Kommunfullmäktige KALLELSE Plats och tid för Tingssalen i Stadshuset, Borgholm, 2014-11-24, klockan 18:30 sammanträdet Eva-Lena Israelsson / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare 880 18 Utses att justera:. Plats och tid för Kommunledningskontoret i Borgholm / 2014 justeringen: Förhinder anmäls till ronny.harrysson@borgholm.se 880 11 ÄRENDEN 1 Godkännande av kungörelse Sid 2 Godkännande av dagordning 3 För kännedom - Politiska uppdrag - ny M-ledamot och ersättare Dnr 2014/220-116 Länsstyrelsen har utsett följande nya ledamöter och ersättare Ledamot: Björn Andreen och Jasmine Petersson. Ersättare: Jeanette Edström och Karl-Gustav Stegermark. Läggs till handlingarna. 4 För kännedom - Politiska uppdrag - ny C-ledamot och ersättare Dnr 2014/220-116 Länsstyrelsen har utsett följande ledamot och ersättare Ledamot: Lennart Olsson Ersättare: Håkan Olofsson Läggs till handlingarna. 5 Politiska uppdrag ny ersättare i valberedningen Dnr 2014/220-116 Moderaterna föreslår Eddie Forsman till ny ersättare i valberedningen efter Magdalena Ordell som avsade sig uppdraget 2014-10-15. Kommunfullmäktige ska utse ny ersättare. 6 ANMÄLAN; Motion (Per Lublin nöp) planera för nya äldreboenden i t ex Sandvik och Byxelkrok Dnr 2014/258-109 (Ny motion i samma ärende som redan inlämnad 2014-08-28) Presidiets förslag Lämna till socialnämnden för beredning. 7 Budget 2015, Investeringsplan 2016-2017 Dnr 2013/210-041 Kommunstyrelsen föreslog 2014-11-11 173 kommunfullmäktige att anta budgeten med de ändringar som beslutades under sammanträdet. 8 Gemensam överförmyndarverksamhet med Kalmar och Mörbylånga kommun Dnr 2014/181-190 Kommunstyrelsen föreslog 2014-10-28 156 kommunfullmäktige ta följande inriktningsbeslut att Borgholms kommun ska ingå i samverkan avseende överförmyndarverksamheten, under förutsättning att Kalmar kommun fattar beslut om att inrätta en gemensam tjänstemannaorganisation för de tre kommunerna och under förutsättning att Mörbylånga kommun beslutar att ingå i samarbetet, 1 2-10 + Sep handl 11-13 + Sep handl
att samverkan ska ske genom en ny gemensam tjänstemannaorganisation att kommunstyrelsen ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna nödvändiga överenskommelser och avtal om samverkan 9 Utökat driftåtagande, erbjuda IT-tjänster till Mörbylånga kommun Dnr 2014/226-106 Ärendet är initierat av Mörbylånga kommun genom uppdrag till kommunernas gemensamma IT-chef att se över deras framtida IT-verksamhet och upprätta interkommunalt samverkansavtal där Mörbylånga köper IT-tjänster av Borgholms kommun. Kommunstyrelsen föreslog 2014-11-11 175 kommunfullmäktige att erbjuda Mörbylånga kommun att köpa IT-tjänster enligt upprättat interkommunalt samverkansavtal. 10 Utökad överenskommelse blandade platser; ensamkommande barn och asylsökande Dnr 2014/256-233 KS I dagsläget har kommunen tecknat överenskommelse avseende 10 platser för ensamkommande barn varav 3 för asylsökande. Den nya överenskommelsen föreslår 18 platser varav minst 7 för asylsökande. Kommunstyrelsen föreslog 2014-11-11 181 kommunfullmäktige att godkänna upprättad överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kalmar län. 11 Förslag utökad tidsperiod avseende införande av återströmningsskydd m m Dnr 2014/230-343 Kommunstyrelsen gav 2014-10-07 kommunledningskontoret i uppdrag att utreda hur andra kommuner löst frågan om återströmningsskydd m m med anledning av kommunfullmäktiges beslut 2011-11-21 157. Kommunstyrelsen föreslog 2014-11-11 176 kommunfullmäktige att ge dispens på nuvarande krav i ABVA på genomförandetid för samtliga villafastigheter/hushållsfastigheter från nu gällande 2014-12-31 till 2017-12-31. att låta genomföra en större utredning under tiden där man inkluderar frågor som, nytt taxesystem, vattenmätare i alla fastigheter mm. 12 Antagande av detaljplan - Södra Munketorp 1:7, 1:32 m fl fastigheter Dnr 2014/60-214. Kommunstyrelsen föreslog 2014-10-28 165 kommunfullmäktige att anta detaljplanen. 13 Förslag upphävande av beslut; KF 87/2013 Fastighetsförsäljning Södra Runsten 9:1 (Runstens skola m m) Dnr 2012/147-253. Kommunstyrelsen föreslog 2014-10-28 170 kommunfullmäktige att upphäva sitt beslut 2013-06-17 97 fastighetsförsäljning Södra Runsten 9:1 (Runstens skola) 14 Motion (Per Lublin ÖP) - Pedagogiska måltider Dnr 2014/107-109. Kommunstyrelse föreslog 2014-10-28 169 kommunfullmäktige att avslå motionen. 15 Återtagande av motion (Lisbeth Lennartsson C, Eva Wahlgren (C) - Utveckla Åkerbobadet Dnr 2014/30-109 Eva Wahlgren (C) har meddelat i e-post att motionen återtas. 16 Delårsrapport 1 januari- 30 juni 2014 Regionförbundet i Kalmar län Dnr 2014/239-106 14-21 22-25 26-37 38-79 80-84 85-86 87 88-98 + sep handl 17 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2015 Dnr 2014/257-006 99 Kommunfullmäktige bör även besluta vilken tid sammanträdet ska börja.
FÖR KÄNNEDOM Granskningsrapport - Intern kontroll till skydd för oegentligheter ENDAST DIGITALT sid 100-113 Granskningsrapport - Förstudie avseende kommunens borgensåtagande gentemot Borgholm Energi AB. ENDAST DIGTALT sid 114-118 Rapporterna har lämnats till respektive nämnd/styrelse för svar till revisorerna med redovisning av åtgärder i enlighet med missiv. I samband med sammanträdet ska kommunfullmäktige genomföra val av ombud till SKL: Borgholms kommuns medverkan i val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress 2015 Riktlinjer bifogas ENDAST DIGITALT sid 119-132 valsedlar finns i sammanträdeslokalen. Skickas digitalt 2014-11-14
1 MOTION till kommunfullmäktige i Borgholms kommun Att planera för nya äldreboenden i t ex Sandvik och Byxelkrok De äldre i vår kommun blir allt fler och behovet av äldreboenden i kommunen lär komma att öka. Avsaknaden av kommunala äldreboenden för personer som inte är dementa eller på annat sätt har gravt nedsatt hälsa är påtaglig. Det skulle behövas en form av äldreboenden för personer som inte är tillräckligt sjuka för att kunna få en plats på dom särskilda boenden som finns idag, men som skulle behöva en boendeform där dom kan få lite gemenskap och få slippa dom bestyr som är förenade med att kvarbo i egen bostad. Ett slags "mellanboende" som skulle kunna ge ålderdomen en guldkant. Boenden placerade i attraktivt läge med havsutsikt och med närhet till människor och allmän service. Sådana äldreboenden i t ex Sandvik och Byxelkrok skulle göra vår kommun - och inte minst norra Öland - attraktivt för permanentboende, något som är av största vikt, sett ur kommunekonomiskt perspektiv och skapa fler arbetstillfällen/arbetsplatser på norra Öland. Föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att redan nu börja låta planera för nya framtida äldreboenden i vår kommun med tanke på kommande behov och möjligheter. Borgholm den 12 november 2012 Per Lublin
2
3
4
5
6
7
8
9
10
KOMMUNSTYRELSEN 11 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-10-28 150-171 156 Dnr 2014/181-190 KS Gemensam överförmyndarverksamhet med Kalmar och Mörbylånga kommuner Till dagens sammanträde är skyddsingenjör Sinisa Vukovac, Kalmar kommun, inbjuden för att redogöra för ärendet och framtagen utredning. Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommuner har tillsammans tillsatt en utredning för att ta fram ett beslutsunderlag som beskriver kommunernas möjlighet att ha en gemensam överförmyndarverksamhet. Rapporten Överförmyndarverksamheten, en förstudie. Överväganden Förstudierapporten tar upp frågor kring fördelarna med att samverka kring överförmyndarverksamheten. De är att - rättssäkerheten och kvaliteten i myndighetsutövningen ökar. - kompetensförsörjningen av personal, gode män och förvaltare bättre säkerställs. - sårbarheten i verksamheten minskar. - förutsättningar skapas för en robust organisation som klarar framtidens krav. Kalmar kommun har idag en överförmyndarnämnd och en tjänstemannaorganisation. Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har överförmyndare (politiker) som utför det praktiska arbetet. Om en samverkan inte genomförs är det sannolikt att även Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver tillsätta egna tjänstemannaorganisationer för att klara dagens och framtidens krav. Mot denna bakgrund blir i förstudien föreslagen organisation en bättre, billigare och effektivare lösning. Kommunstyrelsen tackar för informationen. I tjänsteskrivelse 2014-10-20 redogör kommunledningskontoret för ärendet som bland annat är initierat av kommunfullmäktige genom beslut 2014-06-23 121 efter förslag av Demokratiberedningen, att undersöka möjligheterna att inrätta en överförmyndarförvaltning med ansvariga tjänstemän, eventuellt i samarbete med Mörbylånga kommun och/eller andra närliggande kommuner. Kommunledningskontoret föreslår med hänvisning till gjord förstudie att Borgholms kommun ska ingå i samverkan. Yrkanden Per Lublin (nöp) yrkar avslag på förslaget. Ordföranden konstaterar att kommunfullmäktiges uppdrag innebär att kommunen bör ingå i samverkan och ställer proposition på Lublins avslagsyrkande. Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN 12 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-10-28 150-171 Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder förslaget att ingå i samverkan. Omröstning begärs Följande omröstningsproposition godkänns Den som vill bifalla förslaget röstar ja. Den som vill bifalla Lublins förslag att avslå detsamma röstar nej. Vid omröstningen avges följande röster: Ja - 10 Nej - 1 Ilko Corkovic (S) Per Lublin (nöp) Sofie Loirendal (FÖL) Marcel van Luijn (M) Thomas Johnsson (M) Stig Bertilsson (C) Peder Svensson (C) Annette Hemlin (FÖL) Maria Lindmark (MP) Monica Enberg (S) Sofie Gustafsson Fohlin (S) Beslut Kommunstyrelsen beslutar med 10 ja-röster mot 1 nej-röst, föreslå kommunfullmäktige följande inriktningsbeslut a t t a t t a t t Borgholms kommun ska ingå i samverkan avseende överförmyndarverksamheten, under förutsättning att Kalmar kommun fattar beslut om att inrätta en gemensam tjänstemannaorganisation för de tre kommunerna och under förutsättning att Mörbylånga kommun beslutar att ingå i samarbetet samverkan ska ske genom en gemensam tjänstemannaorganisation placerad i Kalmar. Den nya organisationen ska träda ikraft 2016-01-01 och i övrigt följa det upplägg som utredaren redovisat i förstudien. kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna nödvändiga överenskommelser och avtal om samverkan. Reservation Per Lublin (nöp) (BILAGA 1) Utdragsbestyrkande
13
14
15
16 Samverkansavtal - IT-drift Syfte Ölandskommunerna Borgholm (nedan BK) och Mörbylånga (nedan MK) har träffat överenskommelse om en gemensam IT-drift. Under en tid har diskussioner förts mellan BK och MK om att utvidga samarbetet inom kommunernas IT-verksamheter till en IT-avdelning för de två kommunerna. Syftet är att optimera den ekonomiska effektiviteten, säkerställa kompetensförsörjningen och verka för kvalitetsförbättringar. En effektiviserad IT-verksamhet skapar mervärde för såväl kommunerna som deras medborgare. Syftet med detta avtal är att reglera ITavdelningens verksamhet gentemot båda kommunerna. IT-avdelningen i BK ska till båda kommunerna tillhandahålla tjänster och vad som i övrigt överenskommit i detta avtal. Bakgrund IT används som en naturlig del i den kommunala förvaltningen och i kontakt mellan politiker, medborgare, näringsliv och tjänstemän. Det är inte längre tekniken som står i fokus utan nyttan av de möjligheter som tekniken ger. Denna utveckling mot funktion snarare än teknik har lett till att det nu talas om e-strategi där det förr talades om ITstrategi. E-tjänster, E-hälsa och E-arkiv är exempel på områden som kommunerna måste ta till sig och börja använda. En förutsättning för e-ärendenas utveckling är en utvecklad IT-infrastruktur som möjliggör samverkan mellan människor, kommuner och andra myndigheter. Det är också viktigt med förankring och att organisationen och våra medarbetare bedriver ett aktivt omställningsarbete så att processer, attityder och ledning ändras i takt med utvecklingen. En stor del av kommunernas verksamheter är beroende av IT-funktionerna för att de skall kunna fungera på ett korrekt sätt. En väl fungerande IT-verksamhet är således en kritisk faktor i de olika kommunala verksamheterna. Mot bakgrund av den stora vikt ITverksamheten har för övriga kommunala verksamheter ställs stora krav på att överenskomna nivåer på IT-verksamheten vid varje enskild tidpunkt uppnås och vidmakthålls. Kommunernas IT-verksamheter består av följande tre (3) huvudområden. IT-drift Strategiarbete Utvecklingsarbete Följande roller är involverade i kommunernas IT-verksamhet: Inom IT-avdelningen IT-driftschef IT-chefen Systemdriftsansvariga tekniker på IT-avdelningen IT-strateg IT-chefen IT-projektledare tekniker på IT-avdelningen och IT-chef
17 Inom övrig verksamhet i kommunen Systemägare ägare till system, oftast förvaltningschef Systemförvaltare arbetar i systemet Omfattning Till IT-avdelningen skall vara knutet ett Samverkansråd. Samverkansrådet skall bestå av två tjänstemän från respektive kommuns ledningsgrupp med IT-chefen som föredragande och en sekreterare från IT-avdelningen. Samverkansrådet skall utgöra parternas gemensamma arena för att lösa frågor som ingår i detta avtal. Alla beslut i rådet ska ske i konsensus. IT-drift Med IT-drift avses den verksamhet som syftar till att säkerställa att kommunernas olika IT-system vid var tid fungerar på det sätt som verksamheter och användare kan förvänta sig av respektive system. IT-avdelningen skall ansvara för tillhandahållandet av ändamålsenliga tekniska plattformar, driften av kommunernas ITsystem vari innefattas att vid var tid upprätthålla servicenivåer samt ha personalansvar för driftspersonalen. Tekniska plattformar omfattar, men är inte begränsade till, routrar, switchar, modem, servrar, datorer med normal kringutrustning, Chromebooks, surfplattor, smartphones, mobiltelefoner, skrivare, multifunktionsskrivare mm. De tekniska plattformar som anskaffas efter detta avtals ikraftträdande ägs av respektive kommun och förvaltas av IT-avdelningen. Enhetliga enheter är viktigt för att driva en effektiv IT-verksamhet. IT-avdelningen tar fram avtal på de modeller av enheter som uppfyller verksamheternas behov. Telefonabonnemang hanteras inte av IT-avdelningen. Strategiarbete Med strategiarbete avses arbetet med i vilken riktning kommunerna skall utveckla den IT-stödda verksamheten. Då detta inte enbart handlar om ITavdelningens arbete utan även om hur IT skall fungera som stöd för övriga verksamheter är det viktigt att respektive kommun inom sin organisation medvetandegör ITorganisationens roll för de verksamheter som har behov av IT-stöd. Det ankommer på varje kommun att ge IT-avdelningen det stöd den behöver för att strategiarbetet skall kunna genomföras på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt. Utvecklingsarbete IT är ett område där det ständigt pågår förändringar. Det är nödvändigt att ständigt förbättra IT-miljöns hårdvara, infrastruktur och verksamhetssystem. Det ankommer på IT-avdelningen att vara aktiv i kommunernas ITutvecklingsarbete. IT-avdelningen ska vara tekniskt stöd i de projekt som drivs av kommunerna. IT-avdelningen skall själv söka finna effektiva former för det nödvändiga utvecklingsarbetet utan att det inskränker på de höga krav som ställs på IT-drift i verksamheten. Respektive kommun skall tillse att de olika verksamheterna är medvetna om vikten av IT-utvecklingsarbetet. Bemanning Förutom IT-chef bemannas IT-avdelningen med IT-tekniker och systemtekniker. Nyckeltal används för att beräkna bemanningsutvecklingen på IT-avdelningen. 650 enhetspoäng per IT-tekniker och 35 systempoäng per Systemtekniker. Dessa nyckeltal resulterar år 2015 i 6,5 IT-tekniker och 5 Systemtekniker. Se bilaga A för beskrivning av systempoäng och enhetspoäng.
18 Kostnadsfördelning Hårdvara, licenser och kommunikationsförbindelser ägs av respektive kommun. Kommunikationsförbindelser mellan kommunerna, gemensam hårdvara och gemensamma licenser ägs av BK, kostnaderna fördelas mellan kommunerna med hänsyn till antal enhetspoäng. Löner och övriga kostnader för avdelningen fördelas på följande nyckeltal: Antal enhetspoäng Antal användare Antal systempoäng Se bilaga A för beräkningsmodell. Bilaga A revideras efter behov av samverkansrådet. Faktiska kostnader faktureras varje månad i efterskott. Respektive kommun fördelar själv sina kostnader på sina verksamheter. IT-avdelningen föreslår ovanstående nyckeltal, som bryts ner på avdelningsnivå, och kan bistå med statistik. Inför varje budgetberedning hjälper IT-avdelningen båda parterna att ta fram budget för sina IT-kostnader. I bilaga B finns beräknade kostnader för de tre första åren. Uppstartskostnader Fram till 2015-05-01 fördelas inte kostnaderna enligt nyckeltalen. Mörbylånga betalar endast kostnaderna för de nyrekryterade Övergripande bestämmelser Ett upprättat Personuppgiftsbiträdesavtal enligt bilaga C måste vara tecknat för att BK ska kunna hantera personuppgifter åt MK. Reglering av utträde Under en uppsägningstid ska IT-avdelningen även bistå den frånträdande kommunen med upprättande av egen drift alternativt kravspecifikation och teknisk kunskap i en tjänsteupphandling. En inventarielista för gemensam egendom ska föras löpande och delges båda kommunerna årligen. Vid ett utträde fördelas den gemensamma egendomen mellan kommunerna i förhållande till antalet enhetspoäng under föregående år. Giltighetstid och uppsägning Avtalet är giltigt från och med 2015-02-01 och är giltigt till 2019-12-31. Förslag till nytt avtal tas fram senast 2019-01-01. Ömsesidig uppsägningstid är 12 månader.
19 Underskrifter Borgholms kommun Datum: Mörbylånga kommun Datum: Christina Madeling Monica Högberg
20 Bilaga A - Samverkansavtal - IT-drift Enheter och enhetspoäng Datorer stationära, bärbara och hybrider. Hybrider är både dator och surfplatta. Chromebooks enhet främst avsedd att användas till Google Apps och surfning Surfplattor används främst till surfning men specialapplikationer finns också. Vid kostnadsberäkningar så viktas enheterna. Datorer är värda en (1) poäng, Chromebooks och surplattor är värda 1/3 poäng. Användare och användarpoäng Administrativ personal All personal (utom pedagogisk personal) som har ett ITkonto Pedagogisk personal Personal inom barnomsorg, grundskola och bibliotek Politiker Konsulter Elever Vid kostnadsberäkningar så viktas användarna. Administrativ personal och pedagogisk personal är värda en (1) poäng, politiker och konsulter är värda 1/3 poäng och elever är värda 1/10 poäng. System/applikationer och systempoäng Systempoäng beräknas genom att vikta system och applikationer genom mängden support, data och antal servrar som används av systemet. Vid avtalets start har Mörbylånga 105 systempoäng och Borgholm 75 systempoäng.
21 Bilaga B - Samverkansavtal - IT-drift Kostnadsberäkning år 1 Mörbylånga Borgholm Enhetspoäng 1925 1135 Användarepoäng 1670 1541 Systempoäng 105 75 Lönekostnader IT-chef 425 000 kr 425 000 kr Lönekostnader tekniker 3 135 892 kr 2 414 108 kr Omkostnader 147 914 kr 102 086 kr Gemensam förbindelse 11 833 kr 8 167 kr Beräknad fakturering 3 720 640 kr 2 949 360 kr Omställningskostnader 2 500 000 kr Förbindelser 750 000 kr 510 000 kr Serverhall-system 262 500 kr 175 000 kr Enhetskostnader, ej support 5 085 075 kr 2 666 300 kr Egna kostnader 8 597 575 kr 3 351 300 kr Summa IT-kostnader 12 318 215 kr 6 300 660 kr Investeringar 1 500 000 kr 1 000 000 kr IT-chefens lön delas lika, 50% var. Lönekostnaderna för teknikerna fördelas o 33% på enheter o 33% på användare o 33% på system Omkostnaderna och gemensam förbindelse fördelas per enhet. Omställningskostnaderna är kostnader förknippade med omorganisation och onödiga avtal och licenser. Oklart om några kostnader behöver faktureras från Borgholm till Mörbylånga. Enhetskostnader, ej support innehåller kostnader för att byta ut 4 år gamla enheter. Kostnaden är beräknad på att ¼ av enheterna i respektive kommun yts ut varje år. Egna kostnader är kostnader som ligger kvar i respektive kommun. Kostnadsberäkning år 2 Omställningskostnaderna minskar till 1 000 000kr Kostnadsberäkning år 3 Omställningskostnaderna minskar till 0kr
22
23 1(3) Överenskommelse om blandade platser Överenskommelse om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige. Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Borgholms kommun förbinder sig kommunen med stöd av 2 lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) samt med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att anordna boende för ensamkommande barn. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. samt 30 förordning (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 18 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 7 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar från och med 16 år till och med 17 år. 3 Kommunen ska omedelbart meddela ledig plats till Migrationsverket. Ersättningar 4 Asylsökande barn Kommunen erhåller enligt 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ersättning baserat dels på antalet asylplatser dels på antalet belagda platser. Av 2 och 7 b framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Ersättning för belagda platser grundas på kommunens redovisning, se MIGRFS 08/2013. Den del av de bistånd som enligt 13 LMA lämnas till en asylsökande och som utgör ersättning för kost och logi ingår i ovanstående ersättningar. Bfd22 060315
24 2 (3) Barn med uppehållstillstånd Kommunen erhåller enligt 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar ersättning baserat dels på antalet platser för barn med uppehållstillstånd dels på antalet belagda platser. Av 8 och 30 framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Ersättning för belagda platser grundas på kommunens redovisning på avsedd blankett. Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse. 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Inspektionen för vård och omsorg i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse. 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Inspektionen för vård och omsorg kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen löper tillsvidare från och med den 1 januari 2015. Denna överenskommelse ersätter tidigare tecknad överenskommelse om anordnande av boendeplatser för asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd (Migrationsverkets dnr 22-2012-13218) undertecknad den 26 april 2012 respektive den 19 april 2012. Uppsägning för villkorsändring eller upphörande ska ske skriftligen med följande uppsägningstider: För villkorsändring 1 månad. För upphörande 9 månader. Om förhandling med anledning av uppsägning för villkorsändring inte är avslutad inom 1 månad från uppsägningsdagen anses uppsägningen för villkorsändring vara en uppsägning för upphörande. Detta innebär att överenskommelsen efter 9 månader från uppsägningsdagen upphör att gälla.
25 3 (3) Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Norrköping 2014- -... För Migrationsverket Borgholm 2014-...-... För Borgholms kommun..... Håkan Ljungberg Ilko Corkovic/ Christina Madeling Enhetschef bosättnings- och statsbidragsenheten KSo Kommunchef Borgholms kommun Kalmar 2014- - För Länsstyrelsen Agneta Gustafsson Enhetschef utvecklingsenheten Länsstyrelsen i Kalmar län
26
27
28
29 Datum Beteckning 1 (8) 2014-11-06 Handläggare Henrik Linnarsson Näringslivsutvecklare Tjänstemannautredning Dnr: 2014/230-343 KS Tjänstemannautredning utredningsuppdrag, återströmningsskydd. Ärende Enligt Kommunstyrelsens beslut 2014-10-07 149 ska kommunledningskontoret utreda, Återströmningsskydd enligt beslut i Kommunfullmäktige 2011-11-21 157. 1. 2. Utredningen ska ge underlag för beslut som ger möjlighet att förändra tidigare beslut där återströmningsskyddet bekostas av fastighetsägaren samt möjliggöra en förändring i Allmänna bestämmelser för Vatten och Avlopp innebärande att återströmningsskydd för villor/fritidshus ska vara en del av VA-kollektivets verksamhet och därmed ingå i Borgholm Energi ABs uppdrag. Vidare bör frågan utredas om mätning av vattenanvändningen ska genomföras i samtliga fastigheter, dvs inte som nu en fast taxa för fritidshusägare, samt med anledning av det också förslag till beslut gällande ny taxekonstruktion. Utredningen bör också klarlägga hur ägare av villor/fritidshus som har installerat återströmningsskydd ska kompenseras och kostnaden för detta. Se 5. 3. 4. 5. Hur andra kommuner löst frågan om återströmningsskydd hos kunder inom kommunalt vattennät. Behovet av vattenmätarkonsol i fritidshus när vattenmätare inte installeras och om det inte räcker med enbart återströmningsskydd. Hur de fastighetsägare som redan installerat skyddet kan kompenseras om beslutet kommer att förändras. Postadress Telefon Telefax e-mail / www Box 52 0485-88703 henrik.linnarsson@borgholm.se 387 21 Borgholm 0485-12935 http://www.borgholm.se
30 Beteckning 2 (8) Utredning Förutsättning, kommunens ansvar för vattenförsörjningen styrs huvudsakligen av Lag om allmänna vattentjänstlagen (lag 2006:412). Enligt denna ska Kommunen vara huvudman för en anläggning för vatten till samlad bebyggelse i större omfattning, om det behövs för människors hälsa eller miljö. Enligt 23 i Lag om allmänna vattentjänstlagen (lag 2006:412) kan kommunen meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna VA-anläggningar. De lokala föreskrifterna för Borgholms kommun, ABVA, (antagen av KF 21 november 2011) utgiven av Borgholm Energi AB som är huvudman för den allmänna vatten och avloppsanläggningen i Borgholms kommun. Där ingår både ABVA och Råd och anvisningar till Borgholms Kommuns ABVA. Med stöd av den gällande ABVA i Borgholms kommun har huvudmannen rätt att ställa krav på fastighetsägaren gällande införandet och funktionskontroll av återströmningsskydd. Om detta inte installeras anses fastighetens VA-anläggning utgöra en väsentlig risk av huvudmannen. Det finns således ingen uppenbar skyldighet enligt nuvarande ABVA för Borgholms kommun att upphäva kravet på fastighetsägare att installera kontrollerbart återströmningsskydd. Det krav i ABVA som särskiljer Borgholm Energi från övriga landet är att man satt ett datum när återströmningsskyddet ska vara installerat. Noterat är att samtliga kommuner i länet följer utvecklingen i Borgholms kommun noga gällande krav på återströmningsskydd, Kalmar kommun med flera har diskussioner att följa efter de ökade tekniska kraven enligt Borgholms ABVA. Vid alternativa förslag på åtgärder är följande riskbedömning gjord på den nuvarande ABVA som utgångspunkt. Den tekniska standarden på det nuvarande kravet i ABVA anses som mycket högt. 0=oförändrad risk, 1=förhöjd risk.
31 Beteckning 3 (8) 1. Huvudmannens riskbedömning är att man inte kan garantera kravet att leverera vatten som är ändamålsenligt enligt krav från Livsmedelsverket (Lag, LIVSFS 2005:21, LIVSFS 2001:30, LIVSFS 2008:13). Fastighetsägaren ska förhindra att möjlighet till återströmning kan ske från den egna anläggningen till huvudmannens. Ansvaret för detta ligger på den enskilda fastighetsägaren och inte på VA-kollektivet. Om återströmningsskyddet inte installeras anses fastighetens VA-anläggning utgöra en väsentlig risk av huvudmannen. Enligt 30 i Lag om allmänna vattentjänstlagen (lag 2006:412) får inte VA-kollektivet belastas med kostnader som inte är nödvändiga för att ordna och driva en VA-anläggning. Om huvudmannen ska bekosta installationer som inte är nödvändiga för VA-kollektivet, kan dessa inte belasta VA-kollektivet. Vidare kan inte skattemedel användas för att finansiering. Medan vinst från övrig affärsverksamhet hos huvudmannen, så som vinst från exempelvis vindkraft kan användas till finansiering. Kostnader Kostanden för att ändra kravet i nuvarande ABVA, från att fastighetsägaren ska säkerställa och bekosta skydd mot återströmning till att huvudmannen ska bekosta detta är betydande. Man kommer att behöva ersätta de ca 1500 fastighetsägare som i nuläget bekostat installationen själva. En uppskattning är ca 1600-2000sek per fastighet med vattenmätare och ca 1000-1600sek utan vattenmätare. I beräkningen är det antagit att det är en 50/50 fördelning på installationerna, ca 1,95 till 2,7 miljoner. Totalt ca 8500 hushållsfastigheter i kommunen var av ca 3500 har vattenmätare och ca 5000 saknar vattenmätare. Av dessa 1500 som är klara är ca hälften av varje, totalt återstår 2750 fastigheter med vattenmätare och 4250 utan vattenmätare. 2750 till en kostnad av 4,4 till 5,5 miljoner. 4250 till en kostnad av 6,8 till 8,5 miljoner. Totalt uppskattad kostnad för att installera skydd mot återströmning i samtliga hushållsfastigheter; 11,2 till 15,3 miljoner
32 Beteckning 4 (8) Förslag till åtgärd Förslagen nedan är angivna utan inbördes ordning. Alternativ A Risk Behåll gällande ABVA samt att införandetiden förlängs 1 med 3 år. Alternativ B 1 Ge dispens på nuvarande krav i ABVA på genomförandetid för samtliga fastigheter från nu gällande 2014-12-31 till 2017-12-31. Genomför en större utredning under tiden där man inkluderar frågor som, nytt taxesystem, Vattenmätare i alla fastigheter mm. Alternativ C 1 Ge dispens på nuvarande krav i ABVA på genomförande tid för samtliga fastigheter från nu gällande 2014-12-31 till 2017-12-31. Huvudmannen bekostar installation för skydd mot återströmning som inte belastar VA-kollektivet. 2. Vattenmätare Ett kostnadsbaserat taxesystem bygger på att man fördelar den faktiska kostnaden för den allmänna VA-anläggningen likvärdigt på alla fastighetsägare i verksamhetsområdet. I de faktiska kostnaderna för huvudmannen är de flesta fasta kostnader. Om man inför vattenmätare i alla fastigheter och behåller en taxa som till stor del baseras på förbrukning. Kommer Borgholms kommun som har en stod del fritidshus att lägga en oproportionerlig stor del kostanden för den allmänna VA-anläggningen på de som bor permanent. Se utredning från Nämnden för Laholmsbukten VA handling 11 november 2013 och Rapport Nr 2008-07, Svenskt Vatten Utveckling, Vattenmätare i småhus? Enligt Dom i Svea hovrätt 2010-11-19, Mål nr M 6474-10 är det i huvudsak tillgängligheten av den allmänna VA- anläggningen som ska stå till grund för avgiften. Inte alltid den faktiska förbrukningen för den enskilde fastighetsägaren. Generellt kan det anses att den enskilde fastighetsägaren bör kunna påverka den egna vattenförbrukningen och där av kostnaden. Att konstruera ett taxesystem som tar hänsyn till alla dessa parametrar, samtidigt ger en rättvis fördelning är svårbalanserad och kräver ett helt nytt system. Förslag till åtgärd Förslagen nedan är angivna utan inbördes ordning. Risk Alternativ A 1 Behåll gällande ABVA samt att införandetiden förlängs med 3år.
33 Beteckning 5 (8) Alternativ B 1 Om huvudmannen ändrar i de grundläggande principer när det gäller debitering och/eller vattenmätning bör en separat utredning göras enbart med detta som uppgift. Kostnaden uppskattas bli betydande för både fastighetsägaren och huvudmannen. Samt att införandetiden förlängs med 3år. 3. Hur har andra kommuner löst frågan om återströmningsskydd hos kunder inom kommunalt vattennät. Huvudmannens är skyldig att genomföra en riskbedömning och garantera kravet att leverera vatten som är ändamålsenligt enligt krav från Livsmedelsverket (Lag, LIVSFS 2005:21, LIVSFS 2001:30, LIVSFS 2008:13). Fastighetsägaren ska förhindra att möjlighet till återströmning kan ske från den egna anläggningen till huvudmannens. Ansvaret för detta ligger på den enskilda fastighetsägaren och inte på huvudmannen. Om detta inte installeras anses fastighetens VA-anläggning utgöra en väsentlig risk av huvudmannen. Oavsett om huvudmannen väljer att montera ett återströmningsskydd i vattenmätaren är ansvaret att förhindra återströmning fastighetsägarens. Det inbyggda återströmningsskyddet i vattenmätaren ersätter inte eller överför något ansvar från fastighetsägaren till huvudmannen. När det är ett krav i ABVA gäller att fastighetsägaren är ansvarig för att installera återströmningsskydd. Det som skiljer sig i huvudsak mellan de olika kommunerna i landet är den tekniska lösningen på befintliga fastigheter. Vid befintliga anläggningar finns det två olika huvudspår; - Krav i ABVA att huvudmannen kräver ett separat återströmningsskydd - Inte ett krav i ABVA från huvudmannen att det ska vara kontrollerbart För att ge en överblick samtidigt ge en bild av de olika tekniska lösningarna i länet är följande kommuner upptagna som exempel i utredningen. Återström- Återström- Mätare ningsskydd ningsskydd I alla Kalmar län; som krav Kontrollerbart Fastigheter Borgholm ja ja nej Mörbylånga ja nej ja Emmaboda nej nej ja Hultsfred nej nej ja Högsby nej nej ja Kalmar ja nej ja Nybro nej nej ja Oskarshamn ja ja ja Mönsterås nej nej ja
34 Beteckning 6 (8) 4. Behovet av vattenmätarkonsol i fritidshus när vattenmätare inte installeras och om det inte räcker med enbart återströmningsskydd. De VA-tekniska fördelarna med att installera en vattenmätarkonsol är betydande då man får en given kontrollerbar punkt i fastigheten där huvudmannen och fastighetsägarens ansvar kan fördelas. Även om vattenmätarkonsolen initialt bara innehåller ett återströmningsskydd. Tidigare utredning har påvisat att en stor del av de befintliga VAinstallationerna i fritidshus är av mycket varierande kvalité, se PM från BEAB (Dokument id: 110504.doc). Fastighetsägaren ska förhindra möjlighet till att återströmning kan ske från den egna anläggningen till det allmänna VA-anläggning. Detta ska säkerställas oavsett om det finns en konsol eller inte. Det är bara rimligt att installera en konsol om man har för avsikt att mäta vattnet i samtliga fastigheter på grund av kostanden. Förslag till åtgärd Förslagen nedan är angivna utan inbördes ordning. Risk Alternativ A 1 Behåll gällande ABVA samt att införandetiden förlängs med 3 år. 5 Hur de fastighetsägare som redan installerat skyddet kan kompenseras om beslutet kommer att förändras. Enligt 30 i Lag om allmänna vattentjänstlagen (lag 2006:412) får inte VA-kollektivet belastas med kostnader som inte är nödvändiga för att ordna och driva en VA-anläggning. Om huvudmannen ska bekosta installationer som inte är nödvändiga för VA-kollektivet, kan dessa inte belasta VA-kollektivet. Vidare kan inte skattemedel användas för att finansiering. Medan vinst från övrig affärsverksamhet hos huvudmannen, så som vinst från exempelvis vindkraft kan användas till finansiering. Förslag till åtgärd Risk Alternativ A 0 Behåll gällande ABVA samt att införandetiden förlängs med 3 år. Ingen ersättning utgår. Alternativ B 0 Om huvudmannen ska bekosta installationen ska finansiering ske med vinst från övrig affärsverksamhet hos huvudmannen, så som vinst från exempelvis vindkraft kan användas till finansiering, se 1. för mera information.
35 Beteckning 7 (8) Vattenförbrukning Ytterligare en aspekt gällande Öland, är den ökande totala vattenförbrukningen, tvärt emot genomsnittet i landen som är en minskning av vattenförbrukningen med ca 1% om året. Se fig 1 som illustrerar vattenförbrukning från 1994 till 2013 i Borgholms Kommun (uppgift från BEAB). fig 1 Problem med återströmningsskydd. Det har även rapporterats vissa problem gällande funktionen av återströmningsskyddet under högsäsong. En näringsfastighet uppmätt ledningstrycket till 1,7bar med följd i begränsat genomflöde i ventilen. Det är viktigt att påpeka att huvudmannens ansvar omfattar endast normal hushållsanvändning. Näringsidkare med särskilda krav ska skriva avtal med huvudmannen och själva ordna det tryck som önskas. Henrik Linnarsson Handläggare Christina Madeling Kommunchef
36 Beteckning 8 (8) Referenser 1, Rapport Nr 2008-07, Svenskt Vatten Utveckling, Vattenmätare i småhus? http://vav.griffel.net/filer/rapport_2008-07.pdf 2. PM från BEAB 2011-05-04, Dokument id: 110504 PM.doc 3. Rapport från Halmstad. http://www.halmstad.se/download/18.45b99444141506103a96f99/1383558938133/20131111-lbva- Handlingar+media.pdf 4. Dom Svea Hovrätt Miljööverdomstolen, Rotel 0608, Mål nr: M6474-10
37
KOMMUNSTYRELSEN 38 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-10-28 150-171 165 Dnr 2014/60-214 KS Antagande av detaljplan Munketorp 1:7 1:32 m fl fastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog 2014-09-24 184 kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. Av samhällsbyggnadsnämndens beslut framgår att det sedan närmare 50 år tillbaka har bedrivits camping inom större delen av planområdet. Planområdet utgörs av såväl campingplats som fritidshusbebyggelse. Större delen av planområdet omfattas av äldre byggnadsplaner som är begränsande. I delar av området gäller äldre planer som sedan länge inte överensstämmer med nuvarande användning. En större central yta inom planområdet är i dagsläget ej detaljplanelagd. Campingen har de senaste åren förvärvat ett antal fastigheter inom området där det nu finns önskemål om att utvidga verksamheten. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av campingområdet samt reglera utbyggnad och tillbyggnadsmöjligheter för de privata fastigheter som ingår i planområdet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige a t t anta detaljplanen Munketorp 1:7, 1:32 m fl fastigheter (daterad 2014-09-24) med tillhörande handlingar. Jäv Thomas Johnsson (M) anmäler jäv och är inte närvarande vid ärendets behandling eller beslut. Deltagande Per Lublin (nöp) deltar inte i beslutet. Utdragsbestyrkande
SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN 39 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-09-24 175-209 Paragrafer 184 Sökande: Dnr. P 2009-000007 Kommunstyrelsen Box 52 387 21 BORGHOLM Södra Munketorp 1:7, 1:32 m.fl. fastigheter, Detaljplan Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar, a t t godkänna utlåtandet daterat 2014-09-24 samt föreslå Kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. Redogörelse för ärendet Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade 2010-12-01 301 att godkänna detaljplaneförslaget för samråd. Förslaget samråddes 20 december 2010 t.o.m. 31 januari 2011. Samrådsredogörelsen godkändes 2011-03-30 67. Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutade 2014-02-26 38 att godkänna detaljplaneförslaget 2013-02-27 för utställning. Planförslaget har varit tillgängligt för granskning under tiden 24 mars 2014 t.o.m. 22 april 2014. Totalt har 14 yttranden inkommit. Ett fåtal justeringar har gjorts inför antagandet, dessa finns sammanställda i utlåtandet som bifogas kallelsen. Gällande planer Det finns gällande byggnadsplaner som berör området; plan nr 47, fastställd 1957-05-08, plan nr 121 fastställd 1973-07-23 samt plan nr 143 fastställd 1974-11-25. För fastighet 1:7 och delar söder om finns ingen gällande plan. Planerna medger i stort markanvändningen campingverksamhet, barnkoloni och bostadsändamål samt mindre yta för grönområde. Bakgrund och förutsättningar Sedan närmare 50 år tillbaka har det bedrivits camping inom större delen av planområdet. Planområdet utgörs av såväl campingplats som fritidshusbebyggelse. Större delen av planområdet omfattas av äldre byggnadsplaner som är begränsande. I delar av området gäller äldre planer som sedan länge inte överensstämmer med nuvarande användning. En större central yta inom planområdet är i dagsläget ej detaljplanelagd. Campingen har de senaste åren förvärvat ett antal fastigheter inom området där det nu finns önskemål om att utvidga verksamheten. Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av campingområdet samt reglera utbyggnad och tillbyggnadsmöjligheter för de privata fastigheter som ingår i planområdet. Utdragsbestyrkande
SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN 40 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-09-24 175-209 Paragrafer Behovsbedömning Ett underlag till behovsbedömning för detaljplaneområdet har upprättats och godkänts av Miljö- och Byggnadsnämnden (2009-11-25) för samråd med Länsstyrelsen. Underlaget till behovsbedömning har efter uppdateringar daterats till 2014-02-26 och medföljer handlingarna. Planens genomförande bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därmed inte upprättas. I samrådsyttrandet meddelar Länsstyrelsen att de delar Miljö- och Byggnadsnämndens slutsats att planen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan och att MKB inte erfordras. Motivering av beslutet Planförslaget innebär möjligheter till utveckling av verksamhet och boende på norra Öland. Bilagor Bilaga 1 Utlåtande daterat 2014-09-24 Bilaga 2 Plankarta daterad 2014-09-24 Bilaga 3 Planbeskrivning m. genomförandebeskrivning daterad 2014-09-24 Utdragsbestyrkande
41
Samhällsbyggnadsförvaltningen 42 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Detaljplan för Löttorps camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Antagandeshandling 2014-09-24
43 Antagandehandlingarna består av: 1. plankarta med bestämmelser 2014-09-24 2. planbeskrivning med genomförandebeskrivning (inkl. bilaga) 20140924 (denna handling) 3. utlåtande 2014-09-24 Till detaljplanen hör även följande handlingar: 4. tillägg till samrådsredogörelse 2014-02-26 5. samrådsredogörelse 2011-03-30 6. behovsbedömning 2014-02-26 7. grundkarta 2013-12-02 8. fastighetsförteckning 2014-03-12
Samhällsbyggnadsförvaltningen 44 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Detaljplanens förutsättningar Planens huvuddrag, bakgrund och syfte Sedan närmare 50 år tillbaka har det bedrivits camping inom större delen av planområdet. Planområdet utgörs av såväl campingplats som fritidshusbebyggelse och naturmark. Närmast stranden finns ett antal fritidshus, samt en vattenrutschbana som tillhör campingen. Större delen av planområdet omfattas av äldre byggnadsplaner. I dessa planer utgörs planområdet av område för camping, park, barnkoloni och bostäder. En större central yta inom planområdet är i dagsläget ej detaljplanelagd. I delar av området gäller äldre planer som sedan länge inte överrensstämmer med nuvarande användning. Campingen har de senaste åren förvärvat ett antal fastigheter inom området där det nu finns önskemål om att utvidga verksamheten. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av campingområdet samt att reglera utbyggnad och tillbyggnadsmöjligheter för ett fåtal privata fastigheter som ingår i planområdet. Ur ett kommunalt perspektiv är det angeläget att skapa utrymme för verksamheter som kan främja Ölands besöksnäring under hela året. Det medför i sin tur efterfrågan på lokal arbetskraft under alla årstider. Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB Enligt miljöbalkens (MB) 3 kap. ska mark och vattenområden användas för de ändamål som är mest lämpade. Miljöbalkens kap 4. innehåller särskilda bestämmelser för områden av riksintresse för till exempel natur- kultur- och rörligt friluftsliv. Kapitel 5 innehåller föreskrifter om miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Genomförandet av planen bedöms inte påtagligt skada de samlade natur- och kulturvärden som avses i bestämmelserna enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken. Inget överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten eller luft (5kap MB) kan befaras. Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Läge Planområdet är beläget i Borgholms kommun på nordöstra Öland, ca 7 kilometer nordöst om Löttorps samhälle. Planområdet omfattas av Löttorps camping med angränsande fritidsbebyggelse. Areal Planområdet omfattar ca 15 hektar. : Planområdets läge 0 1 200 2 400 4 800 Meter Antagandehandling Detaljplanens förutsättningar - 3
Samhällsbyggnadsförvaltningen 45 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Angränsande områden Angränsande områden runt om planområdet är strandområde, fritidsbebyggelse och lantbruk. Markägoförhållanden Fastigheterna Södra Munketorp ( I fortsättningen förkortat SM) 1:7 och 1:32 ägs av Löttorps Camping AB. Övriga fastigheter är privatägda. Planområdet innefattas i det område som vid bildandet av Munketorps vägförening utgjorde dess verksamhetsområde. Fastighetsrättsliga frågor Planområdet innehåller en del ej slutförda markbyten. Fastighet SM 1:27 tillföll enligt ett avtal campingen i utbyte mot motsvarande areal i anslutning till fastighet SM 1:25. Lantmäteriförrättningar måste genomföras efter det att planen vunnit laga kraft för att markbytena skall börja gälla. Se även genomförandebeskrivning. Grundkarta Grundkartan är upprättad av Metria och är daterad 2013-12-02. Tidigare ställningstagande Översiktsplan: I gällande Översiktplan som antogs 2002-10-21 81 beskrivs området som ett av de områden där förtätning kan ske inom de planlagda delarna men med hänsyn till den befintliga miljön utifrån placering, utformning och färgsättning. Markanvändningen i det aktuella området ska enligt översiktsplanen prövas i detaljplan. Gällande detaljplaner: Det finns gällande byggnadsplaner som berör området; plan nr 47, fastställd 1957-05-08, plan nr 121 fastställd 1973-07-23, samt plan nr 143 fastställd 1974-11-25. För del av fastighet SM 1:7 finns ingen gällande plan. Den nya detaljplanen kommer att ersätta de gamla byggnadsplanerna där de sammafaller. Tidigare planarbete Ett planprogram för samråd togs fram och godkändes av Miljö- och Byggnadsnämnden 2000-02-02. Från samrådet finns en samrådsredogörelse, godkänd av Miljö- och Byggnadsnämnden 2000-05-16. En detaljplan arbetades fram och godkändes efter vissa justeringar för samråd 2004-03-23. Då enighet ej kunde nås och lång tid förflutit öppnades ett nytt ärende 2009 och ett nytt samrådsförslag arbetades fram. Riksintressen, förordnande Planområdet omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1 och 2 miljöbalken. Dessa bestämmelser omfattar hela Öland, som är av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Exploatering och andra ingrepp i miljön får inte påtagligt skada dessa helhetsvärden. Stranden ingår inte i planområdet men omfattas av riksintresse för naturvården, Östra Ölands sjömarker, N36 och Östra Ölands strandängar, N66. Södra delen av planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv, Norra Ölands Kuster, F6. Strandskydd Planområdet omfattas idag inte av strandskydd eftersom gällande byggnadsplaner är fastställda före 1975-07-01. Ingen mark inom 100 meter från strandlinjen innefattas i planområdet. Rödlistade arter Inom planområdet finns enligt Artdatabanken inga rödlistade arter. Fornlämningar och andra historiska lämningar Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Radon Kunskap om radon är liten. Det finns idag inga misstankar om höga halter radon. I de flesta fall där höga halter har uppmätts på Öland har det varit i anslutning till landborgskanten. Vid en mätning som gjordes 2009 på fastigheten Södra Munketorp 2:2 (öster om planområdet) låg värdet, på 30 Bq/ m 3. Riktvärde för högsta radonhalt i nya byggnader 4 - Detaljplanens förutsättningar Antagandehandling
Samhällsbyggnadsförvaltningen 46 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning är 200 Bq/m 3 enligt Boverkets författningssamling BFS 2011:6 Miljöbedömning Ett underlag till behovsbedömning för detaljplaneområdet har upprättats och godkänts av Miljö- och Byggnadsnämnden (2009-11-25) för samråd med Länsstyrelsen. Underlaget till behovsbedömning har efter justeringar daterats till 2014-02-26. Planens genomförande bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i Förordning (1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därmed inte upprättas. I samrådsyttrandet meddelar Länsstyrelsen att de delar Miljö- och Byggnadsnämndens slutsats att planen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan och att MKB inte erfordras. Markförhållanden och markanvändning Nuvarande markanvändning är camping, sport och rekreation, handel och restaurang samt bostadshus som i huvuddsak nyttjas som fritidshus. Bebyggelseområden Planområdet består av bebyggelseområden för bostäder, inom campingen finns restaurangbyggnad, handel, lägergård samt servicehus och uthyrningstugor. Lantbruk Nordväst om planområdet ligger ett ekologiskt lantbruk med främst mjölkproduktion. Påverkan på planområdet kan ske då stora delar av området ligger inom en radie på 500 meter från gårdscentrum. Påverkan kan vara störningar i samband med djurhållningen, framför allt lukt från bland annat gödselhanteringen och buller från maskiner och ventilationsanläggningar. Påverkan som sker i området skiljer sig inte vad som är vanligt på den öländska landsbygden där gårdar och anläggningar för turism ligger närmare varandra än de rekommenderade skyddsavstånden. Det finns inga klagomål från de som idag har fastigheter inom planområdet. Bostäder Ett fåtal bostadsfastigheter ingår i planområdet. Bostadshusområdet ligger söder om campingen, mellan campingen och stranden. Fastigheterna nyttjas i huvudsak för fritidshusbebyggelse och är av blandad ålder, utseende och karaktär. Södra Munketorp 1:17 är idag bebyggd och använd som fritidsbostad men utbyggnadsmöjligheten begränsas utav att gällande plan, fastställd 1957, anger användningsbestämmelse för barnkoloni, ej bostad. Det finns även två bostadsfastigheter som ligger insprängda i campingområdet, SM 1:27 samt 1:28. SM 1:27 har enligt uppgörelse tillfallit campingen i utbyte mot mark i ansluting till bostadsområdet. På sikt är det ur plansynpunkt möjligt att även SM 1:28 övergår till campingen. Camping Campingen bestod ursprungligen av fastighet SM 1:32. Till största delen består ytorna av platser för husvagnar och husbilar. Inom SM 1:32 ryms även servicebyggnader och lekplats samt en nyuppförd större byggnad som rymmer handel och restaurang. Campingstugorna ligger i huvudsak i ett stråk längs med vägen. De äldsta är från 70-talet. Det finns även 6 äldre villavagnar, så kallat cabby-motel, närmast den nya restaurangbyggnaden. 1996 inköptes fastighet SM 1:7. Norra delen används idag till camping. På fastigheten finns i mellersta delen äldre bostadsbebyggelse i form av hus, lador och stugor som hyrs ut av campingen. Inom fastigheten ryms i söder även en fotbollsplan som används vid fotbollsläger och turneringar. Antagandehandling Detaljplanens förutsättningar - 5