Rapport daterad 2013-06-03 från Swedavia; Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper



Relevanta dokument
SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

Flygplatser för allmänflyget i Stockholm - SATSA II

Sammanfattande bedömning och rekommendation till fortsatt arbete

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Datum Sid 1 (8) Handläggare, tfn Ert datum Er referens Martin Antvik, TSF martin.antvik@aopa.

Stärk flygets konkurrenskraft

JP Vind AB. Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen. Göteborg

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Miljötillstånd inflygningar till Arlanda flygplats

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN MÖTE 2 ANGÅENDE HINDER OCH PARKER AV HINDER I NÄRHETEN AV FLYGPLATS. Datum för mötet Klockan Lokal Referens - kallelse

Transportstyrelsens flygsäkerhetsöversikt Transportstyrelsens flygsäkerhetsöversikt 2010

Planering av flygplatser

Påstått konkurrensproblem - Swedavias uppsägning av arrendeavtal

Kansliet Lennart Dahlberg Styrelsen Sammanträdesdatum: Styrgruppen för SATSA II, delprojekt 2, föreslår styrelsen besluta

PM 2003 RIII (Dnr /2003)

Utredning av höjdrestriktioner för Enköping, Knivsta och Håbo kommuner

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

Flygplats för allmänflyget dokumentation samhällsekonomi rev Analys & Strategi

Trafikverkets flygutredning (dnr TRV2016/96125)

Flygplats för allmänflyg

Yttrande över SOU 2003:33 tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm-Mälardalsregionen

Remissvar från AOPA Sweden Insatser för att underlätta för små och medelstora företag samt kulturhistorisk verksamhet uppdrag 6 i TS RB 2012

Förutsättningar för allmänflygplatser

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Daisy i flygsimulatorn

Förutsättningar för allmänflygplatser LS

Förutsättningar för allmänflygplatser. i Stockholmsregionen och dess närhet

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Swedavia Dokumenttyp Diarienummer Sida

Baser. Kriterier för handläggning av ansökan om utebas och / eller frekvent landningsplats Styrande regler

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Effektkartläggning av användningsmål bland piloter i Varbergs flygklubb

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

ALLMÄNFLYGET I SVERIGE

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster

Luftrum och Bestämmelser

Ansökan om begränsning av marknaden för marktjänster vid Bromma Stockholm flygplats

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport

Fredrik Joråd Kontur Arkitektkontor AB Triewaldsgränd Stockholm

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Remissvar angående promemorian Beskattning av flygbränsle och fartygsbränsle (Fi2014:2294)

Införande av APV (approach procedures with vertical guidance)

Hjelmco Oil. Bild nr 1

LFV Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Flygtrafiktjänsten P&T

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

UTREDNING PARALLELLA MIXADE OPERATIONER FRÅN 56 ELLER 84 RÖRELSER

Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2013:12a Dnr 2012/ Åläggande att lämna information

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Källa: Försvarsmakten RAPPORT. Flygbullerutredning Ronneby flygplats Upprättad av: Bengt Simonsson

RAPPORT KONSEKVENSUTREDNING FÖR LUFTFARTEN VID PLANERAD BYGGNAD I KV LAGERN, SOLNA

Flygtrafiktjänsten och flygvägssystemet Stockholm Arlanda Airport

Medlemsantalet är c a 25 st. Klubben är medlem i Kungliga Svenska Aeroklubben, vanligen kallat KSAK och bedriver utbildning för UL-B certifikat.

Generella luftrumskrav

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

Stockholm Arlanda Airport

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift

Konsekvensutredning - Ändringsföreskrift trafikregler för luftfart

Slutrapport RL 2011:13

DOM Meddelad i Jönköping

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2013:15a Dnr 2012/1831. Information om passager. Åläggande att lämna information

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

RNP-inflygningar i okontrollerat luftrum

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Thomas Brandt

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

2010 års uppföljning av Stockholms stads åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller

Flyghinderanalys gällande uppförande av fastighet i Oxelösunds kommun del av Oxelö 8:39 och 7:41

CERTIFIKAT FÖR ULTRALÄTTFLYGARE

Flyghinderanalys gällande Uppförande av vindkraftverk Filipstads kommun på fastigheten Filipstad Torskbäcken 1:9

Intressentanalys och affärskoncept

Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

AKTUELL STATISTIK Flygsäkerhetsinfo kvartal

ALLMÄNFLYGET I SVERIGE

Stockholm Connectivity Study

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland

Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden. Marcus Öberg, Pontarius

Trafikplikt på Mora flygplats

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT


Den åldrande piloten

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg

GA-PROJEKTET JANUARI 2012-JUNI 2013

Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb Rémi Vesvre ledningsstrateg

Undantag för militär luftfart från trafikreglerna för luftfarten

Transkript:

Datum Sid 1 (5) 2013-07-20 Handläggare, tfn Ert datum Er referens Torgny Bramberg, 0705502470 2013-06-03 Rapport SATSA II Kommunförbundet Stockholms län Kopia SATSA II, Allmänflyg SLL, TMR Box 38145, KSL Madeleine Sjöstrand 10064 Stockholm www.aopa-sweden.com Rapport daterad 2013-06-03 från Swedavia; Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper AOPA har tagit del av rubricerad rapport och finner anledning att kommentera innehållet. Sammanfattning Tre små närbelägna VFR flygplatser är viktigare för Stockholm än en mer avlägsen Brommakopia. Till lägre kostnad och utan behov av offentliga medel till drift. 80-90% av all trafik med allmänflyg klaras med 1200 meter och VFR/IG standard. IFR kapacitet medför ökad tillgänglighet men bara marginellt och omöjliggör den närheten som är långt viktigare för effektivt resande med allmänflyg. Helhetssyn! De 10-20% som behöver IFR och marktjänster bör också fortsatt beredas plats på Bromma med Arlanda som alternativ. Rapporten utgår från reguljärflygets krav på att hålla en tidtabell och överbetonar därför regularitetskravet på ny flygplatskapacitet. Taxiflyget är viktigt men utgör mindre än en tiondel av allmänflyget. Inga hinder att operera från VFR flygplats. Swedavias affärsintressen som strikt kommersiell operatör av flygplatser 1 motiverar en om än legitim inriktning som faktiskt ofta och konkret står i ett motsatsförhållande till affärs/privatflygets. Allmänt Vi har respekt för att Swedavia utformar rapporten som en saklig argumentation för en större flygplats. Swedavias egna affärsverksamhet och strategier återspeglas påtagligt i hur olika 1 Regeringens AOPA-Sweden Adress Telefon Fax Internet Linta Gårdsväg 5A 08-29 50 00 070 610 8040 info@aopa.se SE-168 74 Bromma www.aopa.se TB/C:\Users\Owner\Desktop\AOPA Sweden\AOPA 2013\Flygplatser i Stockholm\Kommentarer till Swe

Sid 2(5) aspekter beaktas och beskrivs. Det är en rimlig och förväntad hållning. Särskilt nu med en ökande politisk risk för Bromma som flygplats som följer med en allt större överflyttning av passagerartrafik från Arlanda till Bromma. Brommaavtalets tidshorisont motiverar också starkt intresse för en ny större flygplats, - ett alternativ till Bromma som skulle öppna strategiska alternativ för bolaget. Swedavia är ett aktiebolag som rimligen bevakar sina affärsintressen och som därför måste förväntas ha ett starkt intresse i att skapa ett bestämmande inflytande över regionens flygplatskapacitet. Ur affärs/privatflygets perspektiv blir slutsatserna annorlunda. Det motiverar AOPA att ifrågasätta Swedavias roll i projektet. Exempel: Rapporten snarast antyder att det finns begränsningar för kommersiell verksamhet t.ex. taxiflyg på icke godkända flygplatser. Vi vill därför upprepa 2 vårt påpekande; I underlaget påstås att en Icke Godkänd (IG) flygplats inte är möjlig att använda för kommersiell trafik (d.v.s. ta betalt för gods eller passagerare). Detta påstående är inkorrekt. Alla former av kommersiell verksamhet med allmänflyg kan utan inskränkningar operera till och från en IG flygplats. Rapportens saklighet är inte tillfredsställande. Den refererar t.ex. till verbalt uppgivna (?) utsagor från taxiflygföretag i flera fall. Det är oklart om dessa uppgifter är representativa, vilka förutsättningar som intervjuaren gett etc. Det borde framför allt framgå att taxiflyg representerade 9% av flygtiden med allmänflygplan (GA) år 2008 (sista officiella statistikuppgift). Statistiken etiketterar allt firmaflyg och tjänsteresande i eget plan som Privatflyg. Här återfinns 39% av totala antalet flygtimmar. Tjänsteresandet inom den kategorin är sannolikt större än hela taxiflyget. Därutöver är Aerial Work (32%) också affärsflyg. I Rapporten anges taxiflygets tvåmotor flygmaskiner som dimensionerande för ny flygplatskapacitet. Därmed ökar kravet på banlängd, s.k. godkänd flygplats och installationer för flygning enligt instrumentflygregler. Tvåmotor utgör ungefär en tiodel av allt allmänflyg. Nästan undantagslöst behöver tvåmotor i praktisk flygning inte mer än 1000 meter bana i motsats till vad som antyds i Rapporten. Det är inte motiverat, rimligt eller ekonomiskt försvarbart att dimensionera ny flygplatskapacitet efter en marginell verksamhet. Särskilt då den inriktningen enligt KSL:s nu framtagna underlag omöjliggör lokalisering inom acceptabelt avstånd från Staden. Också andra aspekter i Rapporten medför mycket större investeringskostnader och mångdubbla driftskostnader än vad som operativt behövs för att uppfylla 90 % av behovet. Behovet av ILS och längre landningsbana tillgodoses dessutom redan i dag på Bromma. När det gäller banlängd för tvåmotor; En modern tvåmotor flygmaskin Diamond DA 42 har en publicerad startsträcka på 747 meter, över 50 fots hinder och med maxlast. Helheten - Flygplatsutbudet i Stockholm AOPA anser att Rapporten saknar en balansering av funktion (bland annat regularitet), landtransporter (avstånd) och kostnader. 80 90% av all trafik med GA-plan kan utan hinder använda 1000 meters bana på icke godkända VFR flygplatser. Vid behov av IFR kan och bör Bromma eller Arlanda betjäna trafik som av olika anledningar kräver IFR. 2 AOPA:s brev till KSL 2013-02-13

Sid 3(5) Flygplatskapacitet för allmänflyg förlorar sin huvudsakliga nytta exponentiellt med längre marktransport. Norrtälje kan därför betjäna möjligen de allra nordligaste delarna av Storstockholm. Västerås och Eskilstuna fyller ingen funktion för Stockholms allmänflyg. De som av olika anledningar vill basera flygmaskin på - eller flyga till dessa flygplatser kan göra det utan några insatser från KSL:s allmänflygprojekt. Tre mindre VFR flygplatser i princip 3 x 1 km väg, norr, söder och väster om staden återställer flygplatskapaciteten i Stockholm, avlastar Bromma och kan betjäna 90 % av all trafik med allmänflyg. Framför allt mot erbjudande av hangarplats kan det breda allmänflyget sköta driften av sådana anläggningar med utmärkt service och utan kostnad för det allmänna. KSL:s projekt har klarlagt att den specifikation på flygplatser som Rapporten propagerar för inte kan lokaliseras till en så stadsnära plats att kunderna inom GA faktiskt har nytta av den. Med tre VFR-flygplatser runt ytterstaden i kombination med Bromma och Arlanda får Länet en hållbar lösning till en rimlig investeringskostnad och en negligerbar driftskostnad. Hur fungerar affärsflyg med allmänflygplan? En tjänsteman, servicetekniker eller högkostnadschef väljer transportmedel utifrån flera kriterier. En pilot, i eget flygplan eller i taxiflyg gör samma avvägning som en vanlig bilist; planerar efter omständigheterna. Tidsvinsten, att spara in en övernattning, kostnaden och risken för förseningar vägs in. Vädret risken att inte kunna landa på destinationen vägs också in. Planerna anpassas efter förutsättningarna. Så fungerar inte reguljärflyget som format Swedavias kriterier. Men så fungerar affärsresande med allmänflygplan. Om GA kan användas eller ej är också långt mer beroende av flygmaskinen än flygplatsen. Från september till april är t.ex. icing conditions avgjort mer begränsande än marksikten och ILS. Väderoberoende kostar både på marken och i luften. En flygmaskin som flyger över vädret och klarar isbildning kostar begagnad från mer än 15 MSEK till flera hundra MSEK. En bra enmotor begagnad propellermaskin med ILS utrustning kostar som en dyrare bil men kan inte flyga över alla moln och icing conditions kan hanteras av bara ett litet fåtal. Kostnaden för flyg med GA är från enmotormaskinens 1000 kr/tim i 200 km/tim till en bizjet eller turboprop som flyger över vädret i över 500 km/tim men kostar från 15 000 till mer än 50 000 kr/tim 3. Småföretagaren flyger därför uteslutande enmotor propellerplan. När vädret så tillåter. Till en kostnad av mellan 50 och hundra kronor per mil. Lika mycket som en större bil. Mer prisokänslig, så kallad (international) executive travel utgör mindre än 10000 rörelser i Stockholm. Denna del, väderoberoende och med krav på regularitet motsvarande linjefartens kan och bör även fortsatt beredas plats på Bromma och Arlanda. Taxiflyg är mycket viktigt för näringsliv och förvaltning och vi är övertygade om att nya flygplatser med 1200 meter bana och låga kostnader kommer att bli en attraktiv angöringspunkt för svenskt och internationellt taxiflyg. Vi ser ingen anledning till varför inte Bromma (även Arlanda) även framgent skall kunna användas för Taxiflyg i behov av ILS. 3 Exempel; http://www.forbes.com/sites/wheelsup/2010/06/21/what-your-own-business-jet-reallycosts-the-formula-explained/

Sid 4(5) Att Swedavia så starkt betonar regulariteten beror säkert på kriterier som är relevanta för bolagets affärsverksamhet som operatör inom linjefarten. Den bygger på tidtabellsstyrt flyg. Den volymmässigt marginella trafiken med tvåmotor som ges oproportionerlig betydelse i Rapporten återspeglar också, framför allt historiska förhållanden. Inte dagens och definitivt inte morgondagens allmänflyg. Som uttryck för vad som kan förväntas i framtiden tror vi att det redan i dag flygs fler tjänsteresor med moderna UL 4 maskiner (bilder)än med tvåmotor propeller. Några detaljer Tillgänglighet I några kommentarer i Rapporten påpekas/antyds att utan ILS lockas/tvingas piloter flyga mer riskfyllt eller regelvidrigt (?). AOPA anser att det måste förutsättas att regelverket följs och medför säkra flygtransporter. Om än välmenande bör inte lekmannamässiga bedömningar av om/hur regler respekteras utgöra beslutskriterier för kravspecen på Stockholms tillkommande flygplatskapacitet. Ny flygplatskapacitet skall tillgodose ett behov. VFR flygplatser med 1000 1200 meter bana tillgodoser behovet i Stockholm under huvuddelen av den tid allmänflyg nyttjas för tjänsteresor. Vädret förhindrar flygningar 5 under viss tid. GPS navigation I USA finns nu fler officiella GPS procedurer för landning än konventionella ILS. Även i Tyskland och Storbritannien har GPS slagit igenom på bred front. Sverige ligger efter men operatörernas krav kommer också här att få genomslag i form av fler GPS procedurer även för mindre flygplatser. Sedan decennieskiftet säljs i princip inga allmänflygplan utan GPS navigerings utrustning. När EU driftsätter det europeiska sattelitsystemet Galileo kommer utvecklingen att påskyndas. Att installera gammal ILS nu är uteslutet inte minst av kostnadsskäl. Även om NDB nämns i Rapporten utgår vi från att Swedavia inte menar att detta utgör ett alternativ. Avslutande kommentarer 4 UL Ultralätta flygmaskiner. Ofta byggda i komposit med modern motorteknik som anpassats efter dagens bränslepriser. 5 AOPA har ställt en fråga till SMHI om statistik för molnbasen i Stockholm som med acceptabel korrelation kan representera hur frekvent VFR inte kan användas. Vi återkommer när vi har fakta.

Sid 5(5) Det är vår förhoppning att KSL nu gör en målinriktad genomgång av underlagen för att säkerställa att projektets slutsatser och beslut baseras på ett underlag som de primära intressenterna kan enas om. Vi vill också upprepa uppdraget från i maj 2008 att en genom en rad olika åtgärder åstadkomma rimligt godtagbara möjligheter för allmänflyget att fortsatt fungera. Swedavias affärsintresse i att driva flygplatser bör i hittillsvarande omfattning inte definiera kravspecifikationen. AOPA kan, med ett mycket brett stöd av organisationer och de flesta ägare av flygmaskiner fastslå att flygplatserna i Eskilstuna, Västerås och/eller Norrtälje inte ger sådana rimliga godtagbara möjligheter som är uppdragets kärna. Med vänliga hälsningar Torgny Bramberg AOPA Sweden Enl. uppdrag AOPA - Sweden (tidigare SPAF) är en ideell organisation som verkar för sina medlemmar som är piloter och flygplansägare. Vi formar, uttrycker och framför viktiga positioner för att främja allmänflygets ekonomi, säkerhet, användbarhet och popularitet. AOPA - S är den svenska delen av IAOPA som har fler än 470 000 medlemmar - i drygt 60 talet länder.