemikaliesamhällets alla kemiska ämnen som kan påverka vattenmiljön negativt. Bara i Sverige finns omkring 84 000 kemiska produkter varav ungefär hälften är hälsofarliga. Hushållen och konsumentprodukter är en mycket stor källa till att avloppsvatten förorenas av kemiska ämnen. Det kan inte ligga på de kommunala reningsverken att identifiera och rena alla farliga kemiska ämnen i samhället. I detta arbete måste såväl EU som regeringen och riksdagen ändra på direktiv och svensk lagstiftning gällande kemiska ämnen. Till största del bör i stället uppströmsarbete bedrivas för att nå miljökvalitetsnormer för vatten. Sådana åtgärder finns föreslagna i ÅP men kan bli ännu tydligare. Exempelvis saknas riktade åtgärder för Konsumentverket och Generalläkaren. Reningsverken kan bedriva uppströmsarbete till viss del, men kan omöjligt påverka hela kedjan. Utveckling av avancerad rening av kemiska ämnen är visserligen prioriterad, men det måste specificeras tydligare vilka kemiska ämnen som avses. Enligt kemikalieförordningen Reach är det tillverkare och importörer som är skyldiga att utreda hur deras tillverkade eller importerade kemiska ämnen påverkar miljön. Det kan därför inte läggas på reningsverken att utreda, identifiera och rena alla farliga

6 (8) kemiska ämnen i samhället som kan skada vattenmiljön, var för sig eller tillsammans (cocktaileffekten). Åtgärder mot övergödning Det är inte tekniskt möjligt att till rimliga kostnader tvinga fram krav på högst 0,1 mg fosfor/l i utgående avloppsvatten. Kravnivåer bör anpassas efter reningsverkens storlek och utsläppsnivåerna för varje avloppsreningsverk bör genomdrivas med omprövning av tillstånd och tillsyn. För många reningsverk kommer rening till 0,1 mg fosfor/l vara en omöjlighet. Vid tillståndsprövning ska enligt miljöbalken beaktas bästa möjliga teknik vari hänsyn tas även till annan påverkan på miljön än vattnet. En så långtgående rening som till 0,1 mg fosfor/l kommer att leda till negativa miljöeffekter, dels genom ökad förbrukning av energi och kemikalier, dels genom ökade transporter. En föreskrift om krav på 0,1 mg P/l i utgående vatten, med möjlighet att söka dispens från samma krav skapar enbart byråkrati. Hanteringen av dispenser skulle låsa upp myndighetsresurser som istället borde användas för omprövning av tillstånd och tillsyn med krav som kan resultera i miljövård och kortare handläggningstider. Det skulle vara önskvärt att även utreda eventuella åtgärder mot tillskottsvatten, eftersom en stor andel tillskottsvatten leder till att större mängder fosfor släpps ut från avloppsreningsverken. Denna typ av åtgärd skulle kunna vara mer långsiktigt miljösmart. Vid beräkning av åtgärdseffekter och kostnader behöver kvalitetssäkrad fakta användas istället för schabloner och antaganden. Åtgärder mot bräddvatten Varje vatten- och avloppsorganisation bör ha koll på sina ledningsnät. Styrmedlen bör driva på konkreta insatser på lämpligt sätt. Ställ även krav på enskilda fastighetsägare att underhålla sina servisledningar. Vad gäller tillståndsprövning av ledningsnät och föreskrifter för minskade utsläpp är det ett problem att stora delar av ledningsnätet ligger på den enskilde fastighetsägarens ansvar och därför inte kan inkluderas i en tillståndsprövning. Felkopplingar, dåligt underhåll och andra brister är vanliga och de enskilda näten bidrar därför med en ansenlig andel av tillskottsvattnet. För att komma till rätta med åtgärdsförslaget vore det önskvärt med en lagstiftning som ställer krav på enskilda fastighetsägare att undersöka statusen på och underhålla sina servisledningar, det vill säga avloppsledningar som är anslutna till den kommunala VA-anläggningen. Det skulle bidra till att minska utsläppen från såväl bräddningar på ledningsnäten som från avloppsreningsverken. Det skulle vara önskvärt med aktiv reglering av åtgärder mot bräddningar från ledningsnät istället för kostsam byråkrati. Inför föreskrifter om ett systematiskt, riskbaserat och konkret underhålls- och åtgärdsarbete så att både reningsverk och ledningar ses som en anläggning. Åtgärder mot att minska tillskottsvattnet (så väl för VA-huvudmannen som för den enskilde fastighetsägaren), som ofta är ett stort problem när det gäller bräddningar vid avloppsreningsverk, skulle vara önskvärt att utreda. En minskning av

7 (8) tillskottsvattnet skulle vara mer långsiktigt hållbart och ge mindre miljöpåverkan än en ökad dosering av fällningskemikalie. Vid beräkning av åtgärdseffekter och kostnader behöver kvalitetssäkrad fakta användas istället för schabloner och antaganden. Åtgärder mot otillräckligt dricksvattenskydd Det krävs ökade resurser för att Länsstyrelsen ska kunna handlägga ansökningar om nya/uppdaterade vattenskyddsområden inom rimlig tid. Tidsaspekten idag är inte försvarbar! Åtgärden om att kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden bör även riktas mot länsstyrelser, eftersom både länsstyrelser och kommuner får inrätta vattenskyddsområden. VA-huvudmannen i Heby kommun lämnade in förslag på skyddsföreskrifter för samtliga fem vattentäkter i december 2012. Det vore önskvärt att Länsstyrelsen i Uppsala län fick ökade resurser för att arbeta med att gå igenom inlämnade förslag på skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden, så att handläggningen går snabbare. Synpunkter på förslag till åtgärdsprogram för Nedre Dalälvens åtgärdssområde (Bilaga 1:49) Generellt skulle VA-huvudmannen i Heby kommun vilja se att åtgärderna riktades mer specifik. I nuläget står det till exempel att ett avloppsreningsverk eller ett område i avrinningsområdet behöver åtgärdas och att åtgärderna gäller berörd kommun. För att lättare kunna arbeta med åtgärderna skulle det vara önskvärt med en ökad tydlighet kring vem som ska göra vad. Tabell 1, åtgärd öka P-rening till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk med skattad effekt 520 kg P. Avses den skattade effekten vara per år? Heby kommun har ett avloppsreningsverk inom Nedre Dalälvens avrinningsområde och den totala mängden fosfor som släpptes under 2014 låg på 8,1 kg (98 % reningsgrad), under 2013 var motsvarande siffra 27 kg (97 % reningsgrad). Medelhalten för fosfor i utgående vatten från samma avloppsreningsverk låg på 0,15 mg/l under 2014 (under 2013 låg medelhalten i utgående vatten på 0,19 mg/l). Det känns därför inte kostnadseffektivt att öka doseringen av fällningskemikalie ytterligare. En ökad dosering skulle dessutom ge negativa miljöeffekter p.g.a. ökade transporter och ökad energiförbrukning. Vad gäller kostnaden för ökad fosforrening skulle det vara av intresse att få veta hur kostnaden beräknats? Ingår t.ex. ny teknik och/eller ökad kemikalieförbrukning och är kostnaden räknad utifrån en minskning från dagens riktvärde eller utifrån en minskning från årsmedelvärde på utgående vatten? Tabell 1, åtgärd installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten med skattad effekt 87 kg P. Avses den skattade effekten vara per år? Det avloppsreningsverk Heby kommun ansvarar för inom avrinningsområdet har de senaste 14 åren bräddat vid fyra tillfällen och då på grund av strömavbrott. Volymen bräddat vatten har legat på 40-110 m 3. Ledningsnätet för el blivit utbytt, och därmed säkrare, och den senaste bräddningen skedde under 2006. Idag klarar reningsverket strömavbrott med en varaktighet på några timmar eftersom avloppsledningsnätet

8 (8) buffrar. Det känns därför inte kostnadseffektivt att installera kemisk P-fällning vid detta avloppsreningsverk. Tabell 1, åtgärd öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerad). Åtgärden upplevs väldigt ospecifik, vem gäller den och vad ska göras? Tabell 5, kommunen åtgärd 4 samt länsstyrelserna åtgärd 1a. Det skulle vara bra om det specificerades vad som avses med ett mindre respektive större avloppsreningsverk. Tabell 5, generellt. I första kolumnen ges hänvisningar till åtgärder med numrering som inte verkar stämma överens med numreringen av åtgärderna i ÅP. I Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram anges åtgärdsförslagen på samma sätt som tabell 5 hänvisar till, men i ÅP för Bottenhavets vattendistrikt hittas bara numreringen under första avsnittet. T.ex. hänvisas i tabell 5, första åtgärden, till kommunerna åtgärd 2a, tillsyn. I ÅP för Bottenhavets vattendistrikt hittas ingen sådan åtgärd. Texten sammanställd av Sara Frid VA-ingenjör VA-enheten