Innovationer & affärer Magasin Uppsala är en tidning från InPress TEMA: #1 / Mars 2012 SVERIGES MEST INNOVATIVA REGION massor av entreprenörer och åtta Nobelpris Sid 12 MAGASIN UPPSALA Gör tvärtom ENTREPRENÖREN BENGT ÅGERUP OM RISKKAPITALISTERS FEGHET + ÅGERUPS (HEMLIGA) RISK KAPITAL- INVESTERINGAR HELA LISTAN Sid 6 SNILLEN & AFFÄRER I VÄRLDSKLASS DOKUMENTÄR- FILMENS DROTTNING Sid 19 Sid 27 BO MITT I SKOGS- GLÄNTAN Sid 22 Himla snygg affärsidé Annica Högströms Himla är en av tusentals färska framgångssagor från Uppsala Sid 12 Varumärkesexpert satsar friskt Sid 21 VÅR SISTA BANDYFINAL Distribueras med Upsala Nya Tidning 2012.03.02. MONTAZAMI GILLAR Sid 4 Sid 24 TUPPAR & PIANON Idéer och produkter Made in Uppsala Sid 10 Foto: Johan Alp
UPPSALA ÄR EN AV DE FYRA STORSTÄDERNA Nu är vi fler än 200 000 invånare och antalet företag växer. Under 2011 har vi haft 1 000-talet kreativa och inspirerande möten med dig som företagare. Det fortsätter vi med i år. I Uppsala finns goda utsikter för ditt företag. Uppsala kommun skapar förutsättningar för tillväxt. Uppsala är den perfekta platsen för små företag att växa sig stora på. Anders Lundberg, personligalmanacka.se Uppsala är en innovationsfrämjande stad som gjort det möjligt att förverkliga min dröm att driva eget företag. Nina Damber, Ninwise Uppsala är en bra miljö för unga teknikbaserade företag att växa upp i. Håkan Toll, Valueguard Uppsala är en bra stad att driva företag och bli inspirerad i. Jag ser paralleller till mina produkter tradition som möter nya former. Lina Börjesson, Bocken Bo Uppsala. Tillväxt varje dag. Sedan 1286.
EVERY ROLEX IS MADE FOR GREATNESS. SINCE 1971, THE EXPLORER II HAS ACCOMPANIED EXPEDITIONS AROUND THE WORLD. IT FEATURES A 24-HOUR HAND, WHICH IS INVALUABLE TO SPELEOLOGISTS AND POLAR EXPLORERS AS IT ALLOWS THEM TO DISTINGUISH DAY FROM NIGHT. THE LATEST EXPLORER II FEATURES A 42 MM CASE AND IS THE IDEAL INSTRUMENT TO HELP TODAY S EXPEDITIONS PUSH THE BOUNDARIES EVEN FURTHER. the explorer ii
HEJ LÄSARE Magasin Uppsala är en tidning från InPress Den som får någonting gjort DU KAN ÄVEN LÄSA OM INNOVATIONER FRÅN UPPSALA (SID 10), KRÖNIKA OM HUR NYA IDÉER FÖDS (SID 20), ALUMNEN NAHID PERSSON (SID 19) NYA BOSTADSOMRÅDEN (SID 22) SID 06 SID 12 SID 19 DET MENADE MAN med ordet entreprenör redan på 1100-talet. Att vara entreprenör har förutom handlingskraft alltid inneburit risktaganden. Entreprenören Bengt Ågerup tycker att det saknas risktagare, åtminstone bland riskkapitalisterna. Det är nu om någonsin som man kan göra bra investeringar, menar han och uppmanar oss att våga göra tvärtom. EN ENTREPRENÖR ÄR OFTAST en innovatör och mönsterbrytare. Det finns egentligen många med den drivkraften i Uppsala. Alla kallar sig dock inte för entreprenörer, utan arbetar hårt som forskare. Men samma personlighetsdrag har de, forskarna och entreprenörerna. Det menar Anders Wall-professorn Ivo Zander i vår analys på sid 12. Till samma analys ville vi hitta en kvinnlig entreprenör utanför de typiskt kvinnliga branscherna för att fråga vad det är som gör en entreprenör. Det är lätt, sa alla, men få kunde ge konkreta förslag på kvinnliga entreprenörer. Lyckligtvis hittade vi till slut Annica Högström, en himla modig kvinna i åkeribranschen, som vågade köpa ett litet textilföretag, bygga upp det till en design- och affärsmässig succé och i dag köper paret Beckham hennes rosa linneservetter på Harrods i London. DET ÄR INTE BARA forskare som i hemlighet är entreprenörer. Vi har en mängd kulturpersonligheter som lever på sin konst, musik, sitt skrivande och sin talang. Dokumentärfilmaren Nahid Persson är en av dem. Hon lever på att hon är skyldig att berätta hur saker egentligen är. Det gillar jag. Risktagarna behövs. Ulrica Segersten, redaktör Foto: Lorens Palmgren Foto: Gunnar Stening SU-EN, en av Sveriges främsta performancekonstnärer kommer från Uppland. PÅ GÅNG mars april 2012 Vinterns stora folkfest i Uppsala är SMfinalerna i bandy. Den kulturintresserade hittar flera fina utställningar, bland annat om butohdansaren SU-EN. På konsertfronten är det i vanlig ordning fullt upp. En storslagen grande SM-finale För 22:a året i rad spelas SM-finalerna i bandy på Studenternas idrottsplats i Uppsala för sista gången innan finalen flyttas till Solna. Förutom att helgen är fylld med matcher för juniorer, damer och herrar, finns det en mängd final relaterade aktiviteter. Flera av stadens krogar har En klassisk bandyportfölj ska helst innehålla en termos med något som värmer under västen. bandyluncher och -frukostar, och därtill finns ett allt större shopping- och nöjesutbud att ta del av. Den som anländer med tåg har gott om trevliga matställen i närheten, till exempel i restaurangkomplexet Statio nen i 4 TIDNINGSMAKARE: Tidningen du läser just nu är annonsfinansierad. Och innehållet står InPress för. Tips om innehåll har vi fått från många kloka personer. Tack! InPress har funnits i Uppsala i 27 år och har skapat nära 2 000 unika tidningsprojekt. Det här är vårt femte nummer av Magasin Uppsala. Vi mäter hur ni läser magasinet. Och är jätteglada att så många ägnar så mycket tid (8,5 minuter) och hittar artiklar från början till slut som verkar intressera er, inte minst yngre läsare. Magasinet är producerat av InPress. Projektledare: Mats Westerberg, Redaktör: Ulrica Segersten, AD: Tove Engström, Sara Norkvist, Karin Söderström, Repro: InPress, Tryck: V-TAB, Korrektur: Solveig Enblom. För information om innehållet, kontakta Mats Westerberg, 018-68 30 12 www.inpress.com
Butohpionjär firar 20 år Hon är en av de främsta i världen, jubilerande butohdansaren SU-EN. Foto: Universal Music Anna på Uppsala Konsert & Kongress 14/3 SU-EN, alias Susanna Åkerlund från Almunge utanför Uppsala, är Sveriges främsta buthodanskonstnär och har världen som arbetsfält. Denna dans eller konstform med rötter i Japan kan kort beskrivas som en blandning av dans, performance och en kroppens installation. SU-EN har studerat för några av Japans främsta butohkonstnärer och är pionjär inom butohkonsten i Sverige. Varje sommar håller hennes danskompani work shops i Almunge, med internationellt deltagande. I år firar hon 20 år som butohkonstnär och koreograf, och i samband med detta arangerar Uppsala Konstmuseum en utställning, Visceral space, med installationer, filmer och kostymdetaljer från tidigare och aktuella verk, såsom Scrap bodies, Slice och Chicken life. Utställningen pågår fram till 11 mars 2012 på Uppsala Konstmuseum. det gamla stationshuset, eller i nyöppnade Svava Mat galleria, ett 3 000 kvadratmeter stort t matmecka. Foto: Colourbox 8 MARS spelar Staffan Hellstrand på Uppsala Konsert & Kongress. Med den första skivan på fem år i bagaget når hans turné nu Uppsala. Rockikonen Thåström med lång karriär, släppte nyss en ny skiva. 12 april på UKK. Personliga Mark Levengood med den sjungande satsmelodin gör en föreställning om vardagen. 14 april, UKK Har vi någon mer folkkär artist i Sverige? Lill-Babs underhåller på Katalin, 14 april. Foto: istockphoto Anna Ternheims nya, fjärde, album The Night Visitor är inspelat i Nashville, USA. Hemliga Anna landar i stan Många beskriver henne som lite hemlig, svåråtkomlig. Likafullt är hon en mycket omtyckt artist. Prisbelönta Anna Ternheim, som nyligen släppte sitt fjärde album The Night Visitor, Via Dolorosa vid Domkyrkan Om barns utsatthet handlar fotografen Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Via Dolorosa Lidandets väg, som precis som kontroversiella Ecce Homo visas vid Uppsala Domkyrka. Utställningen syftar till att belysa mobbningsfrågan. Visas fram till 9 mars. FÖR DEN SOM av åldersskäl eller andra orsaker inte (längre) tar sig in på Uppsalas studentnationer för en traditionsenlig sillunch på vårens festligaste dag, sista april, står det sedan ett par bor numera i USA. I vår gör hon en omfattande turné i Skandinavien, där konsertformen den här gången är lite mer avskalad och akustisk. UKK 14 mars, kl 20.00 Sillunch och vårsånger år en annan möjlighet till buds. På Uppsala Konsert & Kon gress kan vem som helst delta i en stor tillställning med allt som hör till en äkta sillunch, såsom sånganförare och vårsånger. UKK 30 april. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin NÄSTA NUMMER av Magasin Uppsala maj 2012, har tema MÖTEN. Vad händer när människor från helt olika sammanhang och med olika kompetenser möts? Det tänker vi berätta om. Har du idéer om vilka vi borde träffa och skriva om, mejla gärna till: ulrica.s@inpress.com Visste du att... Uppsala har en internationell scenkonstfestival? TUPP heter den och äger rum 12 14 april. 50000 tittar på forsränningen sista april i Uppsala. 5
PROFIL»I dag är det fint att vara entreprenör i Uppsala. Det var det inte för 20 år sedan, då var det finare att vara professor.«bengt Ågerup blev mångmiljardär på estetikprodukter. Nu hjälper han nya företag genom sitt riskkapitalbolag Nxt2b. 27 INVESTERINGAR FÖR NXT2B 6 AllgoTech AB BHM Financial AB Biocistronix AB Biodan AB BioLamina AB Björksavs produkter i Åre AB Bluefish Pharmaceuticals AB Capilet Genetics AB Chemilia AB Creative Antibiotics AB Endovascular Development AB ExThera AB Fiomi Diagnostics AB Hansa Medical AB Intervacc AB Linum AB Madrague Capital Partners AB Maiia AB Modpro AB Nordia Innovation AB Oasmia AB Olink AB Svenska Elitskon AB Sweden Carnica Group AB Upplands Spelarutveckling AB Vivolux AB Zetcity AB
Magasin Uppsala är en tidning från InPress Risktagaren Bengt Ågerup är en udda fågel i svenskt näringsliv. Han var socialist i sin ungdom och blev sedan mångmiljardär på att utveckla estetikprodukter genom Uppsalaföretaget Q-Med. I dag är han något så ovanligt som en riskkapitalist som faktiskt tar risker. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: JOHAN ALP FAKTA BENGT ÅGERUP Född: 1943 i Sundsvall, doktorerade vid Uppsala universitet 1974, därefter forskare på Pharmacia. Familj: Gift med Helen Ågerup, fyra barn. Bor: I Genève. Entreprenör: Grundade Q-Med 1987, utvecklade estetikprodukter och produkter mot inkontinens. Sålde företaget för 5 miljarder kronor. Driver nu Nxt2b, ett riskkapitalbolag. Intressen: Konst, musik, travhästar. Bengt Ågerup äger bland annat en gård utanför Örsundsbro som föder upp travhästar. Bengt Ågerup har frankt deklarerat att han tänker ge bort det mesta av sina miljarder. Några hundra miljoner har slussats till Tanzania genom Bloomberg Philan thropy. Vi utbildar barnmorskor så att de ska kunna ta hand om förlossningskomplikationer. Annars dör de här kvinnorna i barnsäng. EN ANNAN DEL av pengarna går in i hans nystartade riskkapitalbolag Nxt2b. Just nu, när den globala ekonomin möjligen står inför en härdsmälta, passar han alltså på att investera i nya företag. Det är antagligen klokt av honom, för forskning visar att de bästa investeringarna görs i lågkonjunktur. Jag tycker att de andra riskkapitalbolagen är fega och defensiva, säger Bengt Ågerup. Man ska alltid göra tvärt emot vad alla andra gör. Jag gav ett råd till mina barn när de skulle välja yrkesväg: Gå och prata med studievägledaren och gör sedan tvärtom. BENGT ÅGERUP går in i tidiga skeden och tar på sig långsiktiga högriskåtaganden som investeringar i cancervaccin och nya analysmetoder för att detektera cancer. Investeringar som få andra skulle våga sig på. Många av företagen som han har investerat i ligger bara ett stenkast från kontoret i Uppsala Science Park. Varför sitter ni just här? Vi sitter mitt i smeten här med BMC, Akademiska och Ultuna runt omkring. Vi satt här när Q-Med startade och det var värdefullt för oss, vi hämtade mycket hjälp härifrån. NÄR MAN GÅR IGENOM listan på de investeringar som Nxt2b hittills har gjort, kan man inte låta bli att undra hur facit kommer att se ut om tio år. Kan Oasmia eller O-link bli ett nytt Q-Med? Bengt Ågerup gör det som Indus trifonden borde göra, säger en person som är mycket insatt i Uppsalas näringsliv. Å ANDRA SIDAN är pengar inget som Bengt Ågerup behöver bekymra sig om. Försäljningen av hans livsverk, Uppsalabaserade Q-Med, gav åtskilliga friska miljarder på bankkontot. När jag försöker få fram något slags besked om hur Nxt2b har sitt kontor i Uppsala Science Park, där Q- Med, som blev världsledande på anti-rynkbehandling, en gång startade. mycket pengar han tänker sig att satsa genom Nxt2b, får jag ett rätt svävande, men ändå talande, svar. Det finns väl egentligen ingen gräns. Nxt2b är annorlunda också på ett annat sätt. Vi är inte ute efter att i varje ögonblick maximera vinsten. Vi går på vettigheten i affärsidén. Eftersom vi inte har några lån, har vi också möjlighet att ha långsiktiga åtaganden.»uppsala är en entreprenörsstad. På den akademiska, mer avancerade, nivån.«bengt Ågerup väljer gärna företag som kan skapa synergieffekter med andra företag som han redan har investerat i. Modern bioteknik bygger mycket på samverkan. Oasmia och Olink är exempel på det. De olika företagen kan hjälpa varandra och på det viset kan man skapa ett helt ekosystem som är större än summan av delarna. Foto: Sofia Hillborg Foto: Q-Med 7
ANNONS Sjukhuset växande arena för produktutveckling Innovation Akademiska ser till att innovativa idéer från personalen kan kommersialiseras och hjälper företag att utveckla ny medicinteknik. Annilla Edeholm och Annika Remaeus, innovationskoordinatorer på Innovation Akademiska. Sedan starten 2008 har över 1 000 kreativa uppslag ström mat in till oss från anställda, alltifrån bårbord som används inom luftburen intensivvård till knivhål lare som minskar risken för stick- och skärskador vid operationer. Bara i fjol bearbetade vi 44 idéer, säger Annilla Edeholm, en av två innovationskoordinatorer. INNOVATION AKADEMISKA Hjälper personal att kommersialisera idéer och företag som t.ex. vill testa medicinteknisk utrustning. Samarbetar med Almi, Innovationsbron, Uppsala Bio, Uppsala Innovation Centre, Uppsala kommun och Regionförbundet, med flera aktörer i länet. Fram till 2013 satsas totalt 15 miljoner kronor på innova tionsutveckling på Akademiska sjukhuset. Medlen kommer från externa finansiärer med Vinn ova som enskilt största anslagsgivare med cirka 7,5 miljoner kronor. Innovation Akademiska utvecklar också en testbädd för medicinteknik och funge rar som en kontaktpunkt för företag. På grund av skärpta regler måste alla medicintekniska produkter vara kliniskt utvärderade för att få CEmärkas och användas inom sjukvården. Via Innovation Akademiska kan produktutvecklare tidigt få kontakt med personal och patienter, vilket ska leda till bättre och säkrare produkter. Läs mer på: www.akademiska.se Affärsjuridik En förmån att få se företag växa Att strukturera och systematisera ett bolag som bygger på en innovativ affärsidé kan vara minst lika viktigt som själva uppslaget. ANNONS L otta Wikman Öman, advokat och delägare på Ahlford advokatbyrå i centrala Uppsala, deklarerar frankt att hon verkligen gillar att vara med och påverka och delta i ett företags utveckling. Det är en förmån att få vara med och strukturera och systematisera ett utvecklingsprojekt, en innovativ affärsidé, att få se företaget växa. Allra mest stimuleras jag av att klä en affärsidé i ord och sedan skydda den juridiskt. Hon får medhåll av Yngve Kihlström, även han advokat och delägare. Det är ett privilegium att få ta del av Uppsalas idérikedom och drivkraft. Det ger bred erfarenhet och medför också ett stort ansvar. Vi samarbetar med Origo, Uppsala Innovation Centre och Connect Uppsala, och skräddarsyr våra tjänster utifrån vad uppstartande verksamheter behöver. En spännande affärsidé, oavsett bransch, är alltid värd att stötta. Vår inblandning kan variera. Från att navigera i den hårt reglerade life science-sektorn, till att upprätta ett avtal mellan kompanjoner, avslutar Lotta Wikman Öman. Läs mer på: www.ahlford.se Nybakad pizza på tre minuter i en pizzautomat. Pierre Alwani har tagit ett nytt matkoncept till Uppsala. Ahlford har bistått Uppsalaentreprenören med goda råd.
Fredag, varje vecka 70 000 läsare Delas ut till Uppsalas alla studenter. Målgrupp 25-39 år MOTOR Koreansk Torsdag, 10 nr per år. 60 000 läsare/nr. Finns även i ställ hos Motorhandlare i Uppsala. Måndag - söndag 143 000 läsare varje dag 150 000 unika besökare/vecka 14 000 unika besökare. Lördag, varje vecka 173 000 läsare totaldistribueras till bostadsrätter och villori Uppsala med ytterområden. Måndag - söndag 24 tim/dygn 100 000 unika veckotittare Lokala nyheter och program Vi finns i det digitala nätet och kabelnäten. 46 000 tittare/vecka ser oss på webben. 2 500 nerladdade Gratis på App Store Måndag - fredag 40 000 läsare varje dag Målgrupp 25-49 år Gratistidning. 18 minuter finns att hämta på centralstationen i Uppsala och Stockholm, på alla länsbussar från UL, stadstrafiken och i ca 25 ställ i Uppsala. Varje onsdag 27 800 upplaga (inkl Knivstabygden) 100% hushåll och företagstäckning i Sigtuna och Knivsta kommun. www.sigtunabygden.se Producerar allt från annonser, trycksaker, webb, mobilappar och QR-koder till reklam- och informationsfilmer. Når de som bor, arbetar, studerar eller som är på tillfälligt besök i Uppsala. Största vimmelsajten. 15 000 medlemmar. Varje onsdag 26 500 upplaga. 100% hushåll och företagstäckning i Tierp och Älvkarleby kommun + Forsmark, Furuvik, Hedesunda, Österbybruk samt Östervåla. www.norrauppland.se Varje torsdag 8000 upplaga. 100% hushåll och företags täckning i Heby kommun. www.vastrauppland.se En gång i månaden, runt lön. 14 500 upplaga. 100% hushåll och företagstäckning i Östhammar kommun. www.ostrauppland.se 107 000 veckolyssnare 60 000 veckolyssnare Varför ett mediehus? Lokal marknadsföring handlar om att synas lite mer än alla andra inom just din kategori. Att genom en bra plan med tydlig avsändare och position skapa kännedom och intresse kring dina produkter. UNT grundades 1890. Då, för drygt ett sekel sedan, var det helt andra spelregler som rådde på marknaden. Utbudet och konkurrensen var blygsam. I dag är det ett fullkomligt krig därute. Och samtidigt har UNTkoncernen aldrig haft en så stor räckvidd som nu. Varje dag tar rekordmånga människor del av budskapen via annonser, webb, reklamradio, mobilen och 24 UNT. I Medihuset UNT samlar vi en mängd olika medier. Strategin är att på så sätt kunna hjälpa vår kund, annonsören, att nå ut till sin målgrupp på ett så pricksäkert sätt som möjligt. Theo Blanco Marknadschef Mediehuset UNT
Magasin Uppsala är en tidning från InPress VÄRLDSKLASSIDÉER Muminmuggar, förskärare, vispskålar, skärbrädor eller termosar? Allt fi nns på Cervera, en husgerådskedja med rötter i Uppsala. Foto: Cervera Stickade framgångar När Eivor Nilsson köpte en stickmaskin 1982 kunde hon knappast ana att det skulle bli startskottet för den internationella damkonfektionskedjan Kriss. Stickmas kinen användes flitigt på övervåningen i familjens villa, och 1989 öppnade Eivor och hennes man Torgny en konceptbutik med stickade kläder. Foto: Kriss I dag har företaget ett 60-tal butiker i Skandi na vien, Tyskland och Bel gi en. Ett unikt designspråk som bygger på avslappnad elegans har gett Kriss en unik mark nadsposition. Särskilt populärt är märket i Tyskland. Huvudkontoret finns sedan drygt tio år tillbaka utanför Uppsala. MADE IN UPPSALA Porslin och kastruller, stickad elegans, simskola, påsktuppar och massor med cyklar. Uppsalas entreprenörer är mångsidiga. TEXT: LINDA BADNER Serverat på Cervera 7 700 märkesvaror inom glas, porslin, bestick, grytor, redskap och köksmaskiner det är husgerådskedjan Cervera. Men visste du att Cervera ursprungligen är ett Uppsalaföretag? Starten kom våren 1987 när Ragnar Boman och Jack Moëll reste till glasriket Kosta och blev så inspirerade att de startade en presentbutik i Uppsala. 2009 tog Cervera över den större butikskedjan Duka och i dag har Cervera drygt 77 butiker. 2010 uppgick omsättningen till cirka 850 miljoner. Så kan det gå när driftiga Uppsalabor reser till Småland. VÄRLDENS ÄLDSTA Simunder - visning förekom sporadiskt i Sverige från mitten av 1700-talet. Men det var tack vare bildandet av Upsala Simsällskap 1796 som simkonsten fick verklig utbredning i Sverige. Simsällskapet är Sveriges äldsta idrottsförening och världens äldsta simsällskap! Foto: o: Fyrishov ih Bild från cykelhistoriska.se Ur Hermes katalog från 1941. Cykelsala MASSOR AV CYKELFABRIKER En gång i tiden fanns så många cykelfabriker i Uppsala att staden gick under namnet Cykelsala. De flesta fabrikerna låg i stadsdelen Fålhagen. Här tillverkades märken som Hermes, Crescent, Nordstjernan, Vega och Fram. Nymanbolagen var den största aktören. 1949 tillverkade man sin tredje miljonte cykel. Uppsala cyklarna fick många tävlingsframgångar. Ragnar Ragge Malm segrade till exempel i inte mindre än 151 tävlingar på sin Uppsalacykel av märket Fram. 10 Sköna toner från Fyris Har du ett piano hemma av märket Nylund & Son? Då vårdar du ett stycke Uppsalahistoria. Företaget, grundat 1906, finns fortfarande kvar i fabrikslokalen på Alsikegatan 2 och säljer allt från digitalpianon till flyglar yglar. Här kan man också få sitt piano lagat. Påsktupp för 2000-talet Prydnadstupp till påsk? Ja tack. Men var ska man ha den resten av året? Uppsalaformgivaren Lina Börjesson har tagit fram en modern, hopfällbar påsktupp för den designmedvetna, Tuppen Ture. P.S. Tuppen Ture har två kompisar: Bocken Bo och Kräftan Karl.
I en kreativ miljö gror innovationer och företagande Uppsala universitet stödjer aktivt utvecklingen och kommersialiseringen av idéer från forskningen. Vågkraft, nya material, solceller, cancervaccin, smarta fönster, maskinöversättning, 3D-optik, PETteknik och mikromotorer... De senaste tio åren har ett hundratal nya produkt- och tjänsteföretag skapats ur forskningen vid Uppsala universitet. Samtidigt förädlas huvuddelen av alla innovationer vidare i direkt samarbete mellan forskarna och redan befintliga företag. Skype, Ongame, Jobbet.se och ANTS är exempel på innovativa uppsalastudenters verk. På tio år har de skapat flera hundra företag.
Magasin Uppsala är en tidning från InPress ANALYS Företagsuppköp för miljarder I all tysthet har Uppsala seglat upp som en av Europas intressantaste jaktmarker för riskkapitalister. I all tysthet, för den lokala media bevakningen är faktiskt inget att skryta med. Om några av företagen här fanns i en annan stad, skulle lokaltidningarna skriva om dem hela tiden, säger Per Bengtsson på Uppsala Innovation Centre. TEXT: SOFIA HILLBORG ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND 12
Magasin Uppsala är en tidning från InPress Kanske går det helt enkelt lite för bra för Uppsala. I Uppsala har vi så många företag som är starka inom så många olika områden att de drunk nar lite grann i mängden. Vi har IT, life science, rymdindustri, spelindustri allt. Till exempel så är vi bland de miljötekniktätaste regionerna i landet. Och life science i den här regionen är fortsatt starkast i Sverige, säger Per Bengtsson, vd för Innovation Centre. UPPSALA HAR MYCKET som många andra städer också skulle vilja ha. Två universitet, en högutbildad befolkning och Sveriges lägsta arbetslöshet, till exempel. Men myntet har också en baksida. Den offentliga sektorn har inte mycket resurser för att stödja allt nyföretagande som spirar i länet och det är lätt att få uppfattningen att den extremt effektive Per Bengtsson är Uppsalas one-man-show när det gäller att stimulera nyföretagande. (I en stad som Göte borg arbetar flera hundra personer med samma uppgift.) Vi har väldigt ynkliga resurser för att kunna stödja de nya företagen, av den enkla anledningen att det går så bra här. Tänk om vi hade fått en ynka del av Norrlands inlandsfond på två miljarder. Det är stor konkurrens om medlen om du råkar sitta i Uppsala. Vi blandar ihop regionalpolitik och näringspolitik i det här landet och det tycker jag är fel, säger Per Bengtsson. MEN KANSKE ÄR DET dags att sluta ta framgången för given. Utländska delegationer kommer på friarstråt och andra städer uppvaktar intensivt. Och de tar till det tunga artilleriet. Subventioner, billiga företagslokaler och inte minst riskkapital. Just det som Uppsalaföretagen har så svårt att få. Den hårda gallringen som bristen på riskkapital ger upphov till, har i och för sig också positiva konsekvenser. Nio av tio UIC-företag överlever och blir starka företag, en oerhört hög siffra. Det internationella genomsnittet brukar vara ett av tio. PER BENGTSSON TROR MYCKET på de goda exemplens makt. Goda exempel är viktiga; entreprenörer som Maria Masoomi, Bengt Ågerup, Ulf Landegren, Mats Leijon och Maria Strömme. Företag som Halo Genomics, ÅAC Microtech, Seabased, Q-Med och O-link. Dessvärre motarbetas han av den falska blygsamhet som är speciell för Uppsala och sällan är av godo. Ta detta enkla exempel: Hur många Nobelpristagare har anknytning till Uppsala universitet? Handen upp, den som vet. (Rätt svar är åtta stycken.) Det finns universitet som profilerar sig som Nobelpristagaruni versitet med betydligt färre Nobel pris än så. 8 FÖRETAG startade av Uppsalaentreprenörer har sålts för minst 74 miljarder kronor de senaste sju åren. Det innebär alltså företagsaffärer för 10 miljarder kronor om året! UPPSALAS MILJARDLISTA Skype 31 miljarder MySQL 6,3 miljarder Radi Medical 2 miljarder QMed 7,7 miljarder Phadia 22 miljarder Halo Genomics okänt belopp Solibro okänt belopp 13
Magasin Uppsala är en tidning från InPress Låt oss stanna upp ett ögonblick och jämföra Uppsala med en annan stad, nämligen Göteborg. Tillfrågad om fördelarna med Uppsala framhåller Uppsalabon praktiska saker, som att kommunikationerna är bra, att det är nära till Stockholm och att det finns ett bra kulturliv. Om man frågar en göteborgare förstår han inte frågan. För göteborgaren är Göteborg helt enkelt den vackraste platsen i världen, dess invånare är lite bättre än alla andra och överhuvudtaget kan han inte förstå hur någon kan vilja bo någon annanstans. I GÖTEBORG FRAMHÅLLER MAN ständigt sina företag. I Uppsala kan det hända att framgångsrika företag både hinner uppstå, växa, ta internationella stororder och flytta iväg utan att någon egentligen märker det. (Data bas hanteraren MySQL, uppköpt av Sun Micro systems för 6,3 miljarder kronor 2008, var ett sådant exempel.) Kanske beror det på att Göte borg har haft sina kriser. Det har inte Uppsala. Problemet är att det går för bra för Uppsala, säger Ivo Zander, Anders Wall-professor i entreprenörskap vid Uppsala universitet. Det går för bra för att man ska säga att Uppsala behöver pengar. Men jag skulle vilja lyfta perspektivet. Är vi lika bra som Stanford och MIT på att starta nya företag? Jag tror inte det. Är vi tillräckligt bra på att ta tillvara företagsidéer från forskningen? Troligen inte. Potentialen är så mycket större, vi skulle kunna skapa ännu fler nya företag varje år. I en internationell jämförelse finns det fortfarande saker att jobba på, säger Ivo Zander. FÖRUTSÄTTNINGARNA för en forskare från SLU eller Uppsala universitet som vill starta företag, ser väldigt annorlunda ut jämfört med för PER BENGTS- SON vd för UIC (Uppsala Innovation Centre). Han är också en av initiativtagarna och grundarna av Entreprenörsskolan i Uppsala vid SLU och Uppsala universitet. Han har erfarenhet som grundare, vd och styrelseledamot inom en mängd olika branscher. Utbildad agronom. IVO ZANDER Anders Wallprofessor i entreprenörskap vid Uppsala universitet. Gästforskare vid bland annat Harvard och Stanford. Medlem i Kungliga Vetenskapsakademin. Skeptisk till tesen att nya företag automatiskt uppstår i forskningsmiljöer: Själva det akademiska systemet hämmar entreprenörskap. en forskare från exempelvis amerikanska Yale. Där har universitetet en egen avdelning för kommersialisering av forskningsresultat. Här hjälper man forskaren att ta patent, få riskkapital, hitta styrelseledamoter och eventuellt också en vd för att driva företaget, efter som inte alla forskare vill bli företagare utan rätt många vill tillbaka till labbet igen. Inom affärsområden där det inte finns några företag och vi tror att tekniken har stort värde, har vi också börjat hjälpa till i bildandet av företag, berättar Jon Soder strom, vd för Yale Office of Co operative Research. De senaste tio åren har han skramlat ihop mer än en halv miljard dollar i riskkapital åt universitetets spinoffs. Å andra sidan tar universitetet också en del av kakan. SVENSKA FORSKARE som vill starta företag arbetar mer i motvind. Ivo Zander går så långt som att säga att själva det europeiska akademiska systemet hämmar entreprenörskap. Om du ska göra akademisk karriär måste du ägna all din tid åt att söka forskningsfinansiering och bli»för oss var Uppsala perfekt. Man möter de flesta människor av en slump. Därför är det viktigt att ge turen en chans.» LARS TENERZ, en av grundarna till Radi Medical, uppköpt för 2 miljarder 2008 publicerad i vetenskapliga tidskrifter. Du får inga bonuspoäng för att du startar företag, snarare är det så att det tar tid från din forskning. Dessutom är det väldigt svårt att komma tillbaka in i den akademiska världen när man en gång har lämnat den. Ändå skulle båda sidor ha mycket att vinna om det var en större rörlighet mellan företagsvärlden och forskarvärlden. För egentligen har forskare och entreprenörer mer gemensamt än man kan tro. Halo Genomics uppköpt Visste du att... 14 I december köptes ännu ett Uppsalaföretag upp av en internationell jätte. Det handlar om Halo Genomics, ett forskarföretag med 15 anställda som köptes upp av amerikanska Agilent Technologies med 18 700 anställda. Himla just har vunnit ELLE Interiörs designpris för kollektionen Via Lino, en kollektion med möbeltyger i linne som gör sängen till en riktig möbel? Priset är dessutom svenska ELLE Interiörs nominering till det internationella priset ELLE Deco International Awards. Foto: o: Himla
Både entreprenören och forskaren drivs av idéer. Båda lever under genuin osäkerhet och båda lägger ner hårt arbete samtidigt som de ofta möter hårt motstånd. IBLAND KAN MAN få uppfattningen att alla entreprenörer i Uppsala har sin bakgrund i forskarvärlden. Så är det förstås inte alls. Annica Högström är vd för Himla som hon köpte 1996. Då var det ett enmansföretag och hon köpte det på ett infall. Jag drev ett transportföretag då och jag blev förälskad i den här branschen. Det var ett spontanköp, kan man säga. I dag omsätter Himla 85 miljoner kronor om året och har 30 anställda. Man måste ju våga! Det är en del av entreprenörskapet, att ta lite risker också. Det är förändringen man drivs av, man vill aldrig sitta still, alltid åstadkomma något bättre. Huvudkontoret ligger i Libro bäck i utkanten av Uppsala. I samma byggnad finns också lagret och 800 kvadratmeter inspirationsoutlet. Tidi gare satt hela staben i en lada på gården där Annica bor. Fast visst var det lite mer undergroundkänsla när fabriksutförsäljningen bara hade öppet två gånger om året i den halvhemliga före detta bilhallen i Börjetull och ryktet spreds från mun till mun? Då var det hysteriskt, minns Annica. Det kunde vara köer långt ute på gatan. Nu har vi öppet jämt, så det är lite lugnare. ANNICA HÖGSTRÖM ÄR infödd uppsalabo och därför var det naturligt att företaget hamnade här. Men hon ser många fördelar med att driva sitt företag från Uppsala. Uppsala har till exempel ett perfekt läge om man reser mycket, och storleken på stan är alldeles perfekt. Tidigare tänkte jag att vi skulle kunna sitta var som helst, eftersom det Foto: Johan Alp ANNICA HÖG- STRÖM Vd och ägare av textilföretaget Himla. Köpte det 1996, då det var ett enmansföretag. Har utvecklat Himla till ett internationellt exportföretag med en omsättning på 85 miljoner och ett 30-tal anställda. Uppsalabo sedan födseln. är världen som är vår marknad, men jag har ändrat uppfattning. Annica Högström drev ett åkeri innan hon köpte Himla. Det har inneburit att Himla har kunnat dra nytta av hennes kunskaper om logistik och effektiva transporter. Inte helt oväsentligt. Från min tidigare bransch hade jag med mig en känsla för kundservice. För mig var det viktigt att man kunde lita på att vi höll vad vi lovade, att vi levererade beställda varor i tid. I den här branschen finns det annars rätt gott om glada amatörer. I dag säljer Himla till butiker i hela Europa, men även till exempelvis Japan och Mellanöstern. Himla har levererat textilier till allt från karibiska lyxkryssare, lyxhotell i Dubai och kungafester. Harrod s i London är en annan stor kund. För ett tag sedan ringde de hit och berättade att paret Beckham hade varit inne och köpt rosa linneservetter. Uppsala bäst på innovation 90 procents överlevnad. Det gör Uppsala Uppsala är Sveriges mest innovativa region. Det framgår av Reglabs Innovation Centre till Sveriges bästa inkubator. UIC har också landets lägsta andel innovationsindex för 2011. Särskilt överlägset är Uppsala när det gäller andelen entreprenörer i befolkningen, antal nystartade företag, offentliga medel. Hela 80 procent av finansieringen kommer från privata aktörer. forskningsresurser, nya patent och riskkapitalinvesteringar. 15
InPress Intelligent kommunikation skapar förståelse, tillväxt, sammanhållning och förankring. Tidningar är fantastiska berättarverktyg. Därför är det InPress passion att göra tidningar. Snygga och funktionella tidningar som lyfter fram intressanta personer och låter människor tala till punkt. Bra tidningar innehåller fakta och ger perspektiv. De behöver distribueras på ett intelligent sätt. Därför samarbetar InPress med ledande dagstidningar. Sedan 1984 har InPress genomfört ca 2 000 unika tidningsprojekt i Norden. Tidningar vars effektivitet noga utvärderats genom att tiotusentals läsare fått svara på vad de tycker. Skicka din ansökan till: conny.u@inpress.com senast 15/3 2012 Nu söker jag dig som är hungrig på nya utmaningar och på att göra affärer. Viktigast för mig är att du är orädd, ärlig, har ett bra driv och är engagerad. Conny Unéus, vd InPress Jag söker säljare DITT JOBB BLIR ATT jobba med försäljning i olika tidningsprojekt. En uppgift blir att sälja in annonser i redaktionella produkter och att sälja in tidnings- och kommunikationsprojekt i dagspress. DU KOMMER ATT lära dig att göra tidningar i samarbete med redaktionen. Du lär dig affärsmannaskap och att fatta snabba beslut. Du får också möjlighet till hög lön. Jobbet som säljare kräver fokusering och hårt arbete, men ger också mycket tillbaka. VI FINNS I ROSA HUSET på Kungsgatan 12 i Uppsala. Välkommen med din ansökan! Intelligent kommunikation sedan 1984 www.inpress.com
Foto: Lorens Palmgren ANNONS Säkerhet är en av de viktiga frågor som kärnkraftsforskningen vid Uppsala universitet kretsar kring. Många av forskningsprojekten fokuserar på den nya generationens kärnkraftteknik, Gen IV, som kan återanvända kärnavfall och som redan från början designas för största möjliga säkerhet. Eftertraktade kärnkraftingenjörer Alla får jobb Trots händelserna i vår omvärld är kärnkraft fortfarande ett energislag som är på frammarsch. Det finns ett långsiktigt och bastant personalbehov inom kärnkraftsindustrin, säger Michael Österlund, programansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik vid Uppsala universitet. Här på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet utbildas en yrkesgrupp som nästan är garanterad jobb: Kärnkraftingenjörer. U ppsala universitet är det enda i landet som utbildar högskoleingenjörer inom kärnkraftteknik, en grupp som är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Det här programmet bygger på en nära samverkan mellan kärnkraftsindustrin och Uppsala uni versitet. Industrin stöder utbildningen ekonomiskt och industriexperter deltar som lärare i vissa kurser. Delar av utbildningen genomförs vid anläggningar som normalt endast används för utbildning av industrins egen personal, till exempel Barsebäcksverket. Det finns också internationella inslag i utbildningen. I utbildningen ingår en resa till Frankrike, dit studenterna reser för att laborera i en forskningsreaktor. Varje student får en egen mentor som är verksam inom industrin. Mentorerna, som har lång erfarenhet och breda kontaktnät, ska introducera sina adepter till arbetsmarknaden. Det här upplever studenterna som väldigt positivt. Det är ett kvinnligt nätverk, Women in Nuclear, som ställer upp med mentorerna. Kärnkraftsindustrin var ju tidigare en mansdominerad bransch, men det är på väg att förändras. Förutom högskoleingenjörsprogrammet finns tre civilingenjörsprogram i Uppsala, där det går att läsa kurser med kärnkraftsinriktning: Energisystemteknik, System i teknik och samhälle, samt Teknisk Fysik. Vid Uppsala universitet pågår också tung forskning kring kärnkraft. Mycket av forskningen inriktar sig på säkerhetsfrågor och den nya generationens kärnkraftteknik, Gen IV, som kan återanvända kärnavfall och som redan från början designas för största möjliga säkerhet. Med den här nya tekniken som utvecklas nu blir det praktiskt möjligt att återanvända kärnbränsle, samtidigt som halveringstiden minskar från 100 000 år till 1 000 år eller mindre, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik. Foto: T. Busch-Christensen Faktaruta / Högskoleingenjör kärnkraftteknik Den som har läst två år på ett svenskt högskoleingenjörsprogram i maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande är behörig att söka. Utbildningstid: 1 år Antal utbildningsplatser: 32 Senaste ansökningsdag för läsåret 2012/2013: 15 april 2012 Michael Österlund, programansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik, och Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Svenskt kärntekniskt centrum www.svenskkarnkraft.se
Från innovation till samhällsnyttig produkt Sveriges lantbruksuniversitet satsar genom helägda SLU Holding på att hjälpa forskare att starta företag och kommersialisera sina innovativa idéer. ANNONS S LU HOLDINGS UPPDRAG är enkelt uttryckt att göra framstående forskning tillgänglig för samhället. Det sker antingen genom att skapa nya bolag eller genom att licensiera ut innovationer till befintliga företag. Johannes Dyring är vd för SLU Holding sedan 2007: Vi stödjer produkter och tjänster från SLU som skapar ekonomisk tillväxt, och som bidrar till samhällsutveckling inom den gröna sektorn. Vi har två huvudinriktningar: dels ger vi innovationsstöd till alla vid SLU, dels är vi ett riskkapitalbolag som i tidiga skeden investerar i kommersiellt intressanta forskningsidéer. Johannes Dyring betonar bredden av den högklassiga forskningen vid SLU. Det finns enorm utvecklingspotential inom så vitt skilda områden som produktion och vidareförädling av livsmedel och träprodukter, hälsa, eller utveckling av genteknikens alla möjligheter. Vi ser också oerhört intressanta framsteg inom till exempel landskapsarkitektur. Det finns en mångfald som med vårt stöd kan bidra till samhällsutvecklingen på ett mycket positivt sätt. Johannes Dyring, vd SLU Holding. BÄTTRE PRECISION MED NY GELKAPSEL Företaget CaptiGel bildades 2009 och bygger på forskning kring en ny teknik för att kapsla in biologiska och kemiska substanser som läkemedel och vacciner. Gelkapslarna kan reglera och styra frisläppningen i önskade delar av kroppen. Innovationen har tagits fram i ett samarbete mellan forskare från institutionen för kemi och institutionen för mikrobiologi. I forskargruppen ingår bland annat professor Vadim Kessler. Företaget bildades med stöd från SLU Holding. www.slu.se
Magasin Uppsala är en tidning från InPress Skyldig att BERÄTTA SANNINGEN ALUMN Journalisten Nahid Persson kom till Uppsala 1984, lycklig över sin nyvunna frihet. Som nykläckt mikrobiolog upptäckte hon att integration är ett svårt begrepp och att skyldigheten att berätta sanningen väger tyngre än trygghet. TEXT: LINDA BADNER FOTO: EMIL NORDIN Du kom till Sverige 1984, fem år efter att shahen av Iran störtats och islamister kopplat ett järngrepp om ditt hemland. Hur var ditt möte med Sverige? Jag hamnade i en flyktingförläggning i Mullsjö och därefter i Uppsala. På den tiden placerades alla invandrare i Gottsunda. Men jag och min familj erbjöds ett boende i Sävja. Jag var lycklig över min frihet, över möjligheten att leva som en normal människa, och mycket angelägen att integreras i mitt nya hemland.»jag var 24 år och hungrade efter kontakt med svenskarna. Men det var inte så lätt.» Hur gick det? Sådär. Jag bjöd mina grannar på middag. De kom och tyckte det var väldigt spännande med persisk mat. Men de bjöd aldrig tillbaka. Jag bjöd till och med min tandläkare på middag. Han kom, men bjöd heller aldrig tillbaka. Mina två barn, då 1 och 3 år, lärde sig språket på två månader. Jag var 24 år och hungrade efter kontakt med svenskarna. Men det var inte så lätt. 1985 fanns det många exiliranier i Sverige. De blev mina vänner, mitt umgänge. Du var skrivande journalist när du kom, men valde att studera mikrobiologi. Varför? Språket. Jag kände att det var svårt att vara journalist på ett främmande språk. Jag började faktiskt läsa datavetenskap, men efter en skilsmässa från min dåvarande man, blev den linjen för svår att ro i hamn, parallellt med ansvaret för två små barn. Efter studierna jobbade du som laboratorieassistent här i Uppsala, något som du senare gav upp. Varför? Jag bad att få ledigt för att fira persisk nyårs- ALUMNEN NAHID PERSSON Född: 24 maj 1960 i Shiraz, Iran. Kom till Sverige 1984. Familj: Man och tre barn. Studietiden: Började läsa datavetenskap, bytte till mikrobiologi. Därefter dokumentärfilmsutbildning på DI. Karriär: Dokumentärerna Prostitution bakom slöjan, Fyra fruar och en man, samt Drottningen och jag. Själv biografin Alltid i mitt hjärta. afton och min chef sade nej. Plötsligt insåg jag att jag kunde acceptera den svenska kulturen, men att den svenska kulturen inte var lika intresserad av att acceptera mig. Detta tillsammans med insikten att så många av mina landsmän fortfarande hade det mycket svårt, gjorde att jag kände mig instängd. Du började i stället jobba med iransk närradio, utbildningsradio och så småningom dokumentärfilm. I dag är du etablerad, uppskattad och prisad, men också hotad. Regimanhängare har haft mycket svårt att smälta dina skildringar av dubbelmoral, droger och prostitution i Iran. Vad driver dig? Jag känner att jag, som har frihet, är skyldig att berätta hur saker egentligen är. Just nu håller jag på med ett projekt där jag har iranska ambassaden på mig. Jag tänker nästan dagligen på mina gamla föräldrar i Iran. Det känns hemskt att veta att jag inte kan återvända och träffa dem. Men jag är inte rädd. ALUMN. Tiden på universitetet har satt sina spår. 19
Magasin Uppsala är en tidning från InPress Kreativa miljöer och KRITISK MASSA V arför kryllar vissa stadsmiljöer av entreprenörskap? Hur blir kluster som Silicon Valley teknologiledande? Och varför producerar vissa forskningsmiljöer Nobelpristagare på löpande band? Forskningen om kreativa miljöer pekar på två orsaker. FÖR DET FÖRSTA BASERAS nya företag, teknologisprång eller forskningsgenombrott oftast på nya kombinationer av existerande vetande. Innovationer är resultat av samspel mellan aktörer som har olika, men ändå relaterade kunskaper. Om alla tycker samma sak uppstår inte de oväntade kombinationer som är kreativitetens förutsättning. Vi måste exponera oss för varandras problem. FÖR DET ANDRA DRIVS innovationer av efterfrågan. Det företag eller den forskargrupp som exponeras för den mest utmanande problemställningen the million dollar question har störst möjlighet att bidra till radikala innovationer. Den krävande kunden (som förstås lika gärna kan vara en skicklig handledare eller kritisk forskarkollega) spelar en central roll. DET FINNS RADER AV exempel på att en lösning på ett rent inomvetenskapligt problem också blivit en kommersiell succé. Det kan naturligtvis vara tvärtom: ett tekniskt problem i ett företag eller ett samhällsproblem triggar i gång forskning som inte bara leder till problemlösning i verkligheten, utan också till inomvetenskapliga genombrott i Nobelklass. DÄRFÖR HANDLAR forskningssamverkan inte bara om att sprida forskningsresultat, utan också om att höja kvaliteten i forskningen. Vi ska göra allt vi kan för att skapa arenor där forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer kan mötas, etablera relationer och exponera sig för varandras mest utmanande problemställningar. Då ökar sannolikheten för såväl vetenskapliga genombrott som entreprenörskap, kommersiell framgång och samhällsnytta. Foto: T. Busch-Christensen 20 KRÖNIKA. Anders Malmberg är professor i ekonomisk geografi och prorektor vid Uppsala universitet