Jämställdhet och regional tillväxt en (o-)möjlig kombination Regional konkurrenskraft och näringslivsutveckling Bredsjö 21-22 januari 2010 Katarina Pettersson, Nordregio
Regionala problem olika formuleringar? Regionalpolitik ska lösa regionala problem, som en rumsligt ojämn fördelning av välfärd, inkomster och ekonomisk tillväxt gett upphov till. Tidigare stöd till eftersläpande regioner. Mer och mer fokus på ekonomisk tillväxt.
Målet för den regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. (Budgetprop. 2009, Utgiftsområde 19, s. 12) = problemet formuleras som brist på konkurrenskraft, utvecklingskraft, tillväxt
Emma Resurscentrum för kvinnor Kvinnor och kvinnors (potentiella) företagande i Norrlands inland var osynliga för länsstyrelsens tjänstemän. = problemet formuleras som brist på jämställdhet och brist på jämställdhetsperspektiv på regional utveckling
EU ser ojämställdhet som regionalt problem Equality between men and women and non-discrimination The Member States and the Commission shall ensure that equality between men and women and the integration of the gender perspective is promoted during the various stages of implementation of the Funds. The Member States and the Commission shall take appropriate steps to prevent any discrimination based on sex, racial or ethnic origin, religion or belief, disability, age or sexual orientation during the various stages of implementation of the Funds and, in particular, in the access to them. (The European Communities, 2007, Cohesion policy 2007 13 Commentaries and official texts, Article 16)
Regeringen ser ojämställdhet som regionalt problem Hållbar utveckling skall genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete. Den hållbara utvecklingens tre dimensioner den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. ((En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, 2007, s. 5) Hållbar utveckling, innefattande jämställdhet mellan kvinnor och män I samtliga faser av framtagande och genomförande av strukturfondsprogram och insatser inom dessa skall samtliga dimensioner av hållbar utveckling beaktas. En helhetssyn och ett långsiktigt perspektiv i arbetet bidrar till en hållbar utveckling i regionen. Särskilt fokus skall ges jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald samt en bättre miljö. (En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, 2007, s. 38)
Överordning av ekonomisk tillväxt, trots allt? Horisontella mål blir moln vid horisonten med obetydliga spår i praktiskt arbete (Forsberg, 2005) RTP: Ingen analys har fullt ut integrerat jämställdhet eller kvinnor och mäns situation på ett konsekvent sätt (ITPS, 2003, s. 8) Regionala variationer i RTP (NUTEK, 2006): Outvecklat jämställdhetsarbete Goda tankar som inte följs upp i handling Utveckling av jämställdhetsarbete pågår En förankrad och konsoliderad verksamhet
Manliga perspektiv på ekonomi Traditionella exportbranscher och stora industriföretag ( manliga branscher) Ingenjörsperspektiv på teknik- och samhällsutveckling Prioriteringsmönster i innovationspolitiken Kapitalförsörjning Män som kunniga, entreprenöriella, rörliga och som resurs (kvinnor har brister) Jämställdhet ses inte som en ekonomisk försörjningsfråga Ekonomi ses som neutralt
Varför jämställdhetsperspektiv? Rättvisa. Alla människor bör få erkänsla för sina bidrag till samhällsekonomin. Alla bör få sina intressen tillgodosedda och stödjas. Det utvecklar kunskaperna om samhälleliga processer (t.ex. innovationsprocesser och entreprenörskap).
Ger ett bredare perspektiv på ekonomisk utveckling: Många företagare, i alla branscher Breddar rekryteringsbasen av kunnig personal Tar tillvara fler personer med rätt utbildning Många olika sorts företag (t.ex. små deltidsföretagare) Många sätt att vara entreprenöriell och innovativ (t.ex. inom offentlig sektor och bland vård- och omsorgsföretagare) Många typer av kunskaper att utveckla nya verksamheter och produkter kring (t.ex. vård och omsorg samt barns lek och lärande)
Vad innebär ett jämställdhetsperspektiv? Kvalitativ dimension Tas alla människors kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och bidrag till samhällsutvecklingen tillvara och får påverka densamma? Har alla människor lika tillgång till makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv? Kvantitativ dimension Hur ser fördelningen av män och kvinnor ut?
Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Jämställdhetsperspektiv eller analyser av ojämställdhet handlar inte om att endast studera kvinnor! Det handlar också om att studera män och i synnerhet att söka förändra maktrelationer! Inte endast kvinnors ansvar och inte kvinnor som ska förändras!
Jämställdhetsperspektiv ger kunskap om samhället Arbetsmarknaden Företagande Föräldraskap/obetalt hemarbete Utbildning präglas av genus!
Arbetsmarknaden Horisontell segregation = olika branscher och yrken Endast fem yrken (av de 30 största i Sverige) är jämställda: Försäljare, fackhandel; Revisorer; Journalister m.fl; Kockar och kokerskor samt Läkare (SCB, 2006). Vertikalt = ledarskap kopplas samman med män och manlighet Män är oftare chefer Det ställs högre krav på kv som är ledare (le Grand, 1997 citerad i SOU 2005:66) 75% av cheferna i privata företag i Sv. är män (Renstig, 2006). 25 % av kommunledningarna är kvinnor
Ca. 75% av företagarna är män (SOU 2005:66) Företagande Män 1 Handel, hotell, restaurang (28 %) 2 Finans- och företagstjänster (26 %) Kvinnor Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster (33 %) Handel, hotell, restaurang (30 %) Ca. 65% av nyföretagarna är män (Itps) 3 Byggbranschen (17 %) Finans- och företagstjänster (25 %) 4 Tillverkning (11 %) Tillverkning (8 %) 5 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster (10 %) 6 Transport och kommunikation (9 %) Byggbranschen (2 %) Transport och kommunikation (2 %) 101 % 100 %
Föräldraskap & obetalt arbete År 2004 togs 19% av föräldrapenningdagarna ut av papporna i Sv. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och män nästan 20 timmar obetalt arbete i Sv. Källa: SCB, 2006.
Utbildning
Största näringsgrenar, kvinnor, Mälardalen 2005 Stockholm län, kvinnor, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Sluten sjukvård 31 118 7 Grundskoleutbildning 28 754 13 Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 23 254 18 Förskoleutbildning 22 887 22 Äldre- och handikappomsorg 16 419 26 Dagbefolkning totalt 472 343 Södermanlands län, kvinnor,2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 5 482 11 Grundskoleutbildning 4 415 19 Sluten sjukvård 3 683 26 Äldre- och handikappomsorg 3 501 33 Förskoleutbildning 2 711 38 Dagbefolkning totalt 52 102 Uppsala län, kvinnor, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Sluten sjukvård 7 135 11 Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 6 613 22 Grundskoleutbildning 5 287 30 Förskoleutbildning 3 299 35 Äldre- och handikappomsorg 2 403 39 Dagbefolkning totalt 63 153 Örebro län, kvinnor, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 7 263 12 Sluten sjukvård 5 157 21 Grundskoleutbildning 4 640 29 Äldre- och handikappomsorg 3 582 35 Förskoleutbildning 2 880 40 Dagbefolkning totalt 58 897 Västmanlands län, kvinnor, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 5 704 11 Sluten sjukvård 5 011 20 Grundskoleutbildning 4 966 30 Förskoleutbildning 2 666 35 Äldre- och handikappomsorg 2 539 40 Dagbefolkning totalt 52 842
Största näringsgrenar, män, Mälardalen 2005 Stockholms län, män 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkning Datakonsultverksamhet 19 464 4% Byggande av hus 13 180 7% Restaurangverksamhet 12 271 9% Bygg- och annan teknisk konsultverksamhet 10 962 11% Konsultverks avs företags organisation, informat m.m. 9 941 13% Dagbefolkning totalt 499 259 Uppsala län, män, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Byggande av hus 2 248 4 Sluten sjukvård 1 733 6 Gemensam verksamhet för det militära försvaret 1 675 9 Jordbruk 1 631 12 Vägtransport av gods 1 513 14 Dagbefolkning totalt 62 684 Södermanlands län, män 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 2 332 4 Byggande av hus 1 935 8 Jordbruk 1 521 11 Tillverkning av gruv-,berg- brytnings- o byggmaskiner 1 376 13 Vägtransport av gods 1 318 16 Dagbefolkning totalt 54 427 Örebro län, män, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Vägtransport av gods 2 004 3 Byggande av hus 1 788 6 Tillverkning av gruv-,berg- brytnings- o byggmaskiner 1 667 8 Grundskoleutbildning 1 380 11 Sluten sjukvård 1 365 13 Dagbefolkning totalt 64 707 Västmanlands, män, 2005 Antal Kumulativ % av dagbefolkningen Tillv av delar o tillbehör till motorfordon o motorer 2 901 5 Tillv av eldistributions- och elkontrollapparater 2 693 9 Byggande av hus 1 688 12 Vägtransport av gods 1 399 15 Tillverkning av skärverktyg 1 377 17 Dagbefolkning totalt 59 473
Tre snabbast växande näringsgrenar, män,1997-2005 Stockholms,län, män, 2005 Förändring antal 1997-2005 1 Datakonsultverksamhet 6 835 2 Arbetsförmedling, rekrytering o personaluthyrning 5 059 03 Konsultverks avs företags organisation, informat m m 3 490 Västmanlands län, män, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Tillv av eldistributions- och elkontrollapparater 1 397 2.Icke spec partihandel med livsmedel, drycker o tobak 686 3. Tillverkning av skärverktyg 594 Uppsala län, män, 2005 Förändring antal 1997-2005 1 Gemensam verksamhet för det militära försvaret 1 604 2 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 655 3 Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 585 Örebro län, män, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Arbetsförmedling, rekrytering o personaluthyrning 695 2. Elinstallationer 430 3. Diverse annan tillverkning 396 Södermanlands län, män, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1 Tillverkning av gruv-,berg- brytnings- o byggmaskiner 862 2 Arbetsförmedling, rekrytering o personaluthyrning 461 3 Byggande av hus 428
Tre snabbast växande näringsgrenar, kvinnor,1997-2005 Stockholms län, Kvinnor, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 6 828 2.Grundskoleutbildning 6 810 3. Arbetsförmedling, rekrytering o personaluthyrning 5 897 Västmanlands län, kvinnor, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Grundskoleutbildning 1 589 2. Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 1 242 3. Administration av omsorg och socialtjänst 379 Uppsala län, kvinnor, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Grundskoleutbildning 1 251 2. Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 1 021 3. Administration av omsorg och socialtjänst 573 Örebro län, kvinnor, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 1 471 2. Grundskoleutbildning 954 3. Arbetsförmedling, rekrytering o personaluthyrning 414 Södermanlands län, kvinnor, 1997-2005 Förändring antal 1997-2005 1.Öppen hälso- och sjukvård 1 406 2. Vårdhem, servicehus och inackoderingshem 1 141 3. Grundskoleutbildning 867
Hur kan man arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på regional utveckling? Integrering av ett jämställdhetsperspektiv systematically examining measures and policies and taking into account such possible effects [on the respective situation of men and women] when defining and implementing them (European Commission, www.ec.europa.eu/employment_social/equ_opp/gms_en.html, 13/03/07) systematic integration into all systems and structures, into all policies, processes and procedures, into the organization and its culture, into ways of seeing and doing (Rees, 2005, p. 560)
4 P modellen för integrering Vad? Hur? Utveckling PERSPEKTIV Vilka frågor och perspektiv behandlas? PROCESS Hur genomförs arbetet? Genomförande POLICY Vad formuleras i strategier och handlingsplaner? PLATTFORM Hur skapas förutsättningar för genomförande?
Perspektiv (UTVECKLING - VAD) Definiera utmaning och mål för utvecklingsarbetet - Formulera utmaningen för regionen och målet för utvecklingsprocessen ur ett genus- och mångfaldsperspektiv - Formulera vad som är genus- och mångfaldsperspektivet för utvecklingsprocessen - Formulera värdet/nyttan för regionen ur ett genus- och mångfaldsperspektiv - Formulera utmaning och mål kopplat till den nationella politiken för jämställdhet och mångfald
Perspektiv (UTVECKLING - VAD) forts. Genomför kartläggning och analys som synliggör genus och mångfald - Genomför analys och kartläggning baserat på data och annan information som synliggör skillnader och effekter för kvinnor och män samt personer med utländsk bakgrund, exempelvis genom könsuppdelad statistik - Synliggör vilka mönster som finns vad gäller genus och mångfald och vilka konsekvenser detta får
Process (UTVECKLING - HUR) Säkra legitimitet och mandat för arbetet - Säkra att arbetet med att integrera jämställdhet och mångfald i den regionala utvecklingsprocessen har legitimitet och mandat från ledningen för de organisationer som står bakom arbetet Säkra kompetens kring genus och mångfald - Se till att deltagarna i processen har grundläggande kunskap om genus, jämställdhet, mångfald och regional utveckling (genom utbildningar tidigt i arbetet) - Se till att det finns kvalificerad kompetens kring jämställdhet, mångfald och regional utveckling tillgänglig i processen
Process (UTVECKLING - HUR) forts. Identifiera relevanta aktörer och målgrupper - Identifiera målgrupper och aktörer som berörs av frågan ur ett genus och mångfaldsperspektiv och som kan påverka frågan samt vilka mönster som finns vad gäller vilka som syns, vilka som får resurser etc - Säkra deltagande/dialog i arbetet med grupper som berörs av frågan ur ett genus och mångfaldsperspektiv Använd inkluderande arbetsformer - Använd arbetssätt och arbetsformer (mötestider, språkbruk, mötesformer) som inkluderar och ger utrymme för samtliga parter att bidra till en allsidig belysning av den fokuserade uppgiften
Checklista PERSPEKTIV Definiera utmaning och mål för utvecklingsarbetet Genomför analys som synliggör (bristande) jämställdhet och mångfald PROCESS Säkra stöd och mandat för arbetet Säkra kompetens kring jämställdhet och mångfald Identifiera relevanta aktörer och målgrupper Använd inkluderande arbetsformer POLICY Formulera policyns värde och nytta Formulera mål och kriterier för genomförandet Formulera åtgärder och aktiviteter PLATTFORM Säkra stöd och mandat för policy och genomförande Utforma organisation Säkra resurser Förbered genomförande av policy
Grupparbete Att integrera jämställdhet och regional utveckling Definiera utmaningen för regionen och målet för utvecklingsarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utgå exempelvis från målen för den nationella politiken för jämställdhet och använd den regionala statistiken för att få uppslag! Utgå också från RTP:ns formuleringar och tänk vidare!