RAPPORT KONSEKVENSUTREDNING FÖR LUFTFARTEN VID PLANERAD BYGGNAD I KV LAGERN, SOLNA

Transkript

1 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 1(12) RAPPORT KONSEKVENSUTREDNING FÖR LUFTFARTEN VID PLANERAD BYGGNAD I KV LAGERN, SOLNA

2 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 2(12) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information Fredrik Nilsson

3 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 3(12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING METOD UTREDNING Hinderytor Flygtrafik opererande under instrumentflygregler (IFR) Allmänt ILS bana NDB bana ILS bana NDB bana Cirkling Avbruten inflygning Sammanfattning Beräkning av kollisionsrisk med Obstacle Risk Model (ORM) Bakgrund Kvantitativ bestämning Resultat Flygtrafik opererande under visuella flygregler (VFR) Allmänt Till/från Stockholm-Bromma flygplats Till/från Karolinska sjukhuset UTVÄRDERING BEGREPP OCH DEFINITIONER KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...12

4 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 4(12) SAMMANFATTNING I samband med att Råsunda fotbollsstadion i Solna rivs frigörs yta för nybyggnation i kvarteret Lagern. I kvarteret planeras en ny byggnad som enligt planen kommer att genomtränga hinderytan för Stockholm-Bromma flygplats. I Solna City-området planeras även där nya byggnader. För att få en heltäckande bild av de risker som byggnadens genomträngning av hinderytan i kvarteret Lagern för med sig samt vilka höjdbegränsningar som gäller för tillkommande byggnader i Solna City-området så har en konsekvensutredning genomförts. Utredningen omfattar även helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset. I utredningen har analyserats vilka konsekvenser höghuset i kv. Lagern får för flygtrafiken till/från Stockholm-Bromma flygplats, helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset samt övrig flygtrafik inom och strax ovanför kontrollzonen. Utredningen visar att flygningar enligt instrumentflygreglerna (IFR) och visuella flygreglerna (VFR) inte påverkas. Höghuset i kv. Lagern kommer att behöva förses med hinderljus. Utredningen av helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset visar att höghuset inte har någon inverkan på in- och utflygningsprocedurerna. I projektet som berör Hagastaden i Stockholm ska helikopterflygplatsen byggas om vilket beräknas ske åren De planerade in- och utflygningsriktningarna där kommer inte att påverkas av det planerade höghuset i kv. Lagern. 1 BAKGRUND I Solna kommun planeras ett höghus med 15 våningar att uppföras i kvarteret Lagern när Råsunda fotbollsstadion rivits. I närliggande Solna City-området planeras framtida bebyggelse. Swedavia Konsult har fått uppdraget att utreda höghusets konsekvenser för luftfarten samt vilka höjdbegränsningar som gäller för tillkommande byggnader i Solna City-området. 2 SYFTE Utreda vilka konsekvenser för luftfarten som det planerade höghuset i kv. Lagern i Solna ger upphov till samt vilka höjdbegränsningar som gäller för byggnation i Solna City-området. 3 AVGRÄNSNING Utredningen syftar endast till att utreda de flygsäkerhetsmässiga konsekvenserna av höghuset i kv.lagern. Således ingår t ex inte bullerpåverkan.

5 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 5(12) 4 METOD I utredningen har en analys skett över vilka konsekvenser höghuset i kv. Lagern får för flygtrafiken till/från Stockholm-Bromma flygplats, helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset samt övrig flygtrafik inom och strax ovanför kontrollzonen. Det har också tagits fram en höjdbegränsande nivå för tillkommande byggnader i Solna City-området. I arbetet har kartmaterial och data om huset inhämtats tillsammans med flygplatsdata och flygoperativ information. Flygningar enligt instrumentflygreglerna (IFR) och visuella flygreglerna (VFR) har analyserats. I analysen av IFR-inflygningar till Stockholm-Bromma flygplats har det ICAO-baserade verktyget Obstacle Risk Model använts. 5 UTREDNING 5.1 Hinderytor I området runt en flygplats finns hinderytor upprättade vars syfte är att skapa hinderfria utrymmen för flygplan i samband med start och landning. Den hinderyta som berörs av det aktuella höghuset i kv.lagern i Solna är den horisontella ytan. Den horisontella ytan för Stockholm-Bromma flygplats ligger på 45 m höjd över flygplatsen och har radien 4000 m räknat från rullbanans respektive bantröskel. Bild 1 nedan visar ett exempel på hinderytornas utseende. Den gröna cirkelytan motsvarar den horisontella ytan. Bild 1. Illustration av hinderbegränsande ytor runt en flygplats (TSFS).

6 Swedavia Dokumenttyp Dokumentbeteckning Sida Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 6(12) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Fredrik Nilsson, FrNi Konsekvensutredning luftfart Hinderberäkningar och analyser av in- och utflygningsprocedurer gällande Stockholm-Bromma flygplats har utförts för det planerade höghuset i Solna. Höghuset har lagts in på en hinderkarta (se bild 2). Av denna framgår byggnadens placering inom området för den horisontella ytan. Höghuset genomtränger den horisontella hinderytan där genomträngningen ligger på 6,6 m (se tabell 1). Hus Höjd (möh) Genomträngning hinderyta (m) Hus kv. Lagern 66,0 6,6 Tabell 1. Höghusets höjd över havet enligt RH00 samt dess genomträngning av den horisontella hinderytan. Bild 2. Hinderkarta med kv. Lagern och Solna City-området markerade. 5.2 Flygtrafik opererande under instrumentflygregler (IFR) Allmänt För att flygtrafiken inte ska vara väderberoende finns instrumentflygprocedurer upprättade. Dessa möjliggör in- och utflygning till/från en flygplats med hjälp av

7 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 7(12) ILS bana NDB bana ILS bana NDB bana Cirkling enbart flyginstrumenten. Dessa procedurer är upprättade så att flygplanen hela tiden skall kunna gå hinderfria. Instrumentflygprocedurerna konstrueras så att viss marginal till hinder i sidled och höjdled erhålls. Detta görs för att kompensera för noggrannheten i navigationshjälpmedlen och flygplansutrustning, pilotens skicklighet samt inverkan på vind. Hindermarginalen är som störst vid den avsedda flygbanan och minskar sedan successivt ju längre ut i sidled flygplanet kommer. Det kan sägas att detta är procedurens influensområde och inga hinder får genomtränga detta. Skulle så ske måste proceduren konstrueras om, vilket kan få till följd att flygplan inte kan tillåtas sjunka lika lågt innan visuell kontakt med rullbanan erhålls. Detta skulle då innebära att flygplanen inte längre kan landa i lika dåligt väder, till följd av det nytillkomna hindret. LFV s proceduravdelning har genomfört en procedurberäkning för de olika förekommande instrumentprocedurerna för att bestämma om höghusets höjd och placering i kv. Lagern har någon inverka på procedurerna. Beräkningarna visade följande: Ingen påverkan. Höghuset ligger utanför hinderytan. Ingen påverkan. Höghuset ligger inom hinderytan för avbruten inflygning, men så pass långt i sida att det inte läggs på fullt hinderpåslag. Ingen påverkan. Höghuset ligger utanför hinderytan. Ingen påverkan. Höghuset ligger inom hinderytan för finalen, men så pass långt i sida att det inte läggs på fullt hinderpåslag. Ingen påverkan då cirkling bara är tillåtet sydväst om flygplatsen Avbruten inflygning Ingen påverkan då procedurerna för avbruten inflygning går rakt fram till respektive ytterfyr innan sväng utförs mot Corner NDB-fyr Sammanfattning Sammanfattningsvis ger höghuset ingen påverkan på någon av procedurerna då det är placerat på tillräckligt stort avstånd, nästan rakt i sidan till förekommande in- och utflygningsprocedurer. Någon höjning av beslutshöjd/minimihöjd (DA,

8 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 8(12) MDA) torde inte bli aktuell. Bedömningen är därför att all IFR-trafik kan fortgå utan försämrad regularitet. Det finns högre hinderobjekt i höghusets närhet vilket gör att höghuset i kv.lagern inte blir dimensionerande hinder för in- och utflygningsprocedurerna. 5.3 Beräkning av kollisionsrisk med Obstacle Risk Model (ORM) Bakgrund Obstacle Risk Model (ORM) är en ICAO-baserad beräkningsmodell för att ta fram sannolikheten att ett flygplan kolliderar med ett hinder under en ILSinflygning. Modellen har utvecklats genom insamlande av data från verkliga ILSinflygningar. På så sätt har en fördelning av inflygningar runt en specifik glidbanelutning erhållits. Modellen omfattar precisionsinflygning med ILS/CAT I och ILS/CAT II Kvantitativ bestämning I tabell 2 och tabell 3 nedan framgår hindrets x- och y-koordinater räknat från bantröskel 12 och 30 där x och y motsvarar avståndet i längsled respektive sidled. Y-koordinat närmast förlängd centrumlinje angiven. Z-värden är angivna i meter över havet enligt RH00. Riskberäkning bana 12 X (m) Y (m) Z (m) Sannolikhet Hus kv. Lagern ,0 <1,0E-16 Tabell 2. Hindrets x- och y-koordinater räknat från bantröskel 12 där x och y motsvarar avståndet i längdsled respektive sidled. Y-koordinat närmast förlängd centrumlinje angiven. Positiva värden till höger om flygriktningen. Z-värden anges som höjd över havet enligt RH00. Riskberäkning bana 30 X (m) Y (m) Z (m) Sannolikhet Hus kv. Lagern ,0 <1,0E-16 Tabell 3. Hindrets x- och y-koordinater räknat från bantröskel 30 där x och y motsvarar avståndet i längdsled respektive sidled. Y-koordinat närmast förlängd centrumlinje angiven. Positiva värden till höger om flygriktningen. Z-värden anges som höjd över havet enligt RH00. Höghuset i kv. Lagern är beläget på avståndet 2650 m från rullbanans förlängda centrumlinje. Sannolikhetsberäkningarna för höghuset baseras på inflygning då

9 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 9(12) Resultat det vid start går att svänga av och undvika hinderområdena med utflygningsprocedurer. Beräkningarna grundas på precisionsinflygningshjälpmedel ILS/CAT I som Stockholm-Bromma flygplats har vid landning till både bana 12 och bana 30. Beräkningarna som tar hänsyn till det värsta fallet visar att det är extremt osannolikt att en kollision med hindret ska inträffa under inflygning till bana 12 och bana 30 då sannolikheterna ligger väl under Flygtrafik opererande under visuella flygregler (VFR) Allmänt Flygtrafik som flyger enligt de visuella flygreglerna måste hela tiden ha vissa minimikrav på sikt och molnbas då de själva ansvarar för separationen till hinder. Någon större påverkan för VFR-flyget innebär därför inte höghuset i kv. Lagern, de måste kunna se hindren och vid behov anpassa höjd och kurs så att kollisionsrisk inte föreligger Till/från Stockholm-Bromma flygplats Det finns fastställda in- och utflygningsvägar för det s.k. VFR-flyget till/från Stockholm-Bromma flygplats. En analys visar att det främst är inflygningar från Bosön eller Edsviken via väntläge Krogen och högersväng till bana 30 som innebär passage av luftrummet i närheten av höghuset i Solna. Detta bör kunna hanteras med hindermarkering på byggnaden och flygkartor. Ingen justering av inflygningsförfarandet bedöms vara nödvändig på grund av det aktuella höghuset i kv. Lagern. Normalt skall dessutom flygplanen i detta läge passera väl över höghuset vars högsta höjd är 66,0 m (222 ft). Det finns dessutom högre hinderobjekt i närområdet Till/från Karolinska sjukhuset Höghuset i kv. Lagern i Solna är belägen ca 2500 m nordväst om helikopterflygplatsen vid Karolinska sjukhuset. Dagligen sker ett antal helikoptertransporter till/från helikopterflygplatsen. In- och utflygningar sker i nord- och sydvästlig respektive ostlig riktning. Då denna flygtrafik uteslutande flyger visuellt under den senare inflygningsfasen till/från sjukhuset kommer den inte bli begränsande för höghuset i kv. Lagern. Inom ramen för ett större projekt vid Hagastaden i Stockholm där Karolinska sjukhuset ingår ska den befintliga helikopterplattan byggas om. Den nuvarande tidplanen för detta ligger åren De nya in- och utflygningsvägarna kommer dock inte att påverkas av det studerade höghuset i Solna vilket innebär att helikoptertrafiken inte kommer att vara begränsande.

10 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 10(12) 6 UTVÄRDERING Det planerade höghuset i kv. Lagern i Solna genomtränger den horisontella hinderytan. I utredningen har analyserats vilka konsekvenser höghuset får för flygtrafiken till/från Stockholm-Bromma flygplats, helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset samt övrig flygtrafik inom och strax ovanför kontrollzonen. Utredningen visar att flygningar enligt instrumentflygreglerna (IFR) och visuella flygreglerna (VFR) inte påverkas då höghuset i kv. Lagern inte utgör dimensionerande hinder för in- och utflygningsprocedurer. Det finns hinderobjekt som är högre i höghusbyggnadens närhet. Då huset genomtränger hinderytan behöver det förses med hinderljus. Det har också utretts vilken höjdbegränsande yta som gäller tillkommande byggnader i Solna City-området och den nivån ligger på 59 m. Utredningen av helikoptertrafiken till/från Karolinska sjukhuset visar också att höghusbyggnaden inte har någon inverkan på in- och utflygningsprocedurerna. Detsamma gäller för den ombyggda helikopterflygplatsen i projektet som berör Hagastaden i Stockholm där färdigställandet beräknas till åren

11 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 11(12) 7 BEGREPP OCH DEFINITIONER Bantröskel Beslutshöjd DA Glidbanelutning GP/ILS Hinderytor Horisontell yta IFR IFR-flygning ILS/CAT I ILS/CAT II Kontrollzon LLZ MDA Minimihöjd Början av den del av banan som är användbar för landning För precisionsinflygning fastställd flyghöjd vid vilken avbruten inflygning senast skall inledas om inte inflygningen kan fullföljas med visuell referens till banan, banljusen eller inflygningsljusen Decision Altitude (beslutshöjd) Lutning på den flygbaneprofil som är avsedd att ge piloten vägledning i höjdled under slutskedet av en inflygning Instrumentlandningshjälpmedel i höjdled under en precisionsinflygning Fastställda ytor vid en flygplats, vilka definierar de föremål eller delar av föremål som utgör hinder Fastställd del av ett horisontalplan ovanför en flygplats och dess omedelbara omgivning över vilket det kan vara nödvändigt att ta bort hinder samt förbjuda uppförande av nya hinder Beteckning för instrumentflygreglerna Flygning som utförs enligt instrumentflygreglerna Instrumentlandningssystem/kategori I Instrumentlandningssystem/kategori II Kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns Landningshjälpmedel i sidled, främst under precisionsinflygningar Minimum Descent Altitude (minimihöjd) För icke-precisionsinflygning fastställd flyghöjd som får underskridas endast om inflygningen kan fullföljas

12 Swedavia Konsult RAPPORT T/FrNi 11:027 12(12) med visuell referens till banan, banljusen eller inflygningsljusen MSL NDB ORM Rullbana TSFS VFR VFR-flygning VHF VOR Mean sea-level, havsytans nivå Non-directional beacon (icke precisionsinflygning) Obstacle Risk Model Avgränsad rektangulär yta avsedd för flygplans landning och start Transportstyrelsens författningssamling Beteckning för visuellflygreglerna Flygning som utförs enligt visuellflygreglerna Very high frequency VHF omni directional range (icke precisionsinflygning) 8 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Transportstyrelsens författningssamling TSFS, Transportstyrelsen Procedures for Air Navigation Services Aircraft Operations, Vol. II, ICAO Doc OPS/611, 4th edition, LFV s proceduravdelning Karolinska sjukhuset, helikopterflygplats Lufttransport, flygbas Stockholm Landstinget, Stockholms län