Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1
Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad biojet certifierat för inblandning i JET A-1, upp till 50 %, och därmed godkänd av motortillverkare och flygbolag. Storskalig kommersiell demonstration av produktion är nästa steg då leverantörer erbjuder tekniken. Investeringar kan påbörjas en ny och jättestor marknad har öppnats!
Drivkrafter och fördelar EU har fastställt tre hörnpelare: energistrategin 20/20/20 minska oljeberoendet samt säkerställa tillgången Strategiskt viktigt för Sverige: security of supply and security of cost = ökad säkerhet Swedavia har radikalt minskat egna CO 2 -utsläpp, jetbränslen nästa steg ger konkurrensfördelar Samlokalisering med kraftvärmeverk ger stora fördelar: biobränslelogistik och kostnader
Gröna flygbränslen för Arlanda Pilotstudie av biojetproduktion för Arlanda baserad på förgasning av biomassa under 2009 Hur kan en kommersiell anläggning se ut? Var kan den placeras, skalan, logistiken? Finns en ekonomisk och kommersiell potential? Projektdeltagare:
Lokaliseringsfördelar Brista Direktleverans av bio-jetbränsle till Arlanda Införsel av biomassa med järnväg Avsättning av processvärme till fjärrvärmenät CO 2 utsläppen minskas med ca. 150 000 ton Flygbild av Bristaverket med skiss Copyright Swedavia
Fyra lokaliseringar undersöktes Gävle Brista Arlanda Lövsta Igelsta
Hur kan en anläggning designas? Tvåstegs bioraffinaderi Biojet Fullständigt bioraffinaderi Biojet Externt raffinaderi Igelsta 600 MW Brista 300 MW
Bioraffinaderi så här går det till BIOMASSA CO 2 SVAVEL FÖRGASNING GAS- RENING LUFT O 2 ASKA ASU ÅNGA KRAFT- PANNA SYNTESGAS BRÄNSLE- SYNTES OLJE- PRODUKTER ELEKTRICITET VÄRME
Var finns biobränslet och vad är kostnaden? Överskott = grönt Underskott = rött Tvärs emot behoven! Hur stor är potentialen av biobränsle, och av vad? Ett tågset kan ersätta >100 lastbilar men hur ser infrastrukturen ut?
Energibalans och kostnader Biprodukterna ger täckningsbidrag till biojetkostnaden Anläggningsplats Brista Igelsta Biomassa, tillfört 289 MW 611 MW Elbalans, netto -2 MW -2 MW Värmeproduktion 97 MW 182 MW Nafta- och dieselproduktion 60 MW 205 MW Biojet, 50 000 ton/år 75 MW 75 MW Verkningsgrad, total 79 % 73 % Investeringskostnad 5,1 Mrd kr 7,4 Mrd kr Bio-jet produktionskostnad 8280 kr/m 3 5000 kr/m 3 Jet A-1 bränslepris: ca 6000 SEK/m 3, vid oljepris $67 per fat.
Stort bioraffinaderi ger stora intäkter Investering = 7000 MSEK 610 MW = 2 milj ton/år Biomassa 200 000 ton produkter 180 MW värme Biomassa: 900 MSEK/år Drift & Underhåll: 250 MSEK/år Intäkter: 2000 MSEK/år
Kommer biojetproduktionen? Solena utvecklar egna bioraffinaderier. Samarbetsavtal med United Airlines, American Airlines m fl, British Airways, Lufthansa, Alitalia, Qantas samt SAS. Utvecklar nu flera projekt för dessa flygbolag. GreenSky London: 500 kton avfall till 50 kton biojet och 50 kton nafta+diesel per år från 2015. British Airways köpt 10 års produktion = $500M EU Biofuels flightpath: 2 Mton/år till 2020. Europeiska flyget ingår i utsläppshandeln: European governments will be collecting ETS auction revenues from 2012 up to $6 billion a year from airlines. Jonathan Counsell, British Airways Head of Environment
Vad har hänt sedan studien 2009? Solena, Swedavia och SAS har skrivit ett Memorandum of Understanding att utveckla en anläggning för Arlanda SAS: Mål om 20 % lägre emissioner 2015 respektive 50 % lägre 2020, jämfört med 2005. Swedavia: Mål om nollutsläpp av fossilt CO 2 till 2020. Samtliga Swedavia-flygplatser är från 2012 certifierade enligt högsta nivån av Airport Carbon Accreditation Diskussioner pågår mellan aktörer för samarbeten, förstudier och utveckling av anläggningar
Tack för visat intresse! Rapporten finns på www.varmeforsk.se